Vallmomodellen Vallmomodellen del 1
Del 1
Balanserad läs- och skrivinlärning
I nge r Fr i d ol fs s on
Balanserad läs- och skrivinlärning Andra upplagan
Inger Fridolfsson
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39091 ISBN 978-91-44-13440-6 Upplaga 2:4 © Författaren och Studentlitteratur 2016, 2019 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Val_Iva/Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2023
3
INNEHÅLL
Förord 7 Författarpresentation 9 1 Framgångsrik läs- och skrivinlärning 11
Läs- och skrivundervisning utifrån en vetenskaplig grund 11 Lärarens kunskaper 11 Tidiga insatser 12 The Simple View of Reading 13 Kopplingen grafem–fonem 14 RTI, Response to intervention 14 Vallmomodellens innehåll 16 Ett innehåll med variation 17 Kontinuerliga kartläggningar 18 Undervisningsmateriel för tidig läs- och skrivinlärning 19 Organisation och upplägg 20 2 Kartläggning 25
Kartläggningsschemat 25 Trösklar som stöd till kartläggningen 26 Organisering av undervisningen 28 Tröskel 1 28 Tröskel 2 28 Tröskel 3 29 Tröskel 4 30 Innehållet i kartläggningen 31 Kartläggning av bokstavskännedom 31 Kartläggning av den fonemiska medvetenheten 32 Kartläggning avkodning och inkodning 36 Kartläggningsschema höstterminen årskurs 1 37 Analys av Stinas förmågor 37
© Författaren och Studentlitteratur
4
I n ne h å l l
3 Schema med veckans innehåll 41
Innehållet i undervisningen 41 Kontroll av tröskel 2 45 4 Avkodning och inkodning 47
Skriftspråkets formsida 47 Fonologisk medvetenhet 48 Fonologisk medvetenhet – progressionen i övningarna 50 Övningar till tröskel 1 50 Övningar till tröskel 2 52 Övningar till tröskel 3 53 Övningar till tröskel 4 54 Bokstavsinlärning 54 Gemensamma övningar 55 Förslag på i vilken ordning bokstäverna lärs in 57 Individuella övningar 58 Skapande övningar 59 Att knäcka koden 60 Färdighetsträning 63 Individuell färdighetsträning 64 Läsning och skrivning med de tio första bokstäverna 72 Tröskel 2 73 Tröskel 3 74 Tröskel 4 76 Strukturerad skrivinlärning 78 5 Förståelse 81
Stimulerande texter 81 Språklig stimulering med fokus på ordinlärning 82 Förklara svårförståeliga ord – före eller efter läsningen? 84 Antonymer och synonymer 84 Strategier för att förstå ord och uttryck 85 Nivå-2-ord 86 Övning av nivå-2-ord i praktiken 87 Repetition 89 Olika frågetyper 89 Frågor på ytan 90 Frågor under ytan 90
© Författaren och Studentlitteratur
I nnehåll
Att utveckla läsförståelsestrategier 91 Aktivera egna erfarenheter 92 Aktivera förkunskaper 93 Att förutspå 93 Aktivera bakgrundsinformation 94 Gemensamma aktiviteter 95 Högläsning av skönlitteratur 96 Högläsning av faktatexter 101 6 Kreativt skrivande 105
Skrivande startar i det muntliga 105 Gemensamt kreativt skrivande och muntliga aktiviteter 106 Dikteringar 106 Berättelser med hjälp av sekvensbilder 108 Figurativt språk 110 Individuellt och kreativt skrivande 114 Listor 114 Upptäckarskrivning 115 Bildserier – individuellt 116 Läsplattor och läs- och skrivinlärning 117 Litteraturförteckning 119
© Författaren och Studentlitteratur
5
16
1 F r am g å n g sr i k l ä s- och s k r iv inl är ning
Vallmomodellens innehåll Vallmomodellen omfattar den första terminen i första klass. Förutom att Vallmomodellen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, överensstämmer den även väl med det centrala innehållet i läro planen. Inom Vallmomodellen återfinns flera av de huvudområden som utgör det centrala innehållet: Läsa och skriva, Tala lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosa samt Språkbruk. Som redan nämnts är intentionen med Vallmomodellen att presentera ett helhetsgrepp på skriftspråksinlärningen där såväl läsningens form och funktion som skrivningens form och funktion har sina givna roller. Figur 1.2 illustrerar detta via vallmoblommans fyra kronblad, ett kronblad för varje huvudområde i läs- och skrivutvecklingen: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Fröställningen i blommans mitt symboliserar den språkliga färdigheten som har direkt inverkan på samtliga fyra huvudområden.
