9789144134185 by Smakprov Media AB

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSRÄTT Lena Rönnberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31851 ISBN 978-91-44-13418-5 Upplaga 5:1 © Författaren och Studentlitteratur 2005, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: shutterstock Printed by Eurographic Group, 2020

Innehåll

Förkortningar 9 Förord 11 1 Inledning 15 Några råd till den som ska läsa detta 16 Några centrala juridiska begrepp 17 Subjekt och objekt i juridiken 18 Något om rättsreglernas ursprung 19 EU-rätt och svensk lag 20 2 Hur vår den är organiser ad 23 Politisk organisation och struktur 25 Kort historisk bakgrund 27 Aktörerna inom hälso- och sjukvården 32 Granskning och kontroll 33 Vissa centrala begrepp 38 Utvecklingen inom hälso- och sjukvården 40 Nya regler – God och nära vård – ett paradigmskifte i vården? 43

3 Den r ättsliga r egler ingen på hälso- och sjuk vår dens omr åde 47 Skyldighetslagstiftning och rättighetslagstiftning 50 Vem har rätt till hälso- och sjukvård? 54 Vem ansvarar för hälso- och sjukvården i Sverige? 60 Gränsdragningar mellan de båda huvudmännen 61 Hur regleras den privata vården? 69 Upphandling och valfrihetssystem 70 Planering, samverkan och organisation 78 Hälso- och sjukvårdens uppdrag 84 Sjukvård och prevention 86 Relationen hälsa och inkomst 89 Diskussionsfrågor 94 4 De övergr ipande målen 97 Något om hälsa och sjukdom 100 En god hälsa 103 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården 105 Vad ska prägla vården? 124 Självbestämmande: hur långt? 142 Patientens integritet 146 Goda kontakter mellan patienter och personal 150 Lokaler och utrustning 151 Särskilt om habilitering och rehabilitering 158 Diskussionsfrågor 160 5 Om tvångsvår d 163 Psykiatrisk tvångsvård 165 Öppen psykiatrisk vård 168 Medicinsk tvångsvård, smittsamma sjukdomar 175 Diskussionsfrågor 184

6 Hälso- och sjuk vår dssekr etess 187 Offentlighetsprincipen 188 Offentliga handlingar 193 Sekretessprövning 195 Vem omfattas av sekretessen? 199 Vilka uppgifter kan lämnas? 201 Sekretess inom den privata hälso- och sjukvården 207 Om man bryter mot sekretesslagen 208 Diskussionsfrågor 208 7 Hälso- och sjuk vår dsp ersonalens sk yldigheter 211 Kort historisk bakgrund 214 Legitimationen och skyddade titlar 224 Vilka skyldigheter har personalen? 230 Vetenskap och kvacksalveri 233 Skyldigheten att dokumentera 250 Från lex Maria till patientsäkerhet – skyldigheten att rapportera 279 Skyldighet att samverka 283 Diskussionsfrågor 286 8 Om påföljder och ansvar 289 Ansvar i allmänhet 291 Klagomålshantering och Patientnämnden 311 Åtgärder riktade mot legitimationen 321 Patientens rätt till ersättning 342 Ledningsansvaret 354 Kvalitetsarbete 361 Forskning inom hälso- och sjukvården 367 Diskussionsfrågor 385 Litteraturlista 389 Register 395

1 Inledning

En introduktionsbok i ämnet hälso- och sjukvårdsjuridik måste med tvingande nödvändighet vara försedd med en mängd reservationer, åtminstone om antalet sidor i den ska hållas på en sådan nivå att den tilltänkta målgruppen dels ska finna det möjligt att prioritera inköp av detta alster, i förhållande till annat som kan betraktas som livets nödtorft, dels finna det möjligt att avsätta tid för att ta sig igenom denna textmassa. Begränsning och prioritering blir därigenom en uppgift för författaren. Sålunda har jag vid urvalet av den flora av regler som nedan presenteras gjort vissa generella begränsningar, vilka jag härmed tillkännager: För det första är framställningen koncentrerad på hälsooch sjukvård i snäv bemärkelse. Detta innebär i klartext att vissa åtaganden, som visserligen följer av lagstiftningens definition om vad som är hälso- och sjukvårdens uppdrag, lämnas något därhän. Dessa områden är reglering av tandvårdens verksamhet samt de särskilda skyldigheter som gäller ansvaret för att ta hand om avlidna. Ett annat vägval är att inte särskilt behandla det som skulle kunna betecknas som administrativ hälso- och sjukvård, det vill säga regler som gäller vid olika formella beslut som fattas inom det hälso- och sjukvårdsrättsliga området. I klartext betyder det att bestämmelserna i kommunallagen inte ägnas särskilt stor uppmärksamhet. Inte heller behandlas de regler som gäller vid till exempel

1 Inledning

diarieföring med mera annat än vad som kan vara nödvändigt för att förstå reglerna om offentlighet och sekretess.

