9789144135038 by Smakprov Media AB

Språk i sikte

PIA NORDGREN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40588 ISBN 978-91-44-13503-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

Förord 11

1. Barns interaktionsutveckling 13 Bokens kapitel 16

2. Grundläggande språkvetenskapliga begrepp 21 Fonologi 21 Morfologi 23 Syntax 25 Semantik 27 Pragmatik 27 Prosodi 29 Språkliga begrepp som verktyg 32

3. Teorier om barns språklärande 35 Behaviorismen 36 Nativismen 38 Kognitivismen 40 Interaktionismen 42 Hur kan vi ha nytta av teorierna i förskolan och skolan? 44

4. Prediktorer för språkutveckling 47 Delad uppmärksamhet och theory of mind 48 Delad uppmärksamhet och pekningar 50 Konkreta och abstrakta ord 51 Samband mellan tal och gester 52 Perception–aktion–systemet 52 Aktivt lyssnande 53 Imitationens betydelse för språkutvecklingen 54 Imitation hos nyfödda spädbarn 55 Viktiga prediktorer för språkutveckling 56

5. Våra sinnessystem 59 Integrering via sinnena 59 Det visuella sinnet 61 Det auditiva sinnet 62 Språket blir förstaspråksspecifikt 63 Det proprioceptiva sinnet 65 Det taktila sinnet 66 Det vestibulära sinnet 66 Våra sinnen – en reflektion gällande sinnenas betydelse 66 Sinnenas relation till perspektivtagande 67 Sinnenas relation till estetiskt lärande och språk 67

6. Språket i hjärnan 69 Vår mänskliga hjärna 70 Hjärnans tillväxt 72 Hjärnan och neuroplasticitet 72 Hjärnans språkområden 73

Hjärnans nätverk 75 Feedback från sinnessystemen 76 Spegelneuron för igenkänning 77 Var finns spegelneuronen? 79 Förkroppsligad kognition 80 Hur kan vi ha nytta av spegelneuronteorin i praktiken? 81

7. Auditiv perceptuell utveckling, jollerutveckling samt ordigenkänning 83 Auditiv perception 83 Språkljud som multimodalt fenomen 84 Samband mellan talperception och talproduktion 85 Auditiv process 86 Jollerutveckling och ordtillägnande 88 Hur sker auditiv perception och ordigenkänning? 90 Bottom-up- och top-down-processning 93 Ekologisk teori 95 Hur hänger allt ihop? 96

8. Talproduktion 99 Frambringandet av röst 99 Talproduktionsprocessen – språkljuden 100 Vokaler 101 Konsonanter 102 Språklig medvetenhet 103 Ordgenereringsprocessen 104 Turtagning och responstid 105 Vad har vi för nytta av teorier om talproduktionsprocessen? 107

9. Det viktiga samspelet 111 Intersubjektivitet och delad uppmärksamhet 111 Intersubjektivitet och samspel 113 Gester hos barn 116 Deiktiska gester (pekgester) 116 Ackompanjerande gester 117 Ikoniska gester, ritualistiska gester samt interaktionsgester 118 Fonologi, prosodi och gester 119 Vilken nytta har vi av denna kunskap? 121

10. Språk, kognition och empati – hur hänger det ihop? 123 Vad menas med kognition? 123 Uppmärksamhet 124 Perspektivtagande 125 Theory of mind och imitation 126 Sally–Anne-test 128 Hur hänger språk och kognition samman i praktiken? 130 Vad är empati? 132 Den tidigaste formen av empati 133 Affektiv empati 133 Prosocialt beteende 135 Språk och empati – hur hänger det ihop? 136 Teori om kritisk period 136 Vilken nytta kan vi ha av teorier om kognition och empati? 137

11. Sinnessystemens betydelse vid autismspektrumtillstånd 139 Hur upptäcks autismspektrumtillstånd? 140 Barn med autism på förskolan 140 Kamratrelationer 140 Oförmåga att byta aktivitet 141 Kommunikation 141 Vad är autismspektrumtillstånd? 142 Det visuella systemet – synen 142 Det auditiva systemet – hörseln 144 Det taktila systemet – känseln 146 Samordning av sinnessystem 146 Samordning av lyssnande, tal och gester 147 Spegelneuron 148 Brist på mimik 149 Svårigheter att förstå melodi i talet 150 Kritisk period 151 Språkutveckling vid autism 151 Hur når vi fram till barnet? 152 Didaktiska metoder 153 Referenser 157 Sakregister 163

