__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

LÄSFÖRSTÅELSE FORTSÄTTNING Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR


LÄSFÖRSTÅELSE FORTSÄTTNING Elevpaket – Digitalt + Tryckt

FORTSÄTTNING

Läsförståelse

Läsförståelse Fortsättning är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.­

Läsförståelseövningar för gymnasiet

ELEVBOK Läsförståelse Fortsättning består av olika texttyper. Varje uppslag inleds med en ”läsnyckel” som hjälper elever med strategier inför läsning av I läromedelsserien Läsförståelseövningar för gymnasiet får eleverna möjlighet att en specifik texttyp. Därefter presenteras text och sedan kommer frågor. arbeta med läsförståelse på ett målinriktat och fokuserat sätt. Serien består av tre Till varje bok hör även en översikt över allmänna lässtrategier och böcker med stigande svårighetsgrad: Läsförståelse Grund, Läsförståelse Fortsättning lästips.

och Läsförståelse Avancerad. Böckerna innehåller noggrant utvalda texter i olika genrer och lämpar sig för såväl individuell träning som arbete i större grupp, till exempel klassgenomgångar.

DIGITALT LÄROMEDEL

Uppgifterna serien bygger på följande Deni interaktiva elevboken är inlästläsförståelseprocesser: med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.

• hitta information i texten och dra slutsatser • tolka och sammanföra information • reflektera över och utvärdera innehåll, form och språk.

Interaktiv version av b ­ oken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar

Läsförståelse Fortsättning innehåller 12 olika sorters texter med tillhörande uppgifter. Här kommer eleverna ibland att stöta på frågor med svar på två olika svårighetsnivåer – en enkel och en avancerad. Det kan hjälpa dem att få syn på kvalitetsskillnader i olika typer av resonemang. I det digitala läromedlet finns ordlistor, ordövningar och fördjupningsuppgifter till varje text. Fördjupningstexten ger eleverna tillfälle att arbeta vidare med ursprungstexten, till exempel i form av muntliga diskussioner eller genom fördjupande skrivuppgifter.

Första upplagan

Fungerar på d ­ ator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Art.nr 40341

studentlitteratur.se


FORTSÄTTNING

Läsförståelse Läsförståelseövningar för gymnasiet

Petra Andersson


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Liza Greczanik, Henric Arfwidsson Formgivare: Sten Melin Grafisk Form Omslag: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 40341 ISBN 978-91-44-13228-0 © Författaren och Studentlitteratur AB 2019 Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2020


Innehåll Reportage: Orimligt att leva upp till elitidrottens tuffhetsideal ........................................ 6 Populärvetenskaplig artikel: Jordens kratrar ger kunskaper om Mars .....................12 Krönika: Sociala medier lär oss att betrakta oss själva som kändisar.............................16 Dikt: Fyra dikter ............................................................................................................................................22 Tal: Greta Thunbergs tal inför FN-chefen ......................................................................................32 Epikanalys ....................................................................................................................................................... 38 Novell: Handkraft.........................................................................................................................................40 Utdrag ur en ungdomsroman: Pojkarna .....................................................................................46 Nyhetsartikel: Kulturellt kompetenta robotar är framtiden ...............................................52 Populärvetenskaplig artikel: Roboten sköter snacket ....................................................... 58 Pm: Robotar görs mer användbara ...................................................................................................64 Novell: En av dessa dagar......................................................................................................................70 Utdrag ur en klassiker: Frankenstein .............................................................................................76


