9789144135335 by Smakprov Media AB

Samhället och jag En sociologisk ingång

Jonas Stier

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33662 ISBN 978-91-44-13533-5 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2012, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Författarfotografi: Fotogenica i Norrköping Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Förord till andra upplagan 7 1 Inledning 9 Att förstå förhållandet mellan individ och samhälle 11 Den sociologiska blicken och bokens upplägg 13 2 Ett nytt socialt landskap 19 Ekonomi, arbetsmarknad och konsumtion 22 Interaktion, teknik och medier 24 Ideologier, kulturer, livsstilar och kunskap 26 Globaliseringens problem och möjligheter 31 Individualismen 32 3 Nya logiker 37 Tidslogiken 38 Konsumtionslogiken 41 Den kommersiella logiken 44 Den instrumentella logiken 46 Konkurrenslogiken 49 Rörlighetslogiken 51 Valfrihetslogiken 53 4 Teknifieringen 57 Piedestalpositionen 59 Rummet 60 Social interaktion 61 Information i stället för kommunikation 63 Teknikens följder 64 Tekniken som legitimeringsgrund 67

5 Mediefieringen 71 Nyheter 74 Demokratiseringen av kunskapsregimer 77 Kulifiering och ikonifiering 79 Konkurrensens mediefiering 81 Känslornas och riskernas mediefiering 82 Måttlöshetens mediefiering 85 Självupptagenhet, behov och kontroll 87 Moralens mediefiering 89 6 Identiteter som projekt 93 Mänsklig identitet 94 Identiteter som projekt 97 Toppen, kroppen och snoppen som objekt och projekt 100 Teknik, medier och självdefinition 105 7 Sen- eller vanmodernitet? 109 Främlingskap och ensamhet 110 Grubblerier 112 Allting flyter 114 (Pseudo)intimisering och sexualisering 115 En ny kränkthet? 119 Söndagsbilageterapi och jakten på trygghet 122 Den undflyende tiden 123 8 Avslutning 127 Logiker, tekniker och medier 128 Vem är jag – och vad kan, vill, får och bör jag bli? 131 Problem, paradoxer och utveckling 133 Att vända blicken mot sig själv 134 Sociologens undran, blick och tänkesätt 136 Litteratur 137

Förord till andra upplagan

Den första upplagan av (Van)modernitet och identitet utkom år 2012. För mig var den en naturlig fortsättning på min tidigare bok Identitet – människans gåtfulla projekt (2003). När jag skrev (Van)modernitet hade så mycket förändrats på bara ett årtionde när det gällde mediernas funktionssätt, hur information och kommunikation hanterades och människors sätt att alltmer framleva sina liv på och via internet och sociala medier. Digitalisering, smarta telefoner, algoritmer, botar, stora data och sakernas internet hade inte slagit igenom på bred front då. Nu, ett decennium senare, har de gjort det. Inte heller hade vi upplevt faktaresistens, alternativa fakta och ”flyktingkrisen” år 2015 eller brottats med följderna av coronapandemin. Alla dessa händelser ger mig en allt starkare känsla av förändring. Jag kan verkligen känna hur vardagslivets rytm hela tiden verkar accelerera, för att använda den tyske sociologen Hartmut Rosas ord. Att revidera en bok om jaget, samhället, förändring, medier och teknik gör att ord, uttryck och exempel behöver ersättas med nya och att det som i skrivande stund är färskt och aktuellt bara på något år kan vara gammalt och daterat. Men kom då ihåg att trots att ord, uttryck och exempel må förändras och ny teknik tillkommer, har de teoretiska perspektiven och resonemangen fortfarande bäring på hur vi kan förstå samhället och oss själva i det. Det sociologiska betraktelsesättet är tidlöst och användbart på många områden. Med detta sagt hoppas jag inspirera dig till att tänka sociologiskt om dig själv, samhället och samtiden. Västerås i mars 2021 Jonas Stier

1 Inledning Fantasin kan inte uppfinna de otaliga motsägelser som finns naturligt i varje människas hjärta. L a Ro c h e f ouc au l d, u. å . [m i n öv e r s.]

