9789144133294 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40370 ISBN 978-91-44-13329-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by EuroGraphic Group, 2020

I N N E HÅLL

M E D V E R K A N D E F Ö R FAT TA R E 15 F Ö R O R D T I L L S E R I E N 21 F Ö R O R D 23

Introduktion

1. Om vuxnas studier

A n dr e a s F ej e s, K a rol i na M u h r ma n & Sof i a N y s t röm Inledning

Från livslång utbildning till livslångt lärande

Forskning om vuxnas studier

Behov av mer forskning

Svagt intresse bland forskare

Lärarutbildningarna glömmer bort vuxenutbildningen

Varför en bok om vuxnas studier?

En omfattande verksamhet

De som jobbar i sammanhangen

Bokens upplägg

Referenser

Utbildningssammanhang

2. Vad är komvux?

A n dr e a s F ej e s, P e r A n de r sson & M a r i a T e r n i ng Inledning

Från ett kunskapslyft till ett annat

Komvux nutida organisering

Former för utbildning

Vilka studerar på komvux?

Lärarna inom komvux

Avslutning

Referenser

3. Vad är yrkeshögskola?

Joh a n na Köp sé n & K a rol i na M u h r ma n Inledning

Yrkeshögskolan – utbildning i nära relation med arbetsgivare     76 Ett nytt system skapat för att möta nya behov

Utbildningarna

Ledningsgrupper, lokala kursplaner och utbildare från branschen

De studerande

Yrkeshögskolan som marknad  Urvalet av utbildningar baseras på behov

84   84

Utvärdering av utbildningar baseras på andelen anställda     85

Yrkesutbildning

Yrkeskunskap och utbildning

Olika yrkeskunskap i olika system för yrkesutbildning

Att undervisa i yrkesutbildning

Diskussion

Yrkeshögskolan möjliggör nya yrkesroller

Utbildningar utformade utifrån arbetsgivares behov

Komplext uppdrag för lärare

Avslutning

Referenser

4. Vad är folkbildning?

H e n r i k Nor dva l l Inledning

100

Folkbildning som statligt politikområde

101

Den organiserade folkbildningens historiska utveckling

106

Folkbildning som ideal och idétradition

110

Avslutning

115

Referenser

117

5. Vad är en folkhögskola?

121

A n de r s Ha l l qv i s t, L ou i se M a l m s t röm & F i l i ppa  M i l l e n be rg Inledning

121

Några korta nedslag i folkhögskolans historia

124

Folkhögskolans organisering och styrning

126

Den diversifierade folkhögskolan

129

En särskild utbildningsform med egna pedagogiska ideal

131

Bildningsbegreppet

132

Deltagarinflytande och mångfald

133

Ett holistisk människo- och kunskapssyn

134

Ett demokratiskt arbetssätt

135

Demokrati, flexibilitet och inkludering

136

Avslutning

137

Referenser

138

6. Vad är ett studieförbund?

141

H e n r i k Nor dva l l , A n n i ka Pa s t u hov & M a r i a  A r r i a z a H u lt Inledning

141

Statligt stöd och verksamhetstyper

143

Framväxt och ideologiska sammanhang

147

Studieförbundens organisation

151

Studieförbundens betydelse för demokratin

156

Avslutning

159

Referenser

160

III Utbildningens folk 7. Lärare för vuxna

165

P e r A n de r sson, H e l e na C ol l i a n de r & Sof i a N y s t röm Inledning

165

Olika vägar in i läraryrket

166

Lärares kompetens – formellt

166

Att vara lärare i olika sammanhang

169

Att undervisa på komvux inklusive sfi

170

Att vara lärare på yrkeshögskola

172

Att vara lärare på folkhögskola

174

Att leda studiecirklar

176

Vuxenlärares olika dilemman

178

Avslutning

181

Referenser

182

8. Den vuxne studiedeltagaren

187

P e r A n de r sson & T obi a s La sse K a r l sson Inledning

188

Kommunal vuxenutbildning

189

Yrkeshögskola

190

Folkhögskola

191

Studieförbunden

192

Vem är den vuxne som studerar?

193

Möjligheter och hinder för vuxnas studier

195

Motiv för och betydelse av studier

197

Villkor för vuxenstudier

199

Studieledighet

199

Studieavgifter

200

Studiestöd

200

Villkor, drivkrafter och barriärer

202

Avslutning

203

Referenser

206

IV Pedagogiska och

didaktiska perspektiv 9. Lärandeteorier för vuxna

211

Song - e e A h n, M a de l e i n e A br a n d t Da h l gr e n & Di a na Hol mqv is t Inledning

211

Variationsteori

212

Exempel – att lära sig ett etiskt förhållningssätt  Transformativt lärande   Exempel – att (inte) ändra sin identitet   Situerat lärande   Exempel – att bli lärare för sfi studieväg 1

215   217   220   221   225

Avslutning

227

Referenser

229

10. Didaktik för vuxnas studier

231

S taffa n La r sson Inledning

232

Är det något särskilt med vuxnas studier?