Innan du börjar … Välkommen till ditt nya läromedel. Läsförståelse Fortsättning ingår i en serie som består av tre böcker: Läsförståelse Grund, Läsförståelse Fortsättning och Läsförståelse Avancerad. I Läsförståelse Fortsättning möter du tolv olika slags texter. Några är nyskrivna och andra är klassiska, äldre texter. Till texterna finns uppgifter som ska ge dig övning i att söka efter information, dra slutsatser och reflektera över innehållet i texten på ett djupare plan. I denna bok kommer du ibland att stöta på frågor med svar på två olika svårighetsnivåer – en enkel och en avancerad. Det kan hjälpa dig att få syn på kvalitetsskillnader i olika typer av resonemang. För vad är det egentligen som krävs för att ditt svar ska nå en högre nivå? Ofta handlar det om att du ska kunna lyfta ditt resonemang så att det blir mer allmängiltigt och generellt. Vidare innehåller Läsförståelse Fortsättning en rad skönlitterära texter med uppgifter som bland annat uppmuntrar till analys och tolkning av innehållet. Inför analysarbetet är det bra att känna till några centrala litterära begrepp. På sidorna 38–39 har vi samlat en lista med sådana. Till varje kapitel hör en ordlista, ordövningar och en fördjupningsuppgift som du hittar i det digitala läromedlet.

Olika texttyper kräver olika sorters läsning Texterna i boken är av varierad längd och tillhör olika texttyper. Därför behöver du arbeta med dem på olika sätt. En faktatext med svåra ämnesord (fackord) förutsätter att du först lär dig dessa begrepp. Kanske behöver du också läsa texten flera gånger, stanna upp och fundera för att riktigt förstå. Dikter är ofta korta men ibland kan du behöva studera varje rad för att “låsa upp” den, det vill säga förstå vad den betyder. En novell kan också kräva flera genomläsningar eller att du, själv eller tillsammans med någon, går igenom frågor som hjälper dig med förståelsen. När du läser en argumenterande text måste du fundera på vad skribenten vill övertyga dig om och vad du själv tycker om det.

4


Kort sagt: Du behöver anpassa din läsning efter texternas specifika egenskaper. Till din hjälp finns en läsnyckel till varje text. Den talar om vad som är typiskt för texttypen och ger dig tips om hur du ska ta dig an texten. En bra idé kan vara att återvända till läsnyckeln när du ska lösa uppgifterna.

Hur ska du svara på frågorna?

Titta på antalet skrivrader: När du ska svara på frågorna räcker det ibland med ett kort svar, kanske ett enda ord eller en kort mening. Svar som innehål­ ler en tolkning kan behöva flera meningar. Titta på antalet skrivrader. De ger dig en ledtråd om hur omfattande ditt svar ska vara.

Vad frågar uppgiften efter? Var noga med att läsa instruktionen till uppgiften. Står det att två exempel krävs, var noga med att ge två sådana. Ibland är uppgif­ ten tvådelad så att du först ska svara på en fråga, och sedan till exempel, moti­ vera ditt svar.

Använd läsnyckeln: Gå tillbaka till läsnyckeln som inleder texten. Inte sällan finns det hjälp att få där. Detsamma gäller eventuella faktarutor och bilder. Ibland efterfrågas ett ords betydelse och då kan du ta hjälp av den digitala ordlistan eller helt enkelt slå upp ordet i en ordbok.

Gå vidare men återvänd: Du behöver inte svara på frågorna i rätt ordning. Ibland kör man fast och då kan det vara skönt att gå vidare, göra några andra uppgifter och sedan återvända.

Hjälpmedel och uppgifter som inte syns

Vill du träna mer och fördjupa dina kunskaper? Då kan du logga in i det digitala läromedlet som hör till denna bok. Det kommer du åt med hjälp av en kod som finns på insidan av bokens pärm. I det digitala läromedlet finns ordlistor och ordövningar. Att förstå orden är en förutsättning för att förstå texten och om du tränar på orden flera gånger kommer du att få en skjuts in i läsningen. I det digitala läromedlet finns även extra uppgifter, så kallade fördjupnings­ uppgifter, för dig som är snabb eller vill fördjupa dig mer. Ett bra sätt att utveckla läsningen är att skriva om eller diskutera sina intryck av texten. Med fördjupningsuppgifternas hjälp kommer du att få möjligheter till detta. Fördjupningsuppgifterna är också en bra start i arbetet med olika sorters texttyper.

Varför ska man läsa?

