9789144134000 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40449 ISBN 978-91-44-13400-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Mikael Hellstadius Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Anna Åström Formgivning omslag: Anna Åström Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2020

I N N E HÅLL

I N L E D N I N G 13 Vem behöver kunskap om fritidshemmet?

Särskilt om fritidshem för elever i grundsärskola, specialskola och sameskola

1. Författningar som styr fritidshemmet

1.1 Grundlagar och internationella konventioner skyddar demokratin

1.2 Fritidshemmets uppdrag anges i skollag och läroplan

1.3 Förarbeten och praxis ger stöd i tolkningen av lagen

1.4 Allmänna råd är rekommendationer om hur man kan handla för att uppfylla bestämmelserna

1.5 Fritidshemmet styrs av fler lagar

2. Fritidshemmets uppdrag och plats i skolväsendet

2.1 Fritidshemmets plats i skolväsendet

2.2 Fritidshemmets syfte och kärnuppdrag

2.3 Komplettera skolan tids-, innehålls- och metodmässigt

2.4 Meningsfull fritid – utifrån elevernas behov, intressen och erfarenheter

2.5 Stimulera utveckling och lärande – men inga prestationskrav på eleverna

2.6 Rekreation och vila för hälsa och välbefinnande

2.7 Allsidiga kontakter med omvärlden och social gemenskap med andra

2.8 Helhetssyn på eleven och en god omsorg

3. Rätten till plats i fritidshemmet

3.1 Rätt till plats om föräldrarna arbetar, studerar eller eleven har eget behov

3.2 Fritidshemmets öppettider – vardagar, dagtid och under lov

3.3 Erbjudande om plats så snart och så nära som möjligt

3.4 Hemkommunen finansierar och hemmet betalar en avgift    45

4. Samarbetet med hemmen

4.1 Personalen behöver veta vem som är vårdnadshavare

4.2 Vårdnad − att ha det juridiska ansvaret för barnet

4.3 Tydlighet om ansvar vid hämtning och lämning

4.4 Gemensamt ansvar för barnets utveckling och lärande

5. Utbildning och undervisning

5.1 Undervisning – målstyrda processer under ledning av lärare    71

6. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet   79 6.1 Utbildningen ska bygga på bästa tillgängliga kunskap

7. Elevgruppen och fritidshemmets miljö i övrigt   83 7.1 Elevgruppen ska ha lämplig sammansättning och storlek

7.2 Miljön ska vara trygg, hälsosam och pedagogiskt utvecklande

8. Mänskliga rättigheter, demokrati och elevinflytande  8.1 Värdegrunden ska förmedlas, förankras och gestaltas

95   95

8.2 Barnkonventionen – ger barnets rättigheter en starkare ställning  8.3 Barnets bästa ska vara utbildningens utgångspunkt

