9789144135380 by Smakprov Media AB

ETT SAMTAL I TAGET Familjerådgivning i ny form

Martin Söderquist

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40615 ISBN 978-91-44-13538-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: The Talisman av Paul Gauguin Printed by Dimograf, Poland 2020

Till Karin min själsfrände med kärlek

Innehåll

Förord 9 Nancy McElheran Förord 11 Michael Hoyt 1 Introduktion 17 Martin Söderquist 2 Slumpen gy nnar den som är ber edd 21 Martin Söderquist Par väljer ESiT av flera olika skäl 24 Behov av förändring NU 24 Kort väntetid 25 Det räcker med ett samtal 26 Pröva 27 Start av positiv förändring 28 Tveksamma par 29

3 Inspir ationsk ällor 33 Martin Söderquist Single session therapy 33 Single session walk-in 34 Single session work 36 Single session walk-in-mottagningar 37 4 För ändr ing eller inte – det är fr ågan 39 Martin Söderquist Reflektionsstund 46 5 Det vi ser och hör, tänk er vi – det vi tänk er, ser och hör vi 51 Martin Söderquist Brief therapy 53 Struktur och terapeutiska frågor i samtal 62 Före samtal 62 Början av samtal 63 Mittfas 64 Avslutning 64 Klientens fortsatta arbete 64 Terapeutiska frågor 65 6 Fr ågor om ES i T 71 Martin Söderquist 7 Passar ES i T alla ter apeuter? 79 Martin Söderquist Förhållningssätt i arbete med ESiT 79

Vad är ESiT och vad behövs för att arbeta på detta sätt? 79 Generellt 80 Resurser och kompetens 81 Mål 81 Samarbete 81 8 ES i T i pr aktik en 87 Martin Söderquist Start 89 Mittfas 93 Avslutning 100 Bekräftelse 102 Idéer och förslag 107 9 Par r elationer 115 Martin Söderquist 10 En vanlig ES i T-dag på Fa miljer ådgiv ningen i Malmö 119 Martin Söderquist Problem som par söker rådgivning för 127 Vanliga problem 127 Vanliga frågor 127 11 Fr ån sa mtalsrummet 131 Martin Söderquist Skapa säkerhet och goda stunder 132 CASE: Skapa säkerhet och goda stunder 136 Telefonuppföljning ett år senare 139

12 Vilk en r iktning sk a vi ta? Vilk en väg sk a vi gå? 141 Lars Dannerup CASE: Några frågor, några svar 143 13 Tea m och fr a msteg 151 Karin Wulff Teamsamtal 151 CASE: Innan samtalet 152 Teamdiskussion efter samtalet 159 Reflektioner 160 14 Ber ättelser och sagor som en möjlighet i ES i T 161 Malena Cronholm-Nouicer CASE: Meningen med livet 161 15 Pausk napp och tomma kort 167 Martin Söderquist CASE: Sara och Sam 168 16 Avslutande r eflektioner 179 Martin Söderquist Tack 187 Bilaga Utvärderingar och uppföljningar 189 Referenser 197

1 Introduktion Martin Söderquist

Tänk dig att det är en dag som alla andra. Du är på ditt arbete som vanligt, och strax ska du träffa en ny klient, ett par eller en familj för första gången, vilket är ganska typiskt för ditt arbete/din mottagning. Ta en kort stund till varje fråga: • Vad tänker du på – hur förbereder du dig? • Hur hälsar du, hur förklarar du sammanhanget och hur skapar du kontakt? • Vilket är ditt favoritsätt att starta samtalet på och skapa samarbete? • När samtalet fortsätter – hur tycker du att det går och vad fokuserar du på? • Inför avslutningen av samtalet – vad är viktigt för dig att tänka på och göra i samtalet? • Vad tänker du på och vad känner du i slutet av samtalet? • Hur avslutar du samtalet och hur bokar du in nästa samtal? Lägg den här bilden av ditt samtal åt sidan innan du fortsätter med frågorna nedan. Tänk dig nu att samma klient/par/familj kommer till ert första samtal, men nu meddelar de att det bara kan bli tal om ett samtal