Jo, för att det är så härligt att för en stund kliva in i någon annans verklighet och se livet genom någon annans ögon. Men att läsa är också viktigt! Samhället vi lever i ställer stora krav på att läsa och förstå. Att kunna ta till sig information eller söka rätt på fakta är något som krävs både i vardagen och i arbetslivet. En god läsförståelse är ofta också en förutsättning för att lyckas med studier i olika ämnen. Ju mer man läser desto bättre blir man. Det går ännu snabbare att utveckla sin läsförståelse med hjälp av uppgifter att fundera över. Lycka till med din läsning och arbetet i Läsförståelse Fortsättning! Petra Andersson, lärare och läromedelsförfattare 5


Läsnyckel: Krönika • • • •

Ordlista och ordövningar

Krönikan är en personligt skriven tidningstext, för det mesta om ett ämne som många kan känna igen sig i. Den publiceras ofta återkommande, till exempel en viss veckodag, och inom olika ämnen som nöje, sport eller vetenskap. Krönikor delas ibland på sociala medier och kan då nå väldigt många läsare. Syftet med en krönika är att ta del av en persons tankar och åsikter i ett ämne. Därför brukar krönikören vara både synlig och personlig i texten. Detta växlas sedan med resone­ mang som är mer generella. Språket i en krönika är ofta förknippat med en personlig stil som hör ihop med krönikören. Det innebär att krönikören kan ta sig språkliga friheter till exempel genom att använda korta meningar och stycken, skapa nya ord samt använda talspråk och ironi. Han eller hon kan också driva lite med människor, särskilt om de är kändisar.

Sociala medier lär oss att betrakta oss själva som kändisar Den perfekta spegeln är en modern uppfinning. Nu har den tagit steget in i våra mobiler. Vad gör det med oss? I höstas levde jag i drygt en månad utan speglar. Vi hade precis flyttat in i vårt hus i byn. Byggdammet låg i drivor på golvet och som tunt flor över fönstren. I garaget fanns, till min sons förtjusning, en alldeles äkta grävskopa som tålmodigt tuggade sig igenom golvet samt resterna av den gamla viktorianska eldstaden. Speglar fanns naturligtvis ingenstans. Vår prioritet låg i att få värme på nedervåningen. Jag hade förstås en fickspegel. Mascara lyckades jag sätta på mig de flesta dagar, men eftersom jag jobbar hemifrån gick det flera veckor innan jag såg hela mitt ansikte. När jag väl hamnade framför en spegel på väg in på en jobbmiddag i London stelnade jag till. Som Medusa. Slutligen konfronterad av min egen bild. Trots att vi i dag tar dem för självklara har speglar bara varit vanliga i hemmet i drygt 100 år. Att bibeln talar om ”dunkelt som i en spegel” beror på att speglar var just dunkla ting: polerade

16

stenar, eller metallbitar. Först i slutet av 1500talet lyckades man skapa speglar av glas, tenn och kvicksilver. Och de var hiskeligt dyra. Nog för att Emmanuel Macron stolt öppnar upp Versailles för allt från Vladimir Putin till direktörer som får komma hit på förfest innan World Economic Forum i Davos. Men när spegelsalen i Versailles invigdes av den verklige solkungen (Herr Macron får ursäkta) var den verkligen ett underverk. Professor Peter Gärdenfors skriver i boken ”Den svåra konsten att se sig själv” att innan spegeln kom in i var mans hem hade ditt utseende en underordnad roll för social status i samhället. För vanligt folk var det helt enkelt viktigare att ha ”ett gott namn” än att vara snygg. I dag är vi mindre hedersfokuserade. Och mer utseendefixerade. Det senaste decenniet har vi dessutom trätt in i en helt ny typ av spegelsal. I dag tittar sig många av oss inte bara i hallspegeln för att se om vi är tillräckligt presentabla för att gå till jobbet. Utan ifall vi är Instagrambara. Är din kappa tillräckligt färgglad för att sticka ut på bild? Har du haft den i sociala medier förut?