235

Att uppfinna och dra nytta av vetenskap

236

Värderingar

237

Att skapa underlag för lärande

238

Didaktiska tankelinjer

239

Andragogik

239

Åsiktsbildande samtal

241

Problembaserat lärande

244

Didaktisk design, dilemman och optimering

245

Avslutning

249

Referenser

250

11. Bedömning och validering av vuxnas kunskap och kompetens

253

H e l e na T s ag a l i di s & P e r A n de r sson Inledning

253

Centrala begrepp om bedömning och validering av vuxnas kunskap och kompetens  Summativ bedömning – en bedömning av

255   256

Formativ bedömning – en bedömning för och som

257

Prediktiv bedömning

260

Bevis på kunnande

260

Snedvridning i bedömning

261

Trovärdighet och tillförlitlighet

262

Rättvisa och likvärdighet  Validering

263   264

Betyg och bedömning i olika utbildningssammanhang och hur dessa används  Bedömning i yrkesutbildning

266   268

Konsekvenser av bedömning

270

Problematisering av bedömning

272

Avslutning

273

Referenser

274

12. Undervisning utanför klassrummet

277

K a rol i na M u h r ma n, Jona s For sma r k & Å s a M å rt e nsson Inledning

278

Undervisning i utomhusmiljö

278

Utveckla nyckelkvalifikationer genom utomhuspedagogik     280 Ämnesintegrerad undervisning i utomhusmiljöer  Yrkesutbildning utanför klassrummet

283   286

Att lära sig ett yrke i skolan

288

Teoretiska ämnen i yrkesutbildning

290

Avslutning

293

Referenser

295

13. Normkritiska perspektiv på vuxenpedagogik och utbildning

299

Robe rt A ma n, E l eonor Br e dl öv Ek nor & Sof i a Ös t e r b org  W i k lu n d Inledning

299

Maktrelationer

301

Normkritik och utbildning

302

Normkritik, könssegregation och skönhetsutbildning

305

Folkbildande volontärarbete i en postkolonial samtid

309

Avslutning

313

Referenser

313

Kritiska perspektiv på organisering och styrning V

14. Komvux som marknad

319

A n dr e a s F ej e s, P e r A n de r sson, Di a na Hol mqv i s t & K a rol i na M u h r ma n Inledning  Utbildning som en marknad  Komvux

319   320   322

Upphandling

324

Auktorisationssystem

327

Konsekvenser av marknadsorientering inom komvux

328

Större utbud och flexibilitet

328

Lägre lärartäthet

329

Kortsiktighet och problem med uppföljning

330

Nya roller och arbetsuppgifter

331

Omforma vuxenutbildningen?

332

Auktorisation

332

Egen regi

333

Avslutning

334

Referenser

337

15. Styrning och granskning av kommunal vuxenutbildning

339

Ron n y Hö gbe rg, A n dr e a s F ej e s & Joh a n na M u f ic Inledning

339

Skolinspektionen

341

Skolinspektionens tillsyn

343

Skolinspektionens kvalitetsgranskning

345

Huvudmännens egna granskningar

347

Konstitutiva effekter av granskningar

347

Avslutning

351

Referenser

353

16. Digitalisering

357

L i na Ra h m & Song - E e A h n Inledning

357

Den digitala vuxenutbildningen i dag

360

Digitalisering av pedagogiska praktiker

362

Distansundervisning

363

Teknik kräver översättning och nya kompetenser

364

Nya roller och relationer skapas

365

Teknologin kan svika pedagogiska intentioner

366

Utbildning som styrning av den högteknologiska framtiden

368

1950-talets drömmar om automation och utbildning

369

Dagens förhoppningar kring digitalisering och vuxenutbildning

372

Avslutning

373

Referenser

375

K ap i t e l 2

Vad är komvux? A n dr e a s F e j e s , P e r A n de r s s on & M a r i a T e r n i ng

Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, är en central och mfattande del av det svenska utbildningssystemet. I komvux ingår o utbildning på grundskolenivå, utbildning på gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (sfi)1. Här deltar sammanlagt fler elever än vad som deltar i den svenska gymnasieskolan. Funktionen för komvux är tredelad. En kompensatorisk funktion, en demokratisk medborgerlig funktion och en arbetsmarknadsfunktion. De som tidigare inte har fått möjlighet till kompetensgivande utbildning, eller de som inte fått det stöd som krävs för att klara sin utbildning i ungdomsskolan, kan genom studier på komvux kompenseras för detta. Vidare erbjuder komvux de som vill skola om sig till ett nytt yrke för att öka chansen att få ett arbete möjligheter till detta. Samtidigt ska komvux inte endast bidra till att människor kommer i arbete, utan det finns även ett uppdrag att förbereda människor för samhällslivet mer brett samt ge möjligheter för personlig utveckling. Uppdraget är med andra ord mångfacetterat, och omfattande. Samtidigt är komvux organiserat på ett annorlunda sätt än grundoch gymnasieskolan. Komvux är kursbaserad snarare än programbaserad, antagningen till kurser ska ske kontinuerligt, möjlighet finns att studera på distans och det finns en egen läroplan. I detta kapitel kommer vi att mer ingående beskriva komvux, dess historiska framväxt och nutida organisering.

Från och med 1 juli 2020 ingår även särskild utbildning för vuxna inom ramen för komvux – och med nytt namn – komvux som särskild utbildning. Se https:// www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/03/prop.-201920105/

För att förstå varför komvux i dag organiseras på ett sätt som skiljer sig från andra skolformer är det viktigt att förstå dess historiska utveckling. Även om komvux som utbildningsform skapades först 1968, går dess historia mycket längre tillbaka i tiden – till den svenska folkbildningen. Som går att läsa i kapitel 4 och 5 om folkbildning och folkhögskola, har vi i Sverige en lång historia av institutionaliserad utbildning för vuxna. Den första folkhögskolan kom att skapas redan 1868, då med den välbärgade markägande bondeklassens söner som målgrupp. Men i samband med folkrörelsernas framväxt kom folkhögskolan snart att bli en plats för vuxna inom dessa rörelser att erhålla skolning och bildning. På 1930-talet kom personer från arbetarklassen och kvinnor att utgöra majoriteten av folkhögskolornas deltagare (Larsson, 2013). Under tidigt 1900-tal kom även studiecirklarna att växa fram som en aktivitet riktad mot vuxna. Studiecirklarna kom bland annat att uppstå i relation till den folkbildande föreläsningsverksamhet som staten finansierade och som ägde rum på landsbygden. Genom studiecirkeln skulle deltagarna kunna fördjupa sina kunskaper för att inte endast bli ”halvbildade” (Fejes, 2006). Ganska snart kom studiecirklarna att institutionaliseras genom skapandet av studieförbund. Arbetarnas bildningsförbund (ABF) kom att bli det första studieförbund som startade (av de studieförbund som finns kvar i dag), och de kom igång med sin verksamhet 1912. (Läs mer om studieförbund i kapitel 6.) Några år tidigare, år 1902, såg korrespondensstudier (brev kurser) dagens ljus. Genom brevkorrespondens mellan lärare och elev kunde vuxna läsa kurser inom en rad områden, något som inte minst kom att bli viktigt för studiemotiverade personer på landsbygden som inte hade närhet till läroverken. Korrespondensstudierna kom ganska snart att bli del av studieförbundens verksamhet. Denna form av studier gav även många människor, som tidigare inte fått möjlighet till studier vid läroverken, alternativet att läsa in kurser för att kunna anmäla sig till examination som 54

F e j e s, A n de r s s on & T e r n i ng

Inledning

privatist (särskild prövning). På så sätt kunde de, vid godkänt resultat, erhålla studentexamen. Med andra ord, för de som i vuxen ålder ville läsa in behörigheter var detta en av de få möjligheter som fanns under den första halvan av 1900-talet (Fejes, 2003). Vid sidan av korrespondensstudier, studiecirklar och folkhögskola fanns vid denna period möjligheter för vuxna att delta i yrkesutbildning, något som inte minst blev tydligt i samband med den stora yrkesutbildningsreform som skedde 1921: ”Reformen för praktiska ungdomsskolor”. Trots reformens namn deltog vuxna, i olika omfattning, inom ramen för samtliga de tre utbildningsformer som ingick i reformen: lärlingsskolan, yrkesskolan och verkstadsskolan. Inledningsvis gick vuxna främst i yrkesskolan, en skolform som byggde på lärlingsskolan men som krävde att de som deltog hade varit verksamma i arbetslivet i minst två år. Det kan i sammanhanget vara värt att notera att inträdet på arbetsmarknaden skedde efter 7-årig folkskola, 2-årig lärlingsutbildning och 2 års yrkeserfarenhet, varför de som omnämns som vuxenstuderande var 18 år eller äldre. Studierna skedde således i form av deltidsstudier på eftermiddagar och kvällar (Hedman, 2001; Nilsson, 2014). Yrkesskolan fungerade som ett komplement till den mer praktiska träning som eleven tidigare fått i arbetslivet i form av lärlingsanställning. I yrkesskolan försågs eleverna med mer teoretiska kunskaper i ämneskurser inom de yrkesområden där de var verksamma. De områden som utbildningen främst riktade sig mot var teknik-, industri-, handels-, hantverks- och hushållssektorn. Andelen vuxna som deltog i yrkesutbildning var på denna tid omfattande. År 1921 uppgick de vuxna till 40 procent av alla elever i dessa utbildningar, vilket på 1930-talet växte till cirka 70 procent och på 1950-talet till cirka 80 procent (Nilsson, 2014). Frågan om att skapa ett system för kompetensgivande vuxen utbildning blev också aktuell under denna period och 1938 inrätta des Statens aftonskola vid högre allmänna läroverket på Kungsholmen i Stockholm. Där studerade äldre, begåvade elever för att kunna avlägga studentexamen (SOU 1962:5). Verksamheten kom 2 . Va d ä r kom v u x ?