Inkodning
Avkodning
Förståelse
Kreativt skrivande
Figur 1.2 Vallmoblommans fyra kronblad – ett kronblad för varje huvudområde i läs- och skrivutvecklingen. Illustration: Anastasia Mazeina/ Shutterstock.com
© Författaren och Studentlitteratur
1 F ramgångsrik läs- och skrivinlärning
ET T INNEHÅLL MED VARIATION
Vi vet att god läs- och skrivundervisning innehåller en variation av övningar. Detta har visats i flera studier (däribland t.ex. Fälth 2013). Vallmomodellen ger tips på övningar och förslag på texter från redan existerande läromedel. Utgångsläget för dessa val har varit att det ska vara texter som håller en hög kvalitet rent språkligt och innehållsligt och att övningarna i grundläggande färdigheter överensstämmer väl med vad forskningen kommit fram till. Dessutom finns i anslutning till boken kopieringsunderlag med ytterligare övningar. Instruktioner om var man kan hämta kopieringsunderlaget finns på omslagets insida. Avsikten är att underlätta för läraren att göra bra och genomtänkta val men även att det ska vara lättare att avgöra vilken typ av övningar som bäst passar klassen och den enskilda eleven. Vallmomodellen innehåller: • Övningar i basfärdigheter
– bokstavskännedom – fonemisk medvetenhet – ordkunskap • Läsning – avkodning – förståelsestrategier • Skrivning – Inkodning – kreativt skrivande
Det är sällan en övning stimulerar enbart en färdighet utan de flesta övningar som presenteras stimulerar flera färdigheter samtidigt. Exempelvis kan aktiviteter som stärker ordförrådet ge effekt på såväl läsförståelse som kreativt skrivande. Att till exempel lägga ord med bokstavskort kan påverka såväl fonemisk medvetenhet, bokstavskännedom och avkodning som inkodning. Det är viktigt att samtliga områden återfinns i veckan och att det inte blir för mycket tonvikt på en viss typ av övningar. Däremot kan enskilda elever vara i behov av fler övningar inom vissa områden. Till exempel bör elever som har en långsam utveckling av avkodningen ges många fler tillfällen till denna typ av övning än de som redan är igång och börjar närma sig ett läsflyt. För att tidsmässigt kunna hinna med alla delar sker undervisningen ämnesövergripande, där förutom svenska även samhällsorienterande (so) och naturorienterande (no) ämnen, musik och bild ingår. Flera av de språkutvecklande och gemensamma aktiviteterna kan mycket väl © Författaren och Studentlitteratur
17
18
1 F r am g å n g sr i k l ä s- och s k r iv inl är ning
genomföras i samband med naturorienterande ämnen. I Vallmomodellen har jag valt att integrera texter som handlar om naturen på hösten eftersom det är vanligt att man undervisar om detta område under höstterminen i årskurs 1. Detta återkommer jag till i kapitel 5. I Vallmomodellen varvas gemensamma övningar med individuella. I de gemensamma aktiviteterna läggs betoning på interaktion och samspel mellan lärare och elever eller mellan elev och elev. I det individuella får eleverna möjlighet att enskilt öva färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Med hjälp av ett schema med veckans innehåll synliggörs de olika aktiviteterna vecka för vecka. Läraren fördelar själv de olika aktiviteterna under veckan. Schemats roll är att belysa variationen i undervisningen och i vilken utsträckning och hur ofta aktiviteterna bör genomföras. Exempelvis återkommer färdighetsträning i avkodning och inkodning varje dag i kortare pass medan man mera sällan har gemensamma dikteringar. Schemat finns i kapitel 3. KONTINUERLIGA K ARTLÄGGNINGAR