Sociala medier har gjort saker som tidigare bara var flytande delar av vardagen till ögonblick att frysa. En tandhygienist i Alingsås kurerar i dag sin offentliga bild med en nit som för femton år sedan bara kändisar gjorde. ”Nej, du kan inte lägga upp den bilden på mig” vrålar vi som om hela vår karriär och vårt sociala liv stod på spel. Vilket den inte gör. Vi har ju bara hundra följare. Och vi känner kanske hälften. Men sociala medier lär oss att betrakta oss själva som kändisar. Se på våra liv som en serie bilder på en skärm. Och det där att gå ut i sin vardag, varje dag, med tanken, någonstans i bakhuvudet: hur kommer detta att te sig på bild? Det är ett nytt sätt att leva. Och det har fått återverkningar på den svenska friskolemarknaden.

En gymnasieskola försökte nyligen locka elever med kurser som ska utbilda dem till ”influencer” och ”youtuber”. Alltså folk med många följare i sociala medier som får betalt för att göra reklam för olika produkter. I Sverige heter dessa ofta Schulman i efternamn. Utomlands saker som Kardashian. Svenska Instagramkändisar kan få upp mot 100.000 kronor för ett enda sponsrat inlägg. Och globalt lade företag över 500 miljoner dollar på den här typen av marknadsföring 2016. Det är stora summor. Men det är också så stora summor att det pratas allt högre om att det är en bubbla. Reklamföretaget Mediakix gjorde ett experiment. De skapade två helt fejkade Instagramkonton och fyllde dem med bilder på rätt sorts blondin som såg ut att ägna sig åt vad influencers brukar ägna sig åt: konsumtion, träning och ett väldigt högfrekvent intagande av brunch. Sedan köpte de följare till dessa konton. Fejkade följare kostar mellan 30 och 100 spänn för en bunt på tusen styck och fejkade kommentarer kan du skaffa dig för runt en krona styck. Hur enkel processen är visade den svenska sajten Breakit nyligen.

17


Snart fick Mediakix fullständigt fejkade konton erbjudanden om att marknadsföra produkter mot betalning. De blev influencers. Helt utan att ha gått på svensk friskola. Och helt utan att vara verkliga personer. Bara en samling bilder. Sociala medier har gjort saker som tidigare bara var flytande delar av vardagen till ögonblick att frysa. Något att visa upp och få bekräftat. Titta

på min frukost! Se fostret i min mage! Beundra mina nya jeans! (Och om du är influencer: ”köp dem här!”) Och det är väl i sak inget fel med detta. Men vi kollar mobilen i medeltal 80 gånger per dag. Och det kanske är att besöka spegelsalen lite för ofta. Katrine Marçal, DN.se, 2018-02-10

Katrine Marçal Katrine Marçal bor i en by norr om London. Hon är född i Lund och har bott i Storbritannien sedan 2012. Hon skriver intervjuer, reportage och krönikor i Dagens Nyheter. Katrine Marçals bok Det enda könet är översatt till sexton språk och blev utnämnd till en av årets böcker 2012 av tidningen The Guardian.

Spegelsalen, Solkungen och Medusa Versailles är ett känt slott som ligger i Frankrike, utanför Paris. Ludvig XIV (1638-1715), som kallades Solkungen, behövde en plats varifrån han kunde styra Frankrike. Han lät bygga slottet utanför centrum. Slottet är bland annat känt för den fantastiska spegelsalen, som är 73 meter lång, 10,5 meter bred och 12,3 meter hög samt fylld med 357 speglar.

Medusa var i grekisk mytologi en gång en vacker flicka men då hon hade en affär med havsguden Poseidon, straffades hon av Athena. Hon fick ett skräckinjagande utseende och hennes hår förvandlades till slingrande ormar. Alla som tittade på henne blev förstenade. Perseus lyckades ändå besegra henne genom att använda sin sköld som en spegel och han högg av hennes huvud och tog det med sig för att senare förstena Poseidon.

