9789144133898 by Smakprov Media AB

Perspektiv på skolans problem VAD SÄGER FORSKNINGEN?

Perspektiv på skolans problem

ANDREAS FEJES MAGNUS DAHLSTEDT (RED.)

Perspektiv pĂĽ skolans problem Vad sĂ¤ger forskningen? A n dr e a s F ej es M agn us Da h l st edt [r ed.]

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40447 ISBN 978-91-44-13389-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Författare 13 1 Behov av forskningsbaserad kunskap om skolans problem 21 Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt Del I: Den samtida skoldebatten 24 Del II: Samtidshistoriska perspektiv 28 Del III: Utbildningens skilda sammanhang och villkor 30 Del IV: Skolans problem – eller samhällets? 32

I Den samtida skoldebatten 2 Skolan som ideologiskt slagfält 39 Magnus Hultén och Malin Ideland En ideologisk strid 39 Problemformuleringens makt 40 Ett nytt skolpolitiskt landskap 41 Den auktoritära högerpositionen 43 Den liberala högerpositionen 46 Gemensam problembild, olika lösningar 49 Synliggör de ideologiska agendorna! 51 Referenser 52 3 Det pedagogiska etablissemangets retoriska funktion 55 Gunnlaugur Magnússon Skoldebattens behov av förklaringsmodeller 56 Pedagogiska etablissemangets betydelse och funktion 58 Konspirationsteoretiska kännetecken 60

Pedagogiska etablissemangets tillämpning 61 Vad saknas? 64 En slutgiltig uppmaning 65 Referenser 66 4 Faror med en förenklad mediedebatt om lärarutbildning 71 Silvia Edling Lärarutbildningarnas och läraryrkets komplexitet 72 Media och (lärar)utbildning 75 Nytt fokus i debatten om lärarutbildning 80 Referenser 81 5 Den otillräckliga läraren? 85 Sara Irisdotter Aldenmyr och Maria Olson Bakgrund 85 Lärarkunskap i skoldebatten 86 Forskningsförankrade lärare som botemedel och vaccin? 90 Vikten av olika röster om lärarpraktiken 92 Vardagsförnuftets värde 94 Referenser 95 6 Betydelsen av skolans sociala aspekter 97 Robert Thornberg Bakgrund 97 Relationer mellan lärare och elever 98 Klassrummets och skolans sociala klimat 100 Värme och struktur 101 Bortom dikotomin flum och kunskap 104 Referenser 106 7 Perspektiv på skolvåld 111 Ylva Odenbring och Thomas Johansson Medierapportering om skolvåld 111 Brottsstatistik bland unga 113

Elevperspektiv på våld och utsatthet i skolvardagen 114 Skolan, medierapporteringen, statistiken och forskningen 120 Referenser 122 8 Bildningstankens pedagogiska kraft 125 Bernt Gustavsson Polariserad debatt 126 Bildning 127 Sociala och kulturella skillnader 132 Framåtblick, bildningens globalisering 133 Det universella och det partikulära 134 Bildningens pedagogiska kraft 136 Referenser 137 9 Språkkrav som migrationspolitiskt verktyg 139 Maria Rydell och Tommaso M. Milani Språkplikt och andra krav 139 Språkideologi 142 Språkinlärning och språkutbildningars förutsättningar 147 Referenser 150 10 Språkkravens politik 155 Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes En kravpolitisk agenda 155 Språkkravens retorik 156 Bortom svart och vitt 158 Viljor att inkluderas 160 Stängda dörrar 162 En förlamande ovisshet 164 Utbildningarnas sammanhang som hem 165 Avslutande reflektion 166 Referenser 167

II Samtidshistoriska perspektiv 11 Skolan återigen i kris 173 Johannes Westberg Det ständiga missnöjet med skolan 173 Skolans grundläggande problem 175 Olika förklaringar i debatten 178 Hur kan skoldebatten utvecklas? 181 Referenser 185 12 Det svenska marknadsexperimentet 189 Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes Från föredöme till marknadsorientering 189 Ett globalt fenomen 190 I riktning mot en ny svensk modell? 191 Utbildning som individuell angelägenhet? 193 Den nutida svenska utbildningsmarknaden 194 Skolval, ojämlikhet och segregation 195 Fostran till marknadssamhället 199 Lärdomar – och vägar framåt 200 Referenser 201 13 Myten om en skola för alla 205 Dennis Beach och Marianne Dovemark Skolans differentierande och socialiserande roll 205 Framväxten av en ”skola för alla” 207 Ny statsbärande utbildningsideologi 209 Från en ”skola för alla” till marknadens skola 212 Myten blir till sanning 215 Referenser 216 14 Det utbildningspolitiska systemskiftet 219 Tomas Englund Skiftet mellan två artskilda perioder 219

Konsekvenser av det fria skolvalet – rättighetsfrågan 225 Konsekvenser av det fria skolvalet – segregationen och skolkoncernerna 228 Epilog 230 Referenser 230 15 God utbildning i lagens namn? 237 Judit Novak och Håkan Gustafsson Skolans problem blir rättens problem … 237 … som blir skolans problem: skolans juridifiering 239 Spelar juridifieringen någon roll? 242 Rättigheter och rättighetifiering 244 Till sist: Vilken elev fostrar dagens skola? 247 Referenser 249