98   104

8.4 Elever ska ges reellt inflytande över innehåll och arbetssätt

9. Diskriminering och kränkande behandling

107

111

9.1 Trakasserier och kränkande behandling − att kränka en elevs värdighet

113

9.2 Förbud för personal att kränka, diskriminera eller utsätta elever för repressalier

116

9.3 Skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda

119

9.4 Sätta stopp för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling

121

9.5 Sexuella trakasserier utreds av både utbildningsanordnare och polis

122

9.6 Att diskriminera genom att missgynna en elev

125

9.7 Aktiva åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering och kränkande behandling

130

9.8 Rutiner visar hur man ska agera mot trakasserier och sexuella trakasserier

133

9.9 Planering och dokumentation av arbetet

134

10. Likvärdigheten och det kompensatoriska uppdraget  10.1 Likvärdigt men inte likadant

139   139

10.2 Att få utvecklas utifrån sina behov, förutsättningar och erfarenheter

143

10.3 Behov av extra anpassningar eller särskilt stöd

145

10.4 Egenvård i fritidshemmet – när en elev är sjuk eller skadad

156

10.5 Personal måste anmäla till socialnämnden vid oro för en elev

159

10.6 Efter anmälan gör socialtjänsten en utredning

165

11. Övergång och samverkan

173

11.1 Många övergångar inom och mellan verksamhetsformer    173 11.2 Kontinuerlig samverkan med skola och fritidshem

175

11.3 Förbereda barn och vårdnadshavare inför övergången

177

11.4 Samverkan vid övergång kring elever i behov av särskilt stöd – för att undvika misslyckanden

12. Delat ansvar  12.1 Legitimerade lärare ska leda undervisningen

179

181   181

12.2 Annan personal ska främja elevens utveckling och lärande

188

12.3 Skyldighet att lämna utdrag ur belastningsregistret

190

12.4 Andelen outbildade ökar

192

12.5 Personalens kompetensutveckling – ett ansvar för huvudman och rektor

192

12.6 Pedagogisk insikt – krav på rektorer

195

12.7 Rektorn är chef och pedagogisk ledare

196

12.8 Skolchefen ska se till att författningarna följs

202

12.9 Huvudmannen har det yttersta ansvaret

203

12.10 Staten styr genom författningar, statsbidrag och myndigheter

207

13. Det systematiska kvalitetsarbetet

211

13.1 En metod för att förbättra kvaliteten och utveckla verksamheten

212

13.2 Planera, genomföra, följa upp, analysera, utveckla, planera …

213

13.3 Dokumentation av vad som behöver utvecklas, varför och hur

218

13.4 Kvalitet – när mål, krav och riktlinjer uppfylls

219

13.5 Olika aktörers medverkan i det systematiska kvalitetsarbetet

221

13.6 Huvudmannen måste åtgärda kvarstående brister

223

13.7 Klagomål – användbart underlag i kvalitetsarbetet

224

13.8 Exempel på systematiskt kvalitetsarbete – nulägesanalys    225

14. Offentlighet och sekretess  14.1 Huvudregel – allmänna handlingar är offentliga

233   233

14.2 Sekretess och tystnadsplikt innebär förbud att röja uppgifter

234

14.3 Sekretessförbehåll ”binder” utomstående vid tystnadsplikt

240

14.4 Samtycke kan bryta sekretess och tystnadsplikt

241

14.5 Meddelarfrihet − ett skydd för ”visselblåsare”

246

14.6 Tre typer av skyddade personuppgifter

247

15. Skydd för den personliga integriteten

253

16. Fristående fritidshem med enskild huvudman

261

16.1 Fristående fritidshem har samma uppdrag som kommunala

261

16.2 Enskild huvudman ska ha insikt, goda förutsättningar och vara lämplig

262

16.3 Grundbelopp och tilläggsbelopp från hemkommunen

267

17. Annan pedagogisk verksamhet

271

17.1 Pedagogisk omsorg i stället för fritidshem

271

17.2 Öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem

275

17.3 Omsorg på kvällar, nätter och helger – ingen rättighet i det enskilda fallet

281

17.4 Gemensamma krav på annan pedagogisk verksamhet

282

18. Tillsyn och kvalitetsgranskning  18.1 Skolinspektionen och kommunen granskar fritidshem

287   287

18.2 Återkommande granskningar visar att fritidshemmets potential inte nyttjas

295

S L U T O R D 297 B I L A G A . L G R 1 1 , D E L 1 , 2 O C H 4 299 S A K R E G I S T E R 325

I N LE D N I N G

Fritidshemmet är vardag och barndom för många barn mellan sex och tretton år. I Sverige är nästan 500 000 elever inskrivna där. De allra flesta förknippar ”fritids” med kompisar och glädje. Också föräldrarna är nöjda. Personalen tycker ofta om sitt arbete men kan också uppleva sig splittrade, otillräckliga och utan möjlighet att ta sig an hela det nationella uppdraget, som ibland kan tyckas gränslöst. Många känner att de skulle kunna ge eleverna mer om förutsättningarna var annorlunda. De elever som går på fritidshemmet befinner sig på olika stadier i sin utveckling och utbildningen måste anpassas efter elevernas olika åldrar, intressen och behov. Barnen är fem eller sex år när de börjar i den numera obligatoriska förskoleklassen. Tidig eftermiddag, efter att förskoleklassen slutat, återstår för många barn lika många eller fler timmar i fritidshemmet. För de yngsta eleverna är övergången från förskolans mer begränsade miljö till skolans och fritidshemmets en omvälvande förändring. Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan kräver mer av barnet än vad förskolan gjorde. Åren mellan tio och tolv år är åren mellan barndom och tonår. Från tio års ålder slutar de flesta barn successivt på fritidshemmet. Detta trots att barnen kan gå där till och med vårterminen det år de fyller tretton år. Men andelen äldre barn som går kvar ökar och är i dag omkring 20 procent av barnen i åldersgruppen 10–12 år.1 1

Skolverket (2019), Elever och personal i fritidshem läsåret 2019/20. Tio år tidigare var andelen av åldersgruppen 13 procent.