F e j e s, A n de r s s on & T e r n i ng

ganska snart att läggas ner, men frågan var inte död. Tanken om ett gymnasium för vuxna återväcktes i både 1946 års skolkommissions betänkande (SOU 1948:27) och utredningen om tillträde till högre utbildning (SOU 1952:29). Den senare mynnade ut i en proposition (Prop. 158, 1953 års riksdag) som gav studieförbund möjlighet att starta kvällsgymnasier dit vuxna, mot betalning, kunde vända sig för kvällsstudier. För de som hade ambitioner kunde studierna leda till att de anmälde sig vid läroverket för att som privatister ta studentexamen. Först ut att starta kvällsgymnasieverksamhet var Kursverksamheten (som senare döptes om till Folkuniversitetet) som startade ett kvällsgymnasium i Stockholm redan 1953. Medborgarskolan och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) följde kort därpå (Höghielm, 1985; Westin & Holmgren, 1983). Ett problem med kvällsgymnasierna var att de studerande behövde betala en studieavgift, vilket begränsade möjligheten till deltagande. Frågan lyftes fram i den studiesociala utredningen (SOU 1962:5), och resulterade i införandet av statsbidrag till kvällsgymnasierna varpå avgifterna kunde sänkas kraftigt. Samtidigt övertog kommunerna huvudmannaskapet och kursverksamheten fick nu också full examinationsrätt. Det förändrade huvudmannaskapet och den täta sammankopplingen mellan kommuner och kvällsgymnasier som därmed skapades gjorde övergången till att skapa kommunal vuxenutbildning relativt smidig. Kommunal vuxenutbildning inrättades genom 1967 års vuxenutbildnings reform (prop. 1967:85), och verksamheten kom att starta 1968. I och med komvux skapades en avgiftsfri utbildningsform för vuxna där de kunde erhålla kunskaper motsvarande grundoch gymnasieskola. Under den kommunala vuxenutbildningens första år var studierna förlagda till kvällstid på gymnasial nivå. Trots att reformen hade sin grund i ett jämlikhetssträvande var många deltagare fortfarande sådana som ansågs tillhöra den så kallade begåvningsreserven, det vill säga personer som var studiemotiverade och begåvade, men som inte fått möjlighet till utbildning motsvarande sådan begåvning (Fejes, 2006). Därmed växte stark kritik

fram mot utfallet av reformen, inte minst från LO som genom flera skrifter lyfte fram kraven på en reformerad vuxenutbildning (se t.ex. LO, 1971). Vuxenutbildningens mål kom därmed under det tidiga 1970-talet att revideras med fokus på att överbrygga utbildningsklyftor i samhället och att verka för ökad jämlikhet. Speciellt skulle vuxenutbildningen rikta in sig på kortutbildade och de som stod längst ifrån arbetsmarknaden. Flera reformer följde. Det handlar till exempel om lagstiftning som gav människor rätt till obetald ledighet från sitt arbete för studier samt en studiemedelsreform. På så sätt kunde komvux omformas till att organiseras som dagtidsstudier, samtidigt som det ekonomiskt blev möjligt för fler att delta. Vuxenutbildning på grundläggande nivå motsvarande grundskolan infördes 1977. Med dessa förändringar följde även att deltagargruppen förändrades, från begåvningsreserven till de som stod längst ifrån arbetsmarknaden (se t.ex. Fejes, 2003, 2006). 1970-talets många reformer följdes av en mindre reformtät period. 1980-talets egentligen enda stora reform var införandet av en separat läroplan för vuxenutbildningen (Lvux82) som tydliggjorde att vuxenutbildningen var något annat än grundoch gymnasieskola. En ny intensiv reformperiod kom igång i början av 1990-talet, inte minst på grund av den lågkonjunktur som då inträffade med en drastisk ökning av den öppna arbetslösheten som konsekvens. En period av decentralisering inleddes bland annat genom kommunaliseringen av skolan och vuxenutbildningen. Kommunerna fick nu ansvar för att finansiera vuxenutbildningen. Reformer inom grundoch gymnasieskolan innebar nya läroplaner: Lpo94 och Lpf94, där den senare av dessa kom att gälla även vuxenutbildningen, varvid den för vuxenutbildningen specifika läroplanen från 1982 avskaffa des. Skiftet indikerade ett närmande mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan (Fejes, 2006; Lumsden Wass, 2004). Lågkonjunkturen under 1990-talet innebar också att vuxen utbildningen kom att få en starkare roll som arbetsmarknads politisk åtgärd, genom en utökad verksamhet med syftet att sysselsätta och utbilda arbetslösa. Den borgerliga regeringen sköt 2 . Va d ä r kom v u x ?

