9789144130330 by Smakprov Media AB

STRINGENT 1a1 Samhällskunskap för gymnasieskolan Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

STRINGENT 1a1 Samhällskunskap för gymnasieskolan Elevpaket – Digitalt + Tryckt Stringent 1a1 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK

DIGITALT LÄROMEDEL

Läromedlets fokus på modeller och begrepp gör det avsevärt lättare för eleverna att förstå komplexa samhällsfrågor och nyhetshändelser. Dessutom ger de många ordförklaringarna och konkreta exempel från både elevernas vardag och det yrkesliv de kommer att möta ytterligare stöd.

Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov. Dessutom finns ett stort antal interaktiva uppgifter kopplade till kunskapskraven, kapitelsammanfattningar som miniföreläsningar och konkretiserande filmer.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva uppgifter

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

STRINGENT 1a1 Samhällskunskap för gymnasieskolan

Måns Holmstedt Jakob Hydén

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

TILL BOKEN HÖR ÄVEN ETT DIGITALT LÄROMEDEL

På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i det digitala läromedlet. I det digitala läromedlet finns fördjupningar, kapitelsammanfattningar, korta filmer och interaktiva uppgifter. Där hittar du också hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslagsbild: Måns Holmstedt, Jakob Hydén Omslag: Francisco Ortega Grafisk form: Lennart Persson Grafisk Form Art.nr 40258 ISBN 978-91-44-13033-0 © 2019 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2019

Välkommen till Stringent 1a1! Titeln på detta läromedel är Stringent. Ordet stringent betyder att något är logiskt och följer en tydlig linje. Att försöka tänka logiskt och urskilja linjer och mönster är ett sätt att skapa ordning och reda när man möter mycket information och fakta. Och ämnet samhällskunskap består av mycket information och fakta. Därför ligger fokus i detta läromedel på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp. De hjälper dig när du ska förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman och hur olika samhällsfrågor påverkar dig – hemma, i affären, i skolan, på praktikplatsen och i andra sammanhang.

Rustar dig som samhällsmedborgare Det övergripande syftet med ämnet samhällskunskap är att rusta dig som samhällsmedborgare, så att du • känner till dina rättigheter och skyldigheter i samhället • är allmänbildad och har åsikter som du kan argumentera för • inte är lättlurad – utan källkritisk En stor del av samhällskunskapen handlar om hur samhället är uppbyggt, hur den politiska makten är organiserad och hur vi som medborgare blir påverkade och kan påverka. Det är en hel del fakta som ska läras in för att du ska få en grundläggande kunskap om samhället som vi lever i. Men ämnet handlar också om förmågor – att du själv kan skaffa dig kunskap och förstå nyheter och samhällshändelser som rap porteras i media och på andra håll. En stor del av ämnet samhälls kunskap är att förstå och kunna ta till sig det enorma nyhetsflödet. Det räcker inte att du lär dig fakta om riksdagen, yttrandefrihet och konsumentköplagen – du måste också kunna analysera det som händer i omvärlden och själv undersöka olika samhällsfrågor, exempelvis när du kommer ut på din praktik och för första gången får en inblick i arbetslivet som väntar efter studenten. Tänkte du på att bilden på Stringents omslag är ett pussel? Pussel bitarna kan ses som fakta i ämnet och du behöver alla bitarna för

att lägga pusslet färdigt. Men du behöver också analysförmåga för att lägga bitarna på rätt plats – först då kan du se hela bilden. Varje kapitel startar med en bild, som speglar kapitlets innehåll. Klicka på länken så kan du se tankarna bakom bildvalet.

