LÄSFÖRSTÅELSE GRUND Elevpaket – Digitalt + Tryckt INGÅR I EN SERIE
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR
LÄSFÖRSTÅELSE GRUND Elevpaket – Digitalt + Tryckt Läsförståelse Grund är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.
ELEVBOK Läsförståelse Grund ska ses som en bro mellan högstadiet och gymnasiet. Den passar elever som behöver repetera och/eller träna mer på en nivå som de känner igen från årskurs 9.
DIGITALT LÄROMEDEL I det digitala läromedlet finns samtliga texter inlästa med textföljning. Genom de interaktiva uppgifterna övar eleverna på de ord och begrepp som finns i texterna. Ordövningarna är uppbyggda i två steg – ordförståelse och användning av ordet i ett sammanhang. I det digitala läromedlet finns även ordlistor och extra uppgifter.
Interaktiv version av b oken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva övningar
Fungerar på d ator, surfplatta och mobiltelefon
klicka på bilden och prova
GRUND
Läsförståelse Läsförståelseövningar för gymnasiet
Petra Andersson
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Det är ett engångsmaterial och får därför, vid tillämpning av Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Inte ens enstaka sida får kopieras, dock får enstaka fråga/övning kopieras för prov/skrivning. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Liza Greczanik, Henric Arfwidsson Formgivare: Sten Melin Grafisk Form Omslag: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 40287 ISBN 978-91-44-13117-7 © Författaren och Studentlitteratur AB 2019 Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2020
Innehåll Reportage: Skolbesök på koncentrationsläger.................. 6 Insändare: Om köttkonsumtion ................................................12 Instruktion: Gör din egen sushi! ..............................................18 Nyhetsartikel: Första bilden av ett svart hål ....................24 Romanutdrag: Utdrag ur Wallflower ....................................30 Debattartikel: Läxor i skolan behövs! .................................. 36 Tal: Jason Diakités tal i riksdagen .............................................42 Novell: Lotten ...................................................................................... 48 Dikt: Fyra dikter ................................................................................. 56 Lärobokstext: Hållbar utveckling ............................................62 Krönika: Kärlekens kemi................................................................ 68 Novell: Pälsen .......................................................................................72
Innan du börjar … Välkommen till ditt nya läromedel! Läsförståelse Grund ingår i en serie som består av tre böcker: Läsförståelse Grund, Läsförståelse Fortsättning och Läsförståelse Avancerad. Genom att arbeta med böckerna kan du stärka din läsförståelse och utveckla dina kunskaper om olika textgenrer. I Läsförståelse Grund möter du tolv olika slags texter. Några är nyskrivna och andra är klassiska, äldre texter. Till texterna finns uppgifter som ska ge dig öv ning i att söka efter information, dra slutsatser och reflektera över innehållet i texten på ett djupare plan. Till varje text hör dessutom en ordlista, ordövningar och en fördjupningsuppgift som du hittar i det digitala läromedlet.
Olika texttyper kräver olika sorters läsning Texterna i boken är av varierad längd och tillhör olika texttyper. Därför behöver du arbeta med dem på olika sätt. En faktatext förutsätter till exempel att du först lär dig ämnesord och fackbegrepp som eventuellt förekommer i texten. Kanske behöver du också läsa texten flera gånger, stanna upp och fundera för att riktigt förstå. Dikter är ofta korta men ibland kan du behöva studera varje rad för att “låsa upp” den, det vill säga förstå vad den betyder. En novell kan också kräva flera genomläsningar eller att du, själv eller tillsammans med någon, går igenom frågor som hjälper dig med förståelsen. När du läser en argumen terande text är det bra om du funderar på vad skribenten vill övertyga dig om och vad du själv tycker om det. Kort sagt: Du behöver anpassa din läsning efter texternas specifika egenskaper. Till din hjälp finns en läsnyckel till varje text. Den talar om vad som är typiskt för texttypen och ger dig tips om hur du ska ta dig an texten. En bra idé kan vara att återvända till läsnyckeln när du ska lösa uppgifterna.
4
Hur ska du svara på frågorna?
•
Titta på antalet skrivrader: När du ska svara på frågorna räcker det ibland med ett kort svar, kanske ett enda ord eller en kort mening. Svar som innehåller en tolkning kan behöva flera meningar. Titta på antalet skrivrader. De ger dig en fingervisning om hur omfattande ditt svar ska vara.
