9789144131863 by Smakprov Media AB

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3

L DE

N LE

Fas 1 Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

CI R

GENREPEDAGOGIK, ASL OCH DIGITALA RESURSER

Fas 4

Fas 2

Skriva en text individuellt eller i par

Studera texter inom genren för att få förebilder

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera

KARIN PETTERSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40044 ISBN 978-91-44-13186-3 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017, 2018, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Inlagelayout: Henrik Hast Alla bilder i boken är författarens egna bilder om ej annat anges. Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Förord till tredje upplagan 9 Förord till första upplagan 11 Om den här boken 13 Ikonerna i bokens marginaler 13

1. Pedagogiska verktyg – teori och praktik 15 En teori om lärande 16 En teori om språk 16 Textgenrer 17 Cirkelmodellen 19 Fas 1 20 Fas 2 20 Fas 3 20 Fas 4 21 Exempel på arbete genom cirkelmodellens fyra faser med beskrivande rapport 21 Lärarens egen planering 21 Elevernas pedagogiska planering 22 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 23 Ta reda på elevernas förkunskaper 24 Sorteringsövning med djurbilder 25 Väcka elevernas intresse och engagemang 25 Bygga upp språket och ämneskunskaperna 27 Sorteringsövning med insektsbilder 28 Insamlande av information 30 Informationsrikedom 33 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 34 Den beskrivande textens uppbyggnad 35 Dekonstruktion av en beskrivande text 35 Arbeta med en sönderklippt text 39 Författarens roll i en beskrivande rapport 39 Öva på att beskriva något 40

Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 41 Steg 1 Ta reda på förkunskaper för att få reda på vilken nivå av stöttning som behövs 42 Steg 2 Väcka elevernas intresse och engagemang 42 Steg 3 Bygga upp språket och ämneskunskaperna 43 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 45 Prov på insektsnamn 46

2. Förskoleklass 47 Att skriva sig till läsning (ASL) 49 Pararbete 50 Skrivpass 51 Finmotorik 53 De första skrivpassen i förskoleklass 54 Att arbeta med textgenrer i förskoleklass 57 Arbete med den personligt återgivande genren 57 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med den personligt återgivande genren 58 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 58 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 60 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 61 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 63 Arbete med den argumenterande genren 65 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med den argumenterande genren 67 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 67 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 70 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 72 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 74 Arbete med den narrativa genren 76 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med den narrativa genren 78 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 78 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 80 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 84 Gemensam planering av text 84 Gemensamt skrivande 87 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 92

3. Årskurs 1 95 Arbete med ASL i årskurs 1 97 Att arbeta med textgenrer i årskurs 1 98 Arbete med den narrativa genren 98 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med den narrativa genren 100 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 100 Bildläsning 102 Gemensam läsning av bok 103 Högläsning av bilderbok 103 Ordna sekvensbilder i kronologisk ordning 104 Återberätta skriftligt 104 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 106 Jämföra två sagor för att komma åt hur de är uppbyggda 107 Plocka ut narrativets struktur ur sagan om de tre små grisarna 109 Läsläxa 112 Meningsnivå 112 Meningskonstruktion 114 Stavning av ord med dubbelteckning 115 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 117 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 119 Omskrivning av sagan om de tre små grisarna 119 Skriva egen saga 120 Arbete med beskrivande rapport 123 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med beskrivande rapport 125 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 125 LPP – Lokal Pedagogisk Planering 125 Namn på skogsdjur 126 Klassificera djur 127 Filmvisning 127 Däggdjur 128 Sorteringsövning i att klassificera däggdjur i olika djurordningar 130 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 131 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 134 Samla information i en sexfältare 134 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 136 Detaljerad läsning och omskrivning av text 136 Arbete med detaljerad läsning av texten om vargen 139 Förberedelse inför gemensam omskrivning 142 Gemensam omskrivning 142 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 143 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 145

Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 146

4. Årskurs 2 151 Inlärning av att skriva för hand 152 Bokstävernas grundformer 153 Bokstavsformande 155 Att arbeta med textgenrer i årskurs 2 156 Arbete med förklaring 156 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med förklaring 158 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 158 LPP – Lokal Pedagogisk Planering 158 Egna fjärilslarver 159 Plansch 159 Film 159 Gemensam läsning om tistelfjärilens livscykel 161 Placera bilder på tistelfjärilens förvandling i flödesschema 162 Bilduppgift 162 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 163 Pussla ihop sönderklippt text och sekvensbilder + genreplansch 164 Pussla ihop en ny förklarande text med tillhörande bilder 166 Temaprogression 167 Fas 3 och 4 – skriva en gemensam text – modellera – och skriva en text individuellt eller i par 168 Förberedelse inför detaljerad läsning 170 Detaljerad läsning 171 Förberedelse inför omskrivning 172 Omskrivning av texten i skrivpar 173 Arbete med den personligt återgivande genren 174 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med den personligt återgivande genren 176 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 176 Aktionsverb 178 Dekonstruera en text 179 Tidsord 181 Aktionsverb 182 Evaluerande språk 183 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 184 Återberätta muntligt och göra en gemensam tankekarta 185 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 186 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 188 Lärandemål 188 Arbete med instruktion 189

Att arbeta utifrån cirkelmodellen med instruktion 191 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 191 Muntlig programmering 192 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 195 Verb i imperativ 197 Simon säger 198 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 198 Gemensamt skrivande 200 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 202

5. Årskurs 3 205 Skrivande i årskurs 3 205 Att arbeta med textgenrer i årskurs 3 207 Arbete med instruktion 207 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med instruktion 209 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 209 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 212 Instruktionens struktur 212 Verben i tillvägagångssättet 213 Charader 214 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 215 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 218 Arbete med narrativ 219 Att arbeta utifrån cirkelmodellen med narrativ 223 Fas 1 – bygga upp kunskap inom ämnesområdet 223 Filmer 223 Karta över stjärnhimlen 224 Högläsning 224 Samtal om stjärnmyter 225 Fas 2 – studera texter inom genren för att få förebilder 226 Struktur 226 Nominalgrupper 227 Dialog – sägesverb 229 Aktionsverb 231 Fas 3 – skriva en gemensam text – modellera 232 Stjärnbild 232 Planeringsmall 234 Skrivande 236 Fas 4 – skriva en text individuellt eller i par 237 Bilduppgift 237 Planering inför skrivande 237 Skrivande 238 Bedömning 238

6. Förslag på fler skrivuppgifter och presentation av de digitala resurser som används i boken 241 Veckans ljud 241 Listtexter 242 Mönstermeningar 242 Mönstertexter 244 Skriva om en bok 245 Stafettskrivning 246 Presentationer 247 Att arbeta utifrån Cirkelmodellen 247 Dikter 249 Gåtor 250 Räknehändelser 251 Digitala resurser 252 Smartboard 252 Smart Notebook 253 Dokumentkamera 254 Surfplattor och datorer 254 Appar 255 Webbsidor 256 Referenser 257 Böcker som refereras till i undervisningsexemplen 259 Filmer 259

Förord till tredje upplagan

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 kommer nu ut i en tredje om arbetad utgåva. Boken är skriven för att ge lärare, både ni som är nya i arbetet och ni som är mer erfarna, stöttning i att möta de utmaningar som ni står inför dagligen. I boken går jag igenom autentiska undervisningsexempel steg för steg och kopplar till teori. Mycket av det arbetsmaterial som jag beskriver i boken finns som kopieringsunderlag, både i det tillhörande arbetshäftet och i digital form på bokens webbplats. Vi har i dag en skola där eleverna i gruppen som vi undervisar har vitt skilda kunskaper både vad gäller ämne och språk. Det kan handla om ny anlända elever med nästan obefintliga kunskaper i svenska till elever som pratar – för sin ålder – avancerad svenska. Ämneskunskaperna kan variera lika mycket. För att säkerställa att alla elever får möjlighet att nå sina och skolans mål måste läraren stötta varje elev på det sätt och i den grad som eleven behöver. Det är därför viktigt att hitta ett undervisningssätt som stöttar alla elever i deras utveckling oavsett på vilket utvecklingssteg de befinner sig – det som kallas en differentierad undervisning. Den 1 juli 2019 trädde Skolverkets Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser i kraft. Den har som syfte att upptäcka och sätta in stöd så tidigt som möjligt för de elever som är i behov av det. Vi vet att det är av största vikt att så tidigt som möjligt fånga upp de elever som riskerar att inte nå målen. Vi vet också att de elever som inte fått stöd insatt tidigt ofta kommer på efterkälken och får kämpa hårt resten av skolgången. Ju tidigare stödet sätts in, desto större blir elevens chanser att nå skolframgång. När jag utvecklat den undervisning som beskrivs i boken har målet hela tiden varit att arbeta förebyggande, att få med alla elever från början samtidigt som jag utmanar de som har det lätt för sig. Tanken är att så få som möjligt då behöver extra stödinsatser utöver de som redan är inbakade i klassundervisningen. Vi lärare