De flesta nutida sociologer (och andra samhällsvetare) menar att det samtida samhället och 2000-talets livsbetingelser är radikalt annorlunda och mer problematiska än tidigare historiska perio ders. På samma sätt lever vi i mångt och mycket i en hyperindividualiserad tillvaro, men där det ”sociala” ändå oundvikligen genomsyrar de mest personliga domänerna hos oss. Vi lever också i en vardagsvärld som längs alla ledder genomskärs av globaliseringens och digitaliseringens1 mångfasetterade processer. Därtill är hastigheten högre och omfattningen större på samhällsförändringar i dag än någon gång tidigare i historien, något som sociologen Hartmut Rosa beskriver som social acce1 I teknisk mening avser digitalisering utvecklingen från användningen av analog till digital teknik, det vill säga att med hjälp av datorer, läsplattor, smarta telefoner med flera lagra, överföra eller bearbeta information. Därefter har digitalisering även kommit att användas för att beskriva hur digital teknik förändrar organisationer, samhällssektorer eller samhället i stort. Det kan exempelvis handla om hur digital teknik ersätter människor genom att tjänster eller arbetsuppgifter automatiseras eller blir tillgängliga för kunder, klienter och medborgare dygnet runt.

1 Inledning leration.2 Det som beskrivs som digitaliserings-, konsumtions-, medie- eller globalsamhället erbjuder större frihet när det gäller att uttrycka sig själv och göra olika livsval – åtminstone för dem som har ekonomiska möjligheter att göra det. Samtidigt kräver vår samtid mer av oss när det gäller att anpassa sig till eller åtminstone kunna fungera i ett alltmer komplext och kompetenskrävande samhälle. Detta har gjort dagens människors identiteter mer föränderliga och geografiskt och tidsmässigt obundna. Datorn, internet, den smarta telefonen eller läsplattan gör att vi delvis kan frigöra oss från tidens och rummets begräsningar. På samma gång blir våra identiteter mer fragmenterade, diffusa och flytande. Känslor av rotlöshet, utanförskap och otillräcklighet är därför inte ovanliga. En strävan efter idealsamhället har ersatts av en strävan efter att bli en idealmänniska, eller snarare skapa en idealiserad image av sig själv, som kan beskådas i sociala medier och beundras av såväl en själv som av andra människor. Bilden kan visa den perfekta pappan, mannen eller kvinnan som ser till att relationen till partnern ständigt utvecklas eller den framgångsrika medarbetaren på jobbet – och sist men inte minst, den som ”har många järn i elden”. Hartmut Rosas sociala acceleration, som medför känslan av att vardagen går allt snabbare, ger status (åtminstone tror många det!) men innebär samtidigt tidsbrist, jäkt och stress – några av samtidens stora gissel. Sådana ideal formas av oss själva (många gånger omedvetet) i socialt samspel och i mötet med de i samhället förhärskande dogmerna för vad en lyckad och framgångsrik människa är och gör. Om människor för 30 år sedan kände sig tyngda av och frustre rade i kampen för att tillsammans skapa det perfekta samhället eller den fulländade civilisationen, gjorde man detta i kollektivets trygga famn (eller i skuggan av det). I dag framlever vi i ett medieoch konsumtionssamhälle som saknar historiskt motstycke där vi tror att vi är mer fria, upplysta och kapabla till självbestämmande.

2 Rosa, 2014.

1 Inledning På samma gång känner många att ansvaret för att bli ”sin egen lyckas smed” åligger dem själva. De måste kämpa för att leva upp till samhälleliga ideal som de bekänner sig till men känner sig i samma andetag utlämnade åt sin egen förmåga eller oförmåga att förverkliga sina drömmar, skapa en meningsfull tillvaro och forma en någorlunda stabil och sammanhängande identitet.3 AT T FÖR STÅ FÖR H Å L L A N DET M EL L A N I N DI V I D OC H SA M H Ä L L E

Sociologin växte fram under 1700- och 1800-talen. Dess ambition var att förklara de omfattande och genomgripande samhällsförändringar som präglade de europeiska och nordamerikanska samhällena under denna tid. Av traditionens hävd kom sociologin sedermera att sysselsätta sig med det sociala livets villkor, uttryck, förändringar och konsekvenser. Av särskilt intresse var det intima och förborgade släktskapet mellan individen och det omgivande samhället, hur individer sinsemellan påverkar varandra samt hur individerna och samhället ömsesidigt påverkar varandra. (Även om deras analyser skiljer sig åt, ser man detta intresse hos såväl Émile Durkheim och Ferdinand Tönnies som Max Weber och Karl Marx.) Detta kan också formuleras som att man ville blottlägga kopplingarna mellan människors inre, subjektivt upplevda verklighet och den yttre, sociala verkligheten.4 Utgångspunkten var att relationen mellan människa och samhälle var tvetydig eller konfliktfylld i något avseende. När den yttre verkligheten var föremål för genomgripande förändringar antogs detta oundvikligen påverka människors livsvillkor och inre verklighet. Även det omvända förhållandet gällde (om än inte i samma utsträckning) – det vill säga att människor skapar och förändrar den yttre verkligheten.

