9789144130798

EN SKOLA SOM

UTMANAR – NÄR SKOLAN BLIR MENINGSFULL UR ELEVERS PERSPEKTIV

REDAKTÖRER

Per Dahlbeck Pär Widén

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40264 ISBN 978-91-44-13079-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Josefin Snygg Printed by Interak, Poland 2019

INNEHÅLL

Författarpresentation 9 Inledning 11

Pe r Da h l be ck & Pä r W i dé n Per och Pär 12 Gemensamt skolutvecklingsprojekt 12 Skolans själ 14 Elevperspektiv – elevers perspektiv 15 Varför skola? Vad är kvalitet i skolan? 16 Olika pedagogiska traditioner 17 Kontinental och angloamerikansk tradition 18 Tre möjliga vägar 18 Balans! 19 Vad säger skollagen? 20 Primärt, sekundärt och tertiärt lärande 20 Det dubbla kunskapsuppdraget 22 Nytt fokus – nytt mätande 23 Fyra förmågor 23 Erfarenhetsbaserad – upplevelsebaserad – utmaningsbaserad 24 Skolornas berättelser 24

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3

Innehåll

1 En modell för att arbeta upplevelsebaserat 27 I ngr i d Ol s s on Bakgrund 27 Teoretiskt och metodiskt ställningstagande 28 Vår modell 29 Före upplevelsen 29 Under upplevelsen 31 Efter upplevelsen 31 Reflektioner och kommentarer 32 En förskoleklass åker tåg 33 Före tågupplevelsen 33 Bilder av tåg som visuellt stöd 34 Under upplevelsen av att åka tåg 35 Efter tågupplevelsen 36 Elever upplever sin hemorts historia 41 Samarbete med museum och förförståelse 42 Före upplevelsen 42 Upplevelsen 45 Innehåll under upplevelsen 46 Efter upplevelsen 47 Vår gemensamma ordlista 48 Så här blir den gemensamma texten 49 Samarbete med andra aktörer 50 Sillastan 51 Sill och båt på riktigt 51 Efter upplevelsen 52 Ett annat exempel på samarbete 53 Vilka slutsatser drar vi efter fyra år? 54 Studiemotivation och aktivt deltagande 54 Att nå kunskapsmålen 56 Sociala färdigheter och demokrati 57

4

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

Innehåll

2 Meningsskapande på Backaskolan 59 M at t is Gustavs s on & F r e dr i k St ige n da l Vår gemensamma vision för klassen 59 Meningsfullhetens komplexitet 61 Förutsättningar på Backaskolan 61 Projekt om entreprenöriellt lärande (EPL) 62 Vår definition 63 Möjliga roller 64 Entreprenören som hackare 65 Konsekvenser för skolarbete 66 EPL-projektets syfte 66 Klassprocessen i tvåan 67 Överenskommelser 69 Pippi på kafferep 71 Att skapa ett samtalsklimat 73 Frihet 74 Att äga begreppen 77 Filmarbete 78 Leka skola och fritids 79 Steg två i processen 80 Gruppen för pedagogledda rastaktiviteter 81 Gruppen för tydligare inringning från rastvakter 82 Dinosauriegruppen 82 Inköpsgruppen 82 Gruppen för tydligare king-out-regler 82 Klassrådsdiskussion 83 Frihet utifrån lek och kreativ kraft 83 Platsbesök inom Malmö 85 Besök på okänt område 86 Efterarbete 88 Beskriva snarare än undersöka 89 Besök på Sjöfartens och Teknikens hus 89 Övergripande tolkning och analys 90 Steg ett 90 Steg två 91 Två tolkningar av frihet 92 Vad utmanar? 93