•
Vad frågar uppgiften efter? Var noga med att läsa instruktionen till uppgiften. Står det att två exempel krävs, var noga med att ge två sådana. Ibland är upp giften tvådelad så att du först ska svara på en fråga och sedan, till exempel, motivera ditt svar.
•
Använd läsnyckeln: Gå tillbaka till läsnyckeln som inleder texten. Ibland finns det hjälp att få där. Detsamma gäller eventuella faktarutor och bilder. Då och då efterfrågas ett ords betydelse och då kan du ta hjälp av den digitala ordlistan eller helt enkelt slå upp ordet i en ordbok.
•
Gå vidare men återvänd: Du behöver inte svara på frågorna i rätt ordning. Ibland kör man fast och då kan det vara skönt att gå vidare, göra några andra uppgifter och sedan återvända.
Hjälpmedel och uppgifter som inte syns Vill du träna mer och fördjupa dina kunskaper? Då kan du logga in i det digi tala läromedlet. Det kommer du åt med hjälp av en kod som finns på insidan av bokens pärm. I det digitala läromedlet finns ordlistor och ordövningar. Att förstå orden är en förutsättning för att förstå texten och om du tränar på orden flera gånger kommer du att få en skjuts in i läsningen. I det digitala läromedlet finns även extra uppgifter, så kallade fördjupnings uppgifter, för dig som är snabb eller vill fördjupa dig mer. Ett bra sätt att utveckla läsningen är att skriva om eller diskutera sina intryck av texten. Med fördjupningsuppgifternas hjälp kommer du att få möjligheter till detta. Fördjupningsuppgifterna är också en bra utgångspunkt i arbetet med olika sorters texttyper.
Varför ska man läsa? Jo, för att det är så härligt att för en stund kliva in i någon annans verklighet och se livet genom någon annans ögon. Men att läsa är också viktigt! Samhället vi lever i ställer stora krav på att läsa och förstå. Att kunna ta till sig information eller söka rätt på fakta är något som krävs både i vardagen och i arbetslivet. En god läsförståelse är ofta också en förutsättning för att lyckas med studier i olika ämnen. Ju mer man läser desto bättre blir man. Det går ännu snabbare att utveckla sin läsförståelse med hjälp av uppgifter att fundera över. Lycka till med din läsning och arbetet i Läsförståelse Grund! Petra Andersson, lärare och läromedelsförfattare
5
Ordlista och ordövningar
Läsnyckel: Reportage • • • • •
Ett reportage är en längre tidningstext. Reportaget är till formen likt en nyhetsartikel med rubrik, ingress, mellanrubriker och brödtext, men innehållet går mer på djupet och behöver inte vara dagsaktuellt. Bilder och någon faktaruta är vanligt. Miljöbeskrivningar och intervjuer med människor är viktiga för att ge läsarna en känsla av att ”vara på plats”. Beskrivningarna varvas ofta med fakta. Vanligen är texten skriven i presens (nutid). Titta på bilder och rubrik innan du börjar läsa. Läs ingressen och stanna upp och fundera på vad texten kan handla om. Vet du något om ämnet eller personerna?
Skolbesök på koncentrationsläger Arbeit macht frei. Lina Bladh, 16 år från Kullaskolan i Göteborg, tittar upp på skylten. Hon vet att texten är på tyska och att den har blivit en symbol för det koncentrationsläger som hon och hennes klasskamrater ska besöka. – Det känns overkligt att så många människor har dött här, säger Lina. Fåglarna sjunger och vackra tegelhus står i rader. Prydliga gångar och små gräsmattor skiljer dem åt. Solen flödar med överdriven generositet och de olika grupperna av människor söker skugga så ofta de kan. Annars står de helt orörliga och stirrar rakt framför sig, en effekt av att de lyssnar intensivt i sina lurar där de hör vad guiden berättar. – Jag har väntat så länge på den här resan, nästan hela året. Ett skäl till att jag valde just Kullaskolan är för att jag vet att de brukar ordna skolresor hit, säger Lina och samlar ihop sitt långa hår i en hästsvans. Sedan sätter hon på sig lurarna och följer guidens anvisningar för att ställa in rätt kanal. Det är många skolklasser här men också andra grupper av människor. De har olika åldrar, språk, hudfärg och stil men ett gemensamt allvar i ansiktena. 6
Ett dödsläger i förklädnad Nu startar guiden med att berätta om skylten som Lina och hennes klass står framför. – Orden betyder arbete ger frihet. Fångarna skulle tro att det var ett arbetsläger och att de skulle få tillbaka sin frihet så småningom. Från skylten sträcker långa taggtrådsstaket ut sig och hägnar in området. Höga vakttorn kastar spöklika skuggor över platsen. Eleverna har förberett sig väl, läst böcker, sett filmer och lärt sig de historiska händelserna. De vet att människor dog i hundratusental här. Guiden visar in eleverna i ett av tegelhusen och eleverna får först titta på förstorade svartvita bilder som hänger på väggarna. Bilderna är gamla och inte helt skarpa, men det är mycket tydligt vad som pågår. Med neutral röst berättar guiden hur effektivt de tyska soldaterna sorterade människor i lägret och att de tog de starkaste till arbetskraft. Han berättar också hur man fick fångarna att lämna ifrån sig sina tillhörigheter för att de skulle delas ut till det tyska folket. På andra väggar finns kartor och en översikt över de tre koncentrationsläger som hörde ihop.
”Måste ha varit många människor” Först i nästa hus känns det verkligt för Lina. Här ligger högar med resväskor i ett stort rum och i ett annat rum finns det glasögon, matskålar och skoborstar. Siffrorna blir verkliga härinne. – Det är så många saker ... och varje sak representerar ett livsöde, suckar Lina. Några elever blir ledsna och lämnar byggnaden. På utsidan hinner de hämta sig något innan turen fortsätter med fler hus och till slut når de gaskammaren. Här stannar guiden på utsidan och eleverna får själva gå in. I det här huset leddes fångarna in, fick byta om och packades tätt ihop innan gasen släpptes in. När gasen vädrats ut kom arbetare och hämtade kropparna som de sedan brände.
Tågstationen i Birkenau Guiden manar på eleverna. De måste hinna över till Auschwitz 2 som också heter Birkenau. Det är en annan, mycket större, del av lägret. Här hann de tyska soldaterna förstöra mycket strax innan befrielsen kom. Först möts eleverna av taggtråden och sedan det stora fältet
där skorstenarna står kvar och visar hur många hus som en gång stod här. Tvärs igenom skär tågspåren. Hit kom tågen och på perrongen sorterades människorna upp. När fångarna klev av tåget delades de i två led, ett för de som kunde arbeta och ett för de som fördes direkt till gaskamrarna. Här finns också träbaracker kvar där människorna bodde mycket trångt. Eleverna samlas vid ett par långa bänkar med hål i. – Så här såg fångarnas toaletter ut. De fick utföra sina behov en gång på morgonen och en gång på kvällen, förklarar guiden.
Svårt att hitta orden Eleverna och guiden går utmed perrongen och längst ner ser de ruiner av gaskammare och skorstenar som en gång låg här. När lägret befriades år 1945 hann tyskarna spränga gaskamrarna. Idag har man förvandlat detta till en minnesplats och mitt i allt det bedrövliga finns en påtaglig känsla av lugn. – Det är svårt att förklara. Jag vet ju vad som har hänt här, men idag är det en väldigt stillsam plats, säger Lina. 7
Turen är slut och eleverna tackar guiden som ser trött ut. Han gör turen flera gånger varje vecka. Han är själv jude och hans släktingar dog här i lägret. När guiden gått står eleverna kvar och försöker prata med varandra. Det är svårt att hitta orden. Flamset och skratten på vandrarhemmet igår känns avlägsna. Några kramas och gråter lite. – Tänk att någon kan förneka Förintelsen, säger Lina. Läraren berättar om hur tungt det känns att åka hit med elever, men samtidigt så viktigt.
8
– Ibland känns det som att jag åker hit med barn, men hem med vuxna. Har man varit på plats, vet man med säkerhet vad som har hänt här. Eleverna ger sig av till tåget och åker tillbaka till Kraków. Det blir nog en dämpad kväll. – Nu förstår jag varför det är så viktigt att komma hit och se lägret med egna ögon, avslutar Lina. Vi får aldrig glömma vad som hände i Auschwitz. Petra Andersson
Auschwitz
Förintelsen
Auschwitz är idag ett museum men var ett koncentrationsläger under andra världskriget. Det ligger i södra Polen i en stad som heter Oświęcim, Auschwitz är det tyska namnet på staden. Detta läger var det största av alla koncentrationsläger under andra världskriget. Ungefär 1,3 miljoner människor deporterades hit och av dessa dog 1,1 miljoner i lägret.
