9789144133676

Främjande lärmiljöer Vägar till lärande och hälsa

Karin Åström & Alexandra Palmblad

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40424 ISBN 978-91-44-13367-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsfoto: Shutterstock.com Illustrationer till delsidor och hörövningar: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2022

Innehåll

Till läsaren 9 Tack! 11 Läsguide 13 Författarpresentation 17 Inledning 19

I

Grundläggande för kunsk aper till fr ämjande lär miljöer – vägar till lär ande och hälsa 23 Karin Åström

1 Att sk apa goda förutsättningar för en lik vär dig utbildning 25 Inlevelseövning 26 Tillgänglighet 26 Delaktighet 28 Inkludering 30 Likvärdig är inte detsamma som likadan eller likformig 32 2 Att fr ä mja hälsa och lär ande 39 En Känsla Av SAMmanhang 40 Stödinsatser 44 Kategoriskt och relationellt perspektiv 50

© Författarna och Studentlitteratur

5

Innehåll

Att arbeta främjande med elever med olika behov 51 Att arbeta främjande med särskilt begåvade elever 52 Att undanröja hinder och skapa goda förutsättningar för alla elever 54 Litteratur och rekommenderad läsning 60

II

Att sk apa förutsättningar för en god social, pedagogisk, digital och fysisk lär miljö 65 Karin Åström

3 Förutsättningar för en god social och pedagogisk lär miljö 67 En trygg relation främjar lärandet 67 Att ”se” och lära känna sina elever 68 Att stärka eleven i tron på sig själv 69 Kunskap om eleven 71 Det är inte alltid som det ser ut att vara 76 Differentiering av undervisningen 77 Eleverna som en läranderesurs för varandra 80 Eleverna som varandras läranderesurser – ett urval av olika metoder 81 Att tänka på innan du börjar designa din undervisning 83 Schema och lektionsstruktur – ett viktigt bidrag till en känsla av sammanhang 88 Se elevens studiesituation ur ett helikopterperspektiv 93 Förstärkt och tydlig kommunikation i det pedagogiska sammanhanget 95 Syn- och hörselnedsättning som utgångspunkt för tydlig och förstärkt kommunikation 98 En god ljud- och ljusmiljö gynnar samtliga elever 101

6

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

Tillgängliga pedagogiska hjälpmedel 102 Digitala verktyg 103 Tillgänglighetslåda med fysiska hjälpmedel 104 4 En god digital lär miljö – en faktor för ök at välmående och lär ande 107 Meningsfullhet i den digitala undervisningen 108 Begriplighet i den digitala undervisningen 109 Hanterbarhet i den digitala undervisningen 112 5 Förutsättningar för en god fysisk lär miljö 115 Litterärt showroom – ”Drömklassrummet” 116 Litteratur och rekommenderad läsning 125

III Förutsättningar för en god psykisk lär miljö 129 Alexandra Palmblad 6 Ett mindfullt perspektiv på lär ande 131 Bakgrund 131 Hjärnstress 132 Samvetsstress 143 Litteratur och rekommenderad läsning 160

© Författarna och Studentlitteratur

7

Innehåll

IV

Förutsättningar för ett optimer at lär ande för alla 163 Karin Åström

7 Universell design och Universell design för lär ande 165 The Universal design for learning guidelines – CAST – Until learning has no limits 167 Lärandets varför, vad och hur? 170 8 Hjär nan, inlär ning och minnet 175 AGES 177 9 Studiero – För ök at fokus och välmående 179 Klassrumsdiskussion om studiero 180 Studiero genom rörelse 182 Studiero genom meditation och medveten närvaro 186 Studiero genom studieplanering 187 Litteratur och rekommenderad läsning 190 Slutord 193 Person- och sakregister 197

8

© Författarna och Studentlitteratur

3 Förutsättningar för en god social och pedagogisk lär miljö

En trygg relation främjar lärandet Skolan är till för eleven, och inte tvärtom. Vi som är verksamma i skolvärlden ska sträva efter att varje elev ska få en så god utbildning som möjligt, och skapa förutsättningar för att de ska kunna nå sina mål. Eleverna är, under många år, tvungna att gå i skolan. Detta val har de inte fått göra själva. Gymnasieskola och vuxenutbildning är inte tvingande, men i stort sett nödvändigt för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden i dagens samhälle. Vi har ett stort ansvar för att skapa en så god lärmiljö som vi kan för eleverna.