ska lägga den största delen av vår planeringstid på att förbereda och planera undervisning som stöttar alla elever i att nå målen, så att det inte behöver gå så stor del till att planera och dokumentera hur vi ska fånga upp de elever som inte nått undervisningens mål. Prepare not repair, som det uttrycks på engelska. De pedagogiska verktyg som beskrivs i denna bok – som Cirkelmodellen, genrepedagogik, ASL (Att Skriva sig till Läsning) och digitala resurser – är särskilt bra för elevgrupper där eleverna behöver olika nivåer av undervisningsstöd. Boken ger dig en grundkunskap om teorin bakom Cirkelmodellen, genrepedagogiken och ASL samt många konkreta undervisningsmodeller som du lätt kan anpassa till din undervisning. Samtliga undervisningsexempel i boken är tagna från min egen undervisning. Jag har lång erfarenhet av att arbeta i skolor där elevernas sociokulturella bakgrund varierar såväl som deras nivåer i språk- och kunskapsutveckling. Jag har utvecklat min undervisning för att möta och stötta alla mina elever oavsett vilken nivå de befinner sig på. I denna tredje upplaga av boken har jag byggt ut samtliga kapitel med bland annat mer teori. Jag har även infogat en ny del i kapitlet om årskurs två som beskriver hur jag integrerat textgenren instruktion i arbetet med programmering och där jag beskriver hur vi i undervisningen stegvis går från vardagsspråk till skolspråk. Denna nya upplaga är skriven för både nya och gamla läsare med hopp om att den ska bidra till att utveckla undervisningen. Det tillhörande digitala materialet finns på bokens webbplats, som du når via koden som finns på insidan av bokens omslag. Augusti 2020 Karin Pettersson

Föror d ti ll tr edje uppl agan

Om den här boken

Boken är tänkt att användas för kollegialt lärande men kan även användas för självstudier. Läsaren kan med fördel omsätta bokens många praktiska exempel i sin egen undervisning. Det ingår därför en mängd extramaterial i form av ett häfte med arbetsmaterial samt tillgång till digitalt material. I slutet av boken finns en förteckning över de digitala resurser som används i de praktiska exemplen. Där får du mer utförliga presentationer av de digitala resurserna. För att göra det enklare för dig att navigera i boken har vi lagt mycket information i marginalerna.

IKONERNA I BOKENS MARGINALER Boken ger dig grunderna i språk- och kunskapsutvecklande undervisning. För att göra det lite enklare för dig att fokusera på det som är kärnan i vissa aspekter har vi infogat språkbubblor med – ibland lite förkortade – citat från texten bredvid. Facktermer och begrepp som kan behöva en förklaring har vi markerat med fetstil i texten. I marginalen bredvid finns en textruta med begreppsförklaringen. Det finns arbetsmaterial till många av bokens undervisningsexempel. Tanken är att du lätt ska kunna omsätta dem i egen praktisk verksamhet. Materialet finns samlat i det separata häfte som ligger längst bak i boken. I boken ser du ikonen intill det avsnitt som ett arbetsmaterial i häftet är kopplat till, och ofta förtydligas hänvisningen med parentesen ”(se Arbetsmaterial)”. I ikonen anges ett nummer som överensstämmer med numret på aktuellt kopieringsunderlag i häftet. Arbetsmaterialet finns även i digital form på bokens webbplats, som du når via koden på bokomslagets insida.

Eleverna behöver ett metaspråk – ett språk för att tala om språk.