Från ett kunskapslyft till ett annat Satsningen på Kunskapslyftet genomfördes i en tid som präglades av hög arbetslöshet, lågkonjunktur och nedskärningar i offentlig sektor. Satsningen var främst kompensatorisk med syfte att de som hade läst en tvåårig gymnasielinje skulle ges möjlighet att komplettera för att uppnå motsvarande en treårig gymnasial utbildning och därmed få grundläggande behörighet till högre studier (Lumsden Wass, 2004). Den motiverades även i relation till omvälvningar i ett vidare perspektiv som innebar att Sverige skulle bli ett kunskapssamhälle i vilket individer tar del i utbildning och lärande under hela livet. Transnationella organisationer som OECD och EU såg det livslånga lärandet som en nödvändighet för fortsatt välfärd och i relation till denna föreställning motiverades en expansion och utveckling av vuxenutbildningen (Assarsson & Sipos Zackrisson, 2005; Lumsden Wass, 2004). Med utgångspunkt i idén om vikten av ett livslångt lärande för alla blev det nödvändigt att anpassa vuxenutbildningen och undanröja institutionella hinder för deltagande. Begrepp som flexibilitet, individualisering och tillgänglighet blev därför honnörsord i utvecklingen av den kommunala vuxenutbildningen på 1990-talet (Assarsson & Sipos Zackrisson, 2005). En del i detta handlade om att ta in och involvera 58

F e j e s, A n de r s s on & T e r n i ng

till medel motsvarande 33 000 helårsplatser inom vuxenutbildningen per år (Prop. 1992/93:150), vilket ytterligare förstärktes av den socialdemokratiska regeringens satsning på Kunskapslyftet 1997–2002 med resurser motsvarande totalt cirka 100 000 helårsplatser per år (utöver de platser som kommunerna som huvudmän själva finansierade). Med statsanslaget följde även förväntningar på förnyelse av vuxenutbildningens organisering. Bland annat fanns en förväntan om att en mer flexibel organisation och nya former för vuxenutbildningen som var bättre anpassade till vuxnas behov skulle skapas. Ett nytt vuxenutbildningslandskap var på väg att skapas (se t.ex. Lumsden Wass, 2004; Fejes, 2006).

Antal elever 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

fler utbildningsanordnare än den kommunala i genomförandet av vuxenutbildning. Staten uppmuntrade kommunerna att använda sig av lagen om offentlig upphandling för att skapa en marknad, med konkurrens och större variation bland utbildningsanordnarna. Upphandling av komvux hade till viss del redan tidigare nyttjats av kommuner, men i och med Kunskapslyftet kom detta att öka markant, vilket mer specifikt diskuteras i kapitel 14. Satsningen på Kunskapslyftet innebar en omfattande expansion av antalet elever i komvux, vilket illustreras i figur 2.1. Som mest deltog 350 870 personer i komvuxstudier 1999, vartefter det under flera år skedde en minskning av antal elever. Detta berodde sannolikt på att många av de elever som först deltog i Kunskapslyftet var elever som hade en tvåårig gymnasielinje bakom sig, men som efter gymnasiereformen 1994 ville läsa till ett tredje år (eftersom alla gymnasieprogram kom att bli treåriga i och med reformen), och denna stora målgrupp nåddes troligen främst i inledningen av Kunskapslyftet. Men det handlade senare också om att

F I G U R 2.1 Antal elever inom komvux exklusive sfi 1993–2018. (Källa: Skolverket, 2020a)

2 . Va d ä r kom v u x ?

År

F e j e s, A n de r s s on & T e r n i ng

det statliga stödet konstant kom att minskas från de höga nivåerna under Kunskapslyftets tid. Då Kunskapslyftet formellt upphörde 2002 omformades det statliga bidraget till ett fortsatt öronmärkt statsbidrag för cirka 47 000 heltidsplatser per år 2003–2006. Riks dagen beslutade 2005 att det statliga öronmärkta bidraget till vuxenutbildningen skulle förlängas även till åren 2006–2009 (Johansson & Salin, 2007). Hösten 2006 uppgick antal elever i komvux till 237 000. I budgetpropositionen för år 2007 valde den då nytillträdda borgerliga regeringen att ta bort en tredjedel av det statliga bidraget till vuxenutbildningen och att föra över resterande andel till det generella statsbidraget till kommunerna. Dessutom avskaffades det rekryteringsbidrag som tidigare funnits med syfte att nå de personer som bedömts ha behov av att delta i vuxenutbildningen (Johansson & Salin, 2007). Konsekvensen var en drastisk minskning av studiedeltagandet inom kommunal vuxenutbildning. År 2008 var studiedeltagandet nere i 170 318 elever – inte ens hälften så många elever som 1999. Den ökning som kan skönjas efter 2008 kan delvis förklaras med en statlig satsning på medel för yrkeskurser, kallade yrkesvux. Men även genom en satsning på lärlingsutbildning, så kallad lärlingsvux som infördes 2009, i syfte att motverka brist på yrkesutbildade personer. Den riktade statliga satsningen på komvux har dock aldrig närmat sig de siffror som var aktuella under Kunskapslyftets tid och åren närmast därefter. Antalet elever år 2018 var uppe i 249 460, vilket indikerar en starkare uppgång under slutet av 2010-talet. Detta beror på flera faktorer. Dels har de stora migrationsrörelser som skedde på sena 2010-talet inneburit att fler vuxna är i behov av kompetensgivande utbildning. Samtidigt har sfi sedan 2016 organisatoriskt blivit del av komvux, varpå möjligheterna att kombinera sfi-kurser med kurser på grundskolenivå och/eller gymnasial nivå blivit större. Inte minst blir migrationsrörelsernas relation till studiedeltagande i komvux tydliga då vi ser till figur 2.2 där studiedeltagande i sfi 1997–2018 illustreras. I figur 2.2 kan vi se hur det sedan 2005 skett en kraftig ökning av deltagandet i sfi, som kulminerade 2017.

Antal elever 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

År

F I G U R 2.2 Antal

elever inom sfi 1997–2018. (Källa: Skolverket, 2020b)

Komvux nutida organisering Komvux har som redan nämnts en tredelad funktion: en kompensatorisk funktion, en medborgerlig och demokratisk funktion och en arbetsmarknadsfunktion. Dessa slås fast i skollagen: Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande, vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling, den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet. Utgångspunkten för utbildningen av en särskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning prioriteras. SFS 2010:800, kap. 20

2 . Va d ä r kom v u x ?

Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar […] Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev i kommunal vuxen utbildning och särskild utbildning för vuxna samt motsvarande utbildningar får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. Skolverket, 2012, s. 4–5 62

F e j e s, A n de r s s on & T e r n i ng

Skollagen reglerar även vem som har rätt att delta i komvux. Vuxna är från 1 juli det år de fyller 20 år behöriga att delta i komvux om de bor i Sverige och inte har de kunskaper som utbildningen erbjuder och om de har förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen. Även elever som är yngre än 20 år har möjlighet till deltagande om de redan slutfört ett nationellt gymnasieprogram, eller om det föreligger särskilda skäl. Enligt lag ska varje kommun erbjuda sina invånare kommunal vuxenutbildning. Alla som inte har kompletta betyg från grund skolan har laglig rätt att delta i utbildning. Även de som har behov av studier på gymnasial nivå för att erhålla behörighet för studier på högskola eller yrkeshögskola har rätt att av sin kommun erbjudas sådan utbildning. Däremot finns det ingen rätt att läsa kurser på komvux som man sedan tidigare redan har erhållit godkänt betyg i, så kallad ”konkurrenskomplettering”. Det finns dock möjlighet för den som har kompletta betyg från ett gymnasieprogram, men som är arbetslös, eller som vill yrkesväxla, att delta i yrkesinriktade kurser inom ramen för komvux med syfte att nå en anställning. Deltagande i vuxenutbildning är kostnadsfri för den enskilde eleven, och det finns möjligheter till studiestöd. Den enskilde kan även söka utbildning i annan kommun än hemkommunen, och kan antas till sådan om hemkommunen har erbjudit sig att betala för utbildningen. Komvux har återigen en egen läroplan sedan 2012. I denna fastslås i enlighet med skollagen syftet med komvux. Där framkommer bland annat att komvux ska vara flexibel och individanpassad.

