9789144131382

Page 1

HÖKENS VINGAR Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR


HÖKENS VINGAR Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

Hökens vingar Lärarpaket är ett lärarpaket som består av två delar: lärarhandledning och digitala resurser. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl den digitala som den tryckta delen.­

LÄRARHANDLEDNING Hökens vingar Lärarpaket innehåller fördjupning om högläsning och hur textbearbetning kan ske i elevgruppen, högläsningstexter och undervisningsförslag till varje högläsningstext.

DIGITALA RESURSER De digitala resurserna innehåller samtliga högläsningstexter med inläsning, samt tillhörande digitala illustrationer och förberedda genomgångar.

Samtliga högläsningstexter inlästa med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på d ­ ator, surfplatta och ­mobiltelefon

Art.nr 40311

klicka på bilden och prova


L

A R Ä

ET K A RP

Ann S. Pihlgren



Ann S. Pihlgren

LÄRARPAKET


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

BILDKÄLLOR Shutterstock.com: 62, 99, 100, 135, 143, 159, 160, 161, 166, 173, 187 Ann S. Pihlgren: 134 Thron Ullberg: 152 TEXTKÄLLOR 136–137 ur "En Myras liv" av Linn Gottfridsson, Rabén & Sjögren 144–146 ur "Loranga" av Barbro Lindgren, Rabén & Sjögren 164 "Böcker ska blänka som solar" © Lennart Hellsing – licensierat genom ALIS

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Maria Heimer Illustrationer: Johan Unenge, Moa Graaf Formgivning: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form Art.nr 40311 ISBN 978-91-44-13138-2 © Författarna och Studentlitteratur AB 2019 Upplaga 1:1 Printed by Eurographic Group, 2019


Välkommen till Hökens vingar

4

Den viktiga högläsningen – teori och forskning

7

Första dagen – JOHAN UNENGE

25

Spindel – KARIN DANIELSSON

34

Höstruskigt – JOHAN UNENGE

42

Pannkakan – EN FOLKSAGA

51

Räv – KARIN DANIELSSON

63

Gula pennor – JOHAN UNENGE

71

Djurrim – EVA NORINDER

78

Lucia – JOHAN UNENGE

84

Hare – KARIN DANIELSSON

91

Istappen – SOFIA JOHANSSON

99

Bokstavskompisar – JOHAN UNENGE

107

Kattuggla – KARIN DANIELSSON

115

Solskatten – JOHAN UNENGE

121

Fjärilen

129

Bästis-Henny – LINN GOTTFRIDSSON

135

Landskampen – BARBRO LINDGREN

143

Barbro Lindgren

152

Sifferrim – EVA NORINDER

159

Måsen – SOFIA JOHANSSON

166

Min nya cykel – MAGNUS LJUNGGREN

173

Illustrationer till texterna

194


Välkommen till Hökens vingar! Hökens vingar är ett läromedel för undervisning i förskoleklass och utgår från lärarens högläsning för att utveckla elevernas språk. Materialet omfattar såväl att läsa och lyssna som att skriva, tala och tänka om innehållet. Materialet består av två paket:

ELEVPAKET som innehåller:

• en arbetsbok, där eleven tränar på läsförståelse, att följa en instruktion samt skapa egna inre bilder. • digitala övningar där eleverna enskilt eller parvis kan träna på ordförståelse genom att arbeta med interaktiva övningar som utgår från ljud och bild samt lyssna på högläsningstexterna efter lärarens högläsning för att fördjupa sin förståelse. Lärarens högläsning är dock grunden för förståelsen och upplevelsen av texten och kan inte ersättas med att eleverna enbart lyssnar på texten.

LÄRARPAKET med lärarhandledning och digitala resurser

som innehåller: • fördjupning för läraren om teori och forskning om högläsning och hur textbearbetning kan ske i elevgruppen. • högläsningstexter med lärarhandledning till varje text om hur läraren kan arbeta med texten i elevgruppen. Till flertalet av texterna finns illustrationer att visa inför och under högläsningen, sidan 194–217. Illustrationerna finns även i de digitala resurserna, se nedan. • digitala resurser i form av inlästa högläsningstexter, illustrationer att visa digitalt inför och under högläsningen, kopieringsunderlag och förberedda genomgångar. Lärarhandledningens fördjupningstext beskriver hur högläsning bidrar till elevernas språkutveckling och hur läraren kan förbereda och genomföra högläsning. Den innehåller även frågor och för- och efterarbeten som fördjupar elevernas förståelse för text, läsning och språk.