ARBETSMATERIAL

X:X

K APITEL 1

Pedagogiska verktyg – teori och praktik

Bokens pedagogiska utgångspunkt är genrepedagogiken och Cirkelmodellen, också kallad Cykeln för undervisning och lärande som ursprungligen kom från Martin och Rothery (1986) och senare beskrivits av bland annat Gibbons (2018a; första upplagan 2006). Cirkelmodellen ger en bra bas för lärare som ska leda alla sina elever till de förmågor som efterlyses i Lgr 11, som till exempel förmågan att självständigt skriva texter i olika genrer. Genrepedagogiken kommer ursprungligen från Australien där den utvecklades på 1980-talet med syftet att ta fram en undervisningsmodell där det skapas förutsättningar för alla elever att delta och lyckas i undervisningen på en åldersadekvat nivå. Genrepedagogiken stöttar genom en explicit undervisning elevernas utveckling av skolspråket, och man arbetar parallellt med ämnesundervisningen och språkundervisningen i alla ämnen. En explicit undervisning är en strukturerad undervisning där språket och språkförståelsen utvecklas i ett naturligt sammanhang (Gibbons 2018a), där läraren synliggör och modellerar till exempel texters struktur, språkliga drag och syfte liksom hur språk används i olika sammanhang. Text skapas i ett socialt sammanhang, vilket ger eleverna en naturlig förståelse för dess syfte och språkliga drag. Läraren bygger undervisningen utifrån elevernas behov och skräddarsyr den stöttning som behövs. Motsatsen är implicit undervisning där eleverna får en lektion med lösa grammatikövningar, en lektion med läsförståelsestrategier, en lektion om stavning och så vidare utan att lektionerna har ett sammanhang, och läraren följer upp med kontrollfrågor. Man brukar säga att genrepedagogiken vilar på tre ben: Vygotskijs teori om lärande, Hallidays teori om språk och Martin och Rotherys pedagogiska modell (textgenrer och cykeln för undervisning och lärande) (se t.ex. Johansson & Sandell Ring (2019).

Kapitel 1

EN TEORI OM L ÄR ANDE Den ryske psykologen Lev Vygotskijs (1896–1934) forskning är central i genrepedagogiken. Det sociokulturella perspektivet på lärande bygger i huvudsak på hans teorier. Vygotskij menar att det är i samspel med andra som vi kommer vidare i vår inlärning och att interaktionen spelar en viktig roll för inlärning och språkutveckling. Eleverna behöver få modeller att imitera, en hög kognitiv utmaning och hög grad av stöttning. Stöttning är ett tillfälligt framåtsyftande stöd som ges till eleven för att hen i ett senare skede ska klara av uppgiften på egen hand. Vid möte med nya utmaningar får eleven hög grad av stöttning. Vartefter eleven blir tryggare trappas stöttningen stegvis ner tills eleven klarar av det på egen hand. Det är när lärandet ligger steget före nästa utvecklingsfas som vi lär oss mest, något som benämns den närmaste utvecklingszonen.

Lärandezon/den närmaste utvecklingszonen Undervisningens och lärandets fyra zoner (fritt efter Mariani 1997 och Gibbons 2018a).

Frustrationszon/ änglanzon

HÖG STÖTTNING

LÅG STÖTTNING

Trygghetszon

Uttråkningszon

LÅG KOGNITIV UTMANING

EN TEORI OM SPR ÅK Genrepedagogiken hade aldrig blivit så framgångsrik som den är utan Hallidays syn på språk som lärs in i en social kontext och den funktionella grammatiken (Halliday 1993). Du behöver dock inte behärska den funktionella grammatiken till fullo för att börja arbeta genrepedagogiskt, utan lär dig lite i taget vartefter du plockar in det i klassrummet. Till skillnad från den traditionella grammatiken som bygger på språkets form, så bygger den funktionella grammatiken på språkets funktion. I den funktionella grammatiken används det andra begrepp än i den traditionella grammatiken, till exempel delas inte språket in i substantiv, verb och adjektiv utan i stället talar man om deltagare, processer (verb) och omständigheter. Processer är det samma som verb inom den traditionella grammatiken, deltagare uttrycker vem, vilka eller vad

HÖG KOGNITIV UTMANING

P e d a g o g i s k a v e r k t yg – t e o r i o c h p r a k t ik

som deltar medan omständigheter talar om var, när, hur, med vem eller varför processerna pågår. Plötsligt sprang den stora ståtliga älgen in i skogen. Omständighet – svarar på frågan Vart? Deltagare – svarar på frågan Vem? Process – svarar på frågan Vad hände? Tidsomständighet – svarar på frågan När ?

Genom begreppen får elever och lärare ord och uttryck för att tala om språket och dess funktion, ett metaspråk. För vidare läsning se till exempel Holmberg och Karlsson (2013), Hedeboe och Polias (2008), Johansson och Sandell Ring (2019).