1 Introduktion

på grund av att familjen plötsligt måste flytta med kort varsel. Ta en kort stund till att fundera på varje fråga: • Vad tänker du när du ställs inför denna situation? • Hur bemöter du den information du får och hur börjar du samtalet? • Hur skapar du kontakt och samarbete? • Vad fokuserar du på med tanke på de olika val som finns i samtalet? • Hur hanterar du all den information du får när du endast har en till en och en halv timme på dig? • Vad tänker du på och vad känner du inför avslutningen av samtalet? • Hur avslutar du samtalet? När du jämför de två samtalen – vad är skillnaden för dig och för klienten/paret/familjen, och vad tänker du att du gör annorlunda? Denna övning har jag lånat från Pamela Rycroft och Jeff Young (Young, 2016; Hoyt & Talmon, 2014) och fritt översatt och anpassat till svenska. Den illustrerar i korthet filosofin och principerna i single session therapy (Talmon, 1990) som är grunden till de olika samtalsformer vi nu känner som single session work (SSW), single session walk-in och Ett samtal i taget (ESiT). Låt oss nu tänka på hur fortsättningen hade kunnat bli på de två nämnda samtalen. Kanske hade den första klienten1 inte kommit

1 Begreppen klient, par och familj används omväxlande i texten beroende på sammanhanget som beskrivs, men också för att de idéer som framförs kan tillämpas oavsett vem som samtalar. När jag använder begreppet par avses alla konstellationer och relationer: begreppet kan innefatta relationen mellan en man och en kvinna, samkönade par, styvföräldrar/flera vuxna och ibland, i

1 Introduktion

till nästa samtal, trots att ni hade bokat in fortsatta möten. Den andra klienten hade kanske ringt någon vecka senare och meddelat att flytten till familjens stora besvikelse inte blivit av, och klienten vill nu boka in fler samtal. Skulle det ha varit möjligt att förutsäga denna händelseutveckling? Kanske, men det är inte särskilt troligt. Många försök har genom åren gjorts för att bedöma och matcha klient med behandlingsmodell och förutsäga vilka klienter det kommer att gå bra för och vilka som inte kommer att klara det lika bra. Många försök har också gjorts att försöka förutsäga vilka klienter som endast kommer till ett samtal och vilka som kommer till flera. Hittills har dessa försök inte varit speciellt framgångsrika. Klienters verklighet, oförutsedda händelser och många andra faktorer spelar nämligen in och gör varje terapeutiskt samtal till ett nytt och oförutsägbart sådant. Även terapeuters2 verklighet är många gånger svårpredicerad. Kommunens ekonomi, budgetbesparingar, politiska beslut och alltför begränsade resurser gör att många klienter numera får ett första samtal eller bedömningssamtal och sedan får vänta i veckor och månader på en fortsättning och behandling. Ett samtal i taget handlar om att betrakta varje samtal med en klient som ett nytt samtal och utgå från att göra det allra bästa av detta samtal. Terapeuten ska alltså förutsätta att samtalet blir det enda med klienten. Om/när klienten kommer tillbaka är samtalet som förs då nytt, kanske med helt nya förutsättningar, nya problem och nya möjligheter. familjerådgivning, mellan förälder/föräldrar och vuxet barn/vuxna barn. Jag använder också jag respektive vi i texten. När jag skriver vi är det mina kollegor Malena Cronholm-Nouicer, Lars Dannerup och Karin Wulff som också är med. 2 I texten används begreppen terapeut och rådgivare omväxlande beroende på sammanhanget, det vill säga om det som beskrivs är ett terapeutiskt samtal eller ett familjerådgivningssamtal.