4


Lärarhandledningens undervisningsförslag följer en liknande arbetsgång i arbetet med texterna. Undervisningen innebär att eleverna kommer att höra texten flera gånger vid olika tillfällen under en vecka och bearbeta den på olika sätt för att fördjupa sin förståelse och kunskap. Vissa av de föreslagna aktiviteterna är mer omfattande än andra. I vissa fall kan aktiviteterna därför med fördel spridas ut till två eller fler veckor:

1. Eleverna diskuterar en fråga tillsammans innan den första högläsningen av texten sker. Frågan underlättar textförståelsen och ger eleverna möjlighet att koppla texten till sina tidigare erfarenheter. I sagan om Pannkakan är den första frågan Hur kan man göra för att få något som man vill ha? Här kan också en introduktion och eventuell bildpromenad göras, där eleverna funderar över vad som kan komma att hända i texten. Bildpromenaden innebär att lärare och elever tittar på bokens bilder och diskuterar tillsammans vad boken kan handla om, innan texten läses. Därefter sker den första högläsningen. 2. Vid nästa tillfälle genomförs den andra högläsningen. Under och efter läsningen diskuteras gemensamt frågor som uppkommer vid läsningen och eventuella faktafel eller missförstånd klaras ut. I texten Djurrim är exempelvis en fråga i samband med högläsningen Vad betyder de olika sakerna som djuren säger? Hur kan de se ut, tror ni? Syftet är att eleverna ska förstå händelseförloppet och textens innehåll. 3. Vid tredje tillfället fördjupar eleverna sin språk- och begreppsförståelse för att utveckla språkkunskaper och för att visa på strategier för hur man kan tänka om definitioner och hur man närmar sig okända ord. I samband med faktatexten Fjärilen kan begrepp som insekt, sugsnabel, nektar, stjälkar, larv och puppa undersökas. Här genomförs också de övningar som finns i elevernas arbetsbok. 4. Vid fjärde tillfället genomförs en fördjupad dialog om textens innehåll. Syftet är att fördjupa elevernas förståelse för texten genom att ge eleverna möjlighet att själva undersöka och pröva de idéer som texten behandlar mot sin egen erfarenhet. Samtalet fokuserar på tolkningar av textens innehåll för att fördjupa elevernas förståelse. I dialog om texten Bokstavskompisar kan en sådan fråga vara Varför sätter sig Lollo i sin bänk istället för att göra ord med de andra? 5. Vid femte tillfället bearbetar eleverna innehållet genom att själva använda sig av de idéer som läsningen givit upphov till i syfte att integrera nya tankar och jämföra med sina egna erfarenheter. I samband med högläsning av texten Sifferrim kan eleverna exempelvis tillsammans hitta på egna sifferrim eller ett annat tematiskt rim.

5


För vissa texter föreslås också möjliga, längre temaarbeten där texten kan ingå. I varje avsnitt kommenteras också hur undervisningen relaterar till Skolverkets kartläggning i förskoleklass (Skolverket, 2019) och vilka områden som aktiviteten berör. I de digitala resurserna som medföljer Hökens vingar Lärarhandledning finns förberedda genomgångar som du kan använda i den gemensamma undervisningen. Med hjälp av de förberedda genomgångarna kan du bland annat inför, under och efter högläsningen visa illustrationer till texten samt bearbeta högläsningen genom att till exempel samtala om bilder och skapa en gemensam tankekarta.

Den här symbolen leder till förberedda genomgångar. Den här symbolen leder till en tavla där du kan skapa egna genomgångar. Den här symbolen leder till kopieringsunderlag.

Författaren till lärarhandledningen i Hökens vingar Fil. dr Ann S. Pihlgren är bland annat lärarutbildare, förskole- och skolutvecklare i flera kommuner samt forskningsledare vid Ignite Research Institute. Ann har arbetat som förskolechef och rektor, förvaltningschef och kvalitetsutvecklare för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Hon är aktuell med flera delar i Skolverkets Läslyft för förskolan, förskoleklassen och skolan och har bland annat deltagit i framtagandet av den nya läroplansdelen för fritidshem i samverkan med gruppen som arbetade med läroplansdelen för förskoleklassen. Hon är författare till ett flertal pedagogiska och didaktiska böcker.