Barns interaktions utveckling

Barns kommunikativa och sociala utveckling sker i nära interaktion med omgivningen. Detta innebär att språk inte bör ses som en isolerad förmåga, utan som något som samverkar med barnets övriga utveckling. Barnets användning av blickar och pekningar, lek och motoriska förmåga är nära relaterade till taloch språkutvecklingen, särskilt när det gäller den förspråkliga förmågan. För att förstå hur barn utvecklar språk är det viktigt att ha ett holistiskt perspektiv (helhetsperspektiv) på språk som ett system som samverkar med kognition (tänkande), lek, emotio nell utveckling, motorik och perception. Därför lyfter den här boken fram perceptuella1 och kognitiva2 förmågor i relation till språk utveckling. Vi kommer att fokusera på hur barn lär sig språk och vilka faktorer som kan påverka lärandet positivt. Låt oss börja med ett exempel på språklig interaktion: En 6-årig flicka åker tåg med sin mamma för att hälsa på mormor. En engelskspråkig dam sätter sig mittemot flickan och mamman. Den trevliga damen börjar efter en stund försöka att kommunicera med flickan på engelska, som är damens förstaspråk men som är ett språk som flickan ännu

1 Perceptuell betyder ungefär ’uppfattningsförmåga via sinnena’. 2 Kognitiva förmågor är de förmågor som har med tänkande, perspektivtagande och planeringsförmåga att göra. 13

Vad är det som just har inträffat? Förutom att damen på tåget och flickan tillsammans har lyckats med att etablera språklig interaktion – och detta på ett annat språk än flickans modersmål – så har också en situation etablerats där damen och flickan har ett gemensamt fokus på det som damen pekar på. Flickan använder sina kognitiva representationer av de ord som hon redan behärskar på sitt modersmål (sitt förstaspråk) och kopplar ihop dessa med ord på det nya språket som visualiseras med de gester som damen gör. Genom att imitera damens uttryck får flickan övning i att uttala de nya orden och bekräftelse på att detta sker på ett förväntat sätt. I situationen ses ett exempel på andraspråkslärande, men förstaspråkslärande sker på ett liknande sätt genom gemensam uppmärksamhet på objekt eller händelser i omgivningen hos det lilla barnet. Låt oss titta på ett exempel på förstaspråkslärande: Alex, som är 15 månader, iakttar en godisskål på vardagsrumsbordet när familjen är på kalas hos farmor. Alex pekar på godisskålen och säger samtidigt ordet dä. Alex observanta förälder noterar det frågande tonfallet och svarar: Ja just det – det är godis där – GODIS. Föräldern upprepar ordet för att förtydliga och underlätta för barnets språklärande.

I exemplet kan vi just se att barnet och föräldern har gemensam uppmärksamhet på ett visst föremål, vilket ger goda möjlig heter till just förstaordslärande. Den här typen av interaktion och förspråklig kommunikation tillsammans med perception (varseblivning eller uppfattningsförmåga via sinnen) och kognition är utgångspunkten för diskussionen om språkutveckling i denna 1. Barns interaktionsutveckling � 14

inte behärskar. Damen pekar på sin handflata och säger ordet för ’hand’ och pekar därefter på sina ögon och säger ordet för ’ögon’ på engelska. Flickan lyssnar intensivt, följer damens gester med blicken och imiterar damens engelska ord.

Språk

Kognition

Lek

Emotion

Motorik

Perception

Figur 1.1 Språket i samverkan med lek, motorik, perception, emotion och kognition.

bok. I modellen i figur 1.1 ges en bild av hur språk samverkar med lek, motorik, perception, emotioner och kognition. Språket innebär betydligt mer än enbart tal och talat språk. Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 18 (Skolverket 2018), som trädde i kraft 1 juli 2019, ska förskolan ge barn möjlighet att utveckla nedanstående förmågor: ŕ förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar, ŕ förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld, ŕ förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans, 1. Barns interaktionsutveckling � 15

ŕ ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften, ŕ intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap, ŕ både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska.