18


Uppgifter Hitta information 1. Varför levde krönikören utan speglar i ett par månader?

2. Vad får vi veta om spegelns historia? Nämn två saker.

3. Vad var viktigt för oss när vi inte hade speglar, enligt Peter Gärdenfors?

4. Vad innebär fejkade följare?

5. Hur många gånger om dagen ”kollar vi mobilen”, enligt Marçal?

Dra slutsatser, jämför och tolka 6. Vad menar krönikören när hon i texten skriver om hur hon fick syn på sig själv i en spegel och stelnade till ”som Medusa”?

19


7. Hur menar krönikören att vår relation till speglar hänger ihop med sociala medier?

8. Vad tycker krönikören egentligen om vårt förhållande till speglar?

9. Hur tolkar du den sista raden i krönikan?

10. Vad för sorts experiment gjorde företaget Mediakix och varför?

Reflektera och utvärdera 11. Vad är en influencer?

20


12. ”Sociala medier har gjort saker som tidigare bara var flytande delar av vardagen till ögonblick att frysa.” Hur tolkar du citatet?

13. Vad gör den här texten till en typisk krönika? Ge två exempel.

14. I läsnyckeln nämns krönikörens personliga stil. Ge exempel ur texten på ironi eller drift med kändisar.

15. a) Utmärkande för krönikörer är att de ofta tar sig språkliga friheter. Kan du ge exempel på sådana i Katrine Marçals text?

b) Vilka fördelar och nackdelar kan den språkliga friheten föra med sig? Blir texten till exempel mer lättläst eller svårläst?

Fördjupningsuppgift

21


Läsnyckel: Populärvetenskaplig artikel • • • • •

Ordlista och ordövningar

Den populärvetenskapliga artikeln är en informerande text som riktar sig till läsare som inte är insatta i ämnet. Texten framställs på ett lättillgängligt sätt. Den populärvetenskapliga artikeln brukar svara på följande frågor: Vad? När? Var? Hur? Varför? Texten har en rubrik och en ingress som ska locka till läsning. Ingressen brukar utgöras av en sammanfattning av det som står i den längre delen av artikeln, brödtexten. Populärvetenskapliga artiklar publiceras ofta tillsammans med en bild och faktaruta eller grafik. I alla vetenskapliga texter ställs krav på att källor redovisas.

Roboten sköter snacket Är du redo att bli intervjuad av en robot nästa gång du söker nytt jobb? Sådana försök startar snart i Sverige. Med ny inlärningsteknik kan artificiell intelligens steg för steg klara allt mer avancerade samtal. Om forskarnas visioner blir verklighet kan vi inte avgöra om vi pratar med en maskin eller en människa i framtiden. Maya är nervös. Efter flera webbaserade tester har hon kallats till en första intervju för jobbet som projektledare på ett stort byggbolag. Hon stiger in i rummet och sätter sig i en stol vid bordet. Mitt emot henne sitter intervjuaren – en robot. Det människoliknande huvudet lyser upp. – Hej Maya! Välkommen till den här anställningsintervjun, säger robotrösten vänligt. – Hej, svarar Maya lite tvekande. Efter några artighetsfraser sätter intervjun i gång. – Berätta om när du senast jobbade i ett team, säger roboten och ler uppmuntrande. Maya berättar, och efter en stund glömmer hon bort att hon pratar med en maskin. Roboten hummar och följer upp svaren med nya frågor. Det märks att den har läst på. Den vet allt om vilka jobb Maya haft tidigare och vilka olika utbildningar hon har. Efter en halvtimme är intervjun över. – Tack så mycket, Maya! Vi kommer att höra av oss, avslutar roboten.