III Utbildningens skilda sammanhang och villkor 16 Förskolans edukalisering 255 Ingegerd Tallberg Broman Svensk förskola – omsorg och utbildning 255 En utbildningspolitisk reformperiod 257 Utmaning av institutionella och professionella värden och logiker 260 Förutsättningar för förskolans edukalisering 264 Att återerövra den positiva berättelsen 267 Referenser 268 17 Till kritiken av den utbildningspolitiska ekonomin 273 Majsa Allelin Otillräckliga åtgärder 273 Från storskaliga kalkyler till flexibel styrning 274 Den formella och reella subsumtionen av skolan 277 Några pedagogiska förhållningssätt i ”kunskapsekonomin” 279 Vardagens mätbarhet 281

Den sociala reproduktionens fortsatta verkan 283 Referenser 286 18 Myten om den praktiske yrkeseleven 291 Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall Bilden av yrkeseleven 291 Intellektuellt och manuellt arbete 292 Föreställningar om den praktiska yrkeseleven 294 Mytens konsekvenser 299 Referenser 301 19 Kan vägledningen möta kraven på erkännande och rättvisa? 305 Fredrik Hertzberg Det fria tvånget att välja 305 Val under tilltagande osäkerhet 307 När likvärdigheten brister 309 Inkludering, autonomi och valfrihet 311 Avslutande reflektion 315 Referenser 316 20 Distansundervisning i en marknadsutsatt vuxenutbildning 319 Andreas Fejes Kraftig ökning av distansstudieformen 319 En flexibel och individanpassad utbildning och undervisning 320 Elever på komvux 322 Distansstudier inom komvux 323 Distansstudier som ett sätt att pressa priser 326 Motstridiga mål? 327 Referenser 330

21 Den bortglömda folkhögskolans potential 333 Eva-Marie Harlin och Louise Malmström Utbildningsdebatt utan grund i forskning 333 En särskild utbildningsform 336 En plats att lyckas på 337 Pedagogik, bildning och demokrati 339 En särskild utbildningskultur 340 Inte på bekostnad av behörighet och anställningsbarhet 343 Referenser 345

IV Skolans problem – eller samhällets? 22 Bredda arbetet mot rasism 351 Emma Arneback och Jan Jämte Att hantera rasism i skolan 351 Att se rasismens komplexitet 353 Att rikta blicken mot den egna verksamheten 355 Att navigera bland olika antirasistiska arbetssätt 357 Behov av en bred förståelse av rasism och antirasism 361 Referenser 362 23 Skolan och de orimliga förväntningarna 367 Anna-Lena Kempe Läraren som chef och arbetsledare 368 Den moraliserande blicken på skolan 370 Det är så komplext – vi drar till med något förenklat! 372 Konsten att fokusera uppmärksamhet 373 Mönstereleven 374 Kritiskt tänkande – ja, men fakta först! 376 Maktbalans och marknad 377 Kunskapsstoffet 377 Vågar vi ställa de svåra frågorna? 378 Referenser 379

24 Betygens funktion och framtid 381 Alli Klapp och Anders Jönsson Betyg som urvalsinstrument 381 Betyget F 386 Betyg som motivator för elevernas lärande? 388 Betyg i ett framtidsperspektiv 389 Referenser 391 25 Kunskap + värde = sant 393 Ásgeir Tryggvason och Johan Öhman Kunskaper, värden och diskussioner i svenska klassrum 393 Ett didaktiskt perspektiv på undervisning 396 Kunskaper och värden i praktiken 399 Att utveckla en livaktig demokrati 403 Referenser 404 26 Vilket slags samhälle behöver skolan? 407 Gert Biesta Nya perspektiv på skolans roll 407 Den moderna skolans tudelade historia 408 Goda avsikter men problematiska konsekvenser 410 Impulssamhällets framväxt 412 Utbildningens angelägna demokratiarbete 414 Kan skolan fortfarande vara skola? 416 Referenser 417 27 Demokrati – då som nu för alltid 419 Magnus Dahlstedt och Maria Olson Den samtida skoldebatten 419 Från demokrati till marknad 420 Gemenskap mellan enhetlighet och mångfald 424 Demokrati på undantag? 425 Tillbaka till framtiden! 427 Referenser 429

A n dr e a s F e j es oc h M agn us Da h l s t e d t

1 Behov av forskningsbaserad kunskap om skolans problem Den här boken handlar om ett återkommande samtalsämne: skolan och skolans problem. Skolan hör till ett av de områden som är föremål för ständig debatt. Eftersom alla har erfarenhet av att själva ha gått i skolan så har alla en mer eller mindre grundad åsikt om skolan, dess problem, vad den är, vad den gör och ska göra. Även om dagens skola må vara en helt annan än den skola som de allra flesta som ger sig in i debatten om skolans problem själva har gått i. Skolan är en av samhällets mest betydelsefulla institutioner, som har till uppgift att förmedla kunskaper och i en bredare mening fostra framtidens medborgare. Skolan är med andra ord en institution som berör oss alla. En samhällelig angelägenhet, som binder samman ett då, ett nu och ett sen. Skolan är samtidigt en komplex institution. Staten styr skolan genom regleringar av olika slag, medan kommunerna har det operativa ansvaret att se till att skolorna uppfyller de statliga krav som uppställs. Den enskilda skolan har att handskas med krav från både stat och kommun. Dessutom förväntas skolan organisera en verksamhet som skapar möjlighet för elever med olika bakgrund att erhålla och utveckla de kunskaper och kompetenser som anses nödvändiga för ett framtida liv. Skolan ska vara en mötesplats med ett tydligt uppdrag att bryta ojämlika sociala mönster, samtidigt

