9789144136301 by Smakprov Media AB

Dokumentation i förskolan Att bygga luftslott eller borga för kvalitet?

Anette Emilson & Lise-Lotte Bjervås (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40749 ISBN 978-91-44-13630-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Förord 11 Författarpresentation 13 Introduktion 15 Anette Emilson, Lise-Lotte Bjervås & Peter Karlsudd Litteraturförteckning 17 1 Dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete – en forskningsöversikt 19 Lise-Lotte Bjervås Val av studier 19 Dokumentation utifrån pedagogers perspektiv 20 Tid och organisation för dokumentation 21 Dokumentation och dokumentationsprocesser i förskolan 24 Fokus i dokumentationsarbetet 28 Uppföljning och dokumentation som en del i systematiskt kvalitetsarbete 33 Dokumentationens roll i samverkan med vårdnadshavare 36 Dokumentation som fortbildning samt för professionens status 38 Barn och vårdnadshavare i förskolans dokumentationspraktiker 40 Barns perspektiv på dokumentation 40 Vårdnadshavares perspektiv på dokumentation 42 Avslutande reflektioner 44 Att diskutera 44 Litteraturförteckning 45

2 Den osynliga omsorgen – förskolans publika dokumentationer ur ett omsorgsperspektiv 49 Rebecka Lindberg Att tolka och förstå omsorg 49 Omsorgsbegreppet 50 Omsorgsrelationen 50 Omsorg i förhållande till utbildning 51 Omsorgens fyra komponenter 51 Ett vidgat omsorgsbegrepp 52 Omsorg kontra lärande i förskolan 54 De publika dokumentationerna 56 Analysbegreppen 57 Omsorg i förskolans publika dokumentationer 58 Omsorg mellan barn 58 Potentiella omsorgshandlingar omvandlas till lärandehandlingar 60 Omsorg från vuxen till barn kopplad till lärande 61 Barns omsorgshandlingar som stöttas av vuxna 64 Omsorg i dokumentationer med lärande i förgrunden 65 Omsorg i relation till ett ämnesinnehåll 65 Omsorg i relation till samspel 66 Diskussion 68 Avslutande reflektioner 70 Att diskutera 71 Litteraturförteckning 71 3 ”Jag tror egentligen inte det skulle göra så stor skillnad om vi inte dokumenterade.” Pedagogisk dokumentation som verktyg för kvalitetsutveckling? 73 Frida Lindroth Pedagogisk dokumentation leder inte till delaktighet 74 Pedagogisk dokumentation synliggör inte barns intressen 80 Pedagogisk dokumentation – en pseudoverksamhet 85 Pseudoverksamhet som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet 87 Avslutande reflektioner 90 Att diskutera 90 Litteraturförteckning 91

4 När tomten blir till träd – om interaktion och anpassning i förskolans dokumentations- och målorienterade praktik 95 Katarina Nilfyr Sociala samspel i förskolan 95 Från tillsyn till utbildning 96 Att utföra en specifik uppgift eller följa det spontana 98 Sårbarhet i samspel 99 Att skapa en gemensam innebörd av aktiviteten 100 Motstånd och anpassning 101 Anpassning till det förväntade 102 Att göra förskola 105 Sociala möten i förskolan 107 Begreppet undervisning – målstyrda och relationella processer i förskolan 108 Relationella processer 109 Undervisning i förskolan 110 Avslutande reflektioner 112 Att diskutera 113 Litteraturförteckning 113 5 ”Men vem ska fota dig då?” – integritet i förskolans dokumentationspraktik 117 Malin Virtanen Förskollärares tal om dokumentation 118 Dokumentation – gynnsamt för både förskollärare och barn 118 Den ifrågasatta dokumentationspraktiken 121 Bilden och filmens position i dokumentationsarbetet 122 Barns delaktighet i dokumentationsarbetet 124 Barns rätt till integritet 127 Integritetens gränser 128 Det kompetenta barnets ansvar 130 En relationell syn på etik 133 Avslutande reflektioner 137 Att diskutera 139 Litteraturförteckning 139