1 Introduktion

Allt detta sammantaget gör att varje terapeutiskt samtal är unikt och att det innebär många möjligheter. Det ibland enda samtalet kan bli det som är avgörande eller den goda starten på klientens eget fortsatta arbete. När jag började arbeta med single session therapy (SST) blev skillnaden enormt stor för mig trots att jag under många år arbetat med inställningen att varje samtal kan vara det sista. Att utgå från att samtalet med klienten är det enda, gör att min koncentration och mitt fokus blir annorlunda och att närvaron i stunden blir ännu mer uttalad. Jag tänker heller inte alls i termer av planering och tankar om fortsatta samtal med klienten. För min del är närvaron i samtalet och befrielsen från fortsättning de stora vinsterna, vilket jag tror och hoppas att mina klienter och par också vinner på. Denna bok handlar om hur Ett samtal i taget, både dess tankesätt och förhållningssätt (eng. mind set), kan genomföras och organiseras och vad som krävs för att det ska vara möjligt. Boken innehåller också många konkreta exempel från samtalsrummet för att illustrera möjligheter och svårigheter i olika sammanhang.3 De flesta exempel och citat är hämtade från mina och kollegors familjerådgivningssamtal, men jag har genom åren träffat så många klienter, par och familjer i andra verksamheter som gjort så starka intryck att dessa också är med i boken.

3 I den första delen av boken är citat och korta samtalsbeskrivningar hämtade från mina egna samtal med klienter, par och familjer om inte annat anges. I den senare delen av boken, där längre historier från samtalsrummet återges, är vi flera som beskriver samtalen.

2 Slumpen gy nnar den som är beredd Martin Söderquist

Efter att under flera år ha arbetat privat med utbildning och handledning på heltid, återvände jag till klientarbete, först på Familjerådgivningen Öresund i Helsingborg och senare till Familjerådgivningen i Malmö. Moshe Talmons bok Single session therapy (Talmon, 1990) hade jag som många andra läst på 1990-talet, och inspirerats av och tänkt implementera, men annat kom emellan. I Helsingborg märkte jag snabbt att ungefär 25–30 procent av alla par endast kom till ett samtal. Vi bestämde oss för att göra en uppföljningsundersökning med dessa par per telefon. Under åren 2008–2009 gjordes 76 telefonintervjuer med en eller båda i 68 par som varit på ett samtal på Familjerådgivningen Öresund i Helsingborg (Söderquist, 2009a). Att det blev ett enda samtal var inte planerat från början (eng. unplanned single session) utan paren ringde återbud till eller uteblev från nästa inbokade samtal. I några fall bokades ett andra samtal inte in. Jag hade under flera år arbetat med Bertil Ekstedt inom missbruksvård och barnoch ungdomspsykiatri, och vi hade diskuterat olika möjligheter att arbeta med single session therapy (SST). Men det var först när jag återvände till Malmö som vi kunde börja realisera planerna på att hitta en konstruktiv samtalsform för de 30 procent av alla klienter som bara kommer till ett samtal. Vi började med en pilotstudie inom familjerådgivning respektive missbruksvården (Öppenvårdshuset Gustav) och genomförde 30

