9789144134567 by Smakprov Media AB

Jag vill inte till skolan Om problematisk skolfrånvaro hos barn och unga

Anne Vibeke Fleischer

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40561 ISBN 978-91-44-13456-7 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Agneta Eriksson Sakgranskning: Anna Hellberg Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Göran Alfred Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Lasse Holmberg/TT Printed by Interak, Poland 2020

Innehåll 7 11

Förord

Inledning KAPITEL 1

Bokens grundbegrepp

13 Övning

i att lägga pussel – eller i analys och syntes KAPITEL 2

Vad är skolvägran? KAPITEL 3

Hur vanligt är skolvägran?

22 Siffror

från Sverige (sakgranskarens tillägg) 24 Tre exempel KAPITEL 4

Tidiga tecken på utveckling av skolvägran 27 Övergångar

är svåra

KAPITEL 5 31

Hur yttrar sig skolvägran? 34 Vad

innebär skolvägran för barnet? KAPITEL 6

Vilka orsaker ligger bakom skolvägran? 38 Orsaker

hos barnet 39 Orsaker i skolan 41 Orsaker i hemmet 43 En modell om samspel KAPITEL 7 49

Vad hindrar barnet från att gå till skolan? 49 Vem

ska tala med barnet? går vi vidare? 61 Ramar för samtalet med barnet 54 Hur

KAPITEL 8

Hur kan vi arbeta med problematisk skolfrånvaro? 63

63 Den

viktiga dygnsrytmen 64 Var i kroppen sitter felet? 66 Bestraffning, belöning, press och bekräftelse 72 Hur kan man arbeta med barnets självbild? 84 Registrering av skolgången 86 Lekgrupper 87 Strategier

89 Byta

skola – en bra idé? till klasskamraterna 92 Varför behöver man hopp? 96 Blir du irriterad eller arg på barnet? 98 Föräldrarnas bild av barnet 99 Fokus på barnets resurser 104 Hur kan man få hjälp? 91 Information

KAPITEL 9 107

Vilka rättigheter har barnet? 107 Skollagen

109 Efterord 111 Litteraturlista

K A PITEL 1

Bokens grundbegrepp

Övning i att lägga pussel – eller i analys och syntes Testa att lägga pussel tillsammans med ett barn. Du kommer snabbt att upptäcka vad analys och syntes konkret betyder. Att slumpmässigt ta en pusselbit och sedan försöka hitta en annan som eventuellt passar ihop med den första fungerar dåligt. Bättre är att först sortera ut alla kantbitar och så lägga ramen. Därefter kan man samla alla bitar med gula och svarta ränder som ska föreställa en tiger. Sedan ger man sig kanske i kast med de blå bitarna till himlen. Eller så tar man bitarna i bruna nyanser som ska bilda klippor. Syntesen är helheten. Det som hela bilden föreställer. Analysen är uppdelningen av bitar som hör ihop. Man lägger pusslet genom att mentalt hålla kvar hela bilden och samtidigt arbeta med en liten del åt gången. Det handlar alltså om samtidig syntes och analys. I helt nya och överväldigande situationer kan vi inte använda oss av strategin analys/syntes. Här måste vi klara oss med ett globalt perspektiv, det vill säga vi ser på situationen som en sammanhängande enhet. Det gäller farliga och svåra situationer som olyckor och det gäller skolvägran. Också positiva situationer som en ny förälskelse räknas hit. I början uppfattas hen globalt som världens åttonde underverk. Efter en tid förknippas underverket mindre med nyhet, mer med erfarenhet. Man ser i stället hen som en hel människa med olika goda, mindre goda och dåliga

