9789144130972

NYHETER & REVIDERINGAR: • • • •

BYG GN A DSP L A NERING

•

Betongens yta Buller Timmerhuset Fler sökord Fler språk

L A N DS KA P

ARKITEKTENS HANDBOK 2019

ALLMÄNT

2019

BYGGNA DSDEL A R RU M M ET M AT ERI A L BÄ RV ERK S KY DD K L I MAT R EG I ST E R O C H B EG RE P P

Anders Bodin Jacob Hidemark Martin Stintzing Sven Nyström

IN STA LLATI ONER

Arkitektens handbok

ALLMÄNT

BYG GN A DSP L A NERING

2019

BYGGNA DSDEL A R

Anders Bodin Jacob Hidemark Martin Stintzing Sven Nyström

L A N DS KA P

Arkitektens handbok

RU M M ET

M AT ERI A L

BÄ RV ERK

IN STA LLATI ONER

S KY DD

K L I MAT

R EG I ST E R O C H B EG RE P P

Denna titel har tidigare givits ut av Byggenskap Förlag och utges från och med sjunde upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rätts­innehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38736 ISBN 978-91-44-13097-2 Upplaga 11:1 © Författarna och Studentlitteratur 2008, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Grafisk form, inlagan: Bokform Majbritt Hagdahl/Henrik Hast Foto, inlagan: Jacob Hidemark Omslagslayout: Tomas Rudström, Södra tornet kommunikation Printed by Dimograf, Poland 2019

ALLMÄNT BYGGNA DSDEL A R RU M M ET M AT ERI A L BÄ RV ERK

Stockholm i december 2018 Författarna

BYG GN A DSP L A NERING

Välkomna till Arkitektens handbok 2019. Vår elfte utgåva! I år har vi lagt extra arbete på en översyn av vårt fina register, där vi nu förklarar ännu fler byggord.

Plötsligt på ett byggmöte kan ord som VUK, ÄTA, ABK eller gesims dyka upp.

Då måste vi vara beredda. Och veta vad det är.

Vi har ett nytt bildavsnitt om betongens ytbehandlingar. Mer om akustik – framför allt om buller. Vi har ett helt nytt avsnitt om det timrade huset. Inte bara för det kulturhistoriska värdet utan framförallt för att vi tror att dess förhållande mellan material och konstruktion innehåller allmängiltiga värden för ny arkitektur. Vårt avsnitt om engelska byggtermer har vi nu utökat till att omfatta fler språk.

Vi tackar noggranna läsare som har hjälpt oss att förtydliga lite grumliga avsnitt. I år har vi bland annat förtydligat vad vi skriver om entreprenadformer. Många justeringar i boken sker utan för mycket åthävor. Putsningar och förfiningar. Lite tydligare är vi i år exempelvis om fönster.

Det är varje år ett stort glädjeämne att välja objekt för vinjettbilderna.

I år är de från Gävle krematorium. Det är ett av den svenska arkitekturens mästerverk. Krematoriet ritades 1958 av arkitekterna Alf Engström, Gunnar Landberg, Bengt Larsson och Alvar Törneman. När de vann tävlingen var de fortfarande studenter men kom senare att bilda arkitektkontoret ELLT. Ett besök till tallskogen i Gävle anbefalles.

L A N DS KA P

FÖRORD

IN STA LLATI ONER S KY DD K L I MAT R EG I ST E R O C H B EG RE P P

Innehåll Allmänt Geometri

Omräkningsfaktorer Måttenheter Äldre svenska mått Grekiska bokstäver och räkneord Romerska siffror samt prefix Format Skalor Plan och sektion Ritningssymboler Ritningsvikning Ritningsblanketten Beskrivningar Uppmätning Målsättning och toleranser Perspektiv Det lilla soluret Begrepp inom fastighetsrätt Planer enligt PBL Bygglov Ett uppdrags olika moment Ritningar Parallella uppdrag Arkitekttävling Offentlig upphandling Entreprenader Miljöcertifieringssystem Upphovsrätt BSAB och AMA Hållpunkter för Sveriges historia Arkitekturens stilar och ismer 24 svenska arkitekturexempel Kolonnordningarna

10 21 22 23 24 25 26 29 31 32 37 39 43 44 52 59 64 68 72 84 95 103 120 123 127 132 134 136 139 143 144 149 150

Landskap Vad är ett landskap?