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

5

Innehåll

3 Skolans demokratiuppdrag – en balansgång 97 F r e dr i k H å k a ns s on Varför projektarbete? 97 Upptäckten av en balansgång 98 Elevernas frågor kontra centralt innehåll 99 Konkret planering 101 Varför behov och begär? 101 Utmaningar 102 Kunskapsuppdraget som en förutsättning för skolans demokratiuppdrag 102 Det mer svårmätbara 104 Att förhålla sig till det som är viktigt 105 Identitet 106 Nya kunskaper – nya tankar 106 Hur omsätta nya tankar i en gestaltning? 107 Ett växelspel mellan intuition och analys 108 En tydlig målbild 109 Paralleller mellan språklig förmåga och gestaltningsförmåga 110 En balans mellan divergent och konvergent tänkande 112 Ett annat exempel 113 Att använda ett bollplank 114 Att anpassa sig till mottagaren 116 Ett exempel på mottagaranpassning 117 Risktagande – hur pretentiös får jag vara? 118 Frihetssträvan – att hantera det egna utrymmet kontra auktoriteter 119 Att tänka fritt – inom ramar 121 Arbeta med hinder 121 Olika strategier 122 Att balansera vidare 123 En utmaning 124 Vikten av en mottagare 125

6

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

Innehåll

4 Möjliga slutsatser 129 Pe r Da h l be ck & Pä r W i dé n Vägar till en meningsfull skola 129 Ingen entydig enkel väg 129 Användbara begrepp 131 Erfarenheter 131 Upplevelser 131 Utmaningar 132 Lära på riktigt 133 Vad leder lärandet till – fyra förmågor 133 Frågandets betydelse 135 Känt – okänt 137 Utmärkande drag i berättelserna 138 Vad har vi sett och lärt 140 Litteratur 143

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

7

KAPITEL 3

Skolans demokratiuppdrag – en balansgång Fr e dr i k H å k a ns s on

T

rots att det står i skolans styrdokument att ”undervisningen ska bidra till personlig utveckling och aktiva livsval” och att ”skolan ska ge överblick och sammanhang samt stimulera kreativitet, nyfikenhet och entrepre­ nörskap”, tenderar tyngdpunkten för många skolor att hamna i förmedlings­ pedagogik med mätbara svar. Det är förståeligt, då det är betydligt lättare att se framför sig hur ett lärande som utgår ifrån att överföra och skapa förståelse för faktakunskaper ska organiseras och genomföras. Faktakunskaperna kan vara en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla de förmågor som nämns ovan, men i så fall måste de komma till användning för just det. Att organi­ sera ett skolarbete som främjar förmågan att utveckla kreativitet, drivkrafter, nyfiken­het och en vilja att göra aktiva livsval, tycks vara mycket svårare. Det går liksom inte att lära ut. Humfryskolan i Malmö brottas med att hitta ett skol­ arbete där eleverna kan erövra och använda dessa förmågor.

Varför projektarbete?

Genom att designa projektarbeten försöker vi hitta utmaningar för elever där de lär sig faktakunskaper, förstår ett innehåll och bildar sig egna uppfattningar för att sedan bli kreatörer när de omsätter kunskaper, förståelse och sina uppfattningar till något som kommunicerar med andra, ofta utanför skolan. Projekten kräver att eleverna skapar idéer, fattar beslut, är målmedvetna och förmår anpassa sin kommunikation till en mottagare.

Pedagogerna skapar alltså utmaningen, men lär inte ut förmågorna. Hur eleverna ska få idéer och fatta beslut måste de upptäcka själva. Det här kapitlet handlar om att se om projektarbete bidrar till att elever utvecklar entreprenöriella förmågor och hur det lärandet kan beskrivas och förstås.

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

97

Fredrik Håkansson

Upptäckten av en balansgång Gör utställningen mig till konstnär? Vad är en konstnär? Jag hade velat kalla mig konstnär, men jag är inte bra nog.

En elev funderar på konstnärsbegreppet och om hon själv blir konstnär när hon får chansen att i ett skolprojekt ställa ut ett verk på Malmö Konsthall.

Eleven går på Humfryskolan och tillsammans med andra elever från årskurs sju och nio har hon bjudit in allmänheten till en utställning som eleverna har skapat tillsammans med fyra konstnärer. De ställer frågan ”Var går gränsen?” och har fyllt en av salarna på konsthallen från golv till tak med skulpturer som uttrycker åsikter, tankar och ställer frågor kring all typ av gränsdragning. Eleverna har under en termin arbetat med temat; ”var går gränsen?” i olika skolämnen. De har läst, samtalat och lärt sig om nationsgränser, flyktingkris, ekonomisk fördelning och naturresurser. Utifrån den teoretiska inputen har eleverna själva valt ett problem som engagerar dem och på Malmö Konsthall har de sedan arbetat tillsammans med de fyra konstnärerna för att bygga upp modeller av offentliga konstverk. Syftet är att få betraktaren att uppleva och tänka nytt om den fråga eller det problem eleverna valt.