2 Slumpen gy nnar den som är ber edd

SST-samtal på båda ställena. Precis som Talmon skrivit om i sin bok var det också i våra verksamheter ungefär 30 procent av klienterna som kom till ett samtal, oavsett vad som bestämts innan. Arbetet med SST fungerade så bra att vi kunde börja implementera och erbjuda paren respektive klienterna SST som en del av den reguljära verksamheten. Från 2011 och framåt har Familjerådgivningen i Malmö arbetat vidare med SST, gjort uppföljningar och utvärderat. Tre faser i detta arbete kan urskönjas: • Åren 2011–2012: Vi började med ett pilotprojekt, implementerade arbetssättet och erbjöd paren SST som en reguljär verksamhet. Vi arbetade enligt Talmons ursprungliga modell med en telefonintervju före samtalet, själva direktsamtalet och en telefonuppföljning två månader efter samtalet. • Åren 2013–2015: Telefonintervjuerna före och två månader efter SST-samtalet krävde mycket tidsåtgång och var resurskrävande. Eftersom resultaten var konsistenta och höll över tid bestämde vi oss för att inte längre göra för- och efter intervjuerna, men fortsatte med den stresskala som används på Eastside Family Centre, Calgary, Kanada och hanteraskalan som används på Bouverie Centre, Melbourne, Australien. Stresskalan är en 1–10-skala där frågan som utvärderas är hur det problem klienten söker för påverkar hen. Hanteraskalan är också en 1–10-skala, och den utvärderar hur klienten upplever att hen kan hantera problemet i sin vardag. Paren fyller i sina svar individuellt. Sammanlagt 127 SST-par fyllde i dessa skalor före och direkt efter samtalet. Vi bad också de par som valde traditionell familjerådgivning – med längre väntetid och möjlighet till flera samtal med samma familjerådgivare – att fylla i skalorna före och direkt efter sitt första samtal. Av de par som valde traditionell familjerådgivning fyllde 239 par i skalorna.

2 Slumpen gy nnar den som är ber edd

• År 2016 och framåt: Vi har ändrat vårt serviceerbjudande till paren så att det omfattar Ett samtal i taget (ESiT), som vi menar bättre beskriver att vi möter paren när de behöver samtalet och i den form som passar dem. Av de par som bokar tid hos Familjerådgivningen i Malmö väljer 27 procent ESiT (några av dessa kommer till ytterligare ett eller fler samtal) och av de par som väljer traditionell familjerådgivning kommer 15 procent till endast ett samtal, vilket betyder att vår siffra för ett samtal är högre än för landet i stort (intern statistik, Familjerådgivningen i Malmö). På vår webbplats (www.malmo.se/familjeradgivningen; Familjerådgivningen i Malmö, 2019) presenteras ESiT på följande sätt:

På tisdagar er bjuder vi: Ett samtal i taget (ES i T) Erbjudandet om Ett samtal i taget vänder sig till dig som med kortare varsel önskar komma på främst ett samtal. Bokning sker på särskild telefontid, och du kan då i mån av lediga tider boka in ett samtal till dagen därpå/samma dag eller följande tisdag. Vissa samtalstider gäller samtal med en familjerådgivare, andra tider erbjuder vi samtal med ett team av familjerådgivare. Önskar ni sedan komma på ytterligare Ett samtal i taget kontaktar ni återigen en måndag- eller tisdagsmorgon för att boka in samtal på eventuell ledig tid. Du får då sannolikt träffa en annan familjerådgivare. Ett samtal i taget är en vidareutveckling av flera års erfarenheter och utvärderingar. Tidsbokning ESiT Måndagar och tisdagar kl. 08.00–08.45 Telefon: 0708–18 76 31

2 Slumpen gy nnar den som är ber edd

En sammanställning av de utvärderingar och uppföljningar som gjorts av ovan nämnda organisationer och arbetsgrupper finns samlade i bilagan på sidan 189.

Par väljer ESiT av flera olika skäl Anledningarna till att klienter, par och familjer söker sig till öppenvårdsmottagningar, akutmottagningar och privata terapeuter är många och har inte alltid att göra med att de vill gå i terapi. Det kan finnas helt andra orsaker till tidsbokningen. På Familjerådgivningen i Malmö bokar över 1 200 par varje år tid för ett första samtal. Av dessa kommer ungefär 80 procent till detta samtal. Som tidigare nämnts bokar 27 procent av paren ett ESiT-samtal (intern statistik, Malmö Familjerådgivning). När vi genom åren frågat dessa par om hur det kommer sig att de bokar eller har bokat ESiT-samtal visar det sig att skälen är många, flerskiftande och överlappande.