Inventera landskap Placering i landskapet Bevarande av befintliga kvaliteter Ekosystemtjänster Terräng och lutningar Mått och typologier Tillgänglighet Vegetation Markuppbyggnad Kritiska skeden

156 160 166 169 174 178 192 212 214 228 240

Byggnadsplanering Människans mått

244 254 256 260 265 266 276 282

Människans sinnen Tillgänglighet Hustyper Teaterscen Area- och volymprinciper Ljud och buller Skyltprogram och orientering

Rummet och Ljus rummets föremål Ljud

Material Trä

Register och begrepp Koder

592 600 613

Byggtermer på 5 språk Sak- och begreppsregister

R EG I ST E R O C H B EG RE P P

552 553 554 557 560 568 572 578

K L I MAT

IP-klasser VVS-symboler Färgsystem Ljud Brandskydd Åskskydd Inbrotts- och beskjutningsskydd Klimatkartor

S KY DD

Installationer Försörjande system 540 Brandskydd Uppvärmningssystem, miljöpåverkan 543 Inbrottsskydd Fukt och värme 545 Beskjutningsskydd Symboler för elanläggningar 546 Klimat Ljuskällor 547

IN STA LLATI ONER

524 531 534 536 537

BÄ RV ERK

Balktyper och fackverk Ramtyper Skivprinciper Stomsystem

M AT ERI A L

Bärverk Konstruktionselement

RU M M ET

382 Trä i byggnader, möbler och inredning 400 Faner och massivträ 411 Sten 424 Murblock 432 Taktegel 436 Murbruk och betong 438 Metall 450 Spik, skruv och mutter 466 Konstruktionsbeslag 468 Glas 470 Byggplast 471 Dukar, papp och membran 473 Textil 474 Färg 502 Golv 509 Undertak 515 Isolering 517

BYGGNA DSDEL A R

340 346 Akustik 349 Ergonomi 351 Möbleringsmått 352 Dimensionerande möbleringsmått 369 Fast och lös inredning och utrustning 372 Gardiner, draperier och ridåer 375

BYG GN A DSP L A NERING

290 295 302 304 306 317 325 332 333 336

L A N DS KA P

Väggar Bjälklag Tak Fönster Dörrar Trappor samt räcken Altan/terrass/veranda Kök och hygienrum Öppen spis

ALLMÄNT

Byggnadsdelar Grundtyper

Byggnadsplanering Människan är alltings mått. Kapitlet börjar med en genomgång av människans mått och olika räckvidder. Därefter följer avsnitt om tillgänglighet och om möbleringsmått. Vi har även gjort en sammanställning av de vanligaste hustyperna och vad de kallas. Mycket av det som du tidigare fann i detta kapitel är nu överfört till kapitlet Landskap.

Kapitlet avslutas med en genomgång av area- och volymbegrepp som är hårt definierade och mycket betydelsefulla inom byggvärlden. Vi har också med begreppet Atemp som används för de viktiga energideklarationerna.

Gränsdragningen mellan detta kapitel och nästa kapitel om byggnadsdelar går inte att göra helt naturlig. Men grundidén är att allmänna betjäningsmått finns i detta kapitel, medan vedertagna minimimått för t.ex. toalettrum finns i nästa kapitel. Man får nog titta i båda kapitlen då man t.ex. behöver måtten på ett kök.

244 254 256 260 265 266 276 282

Människans mått Människans sinnen Tillgänglighet i planering och byggande Hustyper Teaterscen Area och volymprinciper Ljud och buller Skyltprogram och orientering i en byggnad

2B1

244 B y ggnadsplanering

MÄNNISKANS MÅTT Människans mått, kvinna

KVINNA

räckvidd 825

räckvidd uppåt

+1970

längd

+1650

ögonhöjd

+1545

axelhöjd

+1355

knoghöjd

+0740

golv

+0000

axelbredd 405

400 höftbredd

Skala 1:20. Mått i mm.

M änniskans mått 245

BYG GN A DSP L A NERING

Människans mått, man

MAN

räckvidd

+2180

räckvidd uppåt

+1790

längd

+1660

ögonhöjd

+1460

axelhöjd

+0770

knoghöjd

+0000

golv

895 axelbredd 460

370 höftbredd

Skala 1:20. Mått i mm.