Humfryskolan är en fristående högstadieskola i Malmö med 130 elever.

Skolans profil är estetisk. Skolan har funnits sedan 2008 och har under åren gjort flera uppmärksammade projekt, sänt tv-program och radio, gett ut tidningar, satt upp teaterföreställningar, samt arrangerat konserter och utställningar. Ett utmärkande drag är att projekten når utanför skolan, möter en publik och låter elevernas arbete synas i en offentlighet. Det som genomsyrar skolans profil är en tro på att elevers kunskaper vidgas om de får arbeta med ett ämnesinnehåll som relaterar till dem själva och den verklighet de befinner sig i, samt att kunskaperna kan fördjupas om eleverna får gestalta och skapa utifrån ämnesinnehållet. I projekten ingår att arbeta med den egna identiteten och synen på sig själv, att få ett förtroende för den egna förmågan och ett mod att våga ta ett utrymme. Som eleven i årskurs nio som resonerar kring huruvida hon kan kalla sig konstnär. Hon tycker själv att en konstnär är någon som förmedlar någonting. Och att man måste vara tillräckligt bra, vilket hon inte tycker att hon är. Hon funderar om en av hennes kompisar är en riktig konstnär, för kompisen gör så fantastiska 98

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3 Skolans demokratiuppdrag – en balansgång

saker. Eleven försöker definiera, sätta upp regler och positionera sig själv och omvärlden utifrån kriterier. När jag i efterhand tittar på dokumentationer från senare delen av projektet, den del där eleverna själva får utrymme att gestalta, märker jag att materialet i form av filmer och ljudupptagningar är fullt av den här typen av elevreflektioner. De beskriver en ständig balansgång. Jag observerar hur eleverna tycks inta olika förhållningssätt i alla delar av arbetet. Hela arbetet tycks präglas av ett balanserande. Redan när lärare bestämmer vad arbetet ska handla om uppstår en balans mellan elevers frågor, nyfikenhet och engagemang å ena sidan och ett centralt innehåll i olika skolämnen å andra sidan.

Elevernas frågor kontra centralt innehåll Ska jag skänka pengar till tiggare?

På kort tid har integration seglat upp som en viktig politisk fråga för en majoritet av svenska folket. Under vintern 2014 upptäcker lärarna på Humfryskolan att eleverna har mycket åsikter och tankar kring migration, nationalism, gränser, ”vi och dom”, integration, segregation och ekonomisk fördelning. Framför allt är det en debatt som pågår om tiggare utanför butiker och en pågående flyktingkris med asylsökande från Syrien som väcker elevernas engagemang. Lärarna märker att eleverna inte riktigt äger frågeställningarna, utan relativt oreflekterat reproducerar åsikter från de sociala kontexter de rör sig i. Lärarna står inför vad Feiwel Kupferberg kallar ett ”gyllene ögonblick”, att omvandla lektionsmaterialet från ”en rätta svarens-pedagogik” till problembaserat lärande med autentiska problem från en verklighet som är påtaglig runt eleverna och som intresserar eleverna (Kupferberg, 2009). Bernt Gustavsson beskriver i texten Vad är kunskap?

(2009), att vi lär oss nya saker genom att resa mellan det som är bekant och det som är obekant. Vi blir nyfikna på det vi kan relatera till, men som vi vill veta mer om. Genom att erövra obekanta fält upptäcker vi också att det finns fler varianter och nya sätt att se på det som nyss var bekant. Om ämnet har ett för stort obekant fält får eleverna svårt att knyta an till ämnet, det blir obegripligt och icke-hanterbart för dem. Är innehållet alltför bekant blir de uttråkade. Intresse och hunger efter kunskap väcks genom att det främmande görs bekant och det alltför välbekanta görs främmande. © F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