Skolan kan liknas vid en arbetsplats. Hur skulle vi själva vilja ha det? Om jag bara för en kort stund tänker på hur jag själv vill ha det så spelar relationerna en mycket stor roll i huruvida jag kommer att trivas eller inte, och hur jag kommer att prestera. Jag önskar ha: • en chef som bryr sig, lyssnar på mig och tar tillvara min kompetens.

• en chef som har ett helhetsgrepp över min arbetssituation och ser till att jag inte blir överlastad av arbetet, och som har styrkan att kunna prioritera och stöttar mig i organisationen så att vi kan nå våra mål.

• en chef som frågar efter vad jag behöver för att jag ska kunna göra ett bra arbete.

• arbetskamrater som jag kan bolla tankar med, se saker ur ett annat perspektiv och lära mig nytt med, men även skratta och ha roligt tillsammans med.

© Författarna och Studentlitteratur

67

3 Förutsättningar för en god social …

Under alla de år som jag har arbetat med elever har jag hört samma behov från dem. De önskar ha: • en lärare som bryr sig, ser deras styrkor och förmågor och tar tillvara dem i undervisningen.

• en lärare, och annan personal på skolan, som lyssnar och bryr sig om dem.

• en lärare, och annan personal på skolan, som ser deras behov och möter dessa.

• en lärare som hjälper sina elever att skapa ett sammanhang (ett helhetsgrepp) och hjälper dem att strukturera.

• klasskamrater som de kan bolla tankar med, se saker ur ett annat perspektiv och lära sig nytt med, men även skratta och ha roligt tillsammans med.

Enligt min erfarenhet skiljer sig alltså inte våra behov åt. Jag anser att man nog skulle kunna räkna våra behov som allmänmänskliga.

Vi vill alla känna oss inkluderade och delaktiga i ett sammanhang.

Vi vill alla känna att vi är respekterade och har ett värde.

Att ”se” och lära känna sina elever För några år sedan arbetade jag som specialpedagog på en grundskola i Rosengård, en stadsdel i stadsområdet Öster i Malmö. En annan specialpedagog som hade arbetat där länge skulle nu introducera mig på denna arbetsplats. Det första hon rekommenderade mig var att jag måste satsa tid på att ”bonda” och lära känna eleverna: ”Utan detta kommer ingen att lyssna på dig!” Jag lade tid på att intressera mig och prata med så många elever jag kunde, vilket resulterade i, vad jag upplevde det som, att jag kom att bemötas med respekt och öppenhet från elevernas håll.

68

© Författarna och Studentlitteratur

3 Förutsättningar för en god social …

I handledning med lärare är jag mycket sparsam med pekpinnar, men den pekpinne som jag aldrig kommer att släppa är följande: Avsätt tid till att lära känna dina elever! Bygg förtroende! Låt eleverna lära känna varandra och dig i egenskap av professionell lärare/ pedagogisk personal. Planera för och avsätt tid för gruppstärkande övningar. Med hjälp av detta ökar tryggheten i gruppen, och en plattform för delaktighet, tillgänglighet och inkludering tar form.

Om gruppen är tillåtande och trygg kommer eleverna att använda varandra i högre grad som läranderesurser. Denna lilla tid som avsätts betalar sig mångfaldigt, om och om igen.

Att stärka eleven i tron på sig själv Vårt bemötande kan vara avgörande för om en elev får rätt förutsättningar att klara sina studier. I Specialpedagogiska skolmyndighetens serie Studiepaket vuxen (2018a) finner vi i publikationen Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med lindrig utvecklingsstörning en elevs berättelse om sin studiesituation. Emre (fingerat namn) berättar om hur en lärares bemötande fick honom att känna att han misslyckades i sina studier under den första terminen på Lärvux.

– Problemet var att den lärare jag hade då var för sträng och petig.

För Emre är det mycket viktigt att ha en god relation till den som undervisar. Han ler när han berättar om en annan lärare som är den bästa han någonsin haft.