6


Johan Unenge

Första dagen är den inledande berättelsen av sex i Hökens vingar, skrivna och illustrerade av Johan Unenge. De övriga texterna är Höstruskigt, Gula pennor, Lucia, Bokstavskompisar och Solskatten. Johan Unenge är barnboksförfattare och illustratör och har bland annat skrivit och illustrerat böckerna om Eva & Adam och Hotell Gyllene Knorren. Berättelserna i Hökens vingar är skönlitterära och handlar om Lollo och Ville och deras upplevelser i förskoleklassen. Varje berättelse är fristående men de ger tillsammans också möjlighet för eleverna att återkomma till samma föreställningsvärld flera gånger och fördjupa sin förståelse för berättelserna och för sina egna upplevelser i förskoleklassen. I den här första berättelsen beskrivs deras första dag i förskoleklassen.

25


HÖGLÄSNING

Lollo och Ville var pirriga. – Lyssna på min mage, sa Lollo. Ville lyssnade. Det bullrade där inne. – Lyssna på min då, sa Ville. Lollo tyckte hennes lät mer. Idag var en väldigt speciell dag. Ville och Lollo hade väntat hela sommaren på att det skulle bli just den här dagen. Nu gick de på varsin sida om pappa. Ville höll honom hårt i handen. Lollo skuttade ett par steg framför. Hon höll inte handen. Helt onödigt, tyckte hon. – Jag har längtat jättemycket! sa Ville. – Jag med, sa Lollo. Lollo tyckte att det skulle bli kul. Ville längtade efter att göra viktiga saker. – Hoppas vi får läxa, sa Ville. – Hoppas det finns en klätterställning, sa Lollo. Pappa följde med dem ända fram till grinden. – Här är det, sa han. Han pekade på det stora huset. – Ser ni vad det står där? Han pekade på en skylt ovanför dörren. Lollo kisade med ögonen. – Jag vet, sa Ville. Det står skola. – Man måste inte kunna läsa än, sa Lollo. Ville och Lollo gick in på skolgården. Överallt rusade det runt massor av barn. En del var lika stora som Ville och Lollo. Och en del var jättestora. – Jag tror det är 200 barn, sa Ville. – Man måste inte kunna räkna än, sa Lollo. Då hördes ljudet av en klingande klocka. Ville och Lollo tittade dit. Där stod en tjej och en kille. De såg glada ut. De var Villes och Lollos lärare. Men de var också lärare till en massa andra barn. – Vi är 22 i vår klass, viskade Ville till Lollo när de kommit in i sitt klassrum.

26

KOPIERING FÖRBJUDEN

STUDENTLITTERATUR AB


HÖGLÄSNING

Klassrummet var ett rum fullt av små bord och stolar. Alla barnen fick varsin bänk. – Jag heter Alfred, sa killen. – Och jag heter Janina, sa tjejen. Men ni kan kalla mig Janne. Då fnissade några av barnen. Bakom Alfred och Janina satt en stor vit tavla som man kunde skriva på. Och ovanför den satt en lång remsa med en massa bokstäver. – Det där är alfabetet, viskade Ville till Lollo. – Hur vet du det? sa Lollo. Sedan lekte de en lek där alla fick säga sitt namn. En i taget. De började längst fram. Det tog jättelång tid innan det var Lollo och Villes tur. Ville satt långt bak bredvid Lollo. – Jag heter Ville. Och jag vet hur man skriver det, sa Ville när det blev hans tur. – Oj, det var ju fint, sa Janina. – Lollo, sa Lollo. Och jag kan rita en kanin. – Oj, det var ju också bra, sa Alfred. När alla fått säga sina namn delade Alfred ut varsitt papper till alla barnen. – Jag tänker skriva alla bokstäver som finns, sa Ville. Han log med hela ansiktet. – Jag tänkte att alla skulle få skriva sitt eget namn och sätta på bänken, sa Alfred. – Okej, sa Ville och skrev sitt namn. Han var nog snabbast av alla. Janina och Alfred gick runt och hjälpte alla som tyckte det var lite svårt. Lollo log inte med hela ansiktet. Hon kunde inte så många bokstäver. Till slut valde hon dem som hon tyckte var snyggast. Och sedan ritade hon en kanin. När alla hade gjort sina namnlappar var det rast. Ville satt kvar tills Janina kom fram till honom. – Det är bra att vila huvudet lite från allt skrivande. På skolgården sprang alla runt runt i cirklar tills Alfred klingande i klockan. – Nu ska vi leka en lek! Om alla ställer sig på ett led. Lollo sprang och ställde sig först. – Vilken lek ska vi leka? sa hon. Hon kunde inte stå still, så kul skulle det bli. Hon hoppade runt som en kanin. – Vi tänkte ta en som heter Hökens vingar.