3 För en diskussion om begreppet och företeelsen identitet, se Stier, 1998, 2019b. 4 Berger och Luckmann, 1966.

1 Inledning Detta intrikata samspel är vi som regel inte medvetna om. Den amerikanske sociologen C. Wright Mills skriver: Då den vanliga människan sällan är medveten om de komplicerade sambanden mellan sitt eget livsmönster och världshistoriens förlopp, brukar hon inte veta vilken betydelse dessa samband har för vad slags människa hon blir och vilken typ av historieutveckling hon kan medverka i.5

Mills pekar på det faktum att vi människor inte ser och förstår den sociala dynamik som vi alla är integrerade delar av, alltså samspelet mellan människa och samhälle, mellan vår unika livsberättelse och samhällets övergripande historia eller mellan de inre och yttre domänerna av vår identitet. Likt guldfisken i vattenskålen som inte är medveten om vattnet den simmar i är vi för det mesta inte särskilt uppmärksamma på samhället omkring oss, utan vi tar det för givet. Människor är så intimt sammantvinnade med sin sociala omgivning att sociologer som Charles Horton Cooley och George Herbert Mead menar att människans själv och samhället bara är två sidor av samma mynt.6 För mer än ett halvsekel sedan hävdade den tysk-danske psykologen Erik Homburger Erikson att en relativt stabil och sammanhängande identitet är avgörande för psykiskt välbefinnande.7 En sådan identitet formas i förhållande till sociala omständigheter, i relation till det som brukar kallas samhället. I samma anda menar sociologen Anthony Giddens att formandet av en personlig identitet, i relation till kollektiva identiteter, är en förutsättning för ontologisk säkerhet i alla samhällen. Varje människas identitet är en unik personbiografi som han kallar ”an ongoing story of self ” som är intimt sammanlänkad med samhällets kollektiva

5 Wright Mills, 1971, s. 9–10. 6 Cooley, 1902; Mead, 1934. 7 Erikson, 1950, 1968.

1 Inledning historier.8 Via socialisationsprocessen kommer människor att på olika vis och i olika grad relatera sig själva och sina berättelser till dessa historier. Annorlunda uttryckt formas identiteter via en intim sammanflätning av den inre och yttre verkligheten.9 Å ena sidan positionerar identiteterna individer i sociala och existentiella kontexter och berättar för dem själva och andra var de hör hemma samt vilka de är (och inte är). Å andra sidan förutsätter varje samhälle och kultur en kollektiv identitet. För samhället är en sådan identitet det nav som den sociala sammanhållningen kretsar kring. När kollektiva identiteter upplevs som problematiska eller ”dilemmatiska” får det följder för mellanmänskliga relationer och samhället i stort. Såväl individuella som kollektiva identiteter präglas av de kontexter i vilka de formas. DEN SOC IOL OGISK A BL IC K EN OC H BOK ENS U PPL ÄG G

Att blottlägga karaktären på och konsekvenserna av de nyss beskrivna korskopplingarna mellan människans inre och yttre verklighet, mellan samhälle och individ eller mellan individuella och kollektiva identiteter är en uppgift för sociologin. En annan uppgift är att demaskera och kritiskt ifrågasätta för-sant-hållna diskurser, föreställningar och antaganden om samhället. För detta krävs ett sociologiskt betraktelsesätt, präglat av en undrande attityd. Ett sådant betraktelsesätt kan emellertid inte slutgiltigt fastslå riktigheten eller rimligheten i dessa diskurser, föreställningar eller antaganden utan endast visa att och hur de kan ifrågasättas. För sociologen och mycket av vetenskapen som sådan är alltså det centrala inte vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, utan vilka möjliga konsekvenser digitaliseringen eller olika förslag på förändringar får för människor, samhället eller miljön. På så sätt kan sociologin bidra till en kritisk granskning av och en