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt som den ska erbjuda enskilda individer möjlighet att realisera sina drömmar, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Då skolan har ett så viktigt uppdrag och då den berör alla medborgare, är det också ett område som är ständigt utsatt för politiska utspel och reformer. Ofta kortsiktiga sådana. Lärarna, som är satta att genomföra dessa uppdrag, ska i sin tur erhålla och utveckla de kunskaper och kompetenser som de behöver för att kunna göra detta på ett ändamålsenligt sätt. Här har staten, alltsedan andra halvan av 1800-talet, skapat och erbjudit lärarutbildningar av olika slag. Sedan 1977 erbjuds sådana utbildningar av högskolor och universitet runtom i landet. Lärarutbildningarna är liksom skolan i övrigt komplexa verksamheter. Lärarutbildningarna hör till de högskoleutbildningar som av staten är hårdast och allra mest detaljreglerade. De utgör sammantaget även de största yrkesutbildningarna inom högskolan1 och involverar flest ämnen och institutioner. Liksom skolan är lärarutbildningarna ett område som berör många, och reform ivern är stor, inte minst bland politiker. Utspel och kortsiktiga reformer avlöser varandra, ofta med syftet att visa politisk handlingskraft. Liksom skolledare och lärare verksamma i skolan har de ansvariga och verksamma inom lärarutbildningarna inte bara uppdraget att erbjuda studenter möjlighet att erhålla och utveckla kunskaper och kompetenser. De behöver dessutom ägna sig åt att ständigt revidera utbildningar och kurser utifrån de (ständigt) nya beslut som fattas. Det ironiska i denna reformiver är att det krävs en period på åtminstone 20 till 30 år för att mer rigoröst kunna bedöma om lärarutbildningarna har avsedd effekt. Först ska en ny utbildning implementeras. Efter fem år tar de första studenterna examen. 1 UKÄ:s statistik om antalet examina 2018 visar att det under detta år sammanlagt togs ut 8 532 lärarexamina, att jämföra med de områden som för övrigt hade flest antal yrkesexamina inom högskolan: 4 290 civilingenjörsexamina, 2 159 högskoleingenjörsexamina, 1 334 läkarexamina, 4 336 sjuksköterskeexamina, 2 055 socionomexamina och 2 371 specialistsjuksköterskeexamina. Se UKÄ:s hemsida, www.uka.se (besökt 2020-01-27).

1 Behov av forskningsbaserad kunskap … När de väl fått ett jobb, och det finns tillräckligt många lärare som har just denna examen, ska en generation av elever gå igenom skolsystemets 13 år och under denna tid undervisas av lärare som har genomgått de nya lärarutbildningarna. Dessa elever kommer därefter endera ut i arbetslivet eller söker sig vidare till fortsatta studier. Först då är det möjligt att göra en mer rimlig uppföljning av vilken möjlig effekt som just lärarutbildningarna har haft. Sådan långsiktighet tycks det dock alltför sällan finnas utrymme för i jakten på handlingskraft och snabb effekt. Den ständiga reformivern på skolans område speglas inte minst i den offentliga debatt som förs om skolan och lärarutbildningarna. Om vi vill förstå skolans villkor och problem och tar skol debatten som utgångspunkt så är det lätt att konstatera att det allt som oftast är starkt förenklade bilder som målas upp: Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven. Lärarutbildningen är undermålig, lärarna och lärarstudenterna presterar för dåligt. Dessa är några exempel på återkommande tematiker i skoldebatten. I debatten reduceras skolans och lärarutbildningarnas komplexitet genom användning av tydligt förenklade benämningar som flumskolan, förmedlings pedagogik och katederundervisning. Viktiga nyanser försvinner. Fram träder den simpla lösningens logik: Om vi gör si eller så kommer skolans problem att lösas … Underförstått är det skolan som är problemet, det är där problemen syns, och det är just där problemet kan och bör lösas. Därmed osynliggörs, eller till och med ignoreras, det enkla faktum att skolan är en del av samhället. Skolans problem är dock alltid, på ett eller annat sätt, en spegling av det samhälle vi lever i. Med andra ord: för att kunna identifiera skolans problem, och därifrån finna rimliga lösningar, behövs en fördjupad diskussion om skolans relation till samhället. Att skoldebatten till stor del bygger på förenklade beskrivningar och enkla lösningar är dock kanske inte så överraskande, med tanke på att debatten sällan grundar sig på aktuell forskning om skola och utbildning. Och när sådan forskning väl åberopas så är det inte ovanligt att debattörer väljer ut ett fåtal studier för

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt att stödja sina egna teser, snarare än att bygga sina argument på slutsatser baserade på det aktuella forskningsläget. Det är inte heller ovanligt att de studier som åberopas tolkas på ett kreativt eller rentav felaktigt sätt, till debattörens favör. Med tanke på att skolan är en central institution i samhället så förtjänar den en fördjupad och robust diskussion, grundad i aktuell forskning om utbildning och skola, snarare än en diskussion formad av starka viljor att kamma hem billiga politiska poänger. Denna bok är ett försök att bidra till en sådan debatt. Vi har uppmanat 35 forskare som på olika sätt ägnar sig åt forskning om utbildning och skola att – med grund i sin forskning – identifiera något av de problem som de menar att skolan i dag står inför. Utifrån egen och annan forskning ger dessa forskare perspektiv på dessa problem, vari de består, hur de uppstått och hur de kan mötas. Är problemen unika för vår samtid? Och vems problem är det egentligen? Endast skolans? Dessa frågor är inte på något sätt givna. Inte heller svaren. Men det är helt nödvändigt att dessa frågor diskuteras sakligt, för att skolan ska kunna ta sig an samtidens problem och svara mot de både stora och motsägelsefulla förväntningar som finns på skolan. Boken fördjupar och erbjuder perspektiv genom inspel från initierade och etablerade forskare från olika discipliner inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Ambitionen är att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Med boken gör vi dock inte anspråk på att ge en heltäckande bild och inte heller att leverera några enkla lösningar. I det följande introducerar vi kort de kapitel som ingår i boken. Dessa är i sin tur indelade i fyra delar.