246 B y ggnadsplanering

Människans mått, gång

KVINNA

nåhöjd +1970

MAN

+2210

längd +1650

+1790

ögonhöjd +1545

+1660

axelhöjd +1355

+1460

armbågshöjd +1040

+1140

knoghöjd +0740

+0770

golv +0000

+0000

man

880

kvinna

780

steglängd

räckvidd

man

630

kvinna

630

 Knoghöjden hos en vuxen människa är ungefär densamma oavsett ­människans längd. Observera att dessa mått är exempel som gäller för många men inte för alla. Både män och kvinnor kan vara kortare och längre – till exempel kan hatthyllor och klädstänger behöva sättas lägre än den gängse standarden för att passa en hel personalgrupp.

M änniskans mått 247

2B4

Människans mått, sittande

BYG GN A DSP L A NERING

räckvidd

man

880

kvinna

780

från bak till knäveck

man

490

kvinna

470

från bak till knä

man

630

kvinna

570

man

1110

kvinna

965

utsträckt ben

MAN

KVINNA

+1360

+1280 höjd

+1250

+1170 ögonhöjd

+1070

+0985 axelhöjd

+0670 +0590

+0650 armbåge +0590 översida lår

+0440

+0440 sitthöjd

+0000

+0000 golv

248 B y ggnadsplanering

Människans mått, sittande i rullstol KVINNA

MAN

nåhöjd

+1575

+1780

höjd

+1255

+1380

ögonhöjd +1155

+1280

axelhöjd +0990

+1090

strömbrytare +0800 eluttag

+1000

bordshöjd +0720 armbåge +0690 lår +0605

+0720 +0690 +0605

sitthöjd +0475

+0485

knoghöjd +0420

+0380

fothöjd +0165 tröskel +0010

+0145 +0015

golv +0000

+0000

Vändningsmått, rullstol 180˚

man

880

kvinna

780

räckvidd

2B6

man

600

kvinna

550

1500 (1300 inne i bostaden) minst 2300* 700 780*

räckvidd över bord

manuell rullstol *elektrisk utomhusrullstol

Skala 1:50

1200 1400*

 Begreppen för tillgänglighet är förvirrande. Svensk standard anger tre tillgänglighets­nivåer: Normal nivå (endast inne i bostad), höjd nivå (överallt annars, som trapphus och offentliga lokaler) samt sänkt nivå (sällsynta undantag, som ev. övervåning i ett radhus). Så höjd nivå borde egentligen heta normal nivå.

M änniskans mått 249

Passagemått Friyta passage mellan vägg och möbler BYG GN A DSP L A NERING

900 Friyta passage för person som bär t.ex. städredskap 900

1200 kortare passage 1000

Skala 1:50.

Mått i mm.

2B11 rak passage

1400

1600

Rekommendationer för fria passager för rörelsehindrade.

Ur Bygg ikapp handikapp.

A 900–1000 Kort rak passage B 1300 vid 90˚ sväng, t.ex. från korridor in i rum C 800–900 Kort passage mellan möbler.

Det mindre måttet vid låga, lätt flyttbara möbler D 800 Mycket kort rak passage, t.ex. fritt mått i öppen dörr E Vindfång ska dimensioneras så att en medföljare inte kläms av dörrbladen. Är utrymmet begränsat kan skjutdörrar eller dörrar med delade blad användas

1300 (1200 inne i bostaden) B

B A

E

A

C D

C D öppning

E

Beroende på placering ändras funktionsmåtten kring dörr.

Bygg ikapp handikapp, utgiven av Svensk Byggtjänst. Svensk standard SS 914221:2006.

Riv hindren, utgiven av Handisam.

250 B y ggnadsplanering

Funktionsmått

1200

1500

2B14 Funktionsmått 1

800

700

800 250

100

700

2000

a

b

100

Passagemått Entrédörr Utökad nivå

Passagemått Entrédörr Grundläggande nivå a b 2000 300 1700 550 1500 700 1200 1150

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

100

a

1500

760 250

1500

100

b

1200

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

Passagemått Innerdörr Grundläggande nivå a b 300 1800 550 1600 700 1400 1150 1200

100

800 250

700

Passagemått Innerdörr Utökad nivå Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

Passagemåtten gäller mellan karm och dörrblad, vilket betyder 9M dörrar i enkla innerdörrar.