KOPIERING FÖRBJUDEN

STUDENTLITTERATUR AB

27


HÖGLÄSNING

Och det var Lollos favoritlek. Hon var jättebra på den. Speciellt idag för hon hade en tröja med alla färger som fanns. – Under hökens vingar, ropade Janina. – Vilken färg? skrek alla barnen. – Röd, sa Janina. Och Lollos tröja hade en röd rand, så hon tog ett skutt framåt. Och så höll det på. Det spelade ingen roll vilken färg Janina ropade. Lollo hade alla. – Jag vann! ropade Lollo. – Jag vill gå in nu, muttrade Ville. Eftersom det var första skoldagen var den inte så lång. När de gick in i klassrummet fick alla varsin frukt. – Kan vi inte räkna frukterna? sa Ville. Men det skulle de inte. De skulle bara äta dem och sen var den första skoldagen slut. När de kom ut på skolgården fick de syn på pappa borta vid grinden. – Hur var er första skoldag? frågade han och satte sig på huk framför dem. – Det var för mycket lek, sa Ville. – Nä, det var för mycket siffror och bokstäver, sa Lollo. Pappa rynkade pannan. – Men vet ni vad? – Nä, sa Ville och Lollo i mun på varandra. – Skolan kanske kan vara både lek och siffror och bokstäver. – Kanske det, sa Ville. – Jo, det förstås, sa Lollo. – Så ni vill gå dit imorgon också? – Ja, om det är mer lek, sa Lollo – Och mer siffor och bokstäver, sa Ville. Det lovade pappa att det skulle bli.

28

KOPIERING FÖRBJUDEN

STUDENTLITTERATUR AB


OMRÅDEN SOM BESKRIVS I SKOLVERKETS KARTLÄGGNINGSMATERIAL och som särskilt fördjupas i övningarna är följande: (Skolverket, 2019) • • • • • • • • • • • •

Kan berätta sammanhängande om något hon eller han varit med om. Kan beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår. Visar intresse för vad andra säger. Kan förstå en enkel instruktion. Visar intresse för högläsning. Kan delta i samtal om text och bild. Visar intresse för bokstäver. Kan namnge bokstäver. Kan skriva sitt eget namn. Kan urskilja första språkljud i ord. Kan dela upp enkla ord i språkljud. Kan koppla samman bokstäver med deras språkljud.

AKTIVITET 1

Förbereda förståelse och första högläsning 1. FÖRBEREDANDE DISKUSSION Låt eleverna diskutera i mindre grupper under några minuter: Vad längtade du efter att få göra när du kom första dagen till förskoleklassen? Fånga upp några av gruppernas tankar i storgrupp. 2. INTRODUKTION OCH BILDPROMENAD Introducera berättelsen genom att berätta vad den handlar om, att ni kommer att läsa fler berättelser om Lollo och Ville och lite om författaren Johan Unenge och hans produktion. I de digitala resurserna finns förberedda genomgångar att använda under introduktionen. TAVLA 1 – Johan Unenge

Titta tillsammans på bilden och berätta om författaren och illustratören Johan Unenge. TAVLA 2 – Johan Unenges produktion

Titta tillsammans på bokomslagen och samtala om Johan Unenges produktion. Hotell Gyllene Knorren – Tillsammans med författaren Måns Gahrton har Johan Unenge skrivit böckerna om Hotell Gyllene Knorren. De handlar om en knasig familj som köper ett hotell på landet. Men

29


det blir inte riktigt som familjen Rantanen tänkt sig. Hotellet har inga gäster, familjen har ont om pengar och det sägs spöka i ett av hotellrummen. Författarna skrev även manus till julkalendern om Hotell Gyllene Knorren som sändes 2010. TAVLA 3 – Johan Unenges produktion

Johan Unenge och Måns Gahrton har även skrivit bilderböckerna om Alla barnen. Böckerna handlar om en stor familj med många barn. Böckerna handlar till exempel om när familjen ska fira jul, när barnen får ett syskon och när de ska gå och lägga sig. Böckerna är skrivna på rim. TAVLA 4 & 5 – Berättelsens illustrationer

Visa berättelsens illustrationer på storbildsskärm. Låt eleverna under visningens gång diskutera vad historien kan tänkas handla om. TOM TAVLA

Den här tavlan kan du använda för att skapa eget innehåll. 3. HÖGLÄSNING Genomför första högläsningen som en performativ högläsning, se Förbereda högläsning av skönlitteratur, punkt 1–2.