Vem behöver kunskap om fritidshemmet? Vi är många som med olika fokus och på olika detaljnivå behöver känna till fritidshemmets uppdrag och juridik, så som det beskrivs i skollagen och i läroplanen. Det handlar om studenter på lärarutbildningen, lärare och övrig personal som arbetar i fritidshemmet samt rektorer, tjänstemän och politiker på huvudmannanivå. Bokens fokus är fritidshem i anslutning till kommunala och fristående skolenheter, men i viss utsträckning berör jag också mål och krav för öppen fritidsverksamhet, pedagogisk omsorg i stället för fritidshem samt omsorg under tid då fritidshem inte erbjuds. Boken kan läsas kronologiskt men det är också möjligt att gå in direkt i ett kapitel eller ett avsnitt. En av styrkorna med boken är att jag har samlat bestämmelser som finns utspridda i olika 14

I n l e dn i ng

Med elever i många åldrar, från 5–6 år till 12–13 år, blir det uppenbart att verksamheten måste se olika ut för att den ska upplevas som meningsfull och utvecklande. Fritidshemmets pedagogiska uppdrag, som beskrivs i skollagen och i lgr 11 (läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet), har förtydligats under senare år men professionens fria utrymme att utforma utbildningen är även fortsättningsvis stort. Till skillnad från vad som gäller i skolan framgår det inte av läroplanen vad yngre och äldre elever ska erbjudas i fritidshemmet. En stor del av läroplanens skrivningar är därtill gemensamma för förskoleklass, skola och fritidshem, men är tyvärr ofta formulerade med skolans förhållanden för ögonen. Det krävs alltså av de professionella i fritidshemmet och av rektorn som är pedagogisk ledare där, ett visst ”översättningsarbete” så att uppdraget anpassas till fritidshemmets förhållanden och till elevernas olika åldrar, intressen, förutsättningar och behov. Det är min förhoppning att denna bok kan tjäna som ett stöd i detta komplexa arbete.

kapitel i skollagen eller i andra författningar tillsammans med de avsnitt ur läroplanen som hör ihop och behandlar samma teman. I stort sett varje avsnitt inleds med ett urval bestämmelser från främst skollagen (2010:800) och läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:47) men även från andra lagar, till exempel diskrimineringslagen (2008:567), socialtjänstlagen (2001:453) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ibland redovisas bara delar av en paragraf, vilket visas med tecknet ”[…]”. Bestämmelserna förklaras med hjälp av bland annat uttalanden från förarbeten, allmänna råd och exempel. Skolverkets, Skolinspektionens och andra statliga myndigheters stödmaterial, rapporter och beslut används också för att uttolka och förklara målen och kraven i författningarna. Observera att i skollagen kallas barn i fritidshemmet liksom i skolan för ”elever”. Barn i förskola benämns däremot ”barn”. I den här boken använder jag i vissa fall benämningen ”elever” och i andra fall ”barn”, det senare särskilt när det handlar om sådant som inte direkt har med fritidshemmet att göra, till exempel om förhållandet mellan vårdnadshavare och deras barn.