TE XTGENRER Inom genrepedagogiken har en grupp lingvister i Australien identifierat de vanligaste skolgenrerna, de genrer som eleverna möter och skriver i skolan. I Lgr 11 (Skolverket 2019a) kallas de för texttyper men jag har här valt att använda begreppet textgenre, vilket används inom genrepedagogiken. Grupper av texter som har samma syfte kallas för textgenrer. I grundskolans tidiga år använder vi mest textgenrerna som har syftet att: ŕ ŕ ŕ ŕ ŕ ŕ

återberätta något (t.ex. en upplevd händelse eller ett händelseförlopp) berätta något (t.ex. en saga eller en berättelse) beskriva något (t.ex. ett djur) instruera om något förklara något (t.ex. en livscykel) argumentera för eller mot något.

Redan på lågstadiet ska eleverna lära sig strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till texternas typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. Lgr 11, Kursplan i svenska, Centralt innehåll i åk 1–3

18 Orientering En serie händelser Problem Lösning Avslut Tidsord (först, en dag, sedan)

Orientering En serie händelser Personlig kommentar

Tidsord (först, sedan, därefter)

Preteritum Aktionsverb ( gick, åkte, lekte) Beskrivande ord

Struktur

Samman länkande ord

Andra språkliga drag

Preteritum Aktionsverb ( gick, hoppade, kastade) Mentala verb (undrade, funderade, hoppades) Beskrivande ord

Att underhålla, förmedla kunskap

Att berätta vad som hänt

Syfte

Narrativ

Personligt återgivande

Fritt efter Gibbons 2018a, s. 123–125.

Genre

Aktionsverb i imperativ (dela, hacka, klipp)

Tidsord (först, sedan, därefter)

Målinriktat Stegvisa moment

Att instruera hur något görs

Instruerande

Presens Verben att vara och att ha Specifikt ordförråd

Förekommer vanligtvis inte

Klassifikation Beskrivningar

Att beskriva ett fenomen

Beskrivande

Presens Aktionsverb i passiv form

då, därför att, när, nämligen, först, två veckor senare, till slut

Identifikationssteg Förklaringssteg

Att förklara fenomen

Förklarande

Språk för att övertyga

för det första, för det andra, därför, emellertid

Personligt ställningstagande Argument och bevis, motargument (diskussion) Slutsats

Att övertyga andra

Diskuterande/ Argumenterande

Kapitel 1

P e d a g o g i s k a v e r k t yg – t e o r i o c h p r a k t ik

Här följer en sammanställning över de genrer som eleverna bör möta och undervisas i under lågstadiet. Sammanställningen är tänkt som ett stöd till dig som lärare. För att du ska kunna undervisa om de olika textgenrerna behöver du vara medveten om de olika genrernas uppbyggnad och språkliga drag. Läs Låt språket bära (Johansson & Sandell Ring 2019) för att lära dig mer om de olika textgenrerna. Förutsättningen för att bygga upp förmågan att skriva texter i olika genrer är att eleven får kunskap såväl om texternas ämnen som om texternas språkliga drag och uppbyggnad. Att kunna förstå och producera texter är en av de viktigaste förutsättningarna för förmågan att lära.

Att kunna förstå och producera texter är en av de viktigaste förutsättningarna för förmågan att lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Lgr 11, Kursplan i svenska, Syfte

CIRKELMODELLEN Genom exempel med verkliga klassrumssituationer ger jag modeller för din undervisning som du kan anpassa efter din grupps behov. Jag går igenom cirkelmodellens fyra faser och visar hur ämneskunskap och läs- och skrivförmågor kan utvecklas hand i hand.

ARBETSMATERIAL

Fas 1 Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

Fas 2

Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

FORMATIV BEDÖMNING

Studera texter inom genren för att få förebilder

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera

Kapitel 1

Cirkelmodellen är uppdelad i fyra faser. Den formativa bedömningen löper genom samtliga faser och står därför i mitten. Att arbeta sig igenom alla fyra faserna tar tid, men det är väl värt den tiden då arbetet som lagts ner visar sig i elevernas kunskaper och kvaliteterna i deras texter. Det visar sig även i deras förmåga att kunna läsa och förstå texter i genren. När man presenterar en ny textgenre för en elevgrupp eller arbetar med en textgenre som eleverna inte är trygga med än, rekommenderas det att arbeta igenom samtliga faser grundligt. När eleverna är tryggare med textgenren blir du också friare i din undervisning: faserna kan mer flyta in i varandra och ibland kan du hoppa över en fas. I exemplen som ges i den här boken kommer vi dock att arbeta igenom alla fyra faserna varje gång.