Hjälp när du analyserar För att klara kunskapskraven i kursen behöver du kunna analysera samhällsfrågor med hjälp av begreppen orsak och konsekvens. Du kommer i arbetet med det ha stor nytta av följande enkla och effektiva analysmodell. Vi presenterar den redan här, före kapitel 1, så att du direkt ska kunna använda den när du läser kapitlen, diskuterar på lektionerna eller löser uppgifter. Du kommer att få tillfälle att öva på denna analysmodell flera gång er, och det är nödvändigt för att du ska förstå modellen i grunden och utveckla din analysförmåga. Det kan till exempel handla om att du ska analysera varför arbetslösheten ökar i ett speciellt yrke eller varför en idrottshall byggs i en kommun. Denna analysmodell beskriver alltså sambandet mellan orsak och konsekvens – att de hänger samman och är beroende av varandra. Modellen hjälper dig att analysera en händelse och söka efter svar på frågor som: Vad är det som har orsakat händelsen? Och vilken konsekvens får den för dig och samhället? Orsakssamband spelar en viktig roll i samhällsvetenskapen och hjälper forskare och andra att förstå varför samhällen utvecklas på ett visst sätt eller varför människor beter sig som de gör. Modellen består av tre delar:

Analysmodellen Orsak

Händelse

Konsekvens

Testa analysmodellen.

S T R I N G E N T 1 a1

I modellens mitt finns själva händelsen eller samhällsfrågan. Den har föregåtts av någonting, den har en orsak. Dessutom finns det oftast en eller flera konsekvenser av en händelse, det vill säga att den leder till någonting. Orsaken kommer alltid före händelsen och konsekvensen kommer alltid efter händelsen. Denna modell fokuserar på en händelses orsaker och konsekven ser, men det finns oftast också skäl att diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra eller främja att en händelse verkligen inträffar (orsaksåtgärd) eller för att mildra effekterna av en händelse (konsekvensåtgärd). Vi tror att du kommer ha stor nytta av den här analysmodellen när du arbetar med detta ämne, men tänk på att samhällskunskap inte är en exakt vetenskap. Vi människor tolkar händelser på olika sätt beroende på det perspektiv vi har och våra värderingar och åsikter. Lycka till! Måns Holmstedt och Jakob Hydén

Innehåll

1 Demokrati och diktatur . . . . . . . . . . . . . . 9 3 Politik och makt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Ett styrelseskick värt att försvara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Demokrati är vad vi gör den till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Två demokratimodeller – direkt eller indirekt? . . . . . . 14 Vilket ledarskap väljer vi? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Kännetecken för en demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Kännetecken för en diktatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Diktaturens ideologier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Nazism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Kommunism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Religiös fundamentalism – islamism . . . . . . . . . . . . 25

Med givna regler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Politik handlar om makt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Modellen av ett politiskt system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Tre viktiga nivåer som påverkar dig . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Politiker – aktörer i samhällets tjänst . . . . . . . . . . . . . . . 62 Partiernas ideologier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Det politiska systemet på tre nivåer . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Kommunens politiska system . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Sveriges politiska system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 EU:s politiska system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

2 Mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . 29 4 Medier och källkritik För alla – eller bara för några? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Världens viktigaste verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Världens mest översatta text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Individ vs kollektiv – rättigheter som kan krocka . . . 37 Olika typer av mänskliga rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . 39 Folkrätten – världens regler utan polis . . . . . . . . . . . . . 40 Sedvanerätt och traktater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 FN:s möjligheter att ingripa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Skyldigheten att skydda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 När får FN ingripa militärt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Krig – det största hotet mot de mänskliga rättigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Krigets orsaker … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 … och konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Krigets lagar – den humanitära rätten . . . . . . . . . . 48

. . . . . . . . . . . . . . . . 87 Hur värdera informationsflödet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Facebook-uppdateringar och Twitterflöden . . . . . . . 88 Värdera informationen, var kritisk! . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Fake news och alternativa medier . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Även bilder kan ljuga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Medierna och demokratin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Vad är en nyhet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

Krigets förbrytare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

S T R I N G E N T 1 a1

5 Arbetsmarknad och 7 Identiteter och normer . . . . . . . . . . . . . 149 yrkesliv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Hur påverkas du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Inte som andra marknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Bonden som blev IT-konsult . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Distansjobb och pappavikariat … . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Vilka rättigheter har du på jobbet? . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Arbetslöshet – dåligt för dig och för samhället . . . . 113 Fackförbund, kollektivavtal, lokala fackklubbar … . 116 Strider på arbetsmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Den svenska modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Svartjobben – en dyr affär för samhället . . . . . . . . . . 119