Särskilt om fritidshem för elever i grundsärskola, specialskola och sameskola Läroplanen gäller för både kommunalt anordnade fritidshem och fritidshem med enskild huvudman. För huvuddelen av fritidshemmen gäller läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet, Lgr 11. När fritidshem anordnas vid en specialskola eller sameskola som har statlig huvudman gäller i stället specialskolans (Lspec 11) respektive sameskolans (Lsam 11) läroplaner. Uppdraget för fritidshemmet enligt Lspec 11 skiljer sig främst från övriga fritidshem genom undervisningens inriktning på språkkunskaper för döva och hörselskadade elever och behandlingen av tecken i undervisningen, medan Lsam 11 har en inriktning på samiska

I n l e dn i ng

språket och kulturen.2 I övrigt är de olika läroplanerna för de obligatoriska skolformerna i huvudsak likalydande. Läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan består av fem delar:

Grundsärskolans läroplan består av tre delar. Där saknas delarna om förskoleklass och fritidshem eftersom barn som tillhör grundsärskolans målgrupp går i samma förskoleklass- och fritidshemsgrupper som elever i grundskolan, och verksamheten följer därmed Lgr 11. I denna bok refererar jag för enkelhetens skull oftast till Lgr 11.

Sameskolan och specialskolan styrs av skollagen, förordningar och respektive läroplan. Undervisningen i sameskolan samt i förskoleklass och fritidshem inom sameskolan ska ge eleverna förutsättningar att bidra till att stärka urfolket samernas möjligheter att bevara och utveckla sin samiska identitet som en del i det svenska samhället. Specialskolan riktar sig till elever som är döva eller har hörselnedsättning, men även till elever med grav språkstörning eller synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning.

I n l e dn i ng

1 Skolans värdegrund och uppdrag. 2 Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen – gäller fritidshemmet. 3 Förskoleklassen. 4 Fritidshemmet. 5 Kursplaner för skolans alla ämnen.

K apitel 1

Författningar som styr fritidshemmet Författningar är ett samlingsbegrepp för lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter. Författningar är bindande och måste följas av dem som omfattas av dem. Det är riksdagen som beslutar om grundlagar och lagar, medan förordningar, som ofta preciserar och förtydligar det som står i lagarna, beslutas av regeringen. Skolverket har regeringens bemyndigande att besluta om bindande bestämmelser i form av föreskrifter inom vissa områden. Skolverkets författningssamling (SKOLFS) innehåller alla föreskrifter och allmänna råd som Skolverket har gett ut sedan den 1 juli 1991. Skolverket ger även ut vissa förordningar som regeringen har bestämt ska kungöras i SKOLFS i stället för i Svensk författningssamling (SFS), till exempel läroplanerna.

1.1 Grundlagar och internationella konventioner skyddar demokratin Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen som är ett mellanting mellan grundlag och lag. Grundlagarna ska skydda vår demokrati och är därför svårare att ändra än en vanlig lag. De står över alla andra lagar. Det betyder att andra lagar inte får strida mot någon av grundlagarna. I regeringsformen stadgas att alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande 17

1.2 Fritidshemmets uppdrag anges i skollag och läroplan Fritidshemmets nationella uppdrag anges i skollagen och i läroplanen. Liksom alla författningar är skollagen och läroplanen bindande. Det innebär att all personal i fritidshemmet liksom rektorer och huvudmän måste känna till och följa dem. Läroplanen ska vara huvudfokus för fritidshemmets personal. Huvudmannen, kommunal eller enskild, är ytterst ansvarig för att verksamheten har den kvalitet som skollagen och läroplanen anger.

1.2.1 Ett eget kapitel i skollagen Skollagen handlar om hela skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning. Nästan hälften av de 29 kapitlen berör fritidshemmet helt eller delvis. 3 Fritidshemmet har dessutom ett eget kapitel, 1 2 3

2 kap. 18 § regeringsformen. Tryckfrihetsförordningen berör dock fritidshemmet när det gäller allmänna handlingars offentlighet. Följande kapitel i skollagen gäller helt eller delvis fritidshemmet: 1 kap. Inledande bestämmelser, 2. kap. Huvudmän och ansvarsfördelning, 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen, 4 kap. Kvalitet och inflytande, 5 kap. Trygghet och studiero, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling,

1 . F ör fa t t n i ng a r s om s t y r f r i t i d s h e m m e t

utbildning i allmän skola.1 Däremot nämns inget i grundlagarna om rätten till exempelvis fritidshem och förskola.2 Denna rättighet följer i stället av skollagen. Hela skolväsendet, där ju fritidshemmet ingår, påverkas av både konventioner om mänskliga rättigheter (t.ex. barnkonventionen) och av regeringsformen som beskriver de demokratiska fri- och rättigheterna (t.ex. åsikts- och yttrandefrihet). Dessa grundläggande rättigheter återspeglas i skollagens portalparagrafer (1 kap. 4 och 5 §§, se vidare kapitel 8 nedan om mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar).