8 Giddens, 1999. Se även Stier, 2019. 9 Stier, 1998, 2019b.

1 Inledning debatt om de sociala och samhälleliga omständigheter vi lever under. Den kan också hjälpa dig, som kanske är sociologistudent, (blivande) beteendevetare, lärare, socionom, medmänniska eller intresserad medborgare, att se dig själv i samhället och samhället i dig, i realtid. I ljuset av det sagda är min tes att det sociala landskap som omger oss som nutidsmänniskor är ett kapitalistiskt, konsumtions inriktat, digitaliserat, globaliserat och individualistiskt landskap. Dessa fem kännetecken hos nutidssamhället diskuteras i kapitel 2. De återstående kapitlen är sedan fördjupade diskussioner av vilka följder dessa kännetecken får för vårt sätt att tänka, känna, agera, interagera med andra människor samt se på oss själva och andra. Det tas upp hur människors identitetsskapande i Sverige i dag påverkas av en tilltagande individualisering, en oförblommad tilltro till valfrihet och till teknik, en upplösning av gränserna mellan de privata och offentliga sfärerna och mellan människa och maskin, intimitetens förändring och globaliseringen. I fokus står följande frågor: Vad är typiskt för dagens samhälle? Hur hanterar människor sina identiteter? Vilka blir följderna för individen och för samhället? För att besvara dessa frågor diskuteras människors identitetsskapande i brytpunkterna mellan två snedstreck: dels det som socialpsykologen Johan Asplund brukar referera till som snedstrecket mellan samhället och individen, dels snedstrecket mellan det lokala och globala. Med hänsyn till båda snedstrecken vill jag visa hur man med hjälp av ett sociologiskt betraktelsesätt kan förstå hur livet gestaltar sig för många (om än inte alla!) människor i dag. Jag utgår från det som händer här och nu och riktar på samma gång blicken mot de skeenden som vi är en del av. I texten hörs två röster – båda är mina. Den ena sitter i ett hörn och lyssnar, läser, tittar och funderar över det liv som jag lever och över det samhälle som detta liv utspelar sig i. Den andra rösten är sociologens. Den kategoriserar, reflekterar och argumenterar utifrån en sociologisk ståndpunkt. Dessa två röster lyssnar inte med självklarhet på varandra, eller som Peter Berger och Hansfried Kellner skriver:

1 Inledning Vad jag som uttolkare tror vara intressant studsar mot vad de andra finner viktigt, vad jag anser och tror mig veta måste ställas mot de andras avsikter och deras uppfattning av omvärlden. Om jag inte enbart är en vanlig person utan också en sociolog, blir tolknings processen annorlunda därför att jag är – eller borde vara – mycket mer uppmärksam på dynamiken i [socialt] samspel och därför bättre ägnad att behärska det.10

Jag vill hävda att just sociologen har de rätta och mest effektiva verktygen för att – som Peter Berger kallar det – ”demaskera” samhället 11, det vill säga göra det synligt: ”göra vattnet i guldfiskens skål synligt för fisken”. Ett sociologiskt betraktelsesätt innebär att ta ett steg tillbaka, se på det bekanta som vore det obekant, närma sig sin omgivning så ”nollställt” som möjligt och ställa sig undrande inför det som betraktas som livets självklarheter. Den sociologiska undran inför de sociala tingens ordning, eller oordning för den delen, är ämnets mest grundläggande drivkraft. Att tänka sociologiskt innebär att man riktar blicken både inåt och utåt, att man tänker processuellt (inte statiskt) och att man har modet att ifrågasätta vedertagna sanningar. Jag har velat visa hur denna sociologiska hållning kan hjälpa oss att förstå den vardagsverklighet vi lever i – här och nu. Det handlar om att se det egna jaget i samhället, och samhället i jaget. Även om verkligheten är stadd i ständig förändring – och denna bok måste sägas vara ett tidsmässigt nedslag i samtiden – menar jag att den sociologiska hållningen på det stora hela är tidsbeständig. Samtidigt är jag ödmjuk: som sociolog är jag tränad att se och förstå det sociala samspel som utspelar sig mellan andra människor. Därmed är det inte sagt att jag alltid reflekterar över vad som händer eller för den delen är bättre på att fungera i socialt samspel eller på att se mig själv i ljuset av det samspel jag är del av.