6 Mot snävare normalitet? 143 Peter Karlsudd Ett specialpedagogiskt perspektiv på dokumentation 143 Tidigare forskning 144 Normalitet och normalisering 145 Normativa utgångspunkter 148 Analysmodell 149 Den snäva verksamheten 149 Den vida verksamheten 151 Studiens upplägg och genomförande 153 Analysens empiriska underlag 153 Analys och diskussion 157 Avslutande reflektioner 161 Att diskutera 162 Litteraturförteckning 162 7 Värdefulla veckobrev 165 Anette Emilson Värden i en förskolekontext 165 Identifierade värdeförskjutningar 166 Analys av veckobrev 168 Resultat 170 Barn som kollektiv 170 Barn som aktiva och delaktiga i lärprocesser 172 Barn som kompetenta 174 Tillhörighetens politik – etiska och politiska värden på makro- och mikronivå 176 Demokrati som ideologisk idé i förskolan 177 (För)skolan som institution för lärande 179 Olikhet som tillgång 180 Avslutande reflektioner 181 Att diskutera 182 Litteraturförteckning 182

8 Förskolors systematiska kvalitetsarbete – en målrationell och marknadsorienterad praktik 187 Marita Davidsson Diskurser i förskolors utvärderingar 187 Kvalitetsarbetet som grund för verksamhetsutveckling 188 Kritisk diskursanalys 191 Identifierade diskurser och inbördes maktordning 192 Den målrationella diskursen 193 Den marknadsorienterade diskursen 195 Den relationella diskursen 197 Den moraliskt orienterade diskursen 199 Den utvecklingspsykologiska diskursen 201 Den synliggjorda målrationella förskolan 202 Avslutande reflektioner 205 Att diskutera 207 Litteraturförteckning 207 Epilog 211 Sven Persson Kritiska perspektiv och dokumentationens frusna ögonblick 211 Vanliga missförstånd om kritiska perspektiv 212 Vad ett kritiskt perspektiv kan bidra med 213 Ett stereoperspektiv på kritisk analys 215 Att bygga luftslott eller borga för kvalitet 216 Att läsa 218 Person- och sakregister 219

Förord

Idén t il l den na bok väck t es inom ramen för den forskarskola om dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan som bedrevs på Linnéuniversitet under åren 2015–2018. Fem doktorander antogs till denna forskarutbildning för att avlägga en licentiatexamen. Bokens innehåll baseras främst på de avhandlingar som då producerades, men även seniora forskare med koppling till denna forskarutbildning har bidragit med kapitel. I boken problematiseras förskolors dokumentationspraktiker på olika sätt, främst utifrån ett kritiskt perspektiv. Som titeln anger problematiseras huruvida dokumentation och utvärdering verkligen bidrar till ökad kvalitet i förskolans utbildning, eller om det arbete som läggs ner och den retorik som skapas runt dokumentationspraktiken mest blir till tjusiga luftslott. Omslagets janusansikte symboliserar både forskarrollens och dokumentationspraktikens dubbelhet. Forskarrollen handlar om att både kritiskt granska det som studeras och att bidra till utveckling av det studerade. Dokumentationspraktikens janusansikte kan kopplas till att det är både bakåtblickande och framåtblickande. Janusansiktet representerar också avsaknaden av enkla och rätta svar på hur dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete ska gå till. Vi har närmat oss dokumentationspraktiken med hjälp av olika metoder och försökt förstå den genom olika teorier. På så sätt hoppas vi kunna bidra till en vidgad diskussion om vad som kan borga för kvalitet i förskolans utbildning. Ett stort tack riktas nu till alla som på olika sätt varit inblandade i forskarskolan och därmed gjort föreliggande bok möjlig. Forskarskolan har bedrivits som ett samarbete mellan Linné universitet, Ifous och tolv kommuner i södra och mellersta Sverige. Vi vill rikta ett särskilt stort tack till kommunerna som bidrog

Förord med finansiering och därmed också skapade karriärvägar inom förskoleprofessionen, genom inrättandet av exempelvis lektorstjänster. Stort tack också till Ifous som koordinerade det projekt vari forskarskolan var en del. Sist men inte minst – ett stort tack till all förskolepersonal som delat med sig av sin kunskap, erfaren het och tid, och till alla barn och vårdnadshavare som gett sitt samtycke till forskarnas närvaro. Linnéuniversitetet, 2021 Anette Emilson och Lise-Lotte Bjervås