– Hon var trevlig och uppmuntrade mig. Hon brydde sig om mig och skämtade mycket. Hon var jättebra men hon slutade för hon hade för mycket för hon skulle studera. (s. 18)

© Författarna och Studentlitteratur

69

3 Förutsättningar för en god social …

Vad är det som gör att Emre beskriver en av lärarna som ”den bästa han haft”? Nyckelord som vi hör i Emres berättelse är ”god relation”, ”trevlig”, ”uppmuntran” och ”skämtade mycket”. Denna lärare lade energi på att ge eleverna ett gott bemötande och genom detta bygga upp ett förtroendekapital. Den andra läraren bidrog till att Emre upplevde en känsla av misslyckande i sina studier. I texten framkommer nyckelord som ”sträng” och ”petig”. Hur ska man då i praktiken, som pedagog, göra för att inte vara just för ”sträng” och ”petig” och i stället få en individ att växa i tron på sig själv?

Någon gång har vi nog alla erfarit hur det känns att få tillbaka en uppsats som är full med röda markeringar. Redan här finns en risk att mottagaren ”slår ifrån sig” rättningarna och att en känsla av misslyckande infinner sig eftersom kritiken blir för massiv. Det som däremot hjälper eleven är när den som rättar lyfter fram det som har fungerat och varit positivt, samt presenterar ett eller några få utvecklingsmål som är rimliga att uppnå. Då stärks eleven eftersom förutsättningarna att lyckas ökar. Sammantaget handlar det om att ”göra det orimliga rimligt för eleven”. Carlsson Kendall (2015) skriver i sin bok Elever med neuropsykiatriska svårigheter: vad gör vi och varför? att ”[s]jälvförtroende kommer ur känslan att lyckas med det man gör” (s. 137).

Detta gäller även elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och andra funktionsnedsättningar.

När läraren gör det till en vana att erbjuda uppgifter som är nedbrutna till mindre enheter kommer många fler elever att lyckas och därmed också stärka sitt självförtroende. Detta hör då till det som kallas för en generell gruppanpassning eftersom det erbjuds till alla.

De elever som vill och har behov av det kan då välja dessa nedbrutna uppgifter. Andra elever som inte är i behov av detta kan välja uppgifter som är mer omfattande och avancerade.

70

© Författarna och Studentlitteratur

3 Förutsättningar för en god social …

Nedan presenteras exempel på andra faktorer att arbeta efter som påverkar elevens självförtroende i positiv riktning: • lärarens bemötande • en lärare som ser sina elever och har en god relation till dem • en positiv tilltro till sina elever (upplevda ”problemelever” är ofta missförstådda elever eller elever i svårigheter som inte fått det stöd som de är i behov av, vilket skapar nya svårigheter) • en lärare med humor som kan skratta tillsammans med sina elever • ett avspänt och tillåtande klassrumsklimat • kontinuitet, stabilitet och trygghet.

Kunskap om eleven För att kunna arbeta främjande behöver vi tidigt ta reda på följande om varje elev: • Vilka mål har eleven med sina studier? Har eleven några mål med sina studier?

• Trivs eleven med sina klasskamrater, lärare och övrig personal? Känner sig eleven trygg på skolan?

• Vad motiverar eleven? Vilka intressen och styrkor har eleven?

Vilka erfarenheter har eleven med sig från tidigare?

• Vilka behov har eleven?

Denna kunskap är mycket viktig att ta reda på i ett så tidigt skede som möjligt, och därefter löpande för att vi ständigt ska kunna arbeta främjande. Om vi tittar närmare på vad ordet främja betyder så hittar vi bland annat synonymer som: understödja, stödja, gynna, gagna, underlätta, vara bra för, hjälpa fram, hjälpa, bidra till, påskynda,

© Författarna och Studentlitteratur

71

3 Förutsättningar för en god social …

befrämja, promota, befordra. Motsatsorden talar sitt eget tydliga språk: hindra, hämma, skada (synonymer.se 2021a).

Om vi inte arbetar främjande så hamnar vi i ett läge där problemen kan komma att torna upp sig och elevens skolgång och resultat äventyras. Hur tar man då som lärare reda på denna information?

Vi måste ta hänsyn till elevens ålder – barn, ungdom eller vuxen – och anpassa våra metoder efter detta. Vi kan givetvis inte heller tvinga någon att berätta, om en elev eller dess vårdnadshavare inte vill berätta.

Jag får ofta frågan från lärare hur de ska lösa detta praktiskt, med 20–25 elever. För det första måste det avsättas tid. Det finns givetvis många olika sätt att ta sig an detta område, och ett sätt är att göra det till en vana att ställa ovan nämnda frågor vid de individuella samtalen. Ett annat, tidseffektivt sätt, som fungerar på de flesta åldrar, är att eleverna får rita en bild/teckning eller en tankekarta över sina intressen, drömmar och mål. Eleverna kan sedan ha bilden som stöd om de ska skriva en text om sig själva.

När kartläggningen är klar finns det flera sätt att arbeta vidare med den information som kommit fram. Nedan presenteras förslag som kan ge inspiration till vidare arbete.

Elevens mål Gällande elevens mål med sina studier kan samverkan med studieoch yrkesvägledarna vara en naturlig ingång. I Skolverkets publikation Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar (2017) kan vi läsa att alla skolformer (utom förskoleklassen och förskolan) enligt skollagen ska ha tillgång till yrkesvägledning: ”Den ska utgå från elevernas behov. Eleverna behöver utveckla kunskaper både om sig själva och om olika valalternativ under sin skoltid för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval” (s. 3).

72

© Författarna och Studentlitteratur

3 Förutsättningar för en god social …

Lik abehandling Angående likabehandlingsfrågor kan samverkan med kurator eller rektor vara aktuell. Intressant i detta sammanhang är att få svar på frågor som: Med vem, var och när upplever eleverna trivsel och trygghet respektive otrygghet?

Intr essen, styr kor och tidigar e erfar enheter Information om elevens intressen och styrkor (vad eleven upplever att den är bra på) samt tidigare erfarenheter är central i arbetet med att fånga elevens motivation och för att forma undervisningen i främjande riktning. Målet i undervisningen är så klart givet, men elevernas resurser används på vägen till målet. I Giotas litteraturöversikt (2002) lyfter hon fram sina egna tankar hämtade från hennes avhandling Adolescents’ perceptions of school and reasons for learning (2001): ”Ett elevperspektiv på skolan och den dagliga verksamheten kräver kännedom om varje elevs egenskaper och att man upptäcker deras starka sidor (kompetens). Om man är beredd att möta elever på deras villkor kan man finna att eleven eller människan har många dimensioner där de starka områdena kan kompensera andra mindre starka områden” (Giota 2002, s. 301).

Genom att eleverna får bli delaktiga i själva planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen skapas studiero, motivation, engagemang och en meningsfullhet som driver eleven mot målet. Det finns olika sätt att bjuda in eleverna till delaktighet. Ett sätt är elevaktiv undervisning som beskrivs på Skolverkets hemsida.

Elevaktiv undervisning är ett sätt att göra eleverna delaktiga i skolan. Det kan handla om till exempel rollspel, kreativt

© Författarna och Studentlitteratur

73

3 Förutsättningar för en god social … och utforskande arbete eller verklighetsförankrade uppgifter.

Arbetssättet utgår från elevernas egna intressen och erfarenheter.

Samtidigt krävs det av er som lärare att ni har en balans mellan elevernas olika intressen och det som ni ansvarar för att genomföra ur kursplanernas innehåll och mål. Kommunikation och samarbete är i fokus i elevaktiv undervisning.

Skolver ket 2021

Ur ett samverkansperspektiv gällande elevernas intressen vill jag flagga för biblioteken och bibliotekarierna. I och med att elevernas intressen blir kända kan bibliotekarierna ta vid som en resurs och nyckel in i litteraturens värld.

Behov Så kommer vi då till elevens behov. Vad behöver eleven? Eller vilka behov har eleven? Denna information efterfrågas i samtal med eleven och dess vårdnadshavare (endast elev om eleven är över skolplikts­ åldern). Information om eventuella behov är nödvändig att fråga efter vid överlämningar, eftersom dessa tillfällen är av känslig karaktär med tanke på att viktig information kan tappas bort.