I slutet av årskurs 3 bör eleverna klara av att avkoda ord och orddelar som enheter – den ortografisk-morfemiska läsningen. Det kan upplevas som ett högt mål men en någotsånär säkerhet och ett flyt i läsningen förutsätts för att kunna läsa och förstå mellanstadiets texter. Det är ju på mellanstadiet eleverna alltmer läser för att lära sig. När avkodningen är automatiserad frigörs minnesutrymme som istället kan användas till att förstå (Adams 1990; Høien & Lundberg 2013). Att tidigt och kontinuerligt kartlägga elevernas förmågor är ett led i lärarens arbete för att försäkra sig om att alla elever i slutet av årskurs 3 verkligen kan läsa ortografiskt. Denna kontinuerliga kartläggning är en av de grundläggande komponenterna för Vallmomodellen. I synnerhet är det de långsammaste elevernas utveckling som noga behöver följas och dokumenteras. Det grundläggande syftet är att samtliga elever redan från början hänger med och att inget barn hamnar på efterkälke. För att klara det krävs att man redan vid höstterminens start i första klass kontinuerligt utvärderar och kartlägger elevens läs- och skrivförmåga. Att noga dokumentera elevernas läs- och skrivutveckling behöver inte vara så omfattande som det kanske kan låta. Det handlar istället om att välja ut de områden i läs- och skrivinlärningen som inledningsvis är särskilt viktiga att följa. Dessutom behöver långt ifrån alla elever dokumenteras lika ingående. Då det gäller den tidiga läs- och skriv utvecklingen bör fokus i kartläggningen främst ligga på elevernas © Författaren och Studentlitteratur
1 F ramgångsrik läs- och skrivinlärning
avkodning- och inkodningsfärdighet. Argumentet för detta är att eleverna så snabbt som möjligt ska bli självständiga läsare och skrivare. Med tiden ska kartläggningen övergå till att gälla även läsförståelse och det kreativa skrivandet. Dokumentationen ska heller inte innehålla långa texter utan det räcker med korta noteringar om elevernas framsteg. Kartläggning med hjälp av trösklar
I Vallmomodellen finns tydliga anvisningar för vilka färdigheter i avkodning och inkodning eleverna kontinuerligt bör uppnå under höstterminen i årskurs 1. I det som följer ges en kort överblick av hur kartläggningen är tänkt. I kapitel 2 ges en utförligare beskrivning av hur man praktiskt kan genomföra kartläggningarna. Som hjälp i kartläggningsarbetet finns olika trösklar som eleverna bör uppnå. I trösklarna finns noga angivet olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig vad gäller avkodning och inkodning. Exempel på vilka grundmål eleverna bör klara av finns närmare förklarat i kapitel 2. Där finns även angivet vilken typ av organisatoriska åtgärder man kan behöva vidta och där framgår även vilken typ av övningar eleven behöver öva på. I kapitel 4 finns sedan förslag på praktiska övningar som kan genomföras för att eleverna ska uppnå de olika trösklarnas grundmål. Detta förfaringssätt överensstämmer väl med RTI men även med formativ bedömning. Som ett ytterligare stöd i kartläggningen finns kopieringsunderlag som kan kopieras för varje enskild elev. (Kopieringsunderlaget laddas ner från bokens webbplats. Använd aktiveringskoden på omslagets insida). Det finns ett för elevens bokstavskännedom och ytterligare ett som ska fungera som en sammanställning av elevens fonologiska medvetenhet, avkodning och inkodning. UNDERVISNINGSMATERIEL FÖR TIDIG LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING
Vallmomodellen ska i första hand betraktas som en vägledning i den tidiga läs- och skrivinlärningen där teori kopplas till praktisk tillämpning. I boken finns flera förslag på övningar och därutöver finns det på bokens webbplats övningsmateriel ämnade för färdighetsträning som är fritt att kopieras. Dessa kopieringsunderlag är främst avsedda för de elever som har en långsam inlärningstakt och som därför behöver öva många gånger på samma moment. Progressionen i kopieringsunder lagens övningar är därför väldigt långsam. Syftet med denna långsamma © Författaren och Studentlitteratur
19
20
1 F r am g å n g sr i k l ä s- och s k r iv inl är ning
progression är att man i möjligaste mån ska kunna möta dessa elevers behov av omfattande färdighetsträning. I Vallmomodellen finns förutom kopieringsunderlagen även vägledning och tips på materiel och övningar som andra författare har utarbetat. Urvalet har gjorts med hänsyn till vad forskningen har kommit fram till vad gäller läs- och skrivinlärning. Då det gäller material som avser att öva avkodningsfärdigheten är detta urval främst baserat på den omfattande forskning som visar på vikten av strukturerade övningar som tränar kopplingarna mellan bokstav och ljud. En del av de föreslagna materialen är relativt nyproducerade medan andra kan ha några år på nacken och kanske redan finns ute på skolorna. Även om en del materiel kan upplevas som omoderna när det gäller layout, kan de mycket väl ha en genomtänkt pedagogisk tanke och en tydlig struktur och därför vara värdefulla. Vallmomodellen är inte knuten till någon särskild läsebok. Det finns en poäng med detta. Dagens nybörjare skiljer sig åt vad gäller den skriftspråkliga förmågan. En stor andel elever lär sig att läsa redan under året i förskoleklass, några till och med ännu tidigare. Spridningen mellan eleverna i fråga om läs- och skrivförmåga är därför stor. För att alla ska få rätt stimulans behöver texterna som eleverna läser därför vara på många olika svårighetsnivåer. Läseböcker har vanligtvis endast en eller ett par nivåer som kanske inte alls stämmer överens med vad majoriteten av eleverna behöver öva på. Som ett alternativ till läseboken ges i Vallmomodellen förslag på annan läsning som kan ske tillsammans eller individuellt. Då det gäller exempelvis läsförståelse av skönlitterära berättelser och faktatexter finns förslag på ett antal texter som lämpar sig att läsas högt för barnen. I samband med dessa högläsningsaktiviteter kan eleverna dels få språklig stimulans, dels möjlighet att öva sig i olika läsförståelsestrategier och jag ger exempel på detta. I valet av ett par texter har jag tagit stor hänsyn till det språkliga innehållet och till att texterna är återgivna på ett sätt som kan vara intressant och givande för eleverna. Av den orsaken har exempelvis korta och faktaspäckade faktatexter undvikits. ORGANISATION OCH UPPLÄGG
Varierad och ämnesövergripande undervisning
Den primära idén med Vallmomodellen är att alla barn ska få en så pass gynnsam skriftspråklig start som möjligt. Även om alla elever kan ha nytta av strukturen i Vallmomodellen är det framförallt de som strävar med skriftspråket som gynnas bäst. Det huvudsakliga målet är att man © Författaren och Studentlitteratur
Schema med veckans innehåll
I det här kapitlet ges förslag på det innehåll som bör finnas med då det gäller svenskundervisningen under en vecka. Här ges också vägledning för i vilken omfattning och hur ofta olika övningar bör äga rum.