Behov av för ändr ing NU När något akut uppstår eller parets situation har gått i stå, och det finns behov av att ta sig ur situationen och komma vidare, är det svårt att mötas av besked som ”Vi har tre–fyra månaders väntetid” eller ”Ni kan få ett bedömningssamtal”. Den optimala väntetiden från att en klient ringer och bokar tid till att samtalet med tera peuten äger rum är 4–7 dagar (de Shazer, personlig kommunikation, 1994). Det är den väntetid som klienterna önskar sig, dock är det inte alltid möjligt att erbjuda dem den servicen i olika verksamheter. Paren som bokar familjerådgivning kan uttrycka detta akuta behov på många sätt:

2 Slumpen gy nnar den som är ber edd En kvinna hade bokat ett samtal för sig och sin man och meddelat mannen detta några dagar i förväg. Redan i början av samtalet säger kvinnan att hon inte orkar längre och tänker separera. Hon lägger också till att detta blir sista gången hon och mannen kommer att ses. Mannen är totalt oförberedd på detta. De hade inte träffats på ett tag och han gladdes åt att träffas igen. Mannen trodde att de skulle tala om hur de skulle få det bättre. Samtalet blir ett akut avslut – det som för kvinnan var en akut situation blev också akut för mannen, som blev chockad. Någon lösning på situationen som blev bra för bägge två gick givetvis inte att hitta i samtalet. Det blev ett möte, och några saker blev sagda som i stunden kanske inte gjorde någon skillnad men på sikt i bästa fall kanske var viktiga.

Andra sätt att uttrycka det akuta behovet är: Säger du att ni har tre månaders väntetid? Då är det för sent – vi kommer att ha separerat eller bråkat så mycket att det gått åt helvete, det är inte lönt då, det har hänt förfärliga saker i vår familj – vi måste få prata med någon.

Eller: Jag tänker inte vänta, jag kommer att gå vidare med detta!

Kort väntetid När par ringer och bokar tid är deras önskan att relativt snart få komma till ett samtal. En vanlig fråga är om det går att boka både ESiT och traditionell familjerådgivning. Vi svarar att det givetvis går bra. Att möta paren i detta önskemål är viktigt ur bemötandeoch servicesynpunkt, och vi vet också att detta enda samtal kan bli

2 Slumpen gy nnar den som är ber edd

a vgörande för dem. Den inbokade tiden för traditionell familjerådgivning kan vara en trygghet och behöver kanske inte utnyttjas. Behöver ett par trots allt fortsatta samtal har en positiv samarbetsgrund förhoppningsvis lagts i ESiT-samtalet. En klient uppgav att det som gjort henne lugnare var att ”vi kunde boka tid för Ett samtal i taget så snabbt!” (Söderquist m.fl., 2018). Ett annat par gav följande uppmaning till terapeuten: ”Hälsa era chefer att detta var jättebra och det är fantastiskt att kunna få en tid när man behöver det.”

Det r äcker med ett samtal I tidigare nämnd uppföljningsundersökning i Helsingborg visade det sig att flera par tyckte att det räckte med ett samtal – de uppgav att de fick med sig det de ville ha eller behövde. Detta vet dock inte alltid vare sig paren eller rådgivaren i förväg. Visar det sig att ett par behöver fler samtal kan de återkomma – det är upp till dem att boka in eller avstå från att boka in ytterligare ett samtal. Nedan följer ett exempel från ett av mina samtal: Paret började samtalet med att fråga mig om de kunde boka in fler samtal. Jag svarade att det går bra – antingen kunde de återkomma till ESiT framöver eller boka in traditionell familjerådgivning. Jag avslutade med att säga: ”Låt oss återkomma till detta när vi avslutar.” Samtalet handlade sedan om den kris familjen var i sedan ungefär en vecka tillbaka. För mig blev det snart uppenbart att paret gjort en fantastisk insats, vilket jag uttryckte på följande sätt: ”Ni har gjort alla rätt, gjort det som är bra för er alla i familjen och det omgivningen kan förvänta sig, trots att det har frestat på och fått stora konsekvenser för er som par.” Paret uttryckte lättnad och tackade med orden: ”Det var precis det vi