Individens och gruppens identitet . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Arv och miljö? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 Gruppens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Gruppens faser – konflikt och samarbete . . . . . . 155 Gemenskap och utanförskap – vi och de . . . . . . . . . 157 Normer – regler under ständig förändring . . . . . . . . 158 Strukturer som också styr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Det digitala läromedlet I det digitala läromedlet finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, fördjupningar, fler uppgifter, korta filmer och kapitelsammanfattningar.

6 Privatekonomi och hållbarhet . . 123 Din roll i kretsloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Du påverkar och påverkas av andra aktörer . . . . . . . 124 Budget – en modell med inkomster och utgifter . . 126 Lön, bidrag och pension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Den som spar hon har . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Den ekonomiska livskurvan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Lån och skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 När ett köp inte blir som du tänkt dig . . . . . . . . . . . . . 137 Konsumenträtten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Köp och sälj på nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Hållbar konsumtion? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Fotavtrycken vi lämnar efter oss . . . . . . . . . . . . . . . 141 Vad kan du göra? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

”Demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna.” W I N S TO N C H U R C H I L L ( 1 8 7 4 – 1965 )

Varför denna bild?

1 DEMOKRATI OCH DIKTATUR Ett styrelseskick värt att försvara En taggtråd som stänger ute – eller ett hjärta som bjuder in? Ett samhälle kan se ut på så många sätt. Det finns diktaturer där medborgarna stängs ute från allt inflytande. All makt ligger hos ledaren, som styr med järnhand och fängslar, torterar eller mördar dem som protesterar eller kritiserar regimen. I diktaturen kränks medborgarnas mänskliga rättigheter dagligen. Och så finns det demokratier där medborgarna äger makten och får tycka och säga vad de vill. I en demokrati får medborgarna leva med den de vill, demonstrera på gatan och bilda partier och rösta i fria val. För oss som lever i en demokrati är det lätt att tro att demokratin är självklar, att den är ohotad och att de mänskliga rättigheterna alltid kommer att respekteras. Tyvärr är det inte på det sättet. Ofriheten är aldrig långt borta, varken i tid eller i rum. Det är bara 100 år sedan Sverige blev en demokrati och många av världens länder är fortfarande diktaturer. I Sverige och i många andra länder finns det krafter som verkar mot demokratin. Många lockas av starka ledare med enkla svar. Därför måste demokratin alltid försvaras. Och aldrig tas för given.

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

MÅL MED KAPITLET Du ska kunna förklara begreppet demokrati som styrelseskick och livsstil. Du ska också kunna jämföra demokrati med diktatur och de idéer som ligger bakom. Centrala begrepp: demokrati, medborgare, medborgarkompetens, makt, folkomröstning, globalisering, migration, ledarskap, rösträtt, friheter, rättigheter, auktoritär, korruption, diktatur, propaganda, rättssäkerhet, militärdiktatur, ideologier, nazism, kommunism, religiös fundamentalism. Du kan öva på dessa ord här. Modeller: direkt och indirekt demokrati, analysmodellen, ledarskapsmodellen och RFR-modellen.

Demokrati är vad vi gör den till Ordet demokrati betyder folkstyre. Grundtanken med en demo krati är att makten ska delas lika mellan alla. Men i verkligheten är det ett fåtal som fattar besluten – också i en demokrati. Det som är viktigt för demokratiska samhällen är att folket får möjlighet att välja dem som ska fatta besluten. I en diktatur är beslutsfattarna inte valda av folket. Istället är det någon eller några som bestämmer över folket, utan att folket har gett dem det uppdraget. De som bestämmer har oftast tvingat till sig makten. Medborgare = en person som har medborgarskap i en stat och därmed både rättigheter och skyldigheter i staten Medborgarkompetens = de kunskaper och värderingar som behövs för att medborgarna i ett samhälle ska kunna medverka i en demokrati Kompetens = den kunskap eller förmåga som behövs i ett visst sammanhang