I fas 1 byggs kunskap upp inom fältet, ämnesområdet. Eleverna ska få så mycket kunskap om ämnet att de i fas 4 kan skriva om det. Fasen inleds med att du tar reda på elevernas förförståelse för att sedan bygga vidare på den. Kunskapen kan byggas upp genom att exempelvis söka information i böcker, på film eller på internet, genom studiebesök, lärargenomgångar, gruppdiskussioner, muntliga övningar eller genom att intervjua en expert. Fas 2

I fas 2 studeras texter inom genren för att få förebilder. Modelltexter läses och dekonstrueras tillsammans med eleverna för att visa på textens syfte, struktur och språkliga drag. Fas 3

I fas 3 skrivs en gemensam text, där ni använder er av den ämneskunskap ni byggt upp i fas 1 och den genrekunskap ni byggt upp i fas 2. Syftet med att skriva den gemensamma texten är att modellera för eleverna hur en text i den aktuella genren skrivs och hur ni använder er av de ämneskunskaper och de genrekunskaper som ni byggt upp. I det gemensamma skrivandet sker en dialogisk interaktion och språklig förhandling mellan läraren och eleverna, exempelvis: ŕ Hur ska vi börja texten? ŕ Vad är syftet med texten?

Fas 1

Arbetsmaterial

Tordyvel Dödgrävare

Geting Bi

Humla

Röd skogsmyra

4 016 5 S P R Å K- O C H K U N S K A P S U T V E C K L A N D E U N D E R V I S N I N G F – 3 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Arbetsmaterial 3:7 – Djurbilder

4 016 5 S P R Å K- O C H K U N S K A P S U T V E C K L A N D E U N D E R V I S N I N G F – 3 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Steklar

Skalbaggar

Fjärilar

Arbetsmaterial 4 – Plansch med steklar, skalbaggar och fjärilar

Ungar Fortplantning

Vad äter djuret? Föda

4 016 5 S P R Å K- O C H K U N S K A P S U T V E C K L A N D E U N D E R V I S N I N G F – 3 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Hur ser det ut? Utseende

Vad är det för djur? Klassifikation

Övrigt

Var finns djuret? Boplats

Arbetsmaterial 5 – Sexfältare: Djur

4 016 5 S P R Å K- O C H K U N S K A P S U T V E C K L A N D E U N D E R V I S N I N G F – 3 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Hur ser växten ut? Utseende

Vad kan man använda växten till? Användningsområde

Vad är det för växt? Klassifikation

Hur ser växtens livscykel ut? Livscykel

Övrigt

Var växer växten? Förekomst

Arbetsmaterial 6 – Sexfältare: Växter

Arbetsmaterial 7 – Text om den röda skogsmyran Den röda skogsmyran Den röda skogsmyran kallas även för stackmyra och är en av våra vanligaste myror. Den är en insekt som hör till gruppen steklar. Till steklarna hör även getingar och bin. Utseende Den röda skogsmyran är en stor myra. Den kan bli drygt en centimeter lång. Honan och arbetsmyran är svarta med rödbrun framkropp medan hanen är helt svart eller mörkt brun. Boplats Den röda skogsmyran bor i en myrstack tillsammans med massor av andra myror. Det kan finnas miljoner myror i en enda stack. Stacken är byggd av pinnar, barr och strån. Myrstacken kan bli mycket stor. Den kan ibland bli upp till två meter hög och nå två meter ner under jorden. Under jorden finns det många gångar. Stacken är omgiven av myrstigar.

Fortplantning I marken under myrstacken bor myrdrottningarna. De lägger flera ägg om dagen. En drottning kan lägga 300 ägg om dagen. Äggen kläcks efter cirka 14 dagar. Ur äggen kommer larver som sköts om av arbetsmyrorna. Larverna växer snabbt 2-3 veckor, och efter bara 14 dagar blir de puppor. De är puppor i 2–3 veckor,innan innande deblir blir vuxna myror. Fiender Den röda skogsmyrans fiender är hackspetten, gröngölingen och björnen. Övrigt Den röda skogsmyran är mycket stark. Den orkar bära saker som väger 20 gånger så mycket som den själv gör.

4 016 5 S P R Å K- O C H K U N S K A P S U T V E C K L A N D E U N D E R V I S N I N G F – 3 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Föda Den röda skogsmyran äter nektar, insekter och döda djur. Myrans larver matas med bladlussaft.