58

Det här påhittade scenariot är fullt realistiskt, enligt Åsa Edman Källströmer, vd för rekryteringsföretaget TNG i Stockholm. Redan nästa år planerar hennes företag att låta en robot hjälpa företagets rekryterare att intervjua jobbkandidater. – Tanken är att roboten ska ta hand om det första urvalet när vi använder många standardiserade frågor, säger hon. Robotens uppgift blir att skanna av kompetenser som samarbetsförmåga och initiativförmåga med hjälp av ett färdigt frågebatteri. Fördelarna är flera, enligt Åsa Edman Källströmer: – Så länge vi laddar roboten med objektiva algoritmer är den neutral. Den engagerar sig inte känslomässigt och tar inte hänsyn till faktorer som kön, ålder, utseende och etnisk bakgrund vilket annars kan påverka bedömningen, säger hon. Att algoritmerna ska vara objektiva kan låta självklart. Men i flera tidigare fall har försök med Al-system visat sig diskriminera kvinnor eller etniska grupper på grund av att algoritmerna som styrsystemen haft en skev utformning. Det problemet vill TNG undvika genom att alla kandidater ska bedömas utifrån samma parametrar och på samma sätt. Rekrytering är bara ett av många områden där talande och sociala robotar kommer att finnas inom en snar framtid. Utvecklingen går


blixtsnabbt tack vare framstegen inom den gren av artificiell intelligens som kallas djupinlärning. Under lång tid var det hopplöst svårt att få robotar att förstå mänskligt tal och forskningen stod och stampade. Men i och med att tekniken med djupinlärning slog igenom för några år sedan har felfrekvensen rasat. Robotarna har inte bara blivit bättre på att tolka vad människor säger, de har också lärt sig att tala på ett mer naturligt sätt. – Framstegen har gått mycket snabbare än vad jag kunnat ana. Robotar klarar idag många uppgifter lika bra som en människa, så länge uppgifterna är väldefinierade, säger Gabriel Skantze, professor i talteknologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Han är en av fyra KTH-forskare bakom det sociala robothuvudet Furhat, som ska användas för att intervjua jobbkandidaterna hos TNG. Furhat kan både tala och förstå en mängd språk. Och tack vare en kamera som följer huvudrörelser kan robothuvudet hålla reda på vem som pratar när det är flera personer som deltar i samtalet. En projektor inne i det konstgjorda huvudet ger liv åt ansiktet. – Vi har lagt mycket jobb på att ge roboten en uttrycksfull mimik. På så sätt kan roboten visa känslor och det är en viktig del av all kommunikation, förklarar Gabriel Skantze. Genom att roboten har ett ansikte skiljer den sig från de röstbaserade robotassistenter som redan finns i mobilen, i företags kundtjänster – eller de allt mer populära hem assistenterna i form av smarta högtalare som kan hjälpa till med vardagliga saker, som att hålla koll på hur länge äggen ska koka, välja ny spellista och beställa resor. Furhat har bland annat prövats som hjälplärare i skolan, och i våras svarade den på frågor som: ”Är planet till Milano i tid?’’, under ett fyra veckor långt test som trafikvärd på Frankfurts flygplats. Enligt Gabriel Skantze kommer snart liknande sociala robotar att finnas i hotellreceptioner, på snabbmatsrestauranger och som guider på museum. Ju mer begränsad och förutsägbar en uppgift är, desto enklare är det att träna upp en robot att sköta den. Att jobba som rekryterare blir däremot en knepigare uppgift, enligt Gabriel Skantze: – Då måste roboten förstå tillräckligt mycket av samtalet för att klara av att ställa relevanta följdfrågor. Och om personen som blir intervjuad ger vaga svar måste roboten kunna be om förtydliganden, exempelvis ”Kan du ge några andra exempel?”

Robothuvudet Furhat är designat för att kunna visa känslor.