Del I: Den samtida skoldebatten I bokens första del samlas nio kapitel som på olika sätt tar sig an den samtida debatten om skolans och lärarutbildningarnas problem. Med avstamp i analyser av mediedebatten om skolan och tidigare forskning påvisas att skoldebatten i flera avseenden är

1 Behov av forskningsbaserad kunskap … starkt förenklad och onyanserad, och i flertalet fall grundad på direkt felaktiga antaganden. Magnus Hultén och Malin Ideland visar i sitt kapitel hur den nutida svenska skoldebatten är tydligt politiskt färgad och politiserad. Men till skillnad från vad som oftast ges sken av i debatten, menar de att skoldebatten framför allt är en kamp mellan olika positioner på den politiska högerkanten – en auktoritär och en liberal höger. I debatten används en rad metaforer med syfte att stärka ett argument, och för att måla upp en svartvit relation mellan de ”goda” och de ”onda”. Hur en sådan metafor används diskuteras i det följande kapitlet av Gunnlaugur Magnússon. Han visar på hur ”det pedagogiska etablissemanget” används som retorisk figur, som inte bara förenklar komplexa frågor, utan också misstänkliggör och belägger dem som sägs tillhöra etablissemanget med skuld för skolans påstådda haveri. Logiken överensstämmer i stort med en mer allmän populistisk ansats grundad i konspirationsteorier och kritik mot ”politisk korrekthet”. Benämningen är dock inte ny utan den har använts tidigare, exempelvis redan på 1970-talet. Lärarutbildningarna representerar en annan del av utbildningsväsendet som ofta figurerar i den offentliga debatten. Silvia Edling visar i sitt kapitel hur lärarutbildningarna återkommande beskrivs vara i kris, ett mönster som kan skönjas inte bara i Sverige utan även i en rad andra länder. Hon pekar på hur debatten om lärarutbildning i svensk media framför allt förs av ett fåtal personer utanför det utbildningsvetenskapliga fältet, hur debatten är onyanserad och hur negativa stereotyper av lärare, lärarutbildare och forskare inom det utbildningsvetenskapliga fältet flitigt används. Edling reser frågan om vad som händer med skolan, samhället och människor i samhället när det offentliga samtalet börjar utesluta nyanser, villkor och etiska spörsmål. Vem är på sikt beredd att studera till lärare med alla de stereotyper om lärare och lärarutbildning som florerar i debatten? Sara Irisdotter Aldenmyr och Maria Olson diskuterar också debatten om lärarutbildningarna. Mer specifikt riktar de blicken mot

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt kampen om lärarkunskapen – den kunskap som en lärare anses behöva. De pekar på hur den mediala debatten, som är både dualistisk och onyanserad, målar upp ett akut behov av säker kunskap, kunskap om ”what works”. En sådan kunskapssyn passar väl in i ett mätbarhetssamhälle, där snart sagt allt – inte bara kunskap – ska mätas. Därmed riskerar annan sorts kunskap som är av stor vikt för lärares yrkesutövning att trängas undan, för att till slut försvinna. Det handlar om kunskap som inte är lika direkt och enkel att mäta. Sådan kunskap är kontextuell och är nödvändig för att göra det möjligt för lärare att ställa frågor om vad som både behöver och bör fungera i undervisningspraktiken. Robert Thornberg visar i sitt kapitel, med grund i en stor mängd vetenskapliga studier, hur dikotomin kunskapsskola och flumskola som förekommer i dagens skoldebatt inte bara är grovt förenklad utan direkt felaktig. Forskning visar nämligen att vare sig en auktoritär eller en eftergiven lärare på bästa sätt bidrar till elevers kunskapsutveckling. Snarare är det den auktoritativa läraren, som både är strukturerad och tydlig, och som lägger energi på att skapa och bibehålla stöttande relationer mellan lärare och elever, som visat sig bäst bidra till elevers resultat. Särskilt gynnsam är denna ledarstil för elever från studieovana hem och elever som utmanar skolan. Utifrån dessa forskningsresultat kan vi dra slutsatsen att den svartvita dikotomin kunskap och flum är missvisande och saknar förankring i befintlig forskning. Ylva Odenbring och Thomas Johansson tar sig an en av de frågor som på senare år varit föremål för omfattande debatt, nämligen skolvåldet. Skolan är en del av samhället och eftersom våld förekommer runtom i samhället så är våld en realitet även i skolans vardag. Under de senaste åren har larmrapporter i media riktat uppmärksamhet mot allvarliga våldsincidenter och ett ökat antal anmälningar. Dock visar statistik att våldet inte alls ökar, snarare är siffrorna relativt stabila över tid. Med hjälp av empiriska studier av skolans vardag och elevers erfarenheter skapas grund för att se de komplexa sociala sammanhang där våld uppträder, och där det inte sällan är svårt att dra tvärsäkra gränser till exempel