AKTIVITET 2

Andra högläsningen Vid nästa tillfälle genomförs högläsningen med lässtopp, där lärare och elever kan ställa frågor till texten. Här är några förslag på frågor att ställa (för fler frågor se figur 2 i Förbereda högläsning av skönlitteratur). TAVLA 1 – Samtalsfrågor

• Varför känner sig Lollo och Ville pirriga? Hur känns det? • Varför tror ni barnen fnissar när Janina säger att de kan kalla henne Janne? • Vad tyckte Lollo och Ville om den första dagen? TOM TAVLA

Den här tavlan kan du använda för att skapa eget innehåll.

30


AKTIVITET 3

Språk- och begreppsförståelse Här genomförs tre aktiviteter där eleverna fördjupar sin förståelse för textens innehåll, för begrepp och kategorisering. Här genomförs också de övningar som finns i elevernas arbetsbok. 1. VAD ÄR LEK? Den här övningen har som syfte att problematisera och tydliggöra för eleverna att ett begrepp som exempelvis ”lek” har en rik innebörd och kan förklaras på många sätt. Placera gärna eleverna i halvcirkel runt storbildsskärmen. Är ni två lärare kan den ena leda dialogen och den andra anteckna elevernas idéer i en tankekarta. Använd förslagsvis den tomma tankekartan som finns som förberedd genomgång i de digitala resurserna. TAVLA 1 – Tankekarta

Det här är ett exempel på hur tankekartan kan se ut. Diskussionen i gruppen ger säkert upphov till många andra förslag. Det är viktigt att den tankekarta som växer fram utifrån dialogen i gruppen speglar elevernas egna tankar och idéer. TOM TAVLA

Den här tavlan kan du använda för att skapa eget innehåll.

Jag bestämmer reglerna.

Reglerna finns redan.

Låtsaskompis Regellekar

ENSAMLEK Man viskar något. Man börjar leka själv.

Man frågar: Ska vi leka?

Vi bestämmer regler tillsammans. LEKAR MED ANDRA Finns i leksakskatalog och leksaksaffär.

BÖRJAR

LEK

BESTÄMMA OM LEKEN

Man börjar leka något annat.

Man kan använda riktiga saker.

SLUTAR Man går iväg.

Man säger: Nu slutar vi.

Man kan göra egna.

LEKSAKER

PLATSER FÖR LEK

Där det finns leksaker. Rasten och skolgårdsläraren

Spännande ställen Farliga ställen

31


Låt eleverna arbeta fram tankekartan i diskussion utifrån frågorna: Vad är egentligen lek? Hur vet man att något är en lek? Följdfrågor att ställa under dialogen kan vara: • Kan man leka ensam? Med andra? • Hur vet man att en lek börjar? Slutar? • Hur gör man för att bestämma vad man ska leka? • Finns det regler i lekar? Vem bestämmer reglerna? • Vad är leksaker? Hur kan de användas? • Kan alla leka? Kan alla leka med alla? Kan vuxna leka? • När leker man? Var leker man? Spara tankekartan till efter leken i undervisningsaktivitet 2. 2. LEKA ”UNDER HÖKENS VINGAR” Lek under hökens vingar med klassen. Gå igenom reglerna gemensamt i klassrummet först. Reglerna finns i de digitala resurserna. TAVLA 1 – 8 – Regler för leken Under hökens vingar 1. Välj en hök som ställer sig på mitten av planen där ni ska leka. 2. Övriga deltagare ställer sig i ena änden av planen. 3. Höken ropar: Under hökens vingar kom! 4. De andra svarar: Vilken färg? 5. Höken väljer en färg och ropar ut färgen. 6. Nu springer alla andra över till den andra sidan av planen och höken försöker kulla dem. De som har kläder med färgen som höken valt är immuna och klarar sig. 7. De som blir kullade blir också hökar i nästa omgång. 8. Leken fortsätter tills det bara finns en deltagare kvar. Den blir ny hök i nästa lek.