99

Fredrik Håkansson

Projektarbetet blir en balansgång mellan ett bekant innehåll, sådant som eleverna känner igen och kan relatera till, och för eleverna nya obekanta perspektiv och ingångar till förståelse av problemet. Eleverna vet inte bakgrunden till varför människor åker till Sverige för att tigga eller varför människor tvingas fly från Syrien, men de upplever konsekvenserna av det i sin egen vardag. Lärarna börjar titta på sitt ämne och fundera på hur det centrala innehållet i skolämnena kan relatera till ett projekt om gränsdragningar. Att planera temat innebär en balansgång mellan å ena sidan elevernas begär, det eleverna är intresserade och nyfikna på, och å andra sidan vad vi gemensamt beslutat vad som är elevernas behov i form av grundläggande ämneskunskaper. Begreppen är lånade från texten Hur är deltagarkultur möjlig? där Dahlbeck och Persson skriver om hur den postmoderna generationens filosofer – som Deleuze och Foucault – på 1960talet använder begreppen begär och behov. I ett skolsammanhang skulle man kunna säga att elevernas behov av kunskaper finns i samhälleliga skoldokument, främst läro- och kursplaner. Det finns då en risk att eleven blir reducerad till ett objekt som ska kunna något förutbestämt och definierat.

Elevens begär kan vi använda som samlingsparaply för individens egen lust och aptit efter kunskap. Eleven blir då ett subjekt som vill lära sig, är intresserad av och nyfiken på något.

Lärarna balanserar mellan att å ena sidan få med centralt innehåll från läro- och kursplaner i projektarbetet och samtidigt utgå från elevernas frågor och nyfikenhet. Det handlar om att ta elevens fråga ”Ska jag skänka pengar till tiggare?” på allvar och erbjuda möjliga svar kopplat till det centrala innehållet i skolämnena. Det kan betyda att fler frågor måste ställas och därmed få frågan att växa genom att söka förståelse för olika aspekter och ingångar till frågan.

100

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3 Skolans demokratiuppdrag – en balansgång

Konkret planering På stora pappersark gör samtliga lärare ämnesrelaterade tankekartor som utgår från elevernas frågor. En fråga som handlar om att vi kanske borde ta hand om våra egna hemlösa först leder till frågor om nationalism, gränser och ekonomisk fördelning. Lärarnas tankekartor blir fulla av bubblor med följande rubriker: • • • • • • • • •

Historiska nationella gränsdragningar Konflikter med historisk koppling Olika naturgeografiska förutsättningar Levnadsstandard – hälsoperspektiv Aktivism – hur kan vi göra skillnad Tekniska lösningar Samhällsstrukturer Vilka inkluderas i VI, vilka är DOM? Vilka olikheter kan vi omfamna/tolerera?

Lärarna går runt och läser på varandras ämnesrelaterade tankekartor och försöker hitta beröringspunkter, röda trådar och kategorier. Om musik­ läraren ser en frågeställning på historiekartan som också är relevant ur ett musikperspektiv märks tankebubblan ”musik”. Överallt fylls kartorna med kopplingar mellan ämnena. Återkommande teman kommer att bli föremål för fördjupat undersökande under olika treveckorsfaser när den praktiska planeringen börjar ta form.

Varför behov och begär?

Poängen med att använda sig av distinktionen mellan behov och begär är att både lärare och elever kan hitta begrepp och ett språk för att diskutera vad som är viktigt och motivera vad som behöver finnas med och varför.

Effekten blir att eleverna blir medvetna om att man har ett eget begär, som kan skilja sig eller sammanfalla med det behov som samhället anser vara viktiga kunskaper för våra samhällsmedborgare och som kommer till uttryck i främst läro- och kursplaner. Balansen mellan begär och behov och valet av att arbeta ämnesöverskridande i projektform innebär också en balansgång

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

101

Fredrik Håkansson

mellan kortsiktiga och långsiktiga mål. Kortsiktigt lär sig eleverna eventuellt lika mycket matematik, engelska och samhällskunskap som under traditionell ämnesindelad undervisning. Men att se och skapa samband mellan ämnena, se mönster och beröringspunkter, kan ge mer långsiktiga effekter hos eleverna. Studier visar att ett demokratiskt förhållningssätt tycks bli en långsiktig konsekvens av att arbeta tematiskt i ämnesöverskridande projekt (Dahlbeck, 2014).