Kraftigare dörrar – balkongdörr, ytterdörr – betyder 10M för att säkerställa 800 mm fritt mått.

700

Utrymme för att vända rullstol ska finnas i närhet till dörren

100

Mått i hörn Strömställare, larm, eluttag och liknande bör placeras 0,7–1 m från hörn. Minst ett uttag i varje rum bör vara placerat 0,8–1 m över golv i underkant.

 Ange alltid fritt passagemått på dörruppställning för ytterdörr och fönsterdörr. Rita även tröskelns detaljer för tillverkaren, och visa på ritning hur anslutningar ska ske på bygget.

M änniskans mått 251

2B15 Funktionsmått 2 Utökad nivå Publika ytor

BYG GN A DSP L A NERING

Grundläggande nivå Bostäder

900

800

kort passage mellan möbler

kort passage mellan möbler

1000

900

utrymme mellan möbel och vägg

utrymme mellan möbel och vägg

>1300

1100

mellan väggar

mellan två väggar

1300 korridor, vid 900 mm fritt mått i dörr 1200

1500

600

0

130

Rullstol, vändmått Grundläggande nivå

Grundläggande nivå Entré a

150

Rullstol, vändmått Utökad nivå

Utökad nivå Entré 200

>750

b

50

0

0

150

>1300

1100

0

130

korridor, vid 800 mm fritt mått i dörr

1300

600

korridor, vid längre passage, mer än 1 m

Grundläggande nivå a

400 500 900

b 1800 1300 1200

Utökad nivå Krav på tillgänglig klädförvaring i en bostad är 1 200 mm, i garderob eller i klädkammare + ett städskåp.

252 B y ggnadsplanering

300 (350) +2250 +2100 +2000 +1900

ögonhöjd man ögonhöjd kvinna överskåpshöjd plats för eluttag IP 20

+1660 +1545 +1400 500

högt skåp lågt skåp räckvidd man räckvidd kvinna

arbetsbänkshöjd +900 (930)

sockelhöjd

+150 (100) +0 –

2B5:5 Utrymme för upphängning av kläder

600

1000

1600

1000

600

Med den här höjden finns det plats för de längsta plaggen med utrymme för skor under något kortare plagg.

60 565 (665) skåpdjup 600 (700) bänkdjup

Med den här höjden finns det plats för de längsta plaggen med utrymme för skor under något kortare plagg.

M änniskans mått 253

+2100 duschstång ök. spegel +1800–1900

+1000–1300

+900–1100 blandare ök. tvättställ +800–900 pappers+700–800 hållare sitthöjd +420–480 wc-stol

ök. spegel

+1800

en klädkrok

+1600

+800–2100

klädkrokar +1000–1200 uk. spegel +900 +800 ök. tvättställ

duschstång

duschreglage wc-armstöd +800 wc-pappershållare +480 sitthöjd wc-stol

+0 –

handfat monteras 200 från vägg 600 tvättställ framkant

350 centrum golvbrunn

Se avsnitt om utformning av tillgängliga hygienrum.

BYG GN A DSP L A NERING

krokar

+1600 krokar för handdukar/ badrockar 2B5:3 badrumshöjder handikappanpassat

254 B y ggnadsplanering

MÄNNISKANS SINNEN Vi använder ständigt alla våra sinnen för att registrera och tolka omgivningen.

Först när ett sinne inte fungerar märker vi kanske vilken stor betydelse det har. Det går att träna upp sina sinnen, kanske blir det helt nödvändigt om något sinne är skadat eller är helt ur funktion.

Våra sinnen är avpassade till att vi är skapta att röra oss i en hastighet av 5 km/timme.

Hörsel är vår förmåga att förnimma ljudvågor som fortplantar sig genom t.ex. luft och vatten. Vuxna människor kan uppfatta ljud i frekvens­omfånget 20–20 000 Hz, småbarn och djur uppfattar betydligt högre fre­kvenser.

• • • •

Inom 7 meter fungerar örat mycket bra för samtal.

På 35 meter är det möjligt att höra ett föredrag och svara på en fråga.

På över 35 meter hör man starkt reducerat.