kapitel 14, trots att det inte är en skolform. Detta kapitel innehåller i huvudsak följande: Ǝ utbildningens syfte, Ǝ erbjudande av utbildning, Ǝ utbildningens omfattning, Ǝ elevgrupperna och miljön, Ǝ placering vid en skolenhet, Ǝ hemkommunens ansvar, Ǝ avgifter, Ǝ interkommunal ersättning, © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Ǝ bidrag från hemkommunen, Ǝ insyn i fristående skola som anordnar fritidshem.

1.2.2 Läroplanen är delvis gemensam med skolans Del 1 och 2 i läroplanerna (Lgr 11, Lsam 11 och Lspec 11) är skrivna utifrån skolans utgångspunkter men gäller ändå för verksamheten I fritidshemmet (utom avsnittet om bedömning och betyg som förstås bara omfattar de skolformer där det sätts betyg). År 2016 fick fritidshemmet ett eget avsnitt, del 4, som endast berör undervisningen i fritidshemmet. Del 4 kompletterar del 1 och 2 genom att förtydliga syftet med undervisningen och ange vilket centralt innehåll som ska ingå i den. Läroplanerna ger bara sparsam vägledning för hur det pedagogiska uppdraget ska genomföras i praktiken. Detta innebär att lärare med inriktning mot fritidshem, övrig personal och inte minst rektor som pedagogisk ledare, måste ha

14 kap. Fritidshemmet, 23 kap. Entreprenad och samverkan, 24 kap. Särskilda utbildningsformer, 25 kap. Annan pedagogisk verksamhet, 26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering, 27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd, 28 kap. Överklagande samt 29 kap. Övriga bestämmelser.

1 . F ör fa t t n i ng a r s om s t y r f r i t i d s h e m m e t

den kunskap och kompetens som krävs för att tolka, omsätta och anpassa innebörden i läroplanens mål och riktlinjer till den praktiska verksamheten i fritidshemmet. Sammanfattningsvis ska fritidshemmet följa följande delar i läroplanen.

D E L 1 : S K O L A N S VÄ R D E G R U N D O C H U P P D R A G

Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, Saklighet och allsidighet, En likvärdig utbildning, Rättigheter och skyldigheter, Skolans uppdrag, God miljö för utveckling

D E L 2 : Ö V E R G R I PA N D E M Å L O C H R I K T L I N J E R

Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Bedömning och betyg, Rektorns ansvar DEL 4: FRITIDSHEMMET

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll, som behandlar undervisningen i fritidshemmet och kompletterar och förtyd ligar del 1 och 2 i dessa avseenden.

Läroplanen har reviderats vid några tillfällen, bland annat efter att regeringen år 2015 beslutade att läroplanen skulle kompletteras med särskilda delar för dels förskoleklassen, dels fritidshemmet.4 Beslutet motiverades bland annat så här: Skolinspektionens kvalitetsgranskning (Skolinspektionen 2010:3) har visat att verksamheten i många av fritidshemmen lider av kvalitetsbrister och bör anpassas till att stimulera barns

Regeringsbeslut 2015-01-15 U2015/191/S .

1 . F ör fa t t n i ng a r s om s t y r f r i t i d s h e m m e t

och lärande, Varje skolas utveckling

lärande och utveckling på ett mer distinkt sätt. Personalen saknar ofta kunskap om verksamhetens uppdrag och har otillräcklig kompetens. Enligt Skolinspektionen kan den bristande kvaliteten i många fritidshem härledas till otydligheter i styrdokumenten. Läroplanen ska tillämpas inom fritidshemmen men är skriven med skolan som utgångspunkt. Den behöver tolkas och omsättas utifrån fritidshemmets specifika förhållan-

den. Detta är en relativt komplex uppgift.