Innehållet i undervisningen Schemat nedan ger förslag på innehåll i undervisningen de sex första veckorna i första klass. Hur de olika aktiviteterna ska fördelas över veckans dagar är det läraren själv som bäst avgör. Schemat ska främst fungera som en idébank och ska därför inte uppfattas som något man slaviskt måste följa. Det är istället elevernas behov som styr innehållet. Tanken med schemat är att belysa innehållet under veckan och att det blir en jämn fördelning mellan undervisningens olika delar: avkodning, förståelse, inkodning och kreativt skrivande. Det som är viktigt att beakta är att det varje dag finns tillfällen att färdighetsträna. Eftersom man räknar med att en elev behöver åtskilliga timmars färdighetsträning för att uppnå läsflyt betyder det att eleverna måste få många tillfällen – helst ett par varje dag – till avkodningsträning. I det som följer ges riktlinjer för vilka övningar som bör förekomma dagligen och övningar som inte behöver genomföras fullt så frekvent. Varje dag: • Bokstavsövningar – repetition eller genomgång av ny bokstav. • Fonemisk medvetenhet – analys, syntes eller segmentering. Dessa övningar avtar i takt med att avkodningen och inkodningen utvecklas. • Avkodningsträning (för de som knäckt koden) gemensamt och individuellt.
© Författaren och Studentlitteratur
3
42
3 S c h e ma m e d v e c k ans innehål l
• Inkodning (för de som knäckt koden) gemensamt och individuellt. • Högläsning av narrativ text där syftet främst är att lyssna på
innehållet.
Två, tre tillfällen i veckan: • Högläsning av faktatext eller kort text där syftet är att öva
läsförståelsestrategier. • Ordkunskap (nivå-2-ord). • Figurativt språk.
En gång i veckan eller varannan vecka: • Bilduppgift med anknytning till genomgången bokstav. • Gemensam diktering/Bildberättelse. • Rita och skriva utifrån dikteringen. • Skriva listor.
Inför första veckan i skolan genomförs kartläggningen av samtliga elever. Elever som inför skolstarten inte når upp till tröskel 1 bör få extra och riktade genomgångar i liten grupp inom klassrummets ram. Dessa genomgångar kan med fördel ske under de individuella passen som återfinns på schemat. Övriga elever arbetar då enskilt med väl avpassade övningar. Tänk på att övningarna ska vara så pass enkla för de elever som ska arbeta på egen hand att de inte stör gruppen som har genomgång. Ett bra tips är att i förväg duka fram allt det eleverna behöver. På så sätt slipper man flera störningsmoment när elever ska hämta material.
© Författaren och Studentlitteratur
3 S chema med veck ans innehåll
Vecka 1 LÄSA
*
SKRIVA
Avkodning
Förståelse
Inkodning
Kreativ skrivning
Gemensamt • Bokstäverna A och S, lyssna och känna igen • Fonemanalys, fonemsyntes
Gemensamt • Läsförståelsestrategier från kort text • Högläsning av narrativ text
Gemensamt • B okstäverna A och S, lyssna och forma • Fonemsegmentering
Gemensamt • Diktering, t.ex. ”Att börja skolan” • F igurativt språk
Individuellt • Fonemanalys av A och S*
Individuellt • Läsa småböcker (för läsarna)
Individuellt • B ilduppgift med anknytning till bokstav och no • Bokstavsarbete, forma och skriva
Individuellt • R ita och skriva utifrån gemensam diktering
Analysövningar finns bland annat i flera av de strukturerade arbetsböcker jag omtalar i kapitel 4.