Roboten måste också förstå vems tur det är att prata. Om det blir jättelånga pauser flyter inte samtalet smidigt och om roboten börjar prata i munnen på sin samtalspartner blir det rörigt. Detta är något som Gabriel Skantze forskar på. – Tonfall och hur de som deltar i samtalet riktar blicken ger signaler om vems tur det är att tala. Det försöker vi lära roboten med hjälp av djupinlärning. Målet är att roboten ska anpassa sig till motparten under samtalets gång. För att samtalet ska kännas naturligt är det också viktigt att roboten kan tolka och använda korta återkopplingsljud, som ett instämmande hummande eller ett förvånat ”åh”. Detta är något som till exempel Google jobbar hårt med. Företaget har demonstrerat en röstassistent som är närmast omöjlig att skilja från en människa när den till exempel ringer upp och beställer tid hos frisören eller bokar bord på restaurang. – Det är imponerande, men man ska komma ihåg att det bara fungerar för väldigt begränsade uppgifter med en förutsägbar dialog, säger Gabriel Skantze.

59


och studenter från hela världen till en årlig tävling vill företaget driva på utvecklingen. Uppgiften är att bygga ett AI-system som kan föra ett naturligt samtal med en människa i 20 minuter. Alla som har tillgång till Amazons röstassistent Alexa kan hjälpa till att kora vinnaren. Genom kommandot Let’s chat kopplas användaren till en slumpmässigt vald konversationsrobot och får sedan sätta betyg på hur bra roboten klarade samtalet.

På vita duken är vi vana vid robotar som pratar. C­3PO i Star Wars talar universums alla språk.

Tidigare byggde taligenkänning på att talet bröts ned till enstaka ljud – fonem – som sedan pusslades ihop igen till ord med hjälp av statistiska metoder och fonemlexikon. Det krävde både mycket tid och manuellt arbete. Med djupinlärning behövs inte dessa mellansteg. I stället lär sig datorn att gå direkt från tal till text. Det kräver dock stora mängder träningsdata. För att lära sig att boka ett restaurangbesök, som i exemplet med Googles röstassistent, matas AI-systemet först med miljontals inspelade restaurangsamtal. Till slut har systemet analyserat proceduren att boka bord i sådan detalj att det klarar av att göra en egen bordsbeställning under nya förhållanden. På samma sätt måste Furhat lära sig att intervjua jobbkandidater. Första steget är att träna på ett hundratal frivilliga personer. Så småningom kommer roboten att kunna göra riktiga intervjuer på egen hand – och ju fler den intervjuar, desto bättre blir den. Nästa steg blir robotar som kan utföra mer generella uppgifter. Redan i dag pågår till exempel försök att lära robotar att konversera som en människa. – Att föra ett samtal där svaren inte är givna är en svårare nöt att knäcka. Här hjälper det inte att ösa ner data i en svart låda och träna. Roboten måste då också ha ett visst mått av sunt förnuft och kunna läsa av tankar, viljor och intentioner, säger Gabriel Skantze. Ett av de företag som försöker få robotar att föra fria samtal är det amerikanska e-handelsföretaget Amazon. Genom att bjuda in forskare

60

Den som testar kommandot Let’s chat märker att det faktiskt går att föra ett slags samtal, men att dagens AI inte räcker till för en helt fri konversation. Roboten vill gärna styra samtalet mot böcker, filmer eller nyheter och ställer frågor som: ”Vilken är din älsklingsförfattare?” Svaren innehåller data om författaren i fråga, men mer djuplodande än så blir det inte – än så länge. Det krävs fortsatta framsteg inom flera områden, förklarar Nikko Ström, en av de ledande forskarna inom talteknik hos Amazon i Seattle i USA. Han förklarar att forskningen måste gå framåt när det gäller att få maskiner att både förstå och kunna svara med hjälp av naturligt tal. Datorerna måste också bli bättre på att tolka det människor säger genom att förstå sammanhanget och ha ett ”sunt förnuft”. Djupinlärning fungerar bra så länge målet är tydligt, men i en fri konversation finns inga på förhand korrekta svar. Roboten måste lära sig att leta efter svar på många olika ställen och kunna koppla ihop begrepp som ”Zlatan ” och ”fotboll”. Nikko Ström förklarar att djupinlärningsmodellerna därför kompletteras med andra metoder, där AI-systemet får hjälp av forskarna att tolka situationen på rätt sätt. Men varför ska man egentligen kunna snacka med sina prylar? Nikko Ström menar att rösten är det mest naturliga och bekväma sättet att samspela med tekniken. Men bekvämligheten har också en baksida, som har väckt kritik. Röststyrda robotar är alltid påslagna för att kunna reagera på kommandon och hör därför allt som sägs i runmet. Företagen bakom de olika tjänsterna vill använda denna extra information för att kunna skräddarsy annonser. Det är därför också viktigt att föra en diskussion om hur avlyssningen kan användas på andra sätt – och hur den personliga integriteten påverkas av att leva tillsammans med smyglyssnande apparater. Marie Alpman, Forskning & Framsteg (10/18)