Några råd till den som ska läsa detta Det första som en författare har anledning att fästa läsarens uppmärksamhet på när en framställning rör juridik eller rättsregler över huvud taget är hastigheten i deras livscykel. Eller annorlunda och något mer brutalt uttryckt: ”juridik är färskvara”. Det är därför nödvändigt att alltid kontrollera bestämmelsens ”bäst före datum”. Lagstiftning publiceras på ett flertal olika ställen och ett studium av några av dessa är tillrådligt för att kontrollera vad som faktiskt gäller i dag. Hur går man då till väga? Lagböcker finns numera i olika former att köpa på marknaden. Men rättskällor publiceras även på internet, och riksdagens webbplats är en bra ingång för sådana studier. Juridik som färskvara blir särskilt tydlig i denna framställning. Som läsaren snart kommer att kunna konstatera pågår för närvarande många förändringsprocesser inom det hälso- och sjukvårdsrättsliga området. I vissa fall har jag redovisat de förslag som utredarna har lagt och i vissa fall även de direktiv som utredarna har att rätta sig efter. Vad som slutligen kommer att bli gällande rätt är därmed inte alltid helt säkert att fastställa. Den slutsats som läsaren redan nu har dragit kan formuleras som ett av de främsta råden, nämligen: Läs alltid denna framställning parallellt med aktuell lagtext. Om bokens framställning avviker från din aktuella lagtext så tillämpa lagtexten. Som det kommer att framgå är lagtexten inte alltid så tydlig som man kanske skulle önska. I många fall kan då finnas föreskrifter utfärdade av Socialstyrelsen. Dessa hittar man enklast på Socialstyrelsens webbplats. Föreskrifter kan genom att de ofta konkretiserar innehållet i en aktuell bestämmelse, ge vägledning för tolkning av den aktuella rättsregeln.

1 Inledning

Några centrala juridiska begrepp En framställning av hälso- och sjukvårdens rättsliga ramar kommer med nödvändighet att innehålla en del juridiska begrepp, vilka kanske inte är helt bekanta för läsaren. För att något försöka råda bot på denna eventuella brist presenteras nedan några av dessa begrepp som används mer eller mindre frekvent i fortsättningen. Först en kort beskrivning av den juridiska ämnesordningen. Rättsregler har något förenklat tillkommit för att bringa någon sorts ordning och reda i ett samhälle. Ordning och reda i den bemärkelsen att de klargör den överenskommelse som individerna i respektive samhälle har enats om ska gälla i umgänget dem emellan. Här bortses från de samhällen, där det endast är en individ som tagit sig rätten att bestämma – dessa samhällen kallas understundom för diktaturer. Reglernas antal står ofta i relation till hur utvecklat och komplicerat ett samhälle är. För att bringa lite ordning i regelfloran finns ett stort behov av att strukturera dessa bestämmelser i olika fack efter minsta gemensamma nämnare. Sålunda finns inom juridiken framför allt två sådana kategorier, nämligen regler som placeras i det civilrättsliga facket och regler som bättre hör hemma inom det offentligrättsliga facket. Begreppen civil/privat och offentlig/ allmän står i någon sorts motsatsrelation till varandra. Regler som paketeras i facket civilrätt behandlar relationer mellan olika privata intressen, till exempel bestämmelser om avtal mellan privatpersoner eller företag i vid bemärkelse. Det kan här handla om avtal mellan en säljare och en köpare kring försäljning av varor eller tjänster. Det kan vidare vara fråga om avtal mellan ägare av olika typer av bolag, exempelvis ett bolagsavtal i ett handelsbolag eller en bolagsordning i ett aktiebolag. Det kan handla om avtal inom arbetslivet i form av anställnings- eller kollektivavtal eller avtal om rätt att nyttja någon annans egendom, hyresavtal/leasing eller arrendeavtal. Till civil

1 Inledning

rätten hör även regler om äktenskap, bodelning, skilsmässa, arv och testamente; ibland kallad familjerätt. När offentliga organisationer anlitar bolag för att utföra tjänster inom ramen för sin verksamhet, exempelvis konsulttjänster av olika slag eller vårdtjänster, sker detta genom att avtal tecknas mellan parterna. Det som sålunda regleras mellan parterna, det vill säga rättigheter och skyldigheter hör till det civilrättsliga området. De offentligrättsliga reglerna kännetecknas av ett annat perspektiv. De behandlar huvudsakligen relationen mellan medborgare i ett samhälle och samhällets maktbefogenheter i förhållande till sina medborgare. De kan exempelvis gälla samhällets, det allmännas eller det offentligas rätt att beskatta sina medborgare eller skyldigheter att på olika sätt ta ansvar för medborgarnas rätt till bistånd i form av försörjningsstöd och rätt till sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring. Det finns också olika former av spelregler för företag, till exempel rätten att bygga fastigheter, eller rätten att driva viss verksamhet i dessa fastigheter med mera. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen är exempel på det senare.

Subjekt och objekt i juridiken Den svenska rättsordningen bygger sitt regelsystem på två subjektskategorier: fysiska och juridiska personer. Med begreppet fysisk person avses en individ, en människa. Fysiska personer har alla rätts kapacitet, det vill säga en möjlighet att vara bärare av rättigheter och skyldigheter. Möjligheten att själv utöva dessa rättigheter eller skyldigheter är däremot beroende av om personen ifråga har rättslig handlingsförmåga eller ej, exempelvis själv kan vara part i ett avtal eller liknande. Rättslig handlingsförmåga har, enligt huvudregeln, personer över 18 år. Även organisationer kan som sådana vara bärare av rättigheter och skyldigheter på liknande sätt som fysiska personer. För att detta ska vara möjligt krävs olika förutsättningar beroende

1 Inledning

på vilken organisation som avses. En organisation som uppfyller dessa villkor kallas för en juridisk person. De vanligaste organisationerna som således kan uppträda som part i avtal är till exempel bolag, föreningar, stiftelser, kommuner och andra myndigheter. Objekten i svensk rätt är i huvudsak tre: fast egendom, lös egendom och lösa saker. Av dessa definieras endast begreppet fast egendom uttryckligen. De övriga objekten fastställs genom att de inte ingår i begreppet fast egendom. Här ska inte närmare utredas innebörden av dessa begrepp utan endast konstateras att begreppet fast egendom utgår från marken, det vill säga jorden, och vad som ska anses som tillbehör till denna. Allt annat som inte omfattas av denna definition anses som lös egendom. Lösa saker är en ”underavdelning” av lös egendom. Till exempel anses djur i svensk rätt som lösa saker.

Något om rättsreglernas ursprung De flesta rättsregler behöver tolkas för att kunna tillämpas på ett konkret fall. I många sammanhang kan det kanske räcka med att fastställa ordets språkliga innebörd, men ofta ger inte detta tillräcklig vägledning. I svensk juridisk tradition är det vanligt att, när rätts regelns språkliga innebörd inte ger vägledning, vid tillämpningen av en specifik rättsregel söka vägledning i de motiv som legat till grund för den aktuella rättsregeln. Lagstiftarens syfte med rättsregeln kan således i många fall ge vägledning till hur en viss bestämmelse kan eller bör tolkas. Denna form av tolkning kallas allmänt för syfteseller ändamålstolkning eller, efter det grekiska ordet för detta, teleologisk tolkning. Lagstiftarens motiv återfinns i första hand i det förslag till lagstiftning, det vill säga propositionen som regeringen förelägger riksdagen. Propositionen innehåller, förutom själva lagtextförslaget, två för tolkningen vägledande delar: dels den allmänna motiveringen

1 Inledning

till bestämmelsen, dels författningskommentarerna till varje specifik bestämmelse. I den allmänna motiveringen återfinns för det mesta en beskrivning av vilka företeelser som den aktuella lagstiftningen ska reglera och på vilket sätt som detta kan ske. Det är innehållet i detta dokument som riksdagen, efter debatt i kammaren, har att fatta beslut om. Ibland kan det hända att riksdagsledamöter i anledning av en proposition vill uttrycka en annan uppfattning eller lösa det aktuella problemet på ett annat sätt. Det är därför alltid tillrådligt att även kontrollera med själva utskottsutlåtandet och protokollet om några avsteg från det ursprungliga förslaget ägt rum. Regeringens proposition har för det mesta föregåtts av en utredning som inventerat själva problemställningen; ofta innehåller en sådan utredning även en redogörelse hur detta problem lösts i andra länder. Utredarna lämnar förslag till lösningar formulerade som konkreta lagtextförslag. Även denna utredning innehåller intressant information som kan vara till hjälp för att förstå en rättsregels innebörd och bakgrund. Propositioner som utredningar finns allmänt tillgängliga på riksdagens och regeringens webbplats.

EU-rätt och svensk lag Riksdagen är enligt den svenska rättsordningen den institution som har att stifta lag. Många sådana beslut fattas årligen av den svenska riksdagen. Besluten publiceras i en officiell författningssamling, Svensk författningssamling, SFS. Varje beslut får ett specifikt nummer, systemet innebär löpande numrering för varje år, exempelvis SFS 2019:2, vilket är en förordning om ändring i en annan förordning om krigsmaterial. De senaste åren har denna numrering omfattat omkring 1 000 nya eller ändrade lagar. Många av de lagar som riksdagen fattar beslut om har sin grund i ett krav från EU att harmonisera ländernas lagstiftning. Detta sker genom

1 Inledning

att den svenska riksdagen förväntas införliva ett särskilt direktiv i den svenska lagstiftningen. Direktiv som utfärdats efter Lissabon fördragets antagande, vilket för svensk del trädde i kraft 1 december 2009, benämns i den fortsatta framställningen EU-direktiv, direktiv utfärdade innan denna tidpunkt benämns EG-direktiv. I många direktiv har riksdagen att ta ställning till ett redan färdigförhandlat lagförslag från Europeiska kommissionen och Europeiska parla mentet. Det finns därför inte alltid samma utrymme som vid egna lagförslag att förändra lagtexters innehåll, utan det handlar ofta om att i svensk lag införa bestämmelser som redan är formulerade. I likhet med vanlig svensk lagtext innehåller även EU-rättsliga sådana en del otydligheter och även där finns behov av tolkning. Emellertid tillämpas inte i Europa den ”svenska” modellen med tydliga och systematiserade motiv till lagstiftningen. Däremot brukar direktiven innehålla en särskild inledning till själva lagtexten. Denna inledning försöker formulera en del syften eller motiv till den aktuella bestämmelsen. Denna inledning kallas för ”preamble” och innehåller ibland uppgifter som kan vara av värde för att skapa en förståelse för hur själva lagtexten ska förstås. En annan viktig lagstiftningsakt inom EU benämns EU-förordning. Dessa skiljer sig från EU-direktiven genom att de blir direkt tillämpliga i medlemsländerna så snart förordningen träder i kraft, någon implementering av dessa regler krävs därför inte.

Lena Rönnberg är sedan många år verksam vid institutionen för företagsekonomi, avdelningen för handelsrätt, Uppsala universitet. Hon har bred erfarenhet av undervisning inom det hälso- och sjukvårdsrättsliga området.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSRÄTT Denna bok behandlar översiktligt den rättsliga regleringen av dagens hälso- och sjukvård. De centrala frågeställningarna presenteras överskådligt och tydligt, det gäller såväl skyldigheter för vårdgivarna, det vill säga huvudmännen och den medicinska personalen, som rättigheter för patienter och deras anhöriga. En genomgång av de aktuella bestämmelserna presenteras och ett antal diskussionsfrågor belyser de aktuella rättsområdena på olika sätt. Denna femte upplaga är reviderad med hänsyn till ett antal förändringar av lagstiftningen som har bäring på hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. En principiellt viktig sådan förändring är den nya hälso- och sjukvårdslagen med konsekvensändringar i patientlagen och andra relevanta lagar. Förutom ändrade regler har även en uppdatering av rättspraxis skett. Boken är lämplig för alla som vill bilda sig en uppfattning om innehållet i den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Den kan användas som kurslitteratur inom universitet och högskolor samt av yrkesverksamma som kommer i kontakt med rättsliga frågor inom hälso- och sjukvårdens område.

Femte upplagan Art.nr 31851

studentlitteratur.se