Under andra världskriget dödades ungefär sex miljoner judar. De samlades in runtom i Europa, fråntogs sina ägodelar och skickades till koncentrationsläger där de mördades. Detta folkmord kallas Förintelsen. Förutom judar mördades även romer, polacker och sovjetiska krigsfångar men också homosexuella, personer med funktionsnedsättning, Jehovas vittnen samt politiska och religiösa motståndare. När man använder den vidare definitionen av begreppet ”Förintelsen” uppskattar man att mellan 11 och 17 miljoner människor dödades.
Uppgifter Hitta information 1. Vad är Auschwitz?
2. Var ligger Auschwitz?
3. Vad betyder ordet deporteras?
4. Vilka skickades till Auschwitz?
5. Vad är det för väder när Lina och hennes klass är på besök?
6. Hur bor eleverna på sin skolresa?
Dra slutsatser, jämför och tolka 7. Vilken av följande beskrivningar passar bäst in på Lina efter besöket på Auschwitz? a) Hon är väldigt ledsen och uppgiven. b) Hon är tagen av stundens allvar. c) Hon längtar efter allt det roliga hon och klassen ska göra. 8. Varför sprängde tyskarna gaskamrarna när lägret skulle befrias, tror du?
9
9. Vad menar läraren med att eleverna är barn när de går in i lägret, men vuxna när de går ut?
Reflektera och utvärdera 10. Varför verkar guiden trött när han har visat eleverna Auschwitz?
11. Varför anordnar många skolor resor till koncentrationsläger?
12. Lina säger att vi aldrig får glömma vad som hände i Auschwitz. Vad menar hon med det?
10
13. Den här texten är ett reportage. Ge fem exempel från texten som är typiska för den här sortens text.
Fördjupningsuppgift
11
Ordlista och ordövningar
Läsnyckel: Krönika • • • •
En krönika är en personligt skriven tidningstext, ofta om ett ämne som många kan känna igen sig i. Krönikören för fram egna åsikter och tankar. Den subjektiva texten väcker känslor hos läsaren. Krönikor delas ibland vidare på sociala medier och kan då nå väldigt många läsare. Texten inleds ofta med en personlig upplevelse som sedan lyfts till något som angår fler människor, som är generellt.
Kärlekens kemi av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi Tänk på ett slumpmässigt valt fyrsiffrigt tal, kanske 4352, och räkna sedan baklänges i steg om sju. Snart är alla tankar som bortblåsta och hjärnan känns nollställd. Denna övning användes i en studie där 17 förälskade kvinnor och män undersöktes med magnetkamera. Magnetkameror mäter blodflödet i hjärnan och ett ökat flöde innebär ökad hjärnaktivitet. Efter räkneövningen visades ett fotografi på den älskade och då aktiverades delar av hjärnan som använder signalsubstansen dopamin. Det vi i dagligt tal kallar för kärlek kan delas in i tre helt olika stadier. Lust är helt enkelt sexuell attraktion för någon, förälskelse innebär en total fokusering på en enda person medan kärlek är en stark, långvarig bindning. Med lite tur är det samma person i alla tre fallen, men det behöver inte vara så, fysiologiskt. Lust är enklast att förklara och styrs i hög grad av hormonerna testosteron och östrogen. Lite slarvigt brukar vi kalla det första för manligt och det andra för kvinnligt men både män och kvinnor behöver båda för att känna lust. Män och kvinnor som ordineras testosteron för att få tillbaka förlorad sexlust berättar nämligen att det fungerar alldeles utmärkt, men de blev inte mer förälskade i sin partner. Förälskelse är betydligt mer komplicerat. För att vi ska må bra psykiskt krävs att tre olika signalsubstanser, dopamin, noradrenalin och serotonin, är i balans. Tillsammans fungerar de som en slags volymkontroll för känslor som dessutom styr bland annat sömn, 68