Uppgifter Hitta information 1. Vad är Furhat?

2. Enligt Åsa Edman Källströmer är tanken att roboten ska ta hand om det första urvalet när man intervjuar kandidater till nya jobb. a) Vad blir robotens uppgift?

b) Vilka fördelar finns det med att använda en robot när man gör arbetsintervjuer, enligt Åsa Edman Källströmer?

3. I början av texten får vi läsa om Maya som går på en arbetsintervju. Blir Maya intervjuad av en robot? Välj rätt alternativ. Ja, när hon söker arbetet som projektledare för ett stort byggföretag. Nej, texten inleds med ett påhittat, men tänkbart, scenario. Ja, men hon är själv inte medveten om att en robot utför hennes första intervju. Nej, för algoritmerna har varit skeva och missgynnat kvinnor. 4. Vilka olika arbeten har Furhat testat?

5. Vilka arbeten tror forskarna att Furhat skulle kunna vara bra på?

61


Dra slutsatser, jämför och tolka 6. Vad betyder “objektiva algoritmer”?

7. Hur kan Furhat visa känslor?

8. Varför är det viktigt att Furhat visar känslor?

9. Vad går Gabriel Skantzes forskning ut på?

10. Vad krävs, enligt Gabriel Skantze, för att en robot ska kunna föra fria samtal?

Reflektera och utvärdera 11. ”Varför ska man kunna snacka med sina prylar?” a) Vad svarar Nikko Ström?

b) Vilka nackdelar finns det?

62


c) Vad tycker du om talande “prylar”?

12. Tror du att robotar kommer att kunna vara till exempel lärare i framtiden? Ge minst ett argument för ditt svar.

13. Vilka för- och nackdelar finns med AI, enligt dig? Försök hitta stöd för dina tankar i artikeln.

14. a) Vilka källor hittar du i den här artikeln?

b) Är källorna trovärdiga? Motivera ditt svar.

Fördjupningsuppgift

63


FORTSÄTTNING

Läsförståelse Läsförståelseövningar för gymnasiet

I läromedelsserien Läsförståelseövningar för gymnasiet får eleverna möjlighet att arbeta med läsförståelse på ett målinriktat och fokuserat sätt. Serien består av tre böcker med stigande svårighetsgrad: Läsförståelse Grund, Läsförståelse Fortsättning och Läsförståelse Avancerad. Böckerna innehåller noggrant utvalda texter i olika genrer och lämpar sig för såväl individuell träning som arbete i större grupp, till exempel klassgenomgångar. Uppgifterna i serien bygger på följande läsförståelseprocesser: • hitta information i texten och dra slutsatser • tolka och sammanföra information • reflektera över och utvärdera innehåll, form och språk. Läsförståelse Fortsättning innehåller 12 olika sorters texter med tillhörande uppgifter. Här kommer eleverna ibland att stöta på frågor med svar på två olika svårighetsnivåer – en enkel och en avancerad. Det kan hjälpa dem att få syn på kvalitetsskillnader i olika typer av resonemang. I det digitala läromedlet finns ordlistor, ordövningar och fördjupningsuppgifter till varje text. Fördjupningstexten ger eleverna tillfälle att arbeta vidare med ursprungstexten, till exempel i form av muntliga diskussioner eller genom fördjupande skrivuppgifter.

Första upplagan

Art.nr 40341

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144132280  

9789144132280  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded