9789144132570

Page 1

Matematikundervisning i fรถrskolan

JORRYT van BOMMEL HANNA PALMร R


Tack till Fillia, Frans och Noah för era bilder i boken.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40345 ISBN 978-91-44-13257-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Lotta Bruhn Illustrationer: Lotta Bruhn Formgivning omslag: Lotta Bruhn Omslagsbild: Lotta Bruhn Printed by Interak, Poland 2020


INNEHÅLL

INLEDNING 7

1. Vad är unikt för svensk förskoleklass?  Från allmän förskola till obligatorisk förskoleklass

9     9

Undervisning för sexåringar i andra länder

13

Bro mellan förskola och skola

15

Lekens roll i verksamhet för sexåringar

17

Matematik i läroplanerna

21

Det matematiska innehållet

23

Matematikundervisning som skiljer sig åt

28

2. Från förskola till skola via förskoleklass      29 Förskoleklassens matematikundervisning

29

Matematikundervisning som överbryggar

33

Lärarkunskap för matematikundervisning

34

Läraren – Eleven – Innehållet

36

Kartläggning av matematikkunskaper

40

Bedömning som praktik

42

Vem blir duktig på matematik?

45

Förväntningar och förutsättningar

46

3. Arbetssätt och arbetsformer

49

Arbetssätt och arbetsformer

49

Estetiska lärprocesser

50


Digitala verktyg

56

Lek

61

Tema

64

Entreprenöriellt lärande

66

4. Matematiska förmågor  Förmågor – en röd tråd i styrdokument

71     71

Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling

75

Att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem

SLUTO RD 101 R EFER EN SER 103 REGISTER 109

88


7

INLEDNING

I din hand håller du en bok om matematikundervisning i förskoleklass. Förskoleklassen har nyligen blivit obligatorisk för alla sexåringar och det pågår diskussioner om tioårig grundskola. Oavsett skolform ger de svenska styrdokumenten utrymme för valmöjligheter och tolk­ ningar, vilket medför att matematikundervisningen kan se mycket olika ut i olika förskoleklasser. Dessa olikheter gäller såväl innehåll som utformning varför vi i denna bok fokuserar på såväl matematik­ undervisningens utformning som det matematiska innehållet i denna undervisning. I samtliga kapitel ges exempel och illustrationer från undervisningssituationer i förskoleklass. Boken ska dock inte ses som en beskrivning av ”det bästa sättet” utan som ”exempel på olika sätt” att utforma förskoleklassens matematik­undervisning. Inledningsvis i kapitel 1 ges en kort introduktion till förskoleklas­ sens framväxt och därefter görs jämförelser mellan svensk förskole­ klass och undervisning för sexåringar i andra – främst nordiska – länder. Syftet med jämförelserna är inte att ge en helhetstäckande beskrivning av undervisningen för sexåringar i de olika länderna utan att synliggöra det speciella med svensk förskoleklass och att sätta matematikundervisning med sexåringar i ett större sammanhang. I kapitel 2 fokuseras inledningsvis övergången förskola – förskole­ klass – skola. Därefter problematiseras hur olika förskoleklassers mate­ matikundervisning kan se ut och vilka krav detta ställer på förskole­ klassens lärare för att alla elever ska ges de bästa förutsättningar att lära matematik. I kapitlet diskuteras även kartläggning och bedömning av elevers kunskaper i samband med matematik­undervisning. I kapitel 3 beskrivs olika arbetssätt och arbetsformer för förskole­ klassens matematikundervisning. Estetik, lek, digitala verktyg, tema samt entreprenöriellt förhållningssätt beskrivs och diskute­


8 ras utifrån möjligheter och begränsningar i förhållande till elevers lärande i matematik. I det avslutande kapitel 4 fokuseras slutligen de matematiska förmågor som skrivs fram i förskoleklassens styrdokument och som alla elever i förskoleklass ska ges förutsättningar att utveckla: ­problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga.

Eftersom bokens fyra kapitel har olika inriktningar kan de läsas relativt fristående men för att den helhetsbild vi haft för avsikt att skriva fram ska bli synlig behöver kapitlens innehåll sättas i relation till varandra.