A n e t t e E m i l son, Li se-L o t t e Bj e rvå s & P e t e r K a r l s u dd

Introduktion

Förskolans position i det svenska utbildningssystemet är i dag väl förankrad och erkänd. Genom läroplanens införande 1998 och dess efterföljande revideringar, har utbildningens och undervisningens mål och innehåll i förskolan preciserats och förtydligats, och för varje läroplansrevidering har kravet på dokumentation och utvärdering skärpts. Olika former av utvärderingar är numera integrerade i utbildningspolitiken i syfte att förstärka lärares och rektorers ansvarsskyldighet att uppnå nationella och lokala mål samt att åstadkomma skolutveckling (Lindgren, Hanberger & Ulfström, 2016). Konsekvensen är att utvärderingar har ökat på alla nivåer i utbildningssystemet och således även i förskolan. Det råder ingen tvekan om att dokumentation och bedömning har ökat, och förskolan befinner sig numera i en ”intensifierad bedömningskultur” (Insulander & Svärdemo Åberg, 2014, s. 1). Samtidigt finns det en lång tradition i förskolan av att både observera och dokumentera barns utveckling, och förskolan har sedan länge väl etablerade metoder för detta ändamål, exempelvis planeringsböcker, portfolior, utvärderingar, digital dokumentation, pedagogisk dokumentation och diagnosmaterial, av vilka Tras (tidig registrering av språkutveckling) och Mio (Matematiken, individen, omgivningen) är några av verktygen. Ett verktyg som fått verkligt starkt fäste i svensk förskola är pedagogisk dokumentation. Det som skiljer pedagogisk dokumentation från annan dokumentation är kravet på analys, reflektion och tolkning, vilka ska användas framåtriktat för att utveckla verksamheten (Dahlberg & Elfström, 2014; Lenz Taguchi, 2012). Pedagogisk dokumentation används också som utvärderings instrument i avsikt att utveckla verksamheten, då med fokus på

Introduktion barns lärande relaterat till barngruppen, miljön och lärarnas förhållningssätt (Bjervås, 2011). Även om det finns en lång tradition att dokumentera, har kritik riktats mot att på olika sätt testa och kartlägga förskolebarns kompetenser och förmågor, eftersom det inte anses förenligt med förskolans uppdrag såsom detta är formulerat i läroplanen och utifrån de relationella teorier som den vilar på (Pramling Samuelsson, 2010; SFS 2010:800; Skolverket, 2018). Formuleringarna i läroplanen som refererar till arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling är dock att betrakta som komplexa. Komplexiteten ligger i att formuleringarna både betonar att verksamheten ska utvärderas och att varje barns utveckling och lärande systematiskt ska dokumenteras, följas och analyseras. Detta tycks skapa en förvirring över vad det egentligen är som ska utvärderas. Det har visat sig att de underlag som ska användas för att ”utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål” (Skolverket, 2018, s. 18) i stället ofta används för att göra bedömningar av barn på individnivå (se exempelvis Johansson, 2016; Lindgren Eneflo, 2014). Därmed kan det finnas en risk att utbildningen hamnar i bakgrunden och det individuella barnet i förgrunden när utveckling och lärande i förskolan ska utvärderas. Den utmaning som varje förskola således har att hantera är hur dokumentation av enskilda barns lärande och utveckling kan användas för att utvärdera utbildningen i förskolan i stort. Mot bakgrund av denna komplexitet i dokumentationsuppdraget ställer vi oss frågan i denna bok huruvida dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan verkligen borgar för kvalitet eller om den riskerar att bli till luftslott. Frågan ställs på sin spets i epilogen av professor Sven Persson som problematiserar betydelsen av att granska, i detta fall förskolans dokumentationspraktik, ur ett kritiskt perspektiv, vilket är det som görs i flera av bokens kapitel. Genom bokens olika bidrag hoppas vi kunna medverka till en nyanserad diskussion om det dokumentationsuppdrag som åligger förskolan – en diskussion som både kan bidra till ökad förståelse för rådande dokumentationspraktiker och till förändring och förbättring av desamma. Till grund för bokens innehåll ligger till stor del den kommunfinansierade forskarutbildning som bedrevs under åren 2015–2018 på Linnéuniversitetet. I fokus för forskarutbildningen stod just