| KapItel 1 | BoKens grundBegrepp

egenskaper. Man kan göra en analys och på så sätt förhålla sig mer realistisk till om förhållandet ska fortsätta eller inte. Erkännandet av de mindre lyckade sidorna hos den nya förälskelsen lämnar också plats för insikt om ens egna fel och brister. Att ha förmågan att analysera helheten är en förutsättning för att kunna agera. Man försöker hitta system i helheten så att man kan se var man ska börja och var man ska sluta. Att dra sig undan situationen är också ett slags handlande, men det är ett undvikande beteende som inte ger nya erfarenheter. Det skolvägrande barnet måste få hjälp att analysera den svåra situationen. Troligen ser barnet skolan ur ett helhetsperspektiv. Skolan är helt värdelös. Jag är totalt värdelös. Det finns inget att göra åt det. Det finns inget som är roligt där. Om läsaren känner en vuxen med depression kan detta sätt att uppfatta situationen säkert ha hög igenkänningsfaktor. Nu menar jag inte att skolvägran och depression skulle vara samma sak. Vad jag vill säga är att ett globalt perspektiv på en svår situation alltid medför nedsatt handlingsförmåga eller till viss del handlingsförlamning. Eftersom analys och syntes är främmande ord uppfattas de av många som en kognitiv process – som något som hör till den intellektuella avdelningen, men analys och syntes är lika mycket en känslomässig process. Jämför exemplet med den nya förälskelsen. Kognition består av olika mentala processer. Vi tar in omvärlden via våra sinnen, som syn och hörsel, och vi bearbetar och lagrar våra upplevelser via kognitiva funktioner, som uppmärksamhet, språk och minne, men det är inte tal om en objektiv intellektuell kunskap. Våra upplevelser är alltid färgade av känslor. Det där gillar jag, det där gillar jag inte. Det där skrämmer mig. Det där gör mig ilsken eller bara arg eller kanske bara sur. Till upplevelserna knyts känslor av olika grad. Man skulle kunna säga att kognition och känslor är två sidor av samma mynt. Vi har inte några särskilda redskap för att uttrycka känslor utan tar hjälp av kognitiva redskap som språk, minne och planering.

Tillbaka till skolan

Motstånd, ångest och obehag inför skolan

FIGUR 1 Tillbaka till skolan – steg för steg.

Modellen kan beskrivas så här: Man kan (tyvärr) inte nå toppen med ett enda jättesprång. Man måste analysera sig fram till en rad steg som man kan ta. På vägen uppför trappan kan det behövas fler trappsteg, sidosteg och avsatser där man kan vila lite. Det ska också finnas plats för två steg upp och ett tillbaka. Det kan även vara så att trappan man byggde blev helt fel. Trappstegen var

| KapItel 1 | BoKens grundBegrepp

Man kan belysa sambandet mellan kognitiva och känslomässiga förhållanden genom att titta på en människas självbild. Vår självbild innefattar vår kunskap om såväl oss själva och våra förmågor som våra starka och svaga sidor. I självbilden ingår också våra känslor inför oss själva. Vad tycker vi om hos oss själva? Vad ogillar vi? I vilken utsträckning är vi beredda att utsätta oss för utmaningar? Självbild är också ett betydelsefullt ord i förbindelse med skolvägran. De barn det rör sig om är ofta präglade av nederlag och modlöshet. Självbild är därför också ett ord som återkommer på flera ställen i boken. Låt oss återgå till själva kärnan. Begreppen analys och syntes kommer tillbaka senare. De två begreppen beskriver en viktig del av den process som skapar förändring genom rörelse från första trappsteget upp till sista; från motstånd, obehag och ångest upp till avsatsen där barnet kan klara av att gå i skolan igen.

| KapItel 1 | BoKens grundBegrepp

för höga och man måste bygga en ny. Kanske slutar det med att barnet hamnar i en annan slags skola än man hade räknat med. Detta låter så lätt. Bygg bara en trappa och gå uppför den. Men så lättvindigt går det inte. Då skulle ju den här boken kunna förkortas till bara en kort bruksanvisning. Det tar oftast flera månader att komma ut på den andra sidan av skolvägran. Alla barn som skolvägrar ska tillbaka till skolan. Skolans utbud av lärande, kunskap och färdigheter är grundläggande för senare utbildning och deltagande i samhället, och det är i skolan som det hela dagen finns möjlighet att vara del av grupper och skapa vänskapsrelationer.

K A PITEL 2

Vad är skolvägran?

Att vägra ligger nära det lite ålderdomliga uttrycket att värja sig, som enligt Svenska Akademiens ordlista betyder försvara sig och den förklaringen passar väldigt bra in på det som är själva kärnan i skolvägran: Barnet försvarar sig mot något obehagligt, det vill säga mot något som barnet upplever som obehagligt. Det är barnets egen upplevelse som är avgörande. Som vuxen har man kanske svårt att förstå att det skulle kunna vara så obehagligt eller omöjligt att gå till skolan. Det är det kanske inte heller, men barnet upplever det på det sättet. Orsaken kan också vara att barnet inte kan förmå sig att gå hemifrån, men det är hela tiden skolan det går ut över. Skolvägran beskriver alltså ett beteende. Barnet motsätter sig att gå till skolan. Skolvägran innebär att barnet aktivt gör motstånd. Därmed skiljer sig skolvägran från andra typer av skolfrånvaro. Det kan vara frånvaro som beror på att föräldrarna håller barnet hemma för att få hjälp med att sköta om andra familjemedlemmar. Frånvaron kan också ha sin grund i att föräldrarnas relation till skolan inte är den bästa. Vidare kan man notera förhöjd skolfrånvaro hos barn och unga som är placerade utanför hemmet. Dessa barn har ofta långa skoluppehåll vid placering i familjehem eller på institution eller vid byte av placering. Uppehållet kan omfatta veckor eller månader (VIVE, 2017). Här är det dock systemet som det är fel på. När de vuxna har skuld i skolfrånvaron är det deras ansvar. De tillgodoser inte barnets rätt att gå i skolan, men barnet