Låg behörighet hos fritidshemmets personal är ett hinder för att läroplanen ska bli verklighet i fritidshemmen, menar Skolverket i sin utvärdering av implementeringen av läroplanens del 4. Samtidigt konstaterar man att satsningar på ökad behörighet och kompetens i fritidshemmet inte har prioriterats av vare sig regeringen, Skolverket eller huvudmännen.5

1.3 Förarbeten och praxis ger stöd i tolkningen av lagen För att förstå hur en lag ska tolkas behöver man ibland läsa för arbetena, det vill säga de utredningar och propositioner (regeringens förslag till riksdagen) som ligger till grund för riksdagens beslut om att anta en lag. Ett exempel är den proposition som föregick skollagen (prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.). Ett annat exempel är den proposition med principer för läroplanens uppbyggnad och innehåll som föregick beslutet om den senaste läroplanen (prop. 2008/09:87, Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan). Beslut från tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan ge vägledning för

Skolverket (2018), Nya läroplansdelar för fritidshemmet och förskoleklassen, En utvärdering av Skolverkets insatser samt implementeringen av läroplansdelen för fritidshemmet, s. 8.

1 . F ör fa t t n i ng a r s om s t y r f r i t i d s h e m m e t

hur författningarna ska tolkas. Även uttalanden från Justitieombudsmannen (JO) är viktiga för att tolka hur fritidshemmet och skolan i sin egenskap av myndighet får agera. JO har till uppgift att skydda den enskilde mot myndighetsövergrepp och att förhindra maktmissbruk. Prejudicerande rättsfall från till exempel Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) utgör uttolkningar av lag som också kan vara bindande.

Allmänna råd kan också vara till hjälp vid tolkningen av en bestämmelse i lag, förordning eller föreskrift. De är inte bindande utan innehåller rekommendationer om hur huvudmän, rektorer, lärare i fritidshem och annan personal kan eller bör handla för att uppfylla kraven i skollagen och läroplanen. Allmänna råd syftar dels till att påverka utvecklingen i fritidshemmet i en viss riktning, dels till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör följas om man inte har ett annat sätt att agera som är lika bra eller bättre för att bestämmelserna i lag, förordning och föreskrift ska uppfyllas. Ett allmänt råd innehåller också kommentarer som ska underlätta förståelsen av rådet, men dessa är just kommentarer. Skolverket har gett ut några allmänna råd med kommentarer som berör fritidshemmen. I dagsläget (september 2020) är dessa följande: Ǝ Allmänna råd för fritidshem.6 Ǝ Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt

stöd och åtgärdsprogram.

Råden är under granskning och finns därför inte till försäljning för närvarande. Planen är att revidera råden under 2020.

1 . F ör fa t t n i ng a r s om s t y r f r i t i d s h e m m e t

1.4 Allmänna råd är rekommendationer om hur man kan handla för att uppfylla bestämmelserna

Ǝ Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever.7 Ǝ Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete – för

skolväsendet. Ǝ Allmänna råd om utbildning på sjukhus.

Ǝ Allmänna råd om pedagogisk omsorg.

De allmänna råden för fritidshemmet behandlar förutsättningarna för arbetet i fritidshemmet, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i fritidshemmet och samverkan med hemmet. De riktar sig i första hand till huvudmän, rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar samt till personalen i fritidshemmet. Andra målgrupper är personalen i de skolformer som samverkar med fritidshemmet.

1.5 Fritidshemmet styrs av fler lagar Fritidshemmets verksamhet styrs av ett antal lagar utöver skollagen, till exempel diskrimineringslagen, förvaltningslagen (2017:900) och offentlighets- och sekretesslagen. Även av arbetsmiljölagen (1997:1160), och i den finns det regler om skyldighet för arbetsgivare att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet bland medarbetarna på fritidshemmet och eleverna i skolan. En kommunal huvudman måste rätta sig efter kommunallagen (SFS 2017:725)och en enskild huvudman som till exempel ett aktiebolag måste följa aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Dessutom behöver medarbetare känna till socialtjänstlagen när det gäller skyldigheten att anmäla oro för ett barn (se kapitel 10 nedan om likvärdighet och det kompensatoriska uppdraget). Jag återkommer till några av dessa.

Råden är i första hand riktade mot skolan men kan enligt Skolverket ge viss vägledning för arbetet med nyanlända elever i förskoleklassen och fritidshemmet.

1 . F ör fa t t n i ng a r s om s t y r f r i t i d s h e m m e t