Men för att ett demokratiskt samhälle ska fungera krävs det mer än bara fria val. Medborgarna måste också känna att de är en del av samhället, de måste förstå sin roll i demokratin och kunna ta till sig viktig information om samhället. Man brukar prata om medborgarkompetens för att beskriva det som krävs för att med borgarna ska bli en del av demokratin. Om medborgarna i ett samhälle saknar medborgarkompetens riskerar demokratin att bli en fasad, något som bara ser bra ut på ytan. Utan den kompetensen är det svårt för människor att ta ställning i olika frågor och påverka det som händer i samhället.

S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Om medborgarna i stället är insatta och engagerade i olika sam hällsfrågor kan demokratin fungera så som det är tänkt – styrd av folket. När människor engagerar sig blir demokratin levande och meningsfull. På det sättet kan man säga att demokratin är vad vi gör den till. Demokrati är ett styrelseskick med bestämda regler, men det är också mycket mer än bara ett styrelseskick. Demokrati handlar också om hur vi beter oss mot varandra i vardagen. Om demo kratin ska överleva som sättet att styra Sverige behöver vår livsstil också vara demokratisk. Det innebär att vi alla respekterar varan dra och att vi alla har rätt att säga, tycka och tänka vad vi vill, så länge som det inte kränker någon annan. Vi har rätt att försöka övertyga andra (med goda argument), för att få igenom sådant som vi tycker är viktigt. Det är avgörande att det fungerar så i alla sammanhang – i familjen, i skolan, på praktikplatsen och på jobbet.

Styrelseskick = samma som styrelsesätt, det sätt som ett land styrs på

Demokrati – som styrelseskick och som sätt att leva – beskrivs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN 1948. I nästa kapitel kommer du läsa mer om de mänskliga rättigheterna.

FN, Förenta Nationerna = grundades år 1945 efter andra världskrigets slut och hade vid starten 51 medlemsländer. Idag är antalet 193.

Det är viktigt att vi är delaktiga i demokratin. Se filmen.

”Tillsammans är vi starka” är ett uttryck som många håller med om. Den knutna näven är en symbol för kamp och på bilden ser vi att det krävs många människor för att bilda den symbolen.

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

1:1 RÄT T ELLER FEL – VAD TYCKER DU?

Välj några av följande påståenden och diskutera dem i grupp. Tycker ni att påståendena är riktiga eller felaktiga? Skriv sedan ned era olika åsikter, tillsammans med några argument för varför ni tänker som ni gör. • Vi har makt att påverka våra liv. • Alla medborgare i Sverige har lika mycket makt. • Det är bättre att de som är mest kunniga bestämmer. • Demokrati kan inte finnas på en arbetsplats. • Sociala medier är dåliga för demokratin. • Sverige är ett demokratiskt land. • Rösträtt är det viktigaste i en demokrati. • Världen vore bättre om fler länder var demokratiska. • Det är viktigt att försvara demokratin i Sverige. 1:2 VIKTIGA SAMHÄLLSFRÅGOR?

Några exempel på samhällsfrågor som engagerar många i samhället är metoo, rasism, samkönade äktenskap, djurens rättigheter och miljöskatter (till exempel på flygresor) – och det finns många fler. a) Vilka samhällsfrågor tycker du är särskilt viktiga? Ge några exempel och motivera varför du tycker att de är så viktiga. b) Vilken typ av kunskap behöver du för att du ska kunna ta ställning i de här frågorna? Ge några exempel också på det.

skolan Anna, 11, har inte varit i

på två år

pa under söndagen ro Eu er öv r te es ot pr at im Stora kl

FN-utredning om kriget i

Jemen förlängs

mme inför valet

edieutry Studie: SD fick störst m

mtidsyrken du ska satsa

Robotpanik? Här är tio fra

på

S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Vad är makt?

Väger en stark ledares beslut tyngre än folkets åsikter?