Introduktion frågor som rörde förskolans dokumentations- och utvärderingspraktik, och syftet var att följa och studera barns villkor för lärande i förskolan genom att rikta uppmärksamheten mot kvalitets-, utvecklings- eller temaarbeten. Forskarutbildningen var en del av projektet Små barns lärande som initierades och finansierades av tolv kommuner belägna i södra och mellersta Sverige. Projektet koordinerades av Ifous – ett fristående forskningsinstitut som bedriver forsknings- och utvecklingsarbete inom skolområdet i samarbete med skolhuvudmän och lärosäten. Till forskarutbildningen antogs fem forskarstuderande från lika många kommuner. Ett krav för att bli antagen till utbildningen var att den sökande hade en anställning med inriktning mot förskoleverksamhet i någon av de deltagande kommunerna. Forskningsfrågorna som formulerades tog sin utgångspunkt i de sökandes bakgrund och erfarenhet och hade en tydlig koppling till den egna kommunens verksamhet. Utbildningen bedrevs på halvfart samtidigt som de studerande arbetade i sin ordinarie förskoleverksamhet. Slutmålet för utbildningen var en licentiat examen i pedagogik, vilket är en utbildning som motsvarar 120 högskolepoäng på avancerad nivå, alltså en halv doktorsexamen. I den här boken närmar vi oss dokumentation, bedömning och utvärdering utifrån olika teoretiska och metodologiska perspektiv i avsikt att bidra till en mer samlad bild av förskolans dokumentationspraktik. Boken baseras främst på de fem licentiatavhandlingar som producerades inom ramen för projektet. Därutöver har forskare som på olika sätt följt och medverkat i forskarutbildningen och projektet bidragit med sin forskning och erfarenhet till området. De projekt som inkluderat direkt kontakt med barn och där forskaren varit närvarande i verksamheten har granskats av en etisk kommitté. Det är vår förhoppning att denna bok kan bidra till diskussioner och ökad kunskap om dokumentation, bedömning och utvärdering i förskolan.

Litteraturförteckning Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Dahlberg, G. & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i till blivelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4–5), 268–296.

Introduktion Insulander, E. & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet?: om oförenliga tankestilar i dagens förskola. Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, 7(12), 1–18. Johansson, E. M. (2016). Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget: en etnografisk studie om bedömning i förskolekontext. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups. Lindgren Eneflo, E. (2014). Dokumentationens dilemman: förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation. Licentiatavhandling. Umeå: Umeå universitet. Lindgren, L., Hanberger, A. & Lundström, U. (2016). Evaluation systems in a crowded policy space: implications for local school governance. Education Inquiry, 7(3), 237–258. Pramling Samuelsson, I. (2010). Ska barns kunskaper testas eller deras kunnande utvecklas i förskolan? Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, 3(3), 159–167. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: LPFÖ 18. Stockholm: Skolverket.

Redaktörer för boken är Lise-Lotte Bjervås, filosofie doktor och lektor i pedagogik på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet, och Anette Emilson, professor och filosofie doktor i pedagogik på Institutionen för didaktik och lärares praktik på Linnéuniversitetet.

Dokumentation i förskolan Att bygga luftslott eller borga för kvalitet? Sedan den första revideringen av förskolans läroplan gjordes 2010 har uppdraget att arbeta med dokumentation och kvalitetsarbete förstärkts. Förskollärare har tillsammans med övriga i arbetslaget ålagts att dokumentera enskilda barns lärande och utveckling för att utvärdera i syfte att öka utbildningens kvalitet. Syftet med boken är att, baserat på forskning, bidra till en mångsidig diskussion avseende förskolans dokumentationspraktiker, relaterat till barns utveckling och lärande samt till kvalitetsarbete. En underliggande fråga i boken är om dokumentationsarbete i förskolan bygger luftslott eller om detta arbete kan borga för kvalitet. Den forskning som presenteras i boken bygger främst på fem licentiatavhandlingar som är sprungna ur projektet Små barns lärande, ett projekt som initierats och finansierats av tolv kommuner i södra och mellersta Sverige i samverkan med det fristående forskningsinstitutet Ifous. Linnéuniversitetet har ansvarat för den del av projektet som har innefattat en kommunfinansierad forskarutbildning. I boken medverkar även seniora forskare. Dokumentation i förskolan. Att bygga luftslott eller borga för kvalitet? vänder sig främst till studenter på förskollärarutbildningar samt yrkesverksamma i förskolan, inkluderat rektorer.

Art.nr 40749

studentlitteratur.se