Utmaningar Samplaneringen inför projekt är inte problemfri. Intressen och prioriteringar står emot varandra. När lärarna planerar och sätter samman ett större tema har de det centrala innehållet i ämnena att förhålla sig till, vilka beröringspunkter som finns i ämnena och hur dessa beröringspunkter kan förstärkas. Samtidigt ska de förhålla sig till elevens nyfikenhet och fånga upp elevens intresse, vilket kräver lyhördhet. En av utmaningarna är att hitta ett ämnesområde som eleverna kan relatera till, men som de vet tillräckligt lite om för att vilja veta mer om.

Kunskapsuppdraget som en förutsättning för skolans demokratiuppdrag Nationalism är en ideologi som utgår ifrån en gemenskap inom nationens gränser. Att människorna i nationen har delade traditioner, språk, religion, historia och annan kultur. Många påstår att nationalismen ursprungligen kommer ifrån franska revolutionen, och en del påstår att nationalismens tankebanor fanns långt före. Franska revolutionen är i alla fall ett exempel på när nationalism har skapat förändring …

En av eleverna skriver ett prov om nationalism (citatet ovan). Lärarna i engelska, historia, geografi, samhällskunskap, bild och musik har formulerat en fråga var till provet. När eleverna gör provet blir det tydligt att det har funnits en röd tråd i undervisningen och att innehållet flyter över ämnesgränserna.

Frågorna på provet har utrymme för både faktakunnande och reflektion i svaren. Eleverna visar sig pålästa kring nationalismens ursprung, en förståelse för hur den kan ha uppstått, vilket syfte den har haft, i vilken historisk 102

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

3 Skolans demokratiuppdrag – en balansgång

kontext den växte fram, vilka fördelar och nackdelar den förde med sig.

Under hela hösten arbetar eleverna i årskurs sju och nio på Humfry­skolan i de olika skolämnena om gränser, nationalstater, naturresurser, ekonomi och hållbar utveckling. Arbetssättet i den här fasen skiljer sig inte direkt för hur man brukar arbeta i skolan; eleverna tar del av lärarledda genomgångar, filmer, texter och annan dokumentation. De bearbetar materialet i grupp eller enskilt med frågor som lärarna ställer för att eleverna ska fördjupa sina kunskaper.

Eleverna examineras i form av prov, presentationer och uppsatser. Det som kanske är annorlunda är att elevernas egna frågor får ta plats, att materialet är aktuellt, att det inte finns en lärobok med en avgränsad information och givna svar och att det finns en röd tråd mellan skolämnena. Att eleverna arbetar med autentiska problem innebär att inputen till ämnesinnehållet inte bara kommer från en institutionaliserad skolkontext, utan även från elevernas egna erfarenheter, åsikter från föräldrar och den aktuella mediabilden. Det innebär att förutsättningarna kan ändras under processen.

Svängningar i den allmänna debatten kan påverka lektionerna. Opinionen gör en pendelrörelse när ett fotografi på en liten död flyktingpojke på en medelhavsstrand sprids. Plötsligt är engagemanget stort och alla vill hjälpa, men pendeln svänger tillbaka när en anställd på ett asylboende knivhuggs.

Då vill många plötsligt stänga gränserna. Eleverna balanserar mellan den egna erfarenheten, det de upptäcker på egen hand och andra källor som de får förhålla sig till: mediabilder, experters tankar och perspektiv.

När Sverige stänger sina gränser i november 2015 reagerar flera elever med uppgivenhet. För några verkar det vara något som bara händer och något som är tvunget att ske. Lärarna uppmanar eleverna att titta på alternativa lösningar – åtgärder som skulle kunna ha vidtagits. Eleverna förhåller sig till balansen mellan det som verkar statiskt och det som går att förändra.

De börjar inse att det ligger beslut bakom det mesta, och att det går att fatta andra beslut, och att det finns många olika aspekter på ett problem. Snart börjar eleverna komma med egna lösningar. En elev gör en lång uträkning på hur mycket pengar svenska staten skulle få in på att höja momsen på mat.

Han ställer sig frågan hur mycket man skulle behöva höja momsen för att finansiera ett asylboende. Eleven ställer upp en kalkyl för hur mycket höjd matmoms kan generera i pengar och vad de pengarna skulle kunna vara värda i form av hjälp till flyktingar. Han funderar på hur stor höjning som © F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

103

Fredrik Håkansson

skulle accepteras innan konsumenterna börjar handla mindre mat. Till sist sitter han med en ganska avancerad ekvation. Arbetssättet innebär att eleven tar reda på mer och mer, eftersom han behöver kunskaperna för att gå vidare.