Den här boken ger dig som är förskollärare eller utbildar dig till förskollärare, alternativt arbetar med barns språkutveckling på annat sätt, kunskap om hur barn utvecklar språklig förmåga utifrån ett holistiskt perspektiv. Genom en sådan helhetssyn på samverkande förmågor hos barnet kan pedagoger på ett genomtänkt och medvetet sätt stötta den pågående sociala och kommunikativa utvecklingen hos det lilla barnet. Med hänsyn till att barn är olika och utvecklas på olika sätt är det även viktigt att förskolans personal, som ju möter barn dagligen, har kunskap om det som kallas typisk utveckling. Kunskaperna hjälper oss att befinna oss på rätt nivå i vår samvaro med barnen, men också att avgöra när vi ska signalera till specia lister av olika slag, exempelvis specialpedagoger eller logopeder, i de fall skillnaden mellan förväntad utveckling och noterad utveckling hos barnet är betydande. Den här boken beskriver typisk utveckling men ger även information om vissa avvikelser.

Bokens kapitel Förutom detta introducerande kapitel 1 ingår följande kapitel i boken: Kapitel 2 tar upp barnets grundläggande språkliga utveckling från de minsta ljudenheterna i språket till större enheter och yttranden utifrån aspekter som fonologi, morfologi, syntax, 1. Barns interaktionsutveckling � 16

Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 13–14)

semantik, pragmatik och prosodi. Kunskap om de språkliga dimensionerna krävs för att förstå den komplexa process som sker på många plan samtidigt när barn lär sig språk. I kapitlet ges också kunskap om processer som underlättar för barn vid språklärandet. I kapitel 3 beskrivs språkutveckling hos barn ur ett historiskt perspektiv. Genom tiderna har olika typer av angreppssätt använts när det gäller att förklara hur barn lär sig språk. Teoretiker genom tiderna, såsom empirister, anser att kunskap har sin grund i sinnesupplevelser, medan nativister menar att vår kunskap är medfödd och att barn föds med en speciell ”språkmodul” i hjärnan. Den allmänna debatten handlar således om arv och miljö och relationen mellan dessa. I kapitel 4, som bör ses som ett introducerande kapitel, beskriver jag begreppet prediktorer (igångtriggare) och förklarar vilka aspekter som är betydelsefulla för att barnets språkutveckling ska komma i gång. Olika områden som lägger grunden för barns språkutveckling beskrivs och språket ses i sitt sammanhang. Tidig kommunikationsutveckling, blickar och pekningar är olika led i språklig interaktion. Det som också är av betydelse är den tidiga kontakten mellan barnet och dess vårdare, att barnets lyssnande utvecklas så att barnet lär sig att skilja ut de språkljud som möter dem i en ström av ljud. Kognitiva begrepp som delad uppmärksamhet och theory of mind (förståelse för andra människors perspektiv) introduceras i detta kapitel. Jag beskriver också grundläggande samband mellan utvecklandet av tal och gester hos barn. Vidare beskrivs imitationens betydelse för språkutvecklingen och också hur vi människor blir stimulerade att själva tala när vi aktivt lyssnar på någon annan individ. Slutligen beskrivs den tidiga imitationsförmågan hos spädbarn. Kapitel 5 presenterar sinnessystemens utveckling och hur hörsel och syn som sensoriska förmågor är relaterade till tal produktion och kommunikativ utveckling. I kapitlet beskrivs också hur språket blir förstaspråksspecifikt. 1. Barns interaktionsutveckling � 17