Vecka 2 LÄSA
*
SKRIVA
Avkodning
Förståelse
Inkodning
Kreativ skrivning
Gemensamt • Bokstäverna L och O, lyssna och känna igen • Repetition av A och S • Fonemanalys, fonemsyntes
Gemensamt • Läsförståelsestrategier från kort text – välj någon/ några av strategierna • Högläsning av narrativ text • Ordkunskap, 2–3 nya ord
Gemensamt • B okstäverna L och O, lyssna och forma • L ägga ord med A, S, L, O
Gemensamt • F igurativt språk • Bildberättelse
Individuellt • Analys av L och O
Individuellt • Läsa småböcker (för läsarna) • Arbetsbok (för läsarna)*
Individuellt • B ilduppgift med anknytning till bokstav och no • Bokstavsarbete, forma och skriva
Individuellt • R ita och skriva utifrån bildberättelsen
Arbetsböcker kan vara av typen fristående arbetsböcker som jag beskriver i kapitel 4.
© Författaren och Studentlitteratur
43
44
3 S c h e ma m e d v e c k ans innehål l
Vecka 3 LÄSA
SKRIVA
Avkodning
Förståelse
Inkodning
Kreativ skrivning
Gemensamt • Repetition av A, S, L, O • Fonemanalys, fonemsyntes*
Gemensamt • Högläsning, faktatext VÖL • Högläsning av narrativ text • Ordkunskap, 2–3 nya ord
Gemensamt • Repetition av A, S, L, O • Lägga och skriva ord och stavelser med A, S, L, O
Gemensamt •G emensam diktering utifrån faktatexten • F igurativt språk • S kriva listor
Individuellt • Repetera analys av L och O
Individuellt • Läsa småböcker (för läsarna) • Arbetsbok (för läsarna)
Individuellt • Bilduppgift med anknytning till bokstav och no • Bokstavsarbete, forma och skriva • Nya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Individuellt • R ita och skriva utifrån dikteringen
*
I fortsättningen genomförs fonologiska övningar enbart med de elever som behöver en långsammare inlärningstakt. Allteftersom avkodningen utvecklas ersätts de fonologiska övningarna med avkodningsträning.
Vecka 4 LÄSA
SKRIVA
Avkodning
Förståelse
Inkodning
Kreativ skrivning
Gemensam • Bokstaven R, lyssna och känna igen • Repetition av A, S, L, O • Sammanljuda ord och stavelser med A, S, L, O, R • Genomgång av Lotto* • Spela Lotto parvis
Gemensamt • Läsförståelsestrategier från kort text – välj någon eller några av strategierna • Högläsning av narrativ text • Ordkunskap, 2–3 nya ord
Gemensamt • Bokstaven R lyssna och forma • Repetition av A, S, L, O • Lägga och skriva ord och stavelser med A, S, L, O, R
Gemensamt • F igurativt språk • Bildberättelse
Individuellt • Analys av R
Individuellt • Läsa småböcker (för läsarna) • Arbetsbok (för läsarna)
Individuellt • Bilduppgift med anknytning till bokstav och no • Bokstavsarbete, forma och skriva • Nya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Individuellt • R ita och skriva utifrån bildberättelsen • S kriva listor
*
Lotto finns som kopieringsunderlag på bokens webbplats. Instruktioner för hur du kommer åt kopieringsunderlaget finns på omslagets insida.
© Författaren och Studentlitteratur
3 S chema med veck ans innehåll
Kontroll av tröskel 2 Inför den femte skolveckan är det dags att göra en ny kartläggning. Denna gång bör kartläggningen fokusera på de elever som riskerar att inte nå upp till målen i tröskel 2. De elever som vid skolstart inte klarade målen för tröskel 1 bör testas med dessa uppgifter igen. Elever som efter dessa fyra veckor inte når upp till målen för tröskel 1, trots undervisning i liten grupp inom klassrummets ram, bör få extra och riktade genomgångar i liten grupp inom ramen för särskilda åtgärder. Elever som fyra veckor efter skolstart inte når upp till tröskel 2 bör få extra och riktade genomgångar i liten grupp inom klassrummets ram.