blodtryck, kroppstemperatur och aptit. Vid en förälskelse rubbas allt, då dopamin och noradrenalin rasar i höjden medan serotonin minskar. När vi träffar vår romans dunkar hjärtat kraftigt, vi blir svettiga i handflatorna och vi rodnar. Allt detta beror på noradrenalin. Samtidigt gör de förändrade nivåerna av dopamin och serotonin att vår aptit och vårt sömnbehov minskar och vi kan helt fokusera på att uppvakta vår älskade. Varför blir vi då så lyckliga när vi är kära? Dopamin är en signalsubstans som påverkar vårt hjärnas belöningssystem – vilket vi upplever som lycka. Det liknar faktiskt en drog och man kan bli beroende av förälskelse. Dessutom vänjer sig kroppen och, även om vi svär på att vi kommer att vara förälskade för evigt, är alla signalsubstanser utan förskoning tillbaka på det normala efter ett till två år. Då upptäcker vi brister hos vår partner, som tidigare dolts i ett töcken av dopamin och noradrenalin. Det finns dock hopp, för samtidigt som dopaminet minskar ökar nivåerna av andra substanser. Oxytocin är ett ämne som frigörs i livmodern vid förlossning. För de flesta däggdjur verkar oxytocins viktigaste funktion vara att knyta an mamma och barn, men hos ett fåtal arter, människan inkluderad, har systemet utvecklats en smula. Oxytocin, och dess nära släkting vasopressin, gör nämligen att vi känner kärlek och vänskap. Nu är det så fantastiskt att oxytocinnivåerna stiger bara vi kramas. Så, slå ett slag för kemin – krama någon redan idag! Lunds universitet, 2012
Uppgifter Hitta information 1. Vad händer med signalsubstanserna när man blir förälskad?
2. Hur märks det på kroppen att man är förälskad?
3. Hur länge varar förälskelse?
4. De tre signalsubstanserna dopamin, noradrenalin och serotonin måste vara i balans. Ge tre exempel på vad de styr i kroppen.
5. På vilket sätt skiljer sig oxytocinets verkan hos människor jämfört med hos andra däggdjur?
Dra slutsatser, jämför och tolka 6. Krönikan börjar med en beskrivning av ett experiment. Vad skulle experimentet leda till?
69
7. Enligt krönikören, vilken effekt hade receptbelagd testosteron på de män och kvinnor som ville få tillbaka förlorad sexlust?
8. Förklara skillnaden mellan lust och förälskelse.
9. Varför tycker krönikören att du ska ”krama någon redan idag”?
10. Krönikören skriver att man kan ”bli beroende av förälskelse”. Vad menar han med det?
11. Krönikören ställer en fråga som han svarar på i texten ”Varför blir vi då så lyckliga när vi är kära?”. Vilket är svaret?
Reflektera och utvärdera 12. I texten finns det en del svåra ord och begrepp. a) Ge tre exempel på svåra ord eller begrepp.
b) Förklara de svåra orden.
c) Hur förstod du de svåra orden eller begreppen?
70
13. Varför har professorn skrivit den här krönikan, tror du?
14. Var skulle du kunna hitta fler krönikor av det här slaget?
15. Vad gör den här texten till en typisk krönika? Ge två exempel.
Fördjupningsuppgift
71
GRUND
Läsförståelse Läsförståelseövningar för gymnasiet
I läromedelsserien Läsförståelseövningar för gymnasiet får eleverna möjlighet att arbeta med läsförståelse på ett målinriktat och fokuserat sätt. Serien består av tre böcker med stigande svårighetsgrad: Läsförståelse Grund, Läsförståelse Fortsättning och Läsförståelse Avancerad. Böckerna innehåller noggrant utvalda texter i olika genrer och lämpar sig för såväl individuell träning som arbete i större grupp, till exempel klassgenomgångar. Uppgifterna i serien bygger på följande läsförståelseprocesser: • hitta information i texten och dra slutsatser • tolka och sammanföra information • reflektera över och utvärdera innehåll, form och språk. Läsförståelse Grund innehåller 12 olika sorters texter med tillhörande uppgifter. I det digitala läromedlet finns ordlistor, ordövningar och fördjupningsuppgifter till varje text. Fördjupningstexten ger eleverna tillfälle att arbeta vidare med ursprungstexten, till exempel i form av muntliga diskussioner eller genom fördjupande skrivuppgifter.
Första upplagan
Art.nr 40287
studentlitteratur.se