1. Barns interaktionsutveckling � 18

Kapitel 6 ger en bild av hur språket är representerat i den mänskliga hjärnan. Här resonerar jag kring hjärnans språkområden och nätverk och tar också upp teorier om spegelneuron som en teoretisk förklaringsmodell till utveckling av empatisk förmåga och förmågan att förstå en annan människas perspektiv. Hjärnan förändras och mognar under hela livet och i relation till denna förändring beskrivs begreppet plasticitet. Kapitel 7 ägnas åt auditiv perceptuell utveckling, joller utveckling samt ordigenkänning. Jag beskriver hur barn lär sig att känna igen ord och ljud, att skilja ut språkljud i talströmmen som möter dem. Syftet med kapitlet är att belysa hur forskningen ser på tidiga förmågor som perception (varseblivning eller uppfattningsförmåga via sinnen) och ordigenkänning. Teorier som ser fonetiska (ljudmässiga) särdrag, stavelser eller språkljud som grunden till ordigenkänning presenteras. Jag tar även upp relationen mellan perception av talljud och talljudsproduktion. Kapitel 8 behandlar själva talproduktionsprocessen, hur meddelanden bildas med hjälp av kognitiva representationer och idéer för att sedan genom bearbetning i hjärnan formuleras som ett språkligt meddelande och därefter produceras som talljud, d.v.s. artikulation. Vidare beskriver jag hur vi människor skapar röst och hur de olika språkljuden kommer till uttryck. I kapitel 9 beskriver jag det viktiga samspelet mellan barnet och dess omgivning. Begreppet intersubjektivitet (interaktionen mellan förälder och barn) presenteras och relateras till barns användning av gester i relation till omgivningen. En annan grundläggande förmåga är delad uppmärksamhet som diskuteras avseende dess betydelse för språkutvecklingen. I kapitel 10 resonerar jag kring kognitiva förmågor – tänkande, minnesförmåga, delad uppmärksamhet, samt imitation i relation till språk och hur dessa förmågor samverkar under barnets process i riktning mot språklärande och ett socialt kommunikativt system. Vidare beskrivs de exekutiva funktionerna och mer specifikt uppmärksamhet som en viktig aspekt för

begynnande språklärande. Jag tar även upp relationen mellan barns språkliga och känslomässiga utveckling och förklarar begrepp som empati och theory of mind. Slutligen handlar kapitel 11 om aspekter av språkutveckling vid autism. Här beskriver jag bland annat sinnessystemens utveckling vid autismspektrumtillstånd och hur dessa förmågor påverkar det lilla barnets förmåga att ta till sig språk i omgivningen. Även didaktiska metoder tas upp i viss mån. Varje kapitel avslutas med frågor att reflektera över och resonera vidare kring.

1. Barns interaktionsutveckling � 19

Språk, kognition och empati – hur hänger det ihop?

10.

Under uppväxtens gång samverkar de kognitiva förmågorna, såsom uppmärksamhet, minne och perspektivtagande, med utvecklingen av språkliga förmågor. Barnets möjlighet att uppmärksamma fenomen i omgivningen och att kunna dela perspektiv med andra är det som utgör basen för den språkliga interaktionen. Vad som driver vad vet vi inte exakt, men vikten av språklig interaktion och delad uppmärksamhet kan inte nog betonas. Vi har redan diskuterat mekanismer som är av betydelse för språkets igångstartande, prediktorer såsom pekningar, aktivt lyssnande och imitation. Det här avsnittet handlar mer specifikt om hur delad uppmärksamhet, lek, imitation och språk samverkar under uppväxten i ett socialt kommunikativt system som leder vidare till kognitiv och empatisk utveckling hos barnet. Olika typer av empatisk förmåga diskuteras kortfattat.

Vad menas med kognition? Kognition kan förklaras ungefär som ’tänkande’ och avser de intellektuella funktioner som är involverade när vi interagerar med vår omgivning. Det kan handla om uppmärksamhet, minne, problemlösning och vår förståelse för andra människors

123

perspektiv. Vissa forskare inkluderar även språk och perception i kognition och låter det på så sätt bli ett vidare begrepp. Några av de viktigare kognitiva funktionerna är de så kallade exekutiva funktionerna, exempelvis: problemlösning förmågan att strukturera tillvaron förmågan att blockera ovidkommande information tidsuppfattning förmågan att förstå orsak och verkan uppmärksamhet

Alla dessa funktioner vet vi styrs från de främre delarna av hjärnan, den så kallade pannloben (eller frontalloben med ett medi cinskt uttryck). Forskare är i dag eniga när det gäller i vilken ålder som denna del av hjärnan är färdigutvecklad, vilket är vid ungefär 25 års ålder. Detta gör att individer som är under 25 års ålder som grupp kan sägas vara mer riskbenägna och att de har svårare att förstå konsekvensen av sina handlingar än individer över denna ålder. Paraplybegreppet kognition är omfattande, vilket gör att jag väljer att här lyfta fram en av de specifika funktionerna, nämligen uppmärksamhet.