Elevens trivsel, mål, intressen, styrkor och behov kan ändras över tid! För att de som undervisar ska kunna ligga i fas med detta är det av yttersta vikt att det finns rutiner för när och hur vi uppdaterar oss om elevens status. Jag ser det som en fördel om lärarna gör det till en vana att ställa dessa frågor kontinuerligt och frekvent. Behov kan uppkomma och existerande behov kan förändras. Ju tidigare man upptäcker elevens behov och hur lärmiljön bör formas för eleven, desto bättre. På detta sätt är det möjligt att arbeta främjande för att undanröja hinder, och elevhälsan kan kopplas in i ett tidigt skede vid behov.

74

© Författarna och Studentlitteratur

3 Förutsättningar för en god social …

Inhämta fr ämjande infor mation genom observation Ett annat sätt att få fram denna information, om det är svårt att få fram den på det sätt som föreslagits ovan, kan vara att helt enkelt spontant observera sina elever. Vid behov kan resultatet från observationen utgöra ett underlag i kontakt med elevvårdshälsoteamet.

Min tanke med att just läraren utför observationen är att vi i ett tidigt skede ska kunna undanröja hinder och arbeta hälsofrämjande.

Givetvis kan elevhälsan utgöra ett stöd i detta arbete, om sådana resurser finns att tillgå på just din skola. Min tanke med observationsschemat nedan är dock att läraren kan använda dessa frågor som stöd, om så önskas, för att snabbt kunna ringa in elevens styrkor, trivsel, intressen och behov.

• När fungerar det för eleven? När ser du att eleven ”lyser upp” och verkar intresserad? Vilka styrkor ser du hos eleven?

• I vilka sammanhang fungerar det inte? När slocknar intresset för eleven?

• Var sitter eleven?

• Verkar eleven höra bra?

• Verkar eleven se bra?

• Verkar eleven kunna koncentrera sig? När kan eleven koncentrera sig?

• Vilka läromedel och lärverktyg fungerar för eleven?

• Hur fungerar den pedagogiska miljön för eleven? Hänger eleven med? Förstår eleven instruktionerna?

• Minns eleven instruktionerna eller behöver dessa upprepas?

Minns eleven vad som gjorts tidigare?

• Är undervisningen tillräckligt strukturerad och tydlig för eleven?

© Författarna och Studentlitteratur

75

Karin Åström är lärare, specialpedagog och mindfulnessinstruktör.

Hon har lång erfarenhet som lärare och specialpedagog inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Hon har även erfarenhet av att handleda skolledare och pedagoger inom skolutvecklingsfrågor.

Alexandra Palmblad är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare i KBT och mindfulnessinstruktör. Alexandra har även lång erfarenhet av att utbilda och föreläsa inom ämnena psykologi och mindfulness.

Främjande lärmiljöer Vägar till lärande och hälsa Hälsa och lärande går hand i hand. Om eleven mår bra går det lättare att studera. Om eleven klarar sina studier mår eleven bättre. Det råder med andra ord en växelverkan mellan hälsa och lärande. Detta kan tyckas självklart. Men hur utformar man en lärmiljö så att samtliga elever ska kunna klara sina studier bättre?

Hur skapar vi en lärmiljö så att elevernas välmående ökar?

I Främjande lärmiljöer blir du handledd i dessa frågor genom aktuell forskning, styrdokument och litteratur samt erfarenhetsbaserade exempel hämtade från praktiken. Du guidas, steg för steg, i detta arbete som i slutänden gynnar samtliga elever.

Målet är att skapa en lärmiljö som gynnar alla, men med hänsyn till den enskilda individen. Genom att arbeta främjande minskas antalet extra anpassningar och särlösningar.

Denna bok kan ses som en praktisk handbok, skriven av praktiker riktad till praktiker. Boken kan med fördel användas av all personal som kommer i kontakt med elever från grundskola och gymnasium till vuxenutbildning. Vissa delar av boken riktar sig mer till just den som undervisar. Boken fungerar även i andra sammanhang än skola där hälsa och/eller lärande behöver gynnas.

Art.nr 40424

studentlitteratur.se