I nledning

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

***


9

1 Vad är unikt för svensk förskoleklass?

Att sexåringar deltar i någon form av organiserad utbildningsform är i sig inget unikt men hur undervisningen för sexåringar organiseras skiljer sig mellan länder. I detta första kapitel fokuseras vad som kan anses vara speciellt för svensk förskoleklass, både generellt och med fokus på matematikundervisning specifikt. Inledningsvis ges en kort introduktion till förskoleklassens framväxt och därefter görs jämförelser mellan svensk förskoleklass och hur undervisning för sexåringar organiseras i andra, främst nordiska, länder. Syftet med jämförelserna är att synliggöra det speciella med svensk förskoleklass.

Från allmän förskola till obligatorisk förskoleklass Sedan höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk för alla sex­ åringar i Sverige men resan dit har varit relativt lång sedan allmän förskola infördes 1976. Den allmänna förskolan innebar att kom­ munerna blev skyldiga att erbjuda alla sexåringar kostnadsfri plats i förskolan (då benämnt daghem) ett visst antal timmar per år. För de sexåringar som sedan tidigare inte gick i förskolan infördes i stället deltidsförskolor vilka vanligen gick under namnet lekis.


© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

10

FIGUR 1.1   Olika namn för nuvarande förskoleklass.

1. Va d ä r uni k t f ö r svens k f ö rs kole k l a ss?


11 Redan på 1980-talet började röster höjas för sänkt skolstartsålder i Sverige och successivt började allt fler kommuner flytta deltids­ förskolan till skolans lokaler där den kom att benämnas sexårsgrupp eller sexårsverksamhet. 1998 flyttades förskolans verksamhet och därmed även förskoleklassen från socialdepartementets till utbild­ ningsdepartementets ansvar och blev en frivillig skolform. Barnen i förskoleklassen benämndes nu för elever. I de beredande texterna inför införandet av denna frivilliga skolform beskrevs att förskole­ klassen skulle utgöra en bro mellan förskolan och skolan och erbjuda barnen det bästa ur dessa två världar.

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

SKOLA Förskola

OLEKLA RSK SS Ö F

FIGUR 1.2   Förskoleklass som bro mellan förskola och skola.

Som frivillig skolform skulle förskoleklassen omfattas av tillämpliga delar i del 1 och 2 i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Först 2017 utformades en egen del i läroplanen med fokus på enbart förskoleklass där övergången mellan förskola och grundskola framhålls som viktig för verksamheten. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Skolverket, 2018a, s.18

Även när förskoleklassen inte var obligatorisk deltog de flesta sex­ åringar i verksamheten. Skolverkets statistik visar till exempel att 97,8 procent av alla sexåringar gick i förskoleklass läsåret 2016/17 och dessutom några fem-och sjuåringar. Att cirka 2 000 sexåringar varje år inte deltog i förskoleklassens verksamhet var dock ett av argumen­ ten bakom det obligatorium som infördes från höstterminen 2018.

1. Va d ä r uni k t f ö r svens k f ö rs kole k l a ss?


Jorryt van Bommel och Hanna Palmér arbetar som ­lärarutbildare och forskare, Jorryt vid Karlstads universitet och Hanna vid L­ innéuniversitetet i Växjö. ­Tillsammans har de genomfört praktiknära forskning kring ­matematik i förskoleklass.

I en tid där förskoleklassen nyligen har blivit obligatorisk, samtidigt som den diskuteras som skolform, är en bok om förskoleklassens särart mer aktuell är någonsin. Den här boken handlar om förskoleklassens ­matematikundervisning och fungerar både i utbildning och som ­inspiration. Boken tar upp de matematiska förmågor och det matematiska innehåll som skrivs fram i förskoleklassens styrdokument. Författarna illustrerar och problematiserar arbetssätt och arbetsformer för förskoleklassens ­matematikundervisning och vad dessa innebär för förskoleklassens lärare. I boken beskrivs också vad som är unikt med den svenska förskole­ klassen och jämförelser görs med motsvarande skolformer i andra, främst ­nordiska, länder. Bland annat beskrivs vilka matematiska innehåll som fokuseras i olika länders styrdokument och vilken roll leken har i förskole­ klassens matematikundervisning. Matematikundervisning i förskoleklass riktar sig till blivande förskollärare, redan verksamma lärare som arbetar i förskoleklass och till lärare som tar emot elever från förskoleklass.

Art.nr 40345

studentlitteratur.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.