1 Behov av forskningsbaserad kunskap … mellan vad som är våld och vad som är skojbråk som gått över styr. Det omdebatterade skolvåldet kan alltså förstås utifrån olika perspektiv. Och flera olika perspektiv behöver beaktas om vi ska kunna förstå – för att i förlängningen också kunna möta – skol våldets problem. Även Bernt Gustavsson efterfrågar en bredd av perspektiv och en position mellan ytterligheter. Han tar utgångspunkt i dagens förenklade skoldebatt och den polarisering som finns mellan förmedlings- och reformpedagogik. Denna enkla dikotomi har en lång historia, med något olika uttryck genom åren. I stället för att fastna i dikotomin tecknar Gustavsson en tredje position som tar utgångspunkt i bildningsbegreppet. Information är av stor vikt för lärande, men så länge informationen inte har processats och förståelse inte har skapats är det fortfarande bara fråga om just information. För att skapa verklig förståelse behöver människor utsättas för olika perspektiv. Stoffet tillägnas genom förståelse, men förståelse är aldrig fullbordad, utan leder ständigt till nya förståelser. Bildning handlar om att hitta en god balans i pendlingen mellan det subjektiva och objektiva. En fråga som varit frekvent förekommande i den utbildningspolitiska debatt som förts under 2000-talet handlar om vilka krav som kan och bör ställas på migranter när det gäller att lära sig det svenska språket. Maria Rydell och Tommaso M. Milani diskuterar hur användningen av benämningar som språkplikt och utbildningspolitik i den utbildningspolitiska debatten förlägger ansvaret på de enskilda individerna, det vill säga på migranterna. Samtidigt visar de med grund i andraspråksforskning att frågan om migranters språkinlärning är komplex och lyfter fram flera faktorer som sätter ramar för de enskilda individernas förutsättningar för att lära sig ett nytt språk. Mot denna bakgrund understryker de betydelsen av en mer forskningsbaserad diskussion. Temat språkkrav problematiseras vidare av Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes. Med utgångspunkt i en omfattande studie, där intervjuer gjorts med ett stort antal nyanlända migranter, punkteras flera antaganden som återkommer i debatten om språkkrav.

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt Inte minst påvisas en mycket stark vilja bland de nyanlända att både lära sig svenska och bli en del av det svenska samhället. Detta trots en rad förutsättningar som påverkar motivationen på ett negativt sätt. Dahlstedt och Fejes drar slutsatsen att en retorik som pekar ut migranter som problem bidrar till att osynliggöra de samhälleliga villkor och strukturella problem som hindrar migranter att realisera sina drömmar om framtiden, och bli en del av det svenska samhället.

Del II: Samtidshistoriska perspektiv I bokens andra del samlas fem kapitel som ger historiska perspektiv som gör det möjligt att förstå hur den svenska skolan har utvecklats och blivit till vad den är i dag. Inte minst som ett resultat av politiska reformer initierade med ideologiska motiv. I den samtida skoldebatten framstår skolans kris som ett specifikt uttryck för nutiden. Johannes Westberg visar dock i sitt kapitel att tanken om skolans kris inte på något sätt är ny. Den är snarare ett ledmotiv som funnits under lång tid. Westberg går tillbaka till tidigt 2000-tal och visar att det vid denna tid fördes en skoldebatt som i flera hänseenden påminner om den debatt som förs i dag. Krisen beskrevs som synnerligen akut. Tonläget i debatten var högt, formuleringarna drastiska. Liksom dagens krisdebatt var urholkningen av kunskap, disciplin och auktoritet återkommande teman. Westberg argumenterar för att vi behöver historiska perspektiv på skolan och skoldebatten för att kunna förstå vår samtid. Inte minst mot bakgrund av att historien i skoldebatten ofta framträder på ett förenklat, närmast romantiserat sätt, där lösningar på samtidens kriser sökes i en annan tid, då saker och ting förmodas ha fungerat väl. Med grund i sin analys av det tidiga 2000-talets skoldebatt efterlyser Westberg en större historiemedvetenhet och kunskap bland de debattörer som tar sig an skolans problem. Ett historiskt perspektiv på framväxten av dagens svenska skola ges av Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes. De visar på hur

1 Behov av forskningsbaserad kunskap … de långtgående reformer som genomfördes från tidigt 1990-tal har satt det svenska utbildningssystemet på den internationella kartan som ett av världens mest marknadsorienterade. Till exempel har inget annat land i världen ett utbildningssystem som så pass långtgående kombinerar ett fritt skolval och fri etableringsrätt med möjligheter till vinster i välfärden. Den lärdom som går att dra från det svenska marknadsexperimentet är hur snabbt marknadsreformer i grunden kan omvandla ett utbildningssystem, med ökad segregation och ojämlikhet, både mellan skolor och mellan elever, som följd. I nästa kapitel pekar Dennis Beach och Marianne Dovemark på hur tanken om en skola i kris är problematisk, inte minst eftersom skolan i alla tider har haft problem. De pekar på det felslut de menar att många debattörer gör, där skolan innan 1990-talet pekas ut som jämlik och som ideal. Men skolan var även då ojämlik. Det som däremot har hänt, i och med 1990-talets nyliberala marknadsreformer, är att segregationen och ojämlikheten har ökat ytterligare. Det utbildningspolitiska skiftet behandlas också av Tomas Englund. Han visar på att det under de senaste decennierna har genomförts en serie av omfattande skolreformer, som steg för steg har omvandlat den svenska skolan och utbildningsmodellen i sin helhet. Med detta utbildningspolitiska systemskifte har utbildning gått från att i allt väsentligt ha varit ett public good till att alltmer bli ett private good. Det innebär att skolan i allt större utsträckning har blivit till en marknadsplats där elevers och föräldrars rätt och valfrihet står i förgrunden och där skolkoncerner ges möjlighet till enorma vinstuttag. Omvänt har skolans kompensatoriska uppdrag med sikte på jämlikhet och demokratisk fostran fått stå tillbaka. Just rättsliga förändringar och deras genomslag och effekter inom skolans område är ett tema som närmare diskuteras av Judit Novak och Håkan Gustafsson. De beskriver en utveckling som pågått under de senaste decennierna, där allt fler områden och problem inom skolan kommit att underställas rättslig reglering. En så kallad juridifiering har uppstått. För skolans del innebär detta att