Eleverna uppmanas också i projektet att skaffa sig förstahandsinformation, alltså agera empiriska forskare. Därför beger sig eleverna till Malmö centralstation för att själva möta de flyktingar som har tagit sig från Syrien.

Detta får dem att inta nya perspektiv som ställs i relation till det de läst.

Det mer svårmätbara Denna första del av projektet tenderar till att värdesättas högt av såväl pedagoger som elever, eftersom eleverna kan uppnå tydliga mål i ämnena som de kan bli betygsatta på. Den senare delen av projektet, när eleverna skapar konstverk och där de själva får stort utrymme att definiera ramarna, riskerar att få en mer otydlig koppling till det centrala innehållet i ämnena och kan därför ses som mindre viktig. Men det kan vara så att eleverna, när de utmanas att själva designa sitt projekt, utvecklar förmågor som lyfts fram i skolans styrdokument och som det i traditionell undervisningsform kan vara svårt att utveckla. Förmågor som att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation, samt att utveckla en vilja att handla med andras bästa för ögonen tillhör skolans demokratiuppdrag och är egenskaper som lyfts fram i skolans styrdokument, men som skolorna kan ha svårt för att utveckla under traditionella arbetsformer. Maria Jarl och Linda Rönnberg (2015) beskriver i boken ”Skolpolitik” svårigheter för skolor att arbeta med ett kvalitativt värde­grundsarbete. Trenden tycks vara ett värdegrundsarbete som medel för att skapa förutsättningar för studiero och därmed ökad kunskapsinhämtning. Ambitionen i vårt projekt är snarare att elevernas kunskap om omvärlden blir en förutsättning för att bilda sig en egen värdegrund och handla utifrån denna. Vår utgångspunkt är att en demokratisk medborgare behöver en kunskapsbas om orsak och verkan i ekonomiska och globala frågor. Pedagogerna vill att den kunskapsbasen ska engagera eleverna att själva vilja gräva djupare och engagera sig i problem som är och blir viktiga för dem.

104

© F ö r fatta r na oc h S tudentlitte r atu r

Redaktörer för boken är Per Dahlbeck, universitetsadjunkt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet och utvecklingspedagog inom förskoleförvaltningen i Malmö stad, samt Pär Widén, universitetslektor i pedagogik, som forskar om betyg och bedömning i nutid och historien, samt ledarskap i skola och utbildning vid Fakulteten lärande och samhälle. Övriga författare är Mattis Gustavsson, Fredrik Håkansson, Ingrid Olsson och Fredrik Stigendal.

EN SKOLA SOM UTMANAR – NÄR SKOLAN BLIR MENINGSFULL UR ELEVERS PERSPEKTIV

Vad är det vi ser när vi betraktar en skola. Vilken berättelse är det som styr vår uppfattning om huruvida skolan fungerar eller inte.

Vad utgör en bra skola som det är meningsfullt att gå till varje dag?

Ur elevers perspektiv? Ur föräldrars perspektiv? Ur pedagogers och skolledares perspektiv och ur ett samhälleligt perspektiv? Den här boken kommer inte att ge ett bestämt svar.

Den innehåller tre skolors berättelser om hur den egna skolan brottas med dessa frågor och hur respektive skola strävar efter att skapa en meningsfull skola att gå till varje dag. Eftersom varje skola har sina specifika förutsättningar vad gäller organisation, elevantal, ålder på barnen, storlek och geografiskt läge så blir det tre helt olika berättelser. Ändå kan vi, redaktörer för denna bok, se att varje skola har utgått från en gemensam strävan att skapa en skola som är meningsfull för just sina elever. Vi menar också att berättelserna speglar lärares, skolledares och elevers lust att vara med i en skolvardag där den ena dagen inte är den andra lik. En skolvardag som kräver något annat än färdiga recept för hur den ska utformas och som snarare kräver lärares förmåga att ta itu med just det som sker och samtidigt måna om att varje skoldag ska vara meningsfull ur elevers perspektiv.

Vi menar att boken speglar en lust som rimligen borde smitta varje lärare och skolledare.

Art.nr 40264

studentlitteratur.se