Uppmärksamhet En av de mest primära kognitiva funktionerna är uppmärksamhet. Denna funktion kan också sägas höra till de exekutiva funktionerna. Om vi inte har barnets uppmärksamhet kan vi heller inte förvänta oss att lärandeprocesser ska ske. Det lilla spädbarnet är nyfiket och intresserat av sin omgivning, följer rörelser med blicken och ger ögonkontakt, vilket är grunden för den fortsatta utvecklingen där så mycket lärs in genom social interaktion. Dessa små barn kan dock inte 10. Språk, kognition och empati – hur hänger det ihop? � 124

ŕ ŕ ŕ ŕ ŕ ŕ

förväntas hålla kvar uppmärksamheten mer än en begränsad tid, medan äldre barn kan hålla kvar uppmärksamheten i olika aktiviteter under betydligt längre tid. Detta är något som är viktigt att tänka på när vi interagerar med barnen. Vi kan alltså inte ställa samma krav på 2-åringen som vi gör på 4-åringen. Ett 2-årigt barn kan uppskattningsvis hålla kvar uppmärksamheten i ungefär 15 minuter, lite beroende på aktiviteten, medan en 4-åring rimligen kan förväntas medverka i en planerad lek eller i ett samtal i ungefär en halvtimme. Ofta förekommande situationer med delad uppmärksamhet (t.ex. titta där … en) leder barnet mot utveckling av kognitiva förmågor. Det är inom ramen för denna situation som barnet tillägnar sig nya ord, helt enkelt genom att föräldern eller pedagogen har perspektiv på samma föremål under samma tidsram och därmed kan sätta ord på ett visst föremål eller aktivitet som barnet kan imitera eller lagra i sitt mentala lexikon, sitt ordförråd. Om vi tänker tillbaka på de klassiska teoretikerna så stämmer detta överens med behavioristen Bloomfields syn på hur barn lär sig språk. Bloomfield menade just att genom att föräldern benämner objekt i omgivningen och ger feedback på talförsök så lär sig barnet nya ord. Med andra ord – uppmärksamhet ”leder vägen” till perspektivtagande.

Perspektivtagande En stor del av dagens forskning handlar om perspektivtagande (se t.ex. Tomasello 2018) och barnets utveckling av denna kognitiva förmåga. Studier har visat att utvecklingen mot att förstå andra människors perspektiv är kontinuerlig och så småningom leder fram till den viktiga förmågan till theory of mind (förståelsen av att andra människor kan ha andra tankar och funderingar än jag själv). Det finns en betydande mängd forskning som pågår när det gäller att undersöka hur och på vilket sätt som kognition och språk samverkar. En teoribildning som nämndes i ett tidigare kapitel och som är den forskning som är mest banbrytande 10. Språk, kognition och empati – hur hänger det ihop? � 125

Theory of mind och imitation Forskare i dag vet att förmågan till theory of mind utvecklas gradvis, och sannolikt handlar det om en gradvis utveckling från det att barnet kan dela uppmärksamhet och perspektiv till det att barnet kan förstå att vi kan ha olika perspektiv. Delad uppmärksamhet, roll-lek, imitation och språk samverkar under utvecklingens gång i ett socialt kommunikativt system, där barn lär sig ord och uttryck genom lyssnande och imitation. På så vis kan vi dra slutsatsen att god imitationsförmåga är en 10. Språk, kognition och empati – hur hänger det ihop? � 126