Vecka 5 LÄSA
SKRIVA
Avkodning
Förståelse
Inkodning
Kreativ skrivning
Gemensamt • Bokstaven E, lyssna och känna igen • Repetition av A, S, L, O, R • Sammanljuda ord och stavelser med A, S, L, O, R, E • Spela Lotto parvis
Gemensamt • Högläsning, faktatext VÖL • Högläsning av narrativ text • Ordkunskap, 2–3 nya ord
Gemensamt • B okstaven E, lyssna och forma • R epetition av A, S, L, O, R • L ägga och skriva ord och stavelser med A, S, L, O, R, E
Gemensamt •G emensam diktering utifrån faktatexten • F igurativt språk
Individuellt • Analys av E • Lägga ord med A, S, L, O, R, E samt läsa och skriva dem
Individuell • Läsa småböcker (för läsarna) • Arbetsbok (för läsarna)
Individuellt • B ilduppgift med anknytning till bokstav och no • Bokstavsarbete, forma och skriva •N ya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Individuellt • R ita och skriva utifrån dikteringen
© Författaren och Studentlitteratur
45
46
3 S c h e ma m e d v e c k ans innehål l
Vecka 6 LÄSA
SKRIVA
Avkodning
Förståelse
Inkodning
Kreativ skrivning
Gemensamt • Bokstaven N, lyssna och känna igen • Repetition av A, S, L, O, R, E • Sammanljuda ord och stavelser med A, S, L, O, R, E, N • Spela Lotto parvis
Gemensamt • Läsförståelsestrategier från kort text – välj någon eller några av strategierna • Högläsning av narrativ text • Ordkunskap, 2–3 nya ord
Gemensamt • Bokstaven N, lyssna och forma • Repetition av A, S, L, O, R, E • Lägga och skriva ord och stavelser med A, S, L, O, R, E, N
Gemensamt • F igurativt språk • Bildberättelse
Individuellt • Palinspel (för läsare) • Lägga ord med A, S, L, O, R, E, N samt läsa och skriva dem
Individuellt • Läsa småböcker (för läsarna) • Arbetsbok (för läsarna)
Individuellt • Bilduppgift med anknytning till bokstav och no • Bokstavsarbete, forma och skriva • Nya Lästräna 2 eller SkrivLäs 1
Individuellt • R ita och skriva utifrån bildberättelsen • S kriva listor
Kontroll av tröskel 3 och tröskel 4 sker sedan efter de anvisningar som finns i kapitel 2.
© Författaren och Studentlitteratur
Inger Fridolfsson är fil.mag. i specialpedagogik med många års erfarenhet av arbete med elevers läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Hon har varit lärarutbildare och deltagit i forskningsprojekt om läs- och skrivutveckling vid Linköpings universitet.
Vallmomodellen Del 1
Balanserad läs- och skrivinlärning Vallmomodellen del 1 presenterar en balanserad syn på den tidiga läs- och skrivinlärningen (första terminens arbete med första delen av alfabetet), där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Detta illustreras med hjälp av vallmoblommans kronblad, ett kronblad för varje huvudområde: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Fröställningen i blommans mitt symboliserar den språkliga färdigheten som har direkt inverkan på samtliga fyra huvudområden. Författaren ger en tydlig vägledning i läs- och skrivinlärningens olika steg och de moment som elever ibland har bekymmer med. Syftet med Vallmomodellen är att ge läraren ett verkningsfullt redskap för att så tidigt som möjligt fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Till boken finns kompletterande material som Lottospel, svarsprotokoll och sammanställning av tester. Denna andra upplaga av boken har kompletterats med två arbetsböcker riktade till eleverna: Vallmomodellen Arbetsbok 1 och Vallmomodellen Arbetsbok 2. Dessa kan köpas i 5-pack. Vallmomodellen är utvecklad för att användas i grundskolans tidigare år och vänder sig främst till verksamma lärare i F–3, men även till lärarstudenter med samma inriktning samt till specialpedagoger och speciallärare. Andra upplagan
Art.nr 39091
studentlitteratur.se