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt elever och föräldrar alltmer tilldelats individuella rättigheter och att dessa rättigheter antas lösa såväl pedagogiska som skolmiljörelaterade problem. Rättigheterna medför att en rad frågor och samhälleliga problem framstår som individuella problem, som förs över till det juridiska området genom rättslig tillsyn och domstolsprocesser. Författarna menar att denna rättighetsinriktade utveckling har stora konsekvenser inom skolans område som det finns anledning att ställa sig kritisk till.

Del III: Utbildningens skilda sammanhang och villkor I bokens tredje del samlas sex kapitel som berör frågor om olika delar av utbildningssystemet, dess villkor och förutsättningar. I sitt kapitel om förskolan diskuterar Ingegerd Tallberg Broman hur allt större ansvar har lagts på förskolan och hur den edukaliserats, med ökade krav på att bedriva undervisning. Samtidigt har andelen förskollärare minskat och utgör i dag endast 40 procent av de anställda i förskolan, med stor variation mellan kommuner och stadsdelar. Dessutom har den psykiska ohälsan ökat och sjukskrivningstalen är höga bland personalen. Med andra ord är förutsättningarna för förskolans personal att möta det förändrade uppdraget och uppnå de allt större krav som ställs på dem långt ifrån tillräckliga. Detta utgör grund för såväl institutionella som professionella dilemman och för en ökad olikvärdighet inom förskolan som utbildning och för barnen inför kommande skolgång. Majsa Allelin riktar blicken mot grundskolan och frågan om hur de senaste decenniernas allt starkare marknadsutsättning har format skolan, dess uppdrag och praktiker. I takt med att skolan alltmer kommit att bli en vara som saluförs och konsumeras på en marknad har elever alltmer kommit att fostras till lönsamhet, liksom skolor för sin existens behöver konkurrera med andra skolor om skolväljare, det vill säga bli lönsamma. Med denna omvandling hamnar skolan allt längre ifrån idéer om likvärdighet och paroller som ”en skola för alla”.

1 Behov av forskningsbaserad kunskap … I sitt kapitel om yrkesutbildning pekar Mattias Nylund och PerÅke Rosvall på hur stereotypen om den teoretiskt ointresserade yrkeseleven är starkt närvarande i diskussioner om gymnasieskolan. De visar hur detta påstående är direkt felaktigt. Å ena sidan är teoretiska kunskaper hos yrkesutövare något som efterfrågas i arbetslivet. Samtidigt är yrkeselever ofta medvetna om denna efterfrågan och därför motiverade att studera. Däremot kan grupptryck bidra till att elever utåt sett ger uttryck för ointresse, ett beteende som i sin tur bekräftas av läraren i undervisningen. Å andra sidan pekar Nylund och Rosvall på det problematiska i att dela upp utbildningar i kategorierna teoretisk eller praktisk. Det är inte alltid vattentäta skott mellan dessa kategorier. Teoretiska utbildningar innehåller praktiska dimensioner, medan praktiska utbildningar omvänt innehåller teoretiska. Det är med andra ord inte fruktbart att göra sådana enkla uppdelningar. Relationen mellan utbildning och arbetsliv diskuteras vidare av Fredrik Hertzberg. Han riktar uppmärksamhet mot studie- och yrkesvägledningen (SYV), dess möjligheter och hinder vad gäller inkludering, social rättvisa och erkännande. Liksom arbetslivet och samhället i stort så har SYV under de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Dessa omvandlingar har inneburit att allt större krav ställs på att den enskilda individen ska välja och ta ansvar för sina val, inte minst vad gäller studie- och yrkesval. Dessa val formas i hög grad av individens familjeförhållanden, exempelvis i form av social och ekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. Hertzberg påvisar följande paradox i SYV-praktiken: En vägledning som tar sig för att bryta familjens sociala och ekonomiska mönster och bidra till social mobilitet, riskerar i sin tur att peka ut vissa sätt att tänka kring studie- och yrkesval som besvärliga avvikelser från det gängse. För att SYV ska kunna bidra till inkludering, social rättvisa och erkännande krävs därmed en praktik som i lägre grad är individualistiskt orienterad. Relationen mellan utbildning och arbetsliv blir på ett sätt än tydligare om vi vänder blicken mot den kommunala vuxenutbildningen, en utbildningsform som erbjuder vuxna både en andra