Frågor som kan ställas under genomgången kan vara: • Vad är en hök? • Vad betyder det att man blir immun? • Varför heter leken ”Under hökens vingar”, tror ni? Lek därefter leken, gärna utomhus på en större yta. Låt gärna lekstunden övergå i friare lek efter ett tag. Återsamlas i klassrummet efter lekstunden och diskutera, se över och utveckla er tankekarta utifrån följande frågeställningar: • Upptäckte vi något om lek som vi inte har tagit med i vår tankekarta? • Vad är skillnaden mellan lek och arbete? • Vilka lekar och vilka arbeten gör vi i vår klass? 3. ARBETSBOKEN Introducera arbetsboken för eleverna. Arbetsboken ger eleverna möjlighet att följa en instruktion, träna läsförståelse, öva bokstavskunskap och illustrera. Gå igenom de första uppgifterna i arbetsboken, sidan 4–5.

32


AKTIVITET 4

Fördjupad, eftertänksam dialog Vid det fjärde tillfället genomförs en eftertänksam dialog där eleverna får tolka och fördjupa sin förståelse av textens innehåll. Möblera så att alla kan se varandra. Här nedan följer förslag på frågor som läraren kan ställa till elevgruppen. Alla frågor kanske inte ställs, det är beroende av vad som kommer upp i dialogen. Vad får vi veta om Lollo? Hurdan är hon? Varför tycker Lollo att det borde vara mer lek? Vad får vi veta om Ville? Hurdan är han? Varför tycker Ville att det borde vara fler bokstäver och siffror? Varför tror ni att lärarna Alfred och Janina väljer att låta barnen göra de olika saker som de gör den här första dagen? Hur tror du det kommer att gå för Lollo och Ville i fortsättningen i förskoleklassen? Varför?

AKTIVITET 5

Efterarbete av texten Använd elevernas namn till att arbeta med bokstäver i syfte att sortera och koppla bokstav och ljud. Texta elevernas namn på remsor av papper, ett namn på varje remsa. Ta också med Lollo och Ville bland namnen. Gör följande tillsammans: Sätt upp alla namnlappar på en vägg eller tavla så att alla kan se dem. Be eleverna att föreslå hur de ska grupperas och föreslå också själv. Låt eventuellt en eller två frivilliga elever utföra sorteringen med hjälp av de andras instruktioner. Gör om grupperingarna utifrån flera olika sätt. Några förslag kan vara: • Samma begynnelsebokstav • Antal stavelser (klappa stavelserna) • Antal bokstäver • Verkliga och påhittade personer • Sätt som eleverna hittar på • Och så vidare … Diskutera efteråt: Vilka sätt att sortera var lätta? Vilka var svåra? Genomför gärna diskussionen med hjälp av tankeredskapet EPA (Ensam, Par, Alla): Var och en får först tänka efter själv en liten stund, därefter samtalar eleverna i par om vad de har lärt sig och slutligen gemensamt i storgrupp. På så sätt får alla elever möjlighet att diskutera sin förståelse.

33


Hökens vingar är ett läromedel för förskoleklass där eleverna får uppleva vad läsning är. De får lyssna till högläsning och samtala om både berättande texter och sakprosatexter. Texterna är nära elevernas vardag. Både små och stora händelser skildras och igenkänningsfaktorn är hög. I läromedlet lär eleverna känna Lollo och Ville som börjar i förskoleklass. Eleverna får följa dem under deras första skolår, till exempel när de upptäcker bokstäver, är på utflykt och hittar en skatt. Det finns också djurrim och sifferrim som uppmuntrar till lek med språket och ett utdrag ur ”Loranga” av Barbro Lindgren. Lärarpaketet innehåller fördjupning om högläsning och hur textbearbetning kan ske i elevgruppen, högläsningstexter och undervisningsförslag till varje högläsningstext. I de digitala resurserna som medföljer Hökens vingar Lärarpaket finns följande: • samtliga högläsningstexter inlästa • digitala illustrationer att visa i klassrummet före, under och efter högläsningen • förberedda genomgångar som underlättar arbetet med att bygga upp elevernas förförståelse för texten, samtala kring innehållet och bearbeta texten tillsammans. • kopieringsunderlag att använda i bearbetningen av texterna. I Hökens vingar ingår ett Elevpaket som består av en arbetsbok samt ett digitalt läromedel med en ettårskod. I arbetsboken arbetar eleverna med innehållet från texterna. De tränar på att följa en instruktion, övar på sin läsförståelse och att skapa egna inre bilder. Arbetsuppgifterna är utformade både för elever som är nybörjare i sin läsutveckling men också för de som har kommit en bit på väg. I det digitala läromedlet arbetar eleverna med ord- och läsförståelse, rimord, bokstäver samt räkneord.

Art.nr 40311

studentlitteratur.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.