Att ha makt brukar beskrivas som att man kan styra andra människors beteenden. Makt kan utövas på många olika sätt, till exempel med hjälp av styrelseskick, lagar, ekonomiska fördelar, grupptryck, olika slags belöningar/straff och genom att utöva våld. På ett personligt plan kan makt innebära att man kan påverka sitt liv, till exempel bo var man vill, utbilda sig till vad man vill eller leva med den man vill. En undersökning som gjordes i Sverige för några år sedan visar att nästan var fjärde person mellan 18 och 29 år då tyckte att det vore bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om riksdagen eller val – en stark ledare som har all makt. Nästan lika många kunde tänka sig att byta parti mot en mindre summa pengar. Bland dem som var äldre var det bara någon enstaka procent som hade dessa åsikter. Vad tänker du om detta? Varför tror du att det var just yngre personer som hade dessa åsikter och inte äldre?

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Två demokratimodeller – direkt eller indirekt? Man brukar skilja mellan två olika former av demokrati: direkt och indirekt demokrati. Den stora skillnaden mellan dessa två model ler är om medborgarna själva är med och fattar alla beslut eller om de har valt andra som fattar besluten åt dem. I en diktatur är det också andra personer som fattar besluten åt landets medborgare, men då sker det utan att medborgarna har godkänt det och de saknar rätt eller möjlighet att ifrågasätta be sluten.

Representera = företräda, vara ombud för

En ständigt levande och intressant fråga är vilken av dessa båda modeller som är bäst eller mest demokratisk – den direkta model len, där vi själva är med och fattar alla beslut som styr samhället, eller den indirekta, där vi väljer politiska representanter som spe cialiserar sig på att styra samhället.

Direkt demokrati Folket

BESLUT

Den första demokratimodellen uppstod i antikens Grekland för ungefär 2 500 år sedan. Det var en direkt demokrati eftersom medborgarna i Aten var med och röstade direkt om de beslut som skulle fattas. Idag har många länder indirekt demokrati, men använder folkomröstningar – en form av direkt demokrati – som ett komplement när beslut ska fattas i vissa speciella frågor.

Svenska folkomröstningar – inslag av direkt demokrati I Sverige har vi inte direkt demokrati, utan vi väljer representanter som sedan får fatta de politiska besluten – vår demokrati är alltså indirekt, som modellen på s. 16 visar. Omstridda frågor = frågor som människor är mycket oeniga om

Men ibland, i samband med viktiga eller omstridda frågor som kan få stor betydelse under lång tid, har vi inslag av direkt demokrati i form av folkomröstningar.

S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Folkomröstningar innebär att vi medborgare med vårt röstande får framföra direkt om vi tycker att ett politiskt förslag, som påverkar kommunen eller hela Sverige, ska genomföras. I Sverige är folkomröstningarna rådgivande, vilket innebär att politikerna inte måste följa resultatet. I Sverige har vi hittills haft sex nationella folkomröstningar, som har handlat om • medlemskap i EMU, den europeiska valutaunionen (2003) • medlemskap i EU (1994) • kärnkraft (1980) • tjänstepensioner (1957) • högertrafik (1955) • rusdrycksförbud (1922)

Läs mer om demokratins historia.

1:3 BÖR VI HA MER DIREKT DEMOKRATI?

a) Rösträtten blev allmän i Sverige på 1920-talet, då alla män och kvinnor fick rösträtt. Utöver de regelbundet återkommande valen till riksdag, kommun och landsting har det sedan dess hållits sex folkomröstningar. Vad blev resultatet av dem? b) Vilka är fördelarna och nackdelarna med att ha folkomröstningar som är rådgivande? Tycker du till exempel att vi ska ha en folkomröstning om medlemskapet i EU, så som Storbritannien gjorde med brexit? c) Idag kan vi påverka och tycka till i olika frågor i sociala medier. Kan det leda till en ny sorts direkt demokrati, tror du? Och är det en fördel för demokratin om politiska frågor hanteras i sociala medier? Motivera ditt svar. d) Tycker du att vi ska kunna folkomrösta via internet om politiska frågor? Om ja, ska det gälla alla typer av politiska frågor eller bara vissa? Motivera ditt svar. Sociala medier har förnyat demokratin, exempelvis genom att du som väljare enklare kan komma i kontakt med politiker och andra makthavare.