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt och annan chans. Andreas Fejes diskuterar några av de samtida utmaningar som denna utbildningsform står inför. Nämligen de krav som ställs på en flexibel och individanpassad vuxenutbildning i en tid då vuxenutbildningen till stor del har formats till en marknad genom upphandling, med bland annat prispress och fusk som följd. I kapitlet argumenterar Fejes bland annat för att den stora ökning i antal kursdeltagare som läser sina kurser via distans, som skett under 2010-talet, snarare grundar sig på en jakt i att pressa priser än på pedagogiska och didaktiska avvägningar. Med allt snävare ekonomiska ramar för utbildningsutförarna, där ofta lägsta pris är det som resulterar i en vunnen upphandling, blir distansstudier ett sätt att hålla nere kostnaderna. Inte minst genom lägre lärartäthet. En annan del av vuxenutbildningen, nämligen folkhögskolan, står i fokus i det följande kapitlet. Här argumenterar Eva-Marie Harlin och Louise Malmström för att folkhögskolan är en bortglömd del av utbildningslandskapet som övriga utbildningsformer borde hämta inspiration ifrån. De lyfter bland annat fram hur folkhögskolan präglas av tillit, möten och en holistisk syn på bildning och kunskap – till skillnad från de flesta andra utbildningsformer som snarare präglas av kontroll, stress och ett snävt kunskapsbegrepp. På så sätt skapas goda möjligheter för deltagare som i tidigare studier har misslyckats, eller som snarare inte fått det stöd de behövt, att ta revansch. Samtidigt lyfter de ett varningens finger för att det finns en risk att folkhögskolans frihet delvis kan komma att hotas om en allt större del av verksamheten utgörs av direkta uppdrag från statsmakten eller andra aktörer.

Del IV: Skolans problem – eller samhällets? I bokens fjärde och sista del samlas sex kapitel som på olika sätt diskuterar relationen mellan skola och samhälle. Är det skolan eller samhället som har problem, eller båda? Emma Arneback och Jan Jämte diskuterar frågan om rasism och antirasism i skolan. Hur kan skolan bli en kraft för att motverka

1 Behov av forskningsbaserad kunskap … rasism, i och utanför skolan? För att skolan ska kunna utgöra en sådan kraft krävs en både bred och fördjupad förståelse av rasismens mångfaldiga uttryck. Ett förhållningssätt som är vanligt förekommande drar likhetstecken mellan rasism och individuell intentionalitet, där rasism ses som ett huvudsakligen individuellt problem. Ett sådant förhållningssätt är begränsande och landar inte sällan i åtgärder riktade mot grupper av elever som anses särskilt problematiska. Rasismens strukturella dimensioner hamnar därmed i skymundan. I skolan behövs en ökad kritisk medvetenhet om dessa dimensioner, vilket i sin tur kräver att blicken riktas dels inåt, mot den egna verksamheten, och dels utåt mot det omgivande samhället, med siktet inställt på att utmana de samhälleliga mönster som bland annat lärare bidrar till att skapa och återskapa. Relationen mellan skola och samhälle diskuteras också av AnnaLena Kempe, med fokus på de idealbilder om ”skolan”, ”elever”, ”lärare”, ”föräldrar/vårdnadshavare” och ”kunskap” som cirkulerar i den samtida skoldebatten. Dessa idealbilder fungerar som måttstockar som alla de människor som befinner sig i skolan jämförs med. I denna orättvisa jämförelse kommer alla till korta. Kempe menar att det krävs en fördjupad diskussion om dessa ideal, som i själva verket är ouppnåeliga. Större uppmärksamhet än vad som i dag är fallet behöver ägnas åt skolan som en plats befolkad av människor, en plats där livet utspelas, där relationer växer fram, som både möjliggör och begränsar. Alli Klapp och Anders Jönsson diskuterar skolans målrelaterade betygssystem och lyfter fram två sidor av detta system som de menar kan ha både negativa och långtgående konsekvenser, inte bara för elever utan även för samhället i stort: dels betygens likvärdighet och urvalsfunktion, dels betygsskalan och betygssteget F (dvs. betyget för icke godkänt resultat). När det gäller strävan efter likvärdiga betyg så är den kostsam, exempelvis sett till den tid och kraft som krävs för att konstruera och administrera nationella prov, inte minst till priset av förlorad undervisningstid. En viktig anledning till att ha ett betygssteg för icke godkända resul-

Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt tat är att skapa incitament för lågpresterande elever att förbättra sina prestationer. Så är dock inte fallet, utan elever med låga betyg tenderar snarare att prestera sämre över tid. Skolans fostransuppdrag och relationen mellan kunskap och värde diskuteras av Ásgeir Tryggvason och Johan Öhman. I skol debatten hävdas det ibland att det finns en motsättning mellan två av skolans kärnuppdrag – kunskapsuppdraget och värdegrunds uppdraget. Argumentet är inte sällan att kunskapsuppdraget urholkas och behöver prioriteras framför värdegrundsuppdraget. Med stöd i tidigare forskning påvisar Tryggvason och Öhman att denna argumentation skapar en konflikt mellan kunskaper och värden som inte finns. Därtill skapas en problematisk bild av vad undervisning egentligen är. Forskning visar nämligen att det i undervisning är svårt, om ens möjligt, att skilja de båda uppdragen åt eftersom det i praktiken är svårt att urskilja kunskaper från värden. Gert Biesta adresserar en klassisk såväl utbildningsfilosofisk som utbildningspolitisk frågeställning: Vilket samhälle ska vi ha, hur ska skolan bidra till att skapa det, vilka medborgare ska leva i detta samhälle och hur ska de fostras? Han menar att relationen mellan samhället och skolan i dag är alltför ensidig. Fokus läggs på frågan vad samhället ska ha skolan till, snarare än på vilket samhälle skolan behöver. Ett alltför ensidigt fokus på skolans nytta för samhället har på senare år vävts samman med kapitalismens strävan efter att skapa åtrå hos människor – det vill säga ett sug efter omedelbar tillfredsställelse. På så sätt blir den avgörande frågan huruvida elever eller deras föräldrar åtrår sådant som de egentligen borde åtrå? Ett sådant fokus på tillfredsställelse spiller i sin tur över på skolan, som därmed förlorar sin demokratiska funktion när det gäller att ifrågasätta och stötta elever att bli fria från sin åtrå. Skolan måste därmed återigen bli en skola där elever sätts i relation till sin åtrå, snarare än låter sig styras av den. Frågan om skolans roll i samhället diskuteras också av Magnus Dahlstedt och Maria Olson. De menar att denna fråga är mer aktuell och brinnande än på mycket länge, mot bakgrund av den senaste