Arbetsmaterial 8:1 – Text om guldbaggen Arbetsmaterial 8:1 – Text om guldbaggen Guldbagge Guldbagge

4 016 5 S P R Å K- O C H K U N S K A P S U T V E C K L A N D E U N D E R V I S N I N G F – 3 © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Pettersson, Pettersson, K (2017), K (2017), SpråkSpråkoch kunskapsutvecklande och kunskapsutvecklande undervisning undervisning – Arbetsmaterial – Arbetsmaterial © Hallgren © Hallgren & Fallgren & Fallgren Studieförlag Studieförlag AB AB

Guldbaggen är en insekt som hör till ordningen skalbaggar. Det finns flera olika sorters guldbaggar. I Sverige bl.a. arterna gräsgrön guldbagge Guldbaggen är en insekt somfinns hör till ordningen skalbaggar. Det finnsoch fleraolivgrön olika guldbagge. sorters guldbaggar. I Sverige finns bl.a. arterna gräsgrön guldbagge och olivgrön guldbagge. Guldbaggen har fått sitt namn eftersom skalet brukar glänsa som metall. Både gräsgrön ochhar olivgrön guldbagge är grönglänsande blir cirka mm Både långa. Guldbaggen fått sitt namn eftersom skalet brukaroch glänsa som 20 metall. Guldbaggen är den enda skalbaggen som kan flyga utan att fälla upp sina hårda gräsgrön och olivgrön guldbagge är grönglänsande och blir cirka 20 mm långa. täckvingar. Guldbaggen är den enda skalbaggen som kan flyga utan att fälla upp sina hårda täckvingar. Guldbaggen är vanlig i hela Sverige. Den trivs på ängar och i trädgårdar. Under soliga dagar är utei hela och flyger medan mulna sitter och sover Guldbaggen är den vanlig Sverige. Den den trivs under på ängar ochdagar i trädgårdar. Under inne blomma. soligai en dagar är den ute och flyger medan den under mulna dagar sitter och sover inne i en blomma. Guldbaggen äter nektar och frömjöl. Den äter också blommans kronblad. genomgår förvandling med de fyra stadierna Guldbaggen äter nektar en ochfullständig frömjöl. Den äter också blommans kronblad.ägg, larv, puppa och fullvuxen insekt. Guldbaggens livscykelmed är lång och stadierna varar i flera år. larv, Guldbaggen genomgår en fullständig förvandling de fyra ägg, puppa och fullvuxen insekt. Guldbaggens livscykel är lång och varar i flera år.

Karin Pettersson är leg. lärare och verksam vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet. Hon har lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga elever och är flitigt anlitad föreläsare inom lärarutbildning och lärarfortbildning.

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 GENREPEDAGOGIK, ASL OCH DIGITALA RESURSER Att kunna förstå och producera texter är en av de viktigaste förutsättningarna för förmågan att lära. Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 ger läsaren en teoribas för språk- och kunskapsutvecklande undervisning och beskriver hur man arbetar samlat med genrepedagogik, ASL (Att Skriva sig till Läsning) och digitala resurser som appar, smartboard, surfplattor och datorer. Författarens pedagogiska utgångspunkt är Cirkelmodellen, eller Cykeln för undervisning och lärande. Steg för steg går hon igenom modellens fyra faser och visar hur ämneskunskap och läs- och skrivförmågor kan utvecklas i samklang. Beskrivningarna konkretiseras genom en mängd exempellektioner, i syfte att ge lärare modeller för undervisning som kan användas direkt i klassrummet och anpassas efter de egna elevernas skilda behov. Författaren beskriver även pedagogiska verktyg som är särskilt bra i undervisningsgrupper där eleverna behöver olika nivåer av undervisningsstöd. I denna nya upplaga har samtliga kapitel utökats med bland annat mer teori. Ett nytt avsnitt om hur textgenren instruktion kan integreras i arbetet med programmering har också tillkommit. I boken ingår arbetsmaterial i form av kopieringsunderlag med texter, bilder och ifyllbara mallar för planering, bedömning och arbete med texter, det vill säga allt material som behövs för genomförandet av exempellektionerna i boken. Arbetsmaterialet finns även i digital form på bokens webbplats. Boken vänder sig främst till grundlärare F–3 och till studenter på grundlärarutbildningen. Tredje upplagan

Art.nr 40044

studentlitteratur.se