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Indirekt demokrati Folket

Representanter

BESLUT

Under 1800- och 1900-talet utvecklades en indirekt, representativ demokrati i många länder, även i Sverige. Det är ett politiskt system (se s. 56) som går ut på att vi väljer representanter som beslutar åt oss. För att få makten att styra landet behöver politikerna ha stöd från många av väljarna, helst från en majoritet. Därför försöker de locka så många väljare som möjligt vid varje val.

1:4 BÖR VI HA MER INDIREKT DEMOKRATI?

a) Vissa anser att indirekt demokrati är bättre än direkt demokrati eftersom representanterna, det vill säga politikerna och deras tjänstemän, har mer kunskap om frågorna som ska beslutas än vad vanligt folk har. Vad tycker du? Testa modellerna av direkt och indirekt demokrati.

b) Vad skiljer indirekt demokrati från diktatur? c) Tror du det är lätt att påverka befolkningen genom sociala medier?

Vilket ledarskap väljer vi? Auktoritär = diktatorisk, enväldig, odemokratisk. Kan användas både om ledare och om stater. Låt gå = när en ledare låter andra både fatta besluten och ta ansvar

Globalisering = en världsomfattande förändring som innebär att länder, företag och människor påverkas över landsgränserna och blir allt mer beroende av varandra Migration = när många människor flyttar inom ett land eller till ett annat land

Precis som inom alla andra samhällsområden finns det inom po litiken olika typer av ledarskap. Grovt indelat kan man tala om demokratiska, auktoritära och låt gåledare. Historien visar att under perioder när många i ett samhälle är ar betslösa och fattiga eller det sker snabba förändringar som skapar oro, är det mer vanligt att folket väljer en auktoritär ledare. Detta kan vi se också i dagens samhälle, där globalisering och migration är exempel på snabba och för många oroande förändringar. På flera håll i Europa och i resten av världen har auktoritära politiker på senare tid fått ökat inflytande, vilket har lett till att demokratin har försvagats. I samhällen där ekonomin fungerar, arbetslösheten är låg och utbildningen är en viktig del av samhällsutvecklingen, har demo kratiska ledare störst chans att bli valda av folket.

S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Den tredje typen av ledarskap – låt gå ledarskapet – innebär att ledaren varken är auktoritär eller demokratisk, utan undviker att själv fatta beslut och lägger över det ansvaret på deltagarna eller medborgarna. Dessa olika typer av ledarskap finns inte bara i politiska sammanhang, utan på alla nivåer i samhället. Det finns rek torer och lärare som är auktoritära, de som är demokratiska och de som följer låt gåprincipen, detsamma gäller fot bollstränare, körledare och alla former av ledare eller chefer. Och föräldrar. Vilken typ av ledarskap som vi vill ha i olika situationer speglar vilken syn vi har på demokrati som ett sätt att organisera och leda samhället och hur vi tycker att besluten ska fattas.

Man brukar skilja mellan auktoritära, demokratiska och låt gå-ledare. Vilken typ av ledare tänker du att Rysslands president Vladimir Putin är?

Ledarskapsmodellen Demokratisk ledare

BESLUT

PÅVERKAN

Deltagare

Auktoritär ledare

BESLUT

Deltagare

Ledarskapsmodellen tar fasta på de tre olika typerna av ledarskap: det demokratiska, det auktoritära och låt gå-ledarskapet. Vad som kännetecknar den demokratiska ledaren är att den personen vet vad han eller hon vill uppnå, men vet också att det finns olika vägar till målet och lyssnar gärna på de andras åsikter och tar hjälp av deras engagemang. Den auktoritära ledaren fattar besluten själv, vet vad som ska göras och lyssnar inte på andra. Låt gå-ledaren engagerar sig inte så mycket, utan låter gruppen själv komma på lösningarna på sina problem och överlåter åt dem att se till att allt går rätt till.