1 Behov av forskningsbaserad kunskap … tidens policyutveckling i Sverige och andra delar av världen. Inom skolan och det omgivande samhället är tankarna om att en annan värld är möjlig att skapa – och att utbildning är ett viktigt medel för att skapa en sådan värld – inte alls lika närvarande som de varit i andra tider, vilket i sig är mycket alarmerande. Snarare ägnas i samtida skoldebatt stor uppmärksamhet åt just samtiden, med stark betoning på vikten av att slå vakt om och anpassa den kommande generationen till ett samhälle som redan finns, i namn av konkurrens och entreprenörskap. Det är hög tid att skifta fokus i debatten om skolan i dag och inför morgondagen, där skolan återigen ses som ett medel att skapa ett annat samhälle.

Magnus Dahlstedt och Maria Olson

Andreas Fejes (red.) innehar Sveriges enda professur i vuxenpedagogik Englund, T. (1986). Curriculum as a political problem: Changing educatiooch är verksam vid Linköpings universitet. Han forskar om vuxennal conceptions with special reference to citizenship education. Lund: utbildningens och folkbildningens potential för migranters sociala Studentlitteratur. inkludering samt marknadsutsättningens konsekvenser för verksamma Henrekson, M., Enkvist, I., Ingvar, M. & Wållgren, I. (2017). inom vuxenutbildningen. Kunskapssynen och pedagogiken. Stockholm: Dialogos. Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete Linköpings Herz, M. & Lalander,(red.) P. (2019). Rörelser, gränser och liv: Attvid lyssna till de universitet. Han forskar om välfärd och medborgarskapande, med unga som kom. Lund: Studentlitteratur. särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering i en samtid Isling, Å. (1980). Kampen för och mot en demokratisk skola 1: präglad av marknadsorientering och internationell migration. Samhällsstruktur och skolorganisation. Stockholm: Sober. Liljestrand, J. & Olson, M. (2015). The (educational) meaning of religion as a quality of liberal democratic citizenship. Journal of Curriculum Studies, 48(2), s. 151–166. Lindblad, S. (2019). Polarisering i skolfrågor? Förändringar i svensk Vad säger forskningen? opinion mellan 2014 och 2018. I: U. Andersson m.fl. (red.), Storm och stiltje: SOM-undersökningen 2018. Göteborg: Göteborgs universitet. Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever Lundahl, L., Erixon Arreman, I., Holm, A.-S. & Lundström, U. (2014). uppnår inte som kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa Gymnasiet marknad. Umeå: Boréa. är några exempel på återkommande ofta förenklad Lundahl, L. & Olson, M. (2013). Democracyteman lessonsi en in market-oriented samtida skoldebatt. en mer nyanserad diskussion om schools: The case ofBehovet Swedish av upper secondary education. Education, komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig. Citizenship and Social Justice, 8(2), s. 201–213. Olson, M. (2004). Vilkaproblem medborgare skulle skolan fostra då? I Perspektiv på skolans identifierar ett flertal forskare problem Och nu? Från medborgarfostran för politisk förändring till som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat ekonomisk anpassning? I: G. Colnerud ommedborgarfostran problem som rörför demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, m.fl. (red.), Skolans moraliska och demokratiska praktik. Linköping: ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, Linköpings universitet. förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst Olson, M. (2008a). Från nationsbyggare till global marknadsnomad: Om skoldebatten i sig. medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet. Linköping: Linköpings universitet. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och Olson, M. (2008b). Från samhörighet till särart: Förändringar i den etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det svenska skolans medborgarfostrande under 1990-talet breda utbildningsvetenskapliga fältet.roll Med olika nedslagi relation i utbildtill valfrihet ochär likvärdighet. & A.till Quennerstedt ningslandskapet ambitionenI: T. attEnglund stimulera en skoldebatt (red.), Vadå likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk som är förankrad i aktuell forskning om skola ochspråkanvändning. utbildning. Göteborg: Daidalos. Perspektiv på skolans problem sig the till local studerande inom Olson, M. (2012a). Citizenship ”invänder Between”: and the global lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildscope of European citizenship in Swedish educational policy. ningsområdet samt andra som är intresserade av debatten I: S. Gonçalves & M. A. Carpenter (red.), Intercultural policies andom skolans problem. education. Bern: Peter Lang.

Perspektiv på skolans problem

Art.nr 40447

430

studentlitteratur.se