Förhoppningen med sådana krav är att fler vuxna ska kunna få möjlighet att studera även om de behöver arbeta deltid för försörjning, inte bor nära en komvuxskola etcetera. Möjligheter till individanpassning och flexibilitet ges bland annat genom att komvux, till skillnad från grundoch gymnasieskolans program baserade upplägg, nästan uteslutande är kursbaserat.2 Eleven väljer i komvux att läsa en eller flera kurser som krävs för att uppnå en viss behörighet och/eller ett specifikt mål. Kurserna som kombineras kan ligga på olika nivåer – det vill säga att en elev som läser en kurs på sfi samtidigt mycket väl även kan läsa en kurs på grundskolenivå. Komvuxelever läser i genomsnitt tre till fyra kurser per år,3 men variationen är stor mellan elever (se Skolverket, 2020a). Vidare skapas flexibilitet genom att komvux inte organiseras terminsv is, utan ska ha sin verksamhet i gång året runt. En kurs pågår som längst i 20 veckor, men komprimeras ofta, ibland till så lite som 5 veckor. Antagning till kurser ska enligt lag ske kontinuerligt. Antagningsperioderna varierar över landet, från att vissa kommuner erbjuder möjlighet till kursstart varje måndag, till att man startar nya grupper några gånger per termin. Flexibilitet i utbildningen erbjuds även genom olika former av genomförande – distansutbildning, klassrumsstudier eller en kombination av dessa två. Då komvux ska utgöra motsvarigheten till grundoch gymnasieskola för vuxna, används inom komvux till stor del samma kursplaner som för barn och ungdomar. Men det finns undantag inom framför allt grundläggande vuxenutbildning och sfi. 2

Från 1 augusti 2019 har huvudmän rätt att anordna sammanhållna yrkesutbildningar på komvux, så kallade nationella yrkespaket. Dessa paket består av kurser som läses sammanhållet och som uppfyller kompetenskraven för specifika yrkesområden. Till skillnad från gymnasieskolans program innehåller dessa paket dock endast yrkeskurser och inte gymnasiegemensamma ämnen som svenska och matematik. De flesta kurserna omfattar 100 poäng, vilket motsvarar 5 veckors heltidsstudier, men det förekommer även kortare och längre kurser. En årsstudieplats motsvarar 800 poäng och kravet från CSN för att få studiestöd för heltidsstudier är att klara 720 poäng per år.

2 . Va d ä r kom v u x ?

I och med kraven på att komvux ska vara flexibelt och individ anpassat har en rad olika organiseringsformer för utbildning utvecklats. Förutom vanlig närundervisning (klassrum) finns allt ifrån heldistans till olika kombinationsformer av distans och närundervisning. Sedan 00-talet har andelen kursdeltagare som går kurser via distans markant ökat. År 2018 läste 27,4 procent av kursdeltagarna inom komvux (exklusive sfi) sina kurser via distans (13,4 procent inom grundläggande vuxenutbildning och 30,4 procent inom gymnasial vuxenutbildning). I vissa kommuner samordnar komvux undervisningen med gymnasieskolan. Detta sker framför allt inom ramen för yrkes kurser. Just yrkeskurser är något som har prioriterats genom statliga satsningar, vilket även har gett utslag i ökat deltagande. År 2018 deltog 93 000 elever i yrkeskurser på komvux (Skolverket, 2020a).

Vilka studerar på komvux? År 2018 deltog ungefär 4 procent av den vuxna befolkningen i komvux på grundläggande eller gymnasial nivå och drygt 2 procent deltog i sfi.4 Som illustreras i figur 2.3 överstiger detta tillsammans antalet elever i gymnasieskolan. Huvuddelen av komvuxverksamheten består av kurser på gymnasial nivå, men andelen elever som läser sfi och kurser på grundläggande nivå ökade i samband med migrationsrörelserna 2015–2018. Deltagarnas bakgrund skiljer sig åt mellan de olika delarna inom komvux. Eleverna på sfi, och de flesta eleverna på grundläggande nivå (94 procent), är i dag utrikes födda, medan 4

Statistik om komvux och sfi är inte välutvecklad, eftersom Skolverket hittills inte tillhandahåller sammanslagen statistik för dessa två områden. Här kan deltagande möjligtvis vara dubbelräknade, det vill säga samma person kan både återfinnas i statistiken för sfi och komvux. I en sammaräkning för 2017 visade Skolverket (2019) att 17 000 individer var dubbelräknade.

F e j e s, A n de r s s on & T e r n i ng

Former för utbildning

Antal elever 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Utbildningsform

0 Gymnasieskolan

F I G U R 2.3 Antalet elever i komvux respektive gymnasieskolan 2018. (Källa: Skolverket, 2020a, c)

en tredjedel av eleverna på gymnasial nivå är utrikes födda (Skol verket, 2020a). I figur 2.4 illustreras förändringar över tid vad gäller elever födda utomlands inom komvux exklusive sfi. Antal kursdeltagare (%) 60 50 40 30 20 10 År

0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Komvux

F I G U R 2.4 Andel kursdeltagare födda utomlands inom komvux exklusive sfi 1993–2018. (Källa: Skolverket, 2020a)

2 . Va d ä r kom v u x ?