2 Slumpen gy nnar den som är ber edd behövde höra.” Samtalet fortsatte med en diskussion om parets planer framöver och hur de skulle gå vidare i konkret handling. Det sista paret sa innan samtalet avslutades var: ”Vi behöver inga fler samtal, vi fick höra att vi tänkt och gjort rätt. Tack.”

I tidigare nämnd uppföljningsundersökning i Helsingborg uppgav en del par att ”samtalet var bra och vi tänkte boka fler samtal, men livet kom emellan och det fungerade bra”. Terapeutiska samtal är inte alltid det viktigaste eller det mest nödvändiga i människors liv.

Pröva Det är inte självklart att rådgivande och terapeutiska samtal är det bästa valet för paret. Det går inte att bortse från att även sådana samtal kan ha iatrogena/skadliga effekter (Olsson & Petitt, 1999) även om intentionerna från både par och rådgivare är de allra bästa. När det gäller våld i nära relationer är det till exempel inte tillrådligt att ha parsamtal om våldet är mycket allvarligt och den som utövat våldet inte tar ansvar för sitt handlande. Det kan finnas mycket osäkerhet och kanske rädslor inför att gå till ett samtal. Klienters möjligheter att få pröva ett samtal vid ett tillfälle utan att binda upp sig till flera samtal eller långa kontakter borde vara en rättighet. Följande är ett exempel på hur par kan uttrycka sig: Par et

Vi vet inte om vi kommit rätt, men flera kompisar har sagt att vi borde gå hit. Vi tänkte vi skulle pröva. R ådgivar en Det är klart att ni kan. Låt oss göra det bästa av samtalet här i dag, så får vi se om detta kan vara något för er. Det kanske visar sig att ni

Martin Söderquist är leg. psykolog, leg. psykoterapeut (familjeterapi) och familjerådgivare. Han har 40 års erfarenhet av arbete inom barnoch ungdomspsykiatri, missbruksvård, familjerådgivning, och som handledare och utbildare. Martin har tidigare publicerat fem böcker samt varit författare och medförfattare i både artiklar och böcker. I den här boken medverkar Malena Cronholm-Nouicer, Lars Dannerup och Karin Wulff, socionomer och familjerådgivare i Malmö stad.

ETT SAMTAL I TAGET

Familjerådgivning i ny form

Många klienter, par och familjer kommer till ett enda samtal med en terapeut eller rådgivare, oavsett vad som överenskommits sedan tidigare. Samtalsformen Ett samtal i taget (ESiT), som beskrivs i den här boken, är ett sätt att möta klienter i just ett samtal. ESiT är inte en ny terapimetod, utan en modellfri samtalsform som kan tillämpas i många sammanhang. Den möjliggör för terapeuter och rådgivare med olika inriktningar att organisera sitt mottagande och bemötande av hjälpsökande på ett lättillgängligt sätt, och framför allt när det finns behov för det. Förhållningssättet i ESiT är utmanade, annorlunda och inspirerande. I boken beskrivs bakgrunden till och hållningen inom ESiT, och vad detta innebär för såväl klienter som för terapeuter och rådgivare. Många konkreta exempel åskådliggör arbetssättet, varav de flesta är hämtade från familjerådgivningssamtal vid Familjerådgivningen i Malmö, som har tio års erfarenhet av att arbeta med ESiT. Ett samtal i taget vänder sig till yrkesverksamma terapeuter, terapeuter i utbildning och till dem som funderar på terapi och rådgivning för egen eller närståendes del.

Art.nr 40615

studentlitteratur.se