registreras ju i skolan som frånvarande. Skolan gör ingen skillnad på barnets eller de vuxnas motstånd mot skolgången. Därför är frånvarostatistik inte helt tillförlitlig.

Definition av skolvägran

Definitionen behöver upprepas: ”Skolvägran är barnets sätt att försvara sig mot en upplevd obehaglig eller omöjlig situation.” Definitionen är viktig eftersom den hjälper oss att förstå vad skolvägran är. Om man uppfattar skolvägran som ett försök att försvara eller skydda sig, måste man ta reda på varför barnet känner behov av att försvara sig. De danska psykologerna Johansen och Kristoffersen använder i informationen på sin hemsida följande definition: ”Skolväg ran handlar om ett barns bristande förmåga att upprätthålla åldersrelaterad skolgång och/eller en bristande förmåga att hantera skolrelaterade stressfaktorer, något som medför frånvaro från skolan.” Ett forskningsprojekt från Metodecentret i danska Århus använder nästan samma definition: ”Problematisk skolfrånvaro och skolvägran hänförs till ett barns bristande förmåga att upprätthålla en allmän skolgång.” (Knudsen & Møller, 2017). Formuleringarna ovan beskriver mycket väl varför det är viktigt med en gemensam definition. Om man talar om ”barnets bristande förmåga” så säger man direkt att det är barnet det är fel på. Behandlingsinstitutionens definition antyder visserligen att orsaken kan vara stressande faktorer i skolan, men det är fortfarande barnet som har ” bristande förmåga” att hantera dessa stressfaktorer. Insatsen ska utifrån denna definition riktas mot barnet själv. Den bristande förmågan ska undersökas och därefter

| KapItel 2 | Vad är sKolVägran?

Skolvägran är barnets sätt att försvara sig mot en upplevd obehaglig eller omöjlig situation.

| KapItel 2 | Vad är sKolVägran?

repareras. Utifrån vår definition handlar skolvägran däremot inte om en bristande förmåga utan om att undersöka varför barnet har skäl att försvara eller motsätta sig. Skolvägran är inte något som barnet kan rå för. Man kan inte förebrå eller bestraffa barnet. Det skulle bara göra ont värre. Skolvägran kan betraktas som den bäst möjliga reaktionen för barnet i den givna situationen. Om det vore lätt och enkelt att gå till skolan skulle barnet göra det. Alla barn vill helst av allt vara snälla och duktiga barn som lever upp till de vuxnas förväntningar. Ibland är det dock helt enkelt omöjligt att gå till skolan.

Jag vill inte till skolan Om problematisk skolfrånvaro hos barn och unga Jag vill inte till skolan handlar om barn och unga i åldern 6–16 år för vilka det blir ett problem att gå till skolan. De värjer sig mot skolan och skolvägrar – de försvarar sig och gör motstånd mot något som de förknippar med ett stort obehag. Att barn vägrar gå till skolan kan hänföras till undvikande beteende. Barnen undviker skolan eftersom det ger en lättnad för stunden. På lite längre sikt är ett undvikande beteende dock en dålig strategi eftersom det går ut över barnens skolgång och utbildning. Problematisk skolfrånvaro är ett sammansatt problem som ställer krav på ett nära samarbete mellan hem och skola. För de vuxna gäller det att utgå från barnens verklighet. Det är den som styr barnens beteende. Minsta tecken på vantrivsel måste upptäckas tidigt. Därför är detta en viktig bok. Boken vänder sig till föräldrar och till pedagoger som arbetar nära barn med problematisk skolfrånvaro. Syftet är att ge de vuxna redskap och strategier för att få barnen att återvända till skolan.

Art.nr 40561

studentlitteratur.se