Jämförelsen gäller de kurser på gymnasial nivå som hade minst 1 procent av det totala antalet deltagare på denna nivå år 2017. Kurser med flest deltagare per utbildningsnivå kalenderåret 2017, tabell 5, hämtad 2019-02-08 från www. skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-ochvuxenutbildning.

F e j e s, A n de r s s on & T e r n i ng

Genomsnittsåldern för eleverna är 30 år, men detta skiljer sig mellan svenska och utrikes födda elever, där många av eleverna födda i Sverige är betydligt yngre än så (Skolverket, 2020a). Vidare, när det gäller vuxenutbildningen är fördelningen generellt mellan män och kvinnor intressant. På gymnasieskolan ”måste” alla ungdomar delta, varpå könsfördelningen blir jämn. Men på komvux är deltagandet frivilligt, varpå könsfördelningen blir intressant att titta närmare på. Vem väljer att studera där och vad? Närmare två tredjedelar av de som deltar i gymnasial vuxenutbildning är kvinnor (62,2 procent år 2017). Dessutom är män och kvinnor olika representerade i olika utbildningar. Ser vi till yrkeskurser är det vård och omsorgsområdet som inte bara rekryterar flest elever när det gäller de yrkesinriktade kurserna inom vuxenutbildningen – det är dessutom dessa kurser som har den mest ojämna fördelningen könsmässigt med en kraftig dominans för kvinnliga elever (runt 80 procent).5 Det finns även kurser som har en övervikt av manliga elever, men dessa kurser är inte lika stora som de inom vård och omsorg. Även utbildningsbakgrunden varierar bland eleverna på komvux. Drygt en fjärdedel av eleverna i komvux har redan en utbildning på motsvarande eller högre nivå än den de läser på – till exempel har ungefär 40 procent av eleverna på grundläggande nivå tidigare studerat på högskolenivå (Skolverket, 2020a). I många fall rör det sig om utrikes födda personer, som har en utbildning sedan tidigare, men som behöver läsa svenska eller behöver komplettera vissa behörigheter. Som framgår ovan är komvux en skolform med väldigt hetero gen elevsammansättning. På grundläggande nivå till exempel, återfinns i dag tre ”kategorier” av deltagare: utrikes födda elever med liten erfarenhet av skola och utbildning, utrikes födda elever

som är högutbildade sedan tidigare, och elever födda i Sverige som behöver komplettera sina grundskolestudier (Skolverket, 2020a). Även sfi-elever är allt annat än en homogen grupp. Här finns elever med väldigt låg utbildningsbakgrund (17 procent har mindre än 7 års tidigare utbildning), men en stor del av eleverna (63 procent) har minst 10 års utbildning bakom sig (Skolverket, 2020b). Ovanstående siffror visar att den grupp elever som läraren inom komvux möter på 2020-talet ser annorlunda ut än den gjorde i början av 2000-talet. Även om den huvudsakliga målgruppen för komvux i dag precis som tidigare främst är kortutbildade, så är gruppen kortutbildade i dag sammansatt på ett annat sätt, med en större andel elever som är födda utomlands. Samtidigt finns flera andra aspekter som påverkar hur elevgruppen är sammansatt i dag. En sådan aspekt är att det är svårare att få möjlighet att konkurrenskomplettera sina betyg, varför denna, ofta studie motiverade, elevgrupp inte heller är del av komvux i någon större utsträckning. En annan aspekt är att allt fler elever i dag är i behov av särskilt stöd på grund av bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Fejes m.fl., 2018; Nylander m.fl., 2015). I kapitel 8 kan du läsa mer om vuxenstuderande.

Lärarna inom komvux Utöver deltagarantalet inom ramen för olika utbildningsformer och hos olika huvudmän, är det också av värde att se hur lärarresurserna fördelar sig. I statistiken kan vi se att trots att antalet elever på komvux och i gymnasieskolan är hyfsat jämförbara (även om det är något fler elever i komvux än gymnasieskolan), är det betydligt färre lärare som tjänstgör inom komvux. Läsåret 2018/2019 arbetade drygt 5 700 lärare på komvux och ytterligare 4 500 på sfi (Skolverket, 2020a, b). En del av förklaringen till skillnaden i bemanning mellan komvux och grundoch gymnasieskolan är att många komvuxelever inte studerar på heltid. Om vi tittar bakåt i tiden har antalet lärare inom komvux sjunkit rejält 2 . Va d ä r kom v u x ?