för närvarande är så kallad embodied cognition, eller förkroppsligad kognition, som bygger på antaganden om att kroppsliga upplevelser påverkar vårt medvetande (vår kognition). Teorin handlar i förlängningen om att det skulle kunna vara så att vi lär oss ord för objekt och aktiviteter genom att våra sinnessystem aktiveras. Det kan till exempel innebära att områden för motorik i hjärnan aktiveras när vi lär oss aktivitetsord som springa, gå eller hoppa. I grunden handlar det mycket om vilken grundsyn forskaren har eller vilken teoribildning som ligger till grund för de antaganden som görs. Här handlar det om frågeställningar om huruvida språk och kognition är separata moduler, om de är relaterade till varandra och vilka förmågor som ligger till grund för barnets utveckling. Teorierna är också relaterade till spegelneuron. Om vi jämför de synsätt som Piaget och Vygotskij förespråkade, så hade Piaget ett kognitivt synsätt som innebär att kognitionen ligger till grund för språket och att utveckling föregår lärande, medan Vygotskij förespråkade lärande i interaktion som igångtriggare för utveckling. Vidare tänkte sig Vygotskij språk och kognition som separata funktioner men att dessa två förmågor smälter samman när barnet lär sig och utvecklas. Tänkandet är i det fallet skilt från språket till en början. Teorierna handlar således om hur vi definierar kognition och språk.

förutsättning för språkutveckling – dock inte för språkförståelse nödvändigtvis men åtminstone för talproduktion. Vi kan därmed kalla imitationsförmåga för en prediktor, d.v.s. något som är en förutsättning för något annat. På ett liknande sätt kan vi säga att delad uppmärksamhet är en prediktor för theory of mind (Charman m.fl. 2001). När det gäller språk och delad uppmärksamhet förefaller det finnas ett tidsmässigt samband mellan förstaordslärande och tidigt etablerande av gemensamt fokus. Barn lär sig sina första ord samtidigt som de pekar på objekt i sociala situationer med omgivningen. Forskare testar ibland theory of mind hos barn genom att barn får svara på frågor om perspektiv och huruvida de har uppfattat att någon annan kanske inte har samma perspektiv som barnet självt. Genom att vi samtalar om theory of mind och ger barnen verktyg att förstå att vi som människor är olika och kan tänka och fundera på lite olika sätt, så skapar vi förutsättningar för att barn lär sig förståelse för andra människors perspektiv. Barnen lär sig exempelvis detta vid samlingen på förskolan när det ingår som en del i själva situationen att lyssna på sina kamrater i barngruppen. Vad har kompisen för favoritmat? Hur tänker kompisen? När det gäller förståelse av hur olika situationer kan upplevas så kan vi ställa olika typer av frågor: Hur tror ni att det känns att …?, Hur skulle du vilja att någon gjorde om det här hände dig? För de lite yngre barnen kan gömme-lekar av olika slag vara utvecklande, som att gömma saker under en filt och se om de andra barnen uppfattat leken likadant beroende på om de blundade eller inte. För de lite äldre barnen kan vi fundera kring frågor som: Vad hände när Lisa var ute ur rummet? Vilket föremål togs bort? Kan Lisa veta det? Sagoberättande när en viss del av händelseförloppet är dolt kan också vara utvecklande.

10. Språk, kognition och empati – hur hänger det ihop? � 127

Pia Nordgren är leg. logoped, fil.dr i allmän språkvetenskap och verksam som universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Språk i sikte Barns interaktionsutveckling i relation till perception och kognition Barns språkliga utveckling sker i nära anknytning med omgiv ningen, och för att detta ska kunna ske måste en rad förmågor hos barnet samverka effektivt. De olika sinnesintrycken ska tas emot, bearbetas och integreras, och barnet registrerar tidigt ansiktsuttryck, blickar och pekningar. Allt detta leder steg för steg till barnets egen användning av ord och gester – barnet har språket i sikte. Författaren intar ett holistiskt perspektiv och beskriver hur förmågor som kognition, perception, motorik, emotionell utveckling och lek samverkar när barnet lär sig att interagera med omgivningen. Bland mycket annat behandlar författaren teorier om barns språklärande, de olika sinnessystemens betydelse, relationen mellan språk, kognition och empati samt lyfter fram vad som är avgörande för att språkutvecklingen ska komma i gång. Språk i sikte är skriven främst med tanke på förskollärare i grund utbildning och kompetensutveckling. Den kan också användas i grundläggande kurser i barnspråksutveckling inom andra utbildningar och ämnen.

Art.nr 40588

studentlitteratur.se