Vid 1 km och mer hörs mycket kraftiga ljud, t.ex. flygplan.

Att kunna höra tal är mycket viktigt. För att höra är det för den hörselsvage viktigt att se munnen på den som talar och dess minspel.

• Om bakgrundsljuden är 40–50 dB hör man låga ljud.

Det går att samtala i en grupp eller med en enstaka person.

• Vid bakgrundsljud upp till 60 dB går det att prata med varandra, men alla ljud uppfattas inte.

• När bakgrundsljudet överstiger 60 dB kan vi inte längre föra ett vanligt samtal. Vi måste stå 5–15 cm från varandra för att prata.

Lukt är vår förmåga att förnimma och registrera olika ämnen i luften.

• På 1 meter känner vi svag lukt av människa.

• På 2–3 meter känner vi parfym.

• På större avstånd känner vi mycket kraftiga lukter.

Smak är det sinne som har kortast räckvidd. Tungans smaklökar jobbar på mycket kort avstånd och hör nära ihop med luktsinnet. Vi kan smaka på material, vilket ibland kan behövas för att säkert avgöra vad det är.

M änniskans sinnen 255

Känsel är vår förmåga att förnimma mekaniskt tryck på huden, kroppskänsla, känsla med händerna och fingertopparna. Ett uppövat finger kan registrera en upphöjning på 0,0005 mm. Känseln har stor inverkan på vår hälsa. Vi behöver beröring för att må bra.

Balans är förnimmelsen av position, dels acceleration, dels gravitationen i vårt förhållande till lodlinjen. Balansen ger trygghet. Genom att ge stöd, och lyfthjälp, genom materialval och ljussättning kan vi förstärka balansen.

Orienteringsförmågan hamnar kanske under balanssinnet. Orienteringen kan underlättas genom tydlighet i strukturen av det byggda. Utblickar hjälper oss att se var vi befinner oss genom ljus, färgsättning och skyltning.

BYG GN A DSP L A NERING

Syn är det sinne som har längst räckvidd, mycket längre än hörsel och lukt.

• På 1–2 km kan vi registrera att det är människor.

• På 100 meter kan vi se människor i socialt sammanhang, som skidåkare i en backe, fotbollsspelare på en äng.

• På 70–100 meter ser vi kön och ungefärlig ålder. Vi känner igen personer på gång och klädsel.

• På 30 meter kan vi se ansiktsuttryck, frisyr, känner igen personer som vi inte känner så väl.

• På 20–25 meter kan vi följa en stämning.

• 1–3 meter är ett normalt samtalsavstånd med detaljer och nyanseringar.

• På 0–50 cm uppfattar vi bäst starka känslor som kärlek och vrede.

Arkitektens handbok 2019 Under elva år har nu Arkitektens handbok stegvis utökats, förfinats och fångat upp förändringar i regelverk och omvärld.

Och kompletterats med nya saker som våra läsare har saknat.

2019 års upplaga innehåller ett nytt bildavsnitt om betongens ytbehandlingar. Mer om akustik och buller. Ett nytt avsnitt om det timrade huset som visar att balansen mellan konstruktion och material innehåller allmängiltiga lärdomar för ny arki­ tektur. Dessutom är vissa avsnitt förtydligade, sakregistret har fått en översyn och de engelska byggtermerna har fått sällskap av fler språk.

Arkitektens handbok är en sammanställning av de basfakta som arkitekten och byggandet behöver. Den är systematiserad och illustrerad på ett sätt som är enkelt att hantera och den innehåller ett fylligt register med begreppsförklaringar. Boken säger inte hur man ska rita hus och parker eller inreda rum, men den ger basinformationen och är ett praktiskt hjälpmedel för den som planerar, ritar, bygger, förvaltar och använder byggnaderna och landskapet.

Arkitektens handbok är framtagen både för arkitekter och för alla andra i byggprocessen, som tekniska konsulter, ingenjörer, förvaltare och andra som upprättar, tolkar eller kommer i kontakt med ritningar och andra byggbeskrivningar.

Boken är skriven och illustrerad av arkitekterna (SAR/MSA) Anders Bodin, Jacob Hidemark, Martin Stintzing och Sven Nyström.

Elfte upplagan

Art.nr 38736

studentlitteratur.se