10 Berger och Kellner, 1986, s. 54. 11 Berger, 1963.

1 Inledning För att renodla resonemangen har jag valt att vara medvetet provokativ mot dig som läsare. Jag har velat skriva en bok som dels avkräver dig som läsare både förnuftsmässiga reflektioner och känslomässiga reaktioner, dels har ett driv och snabbt tempo. Av dessa skäl är texten inte överbelamrad med förbehåll, garderingar och källhänvisningar. Texten är, med Peter Bergers (1963) ord, en invitation till sociologi och syftar till att hjälpa dig, som sociologen Zygmunt Bauman säger, att tänka sociologiskt kring dig själv i samhället och i din samtid.12 För att illustrera resonemangen presenteras ett antal empiriska exempel varav en del är autentiska och andra är fiktiva. Som ett uttryck för den tid vi lever i, där allt förändras otroligt snabbt, kommer vissa av dessa exempel redan att vara hänvisade till det förflutnas bakgård när du läser detta. Ändå låter jag dem stå kvar, eftersom de säger någonting om den tidskontext i vilken denna text skrevs. Vidare är min förhoppning att du ska vända blicken både inåt och utåt, att du ska vara vaksam på vem du är, vad du känner och tänker, men också att du ska vara observant på alla de till synes rutinmässiga, triviala eller exceptionella saker som ständigt pågår runt omkring dig. Försök rikta uppmärksamheten mot det liv du själv lever, utan att värdera. Försök ta ett helikopterperspektiv, där du inte bara vänder blicken utåt eller inåt, utan ser på dig själv utifrån som den iakttagande varelse du är i ett givet socialt och kulturellt sammanhang. Att hänge sig åt en dylik övning kräver självdistans, mod och en beredvillighet att blotta sig själv. Därför väcker det många känslor och tankar, och målet med denna text är just att du ska reagera. Se det som följer som en övning i att höja blicken från de rena känsloreaktionerna. Försök förstå och värdera det som sägs utan att för mycket förblindas av de känslor som detta må framkalla hos dig. Notera att det jag skriver i mångt och mycket likväl kan ses som en självkritik mot mitt eget sätt att tänka och leva. 12 Bauman, 1992.

1 Inledning Det ska återigen betonas att texten inte behöver ses som en beskrivning av hur vårt samhälle är, utan som ett exempel på hur det kan förstås. Den gör inte anspråk på någon slags objektiv sanning, förfäktar inte en ny samhällsordning eller romantiserar det som har varit. Den vill bara peka på några av samtidens paradoxala och komplicerande förhållanden som får återverkningar på vårt identitetsskapande och sätt att leva. I mångt och mycket handlar det som följer om frågor som ofta har sysselsatt och inspirerat men också frustrerat mig som sociolog. En del observationer och reflektioner kommer du säkerligen att känna igen, kanske till och med instämma i. Andra kommer du att vända dig emot. Ytterligare andra poänger kan du uppleva som en kritik mot dig själv eller någons personliga livsstil eller övertygelse. Tänk då på att texten, där teorier används för att analysera vår samtid, är tänkt att uppmärksamma företeelser och saker som finns i vår vardagsverklighet. Det kan vara värt att påpeka att det tyvärr inte är alltför ovanligt att personer som kritiskt analyserar samhället, den förhärskande livsstilen eller sin omgivning avfärdas ömsom som verklighetsfrånvända eller alltför radikala, ömsom som förändringsfientliga, reaktionära eller konservativa. Men ett samhälle, eller för den delen en vetenskap, som inte tillåter eller till och med uppmuntrar självkritik eller kritiska röster från sina medborgare är ingen demokratisk gemenskap värd namnet.

Jonas Stier är sociolog och professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola och har skrivit ett antal böcker på teman som identitet, kulturmöten och socialpsykologi.

Samhället och jag En sociologisk ingång

En tilltagande globalisering, konsumtion och individualism har de senaste decennierna dramatiskt förändrat det sociala landskapet. Denna förändring syns i dominansen av bestämda logiker samt i en teknifiering och medie fiering av våra liv. Därtill finns i dag en aldrig tidigare skådad upptagenhet med och frihet att själva forma vår egen identitet. Detta till trots känner många människor sig vilsna, otrygga och missnöjda. Samhället och jag är en bok om att förstå samhället – och om att förstå sig själv som en del av samhället. Utifrån ett sociologiskt betraktelsesätt och observationer i vardagslivet belyser boken samtidens egenheter och avkräver dig som läsare en reaktion. Boken vänder sig till högskolestuderande inom alla ämnen där samhället och samtiden studeras och utbildningar till exempelvis lärare eller socionom. Boken är en uppdaterad och omarbetad utgåva av (Van)modernitet och identitet från år 2012. Det senmoderna samhällets logiker är inte bara skapade av människor, dessa logiker skapar också människorna. Rättframt, levande och tänkvärt visar Stier på globali seringens, teknikens och mediernas följder för människors identitetsskapande och välbefinnande. LarsErik Berg, professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde

Andra upplagan

Art.nr 33662

studentlitteratur.se