Låt gåledare

BESLUT

Deltagare

Testa ledarskapsmodellen.

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Analysmodellen

Orsak

Händelse

Konsekvens

Diktatur införs i Tyskland på 1930-talet Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå vad som ligger bakom införandet av diktatur i 1930-talets Tyskland. Konsekvens = följden eller effekten av en händelse

Men, det är viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än dem som vi nämner här. Orsak: Hög arbetslöshet, ekonomisk kris, social oro.

Händelse: Nazisterna tar makten och inför diktatur i Tyskland.

Konsekvens: Demokratin avskaffas, världskrig, förintelsen.

Testa analysmodellen.

På jobbet Stringent handlar om vårt samhälle i stort, om internationell politik och globalisering. Men läromedlet handlar också om människors vardag, om människors liv och arbete. Under rubriken På jobbet kan du ta del av berättelser som på olika sätt visar hur det som du möter i Stringent också påverkar vardagslivet. Kan en arbetsplats vara demokratisk? Robin gick ut restaurang- och livsmedelsprogrammet för ett halvår sedan och har nu ett deltidsjobb som kock i sin hemstad. Det mesta fungerar bra, men chefen är väldigt auktoritär. Han lyssnar inte gärna på sina medarbetare, utan pekar med hela handen och förväntar sig att de anställda ska lyda utan att tjafsa. Förra veckan skulle restaurangen köpa in nya arbetskläder till de anställda, och trots att flera av Robins kollegor föreslog ett visst märke och en viss modell, så beställde chefen samma kläder som de har haft tidigare, fast de var både dyrare och sämre. När en av kollegorna ifrågasatte beslutet fick hon en utskällning, och därefter var det ingen som vågade säga ifrån.

S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Robin är förvånad över chefens ledarstil. Det var inte så här han hade tänkt sig att det fungerade på en arbetsplats. Han funderar över varför chefen inte vill ta till sig medarbetarnas åsikter.

1:5 AUKTORITÄR, DEMOKRATISK ELLER LÅT GÅ?

a) Nämn två ledare som har stor betydelse i ditt liv – hemma, i skolan, i någon förening eller i något annat sammanhang. Varför är han eller hon viktig? b) Vilken typ av ledarskap tycker du om: auktoritärt, demokratiskt eller låt gå? Vill du ha en tränare, förälder, lärare eller chef som bestämmer allt som ska göras, en som lyssnar till dina åsikter och sedan bestämmer eller vill du själv vara med och påverka tillsammans med andra, utan någon ledare? Motivera ditt svar. c) Kräver olika situationer olika typer av ledarskap? Motivera ditt svar och ge några exempel. d) Och vilken typ av ledarskap vill du att din handledare på din praktikplats ska ha?

Kännetecken för en demokrati För att ett samhälle ska anses vara demokratiskt brukar man säga att det ska uppfylla vissa krav. Viktigast av dem är kanske rösträtten, det vill säga rätten att välja sina politiska företrädare, men en fungerande demokrati ställer också krav på vissa andra friheter och rättigheter. Detta beskrivs i det som vi kallar för RFRmodellen.

RFR-modellen

En demokrati kännetecknas av att vissa krav är uppfyllda – på rösträtt och vissa andra friheter och rättigheter. För enkelhets skull kallar vi modellen för RFR-modellen.

Rösträtt

F Friheter © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

R Rättigheter

Testa RFR-modellen. 19

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Vad som utmärker en demokrati:

Vem får rösta?

Censur = när staten eller en annan styrande makt kontrollerar och förbjuder viss information

• Rösträtt: Alla vuxna personer har rätt att rösta och varje röst är värd lika mycket. Det måste finnas olika partier eller kandidater att rösta på. Valhemligheten innebär att ingen ska kunna ta reda på hur en person har röstat. Valen ska vara regelbundna, oftast sker valen vart fjärde eller femte år (i Sverige vart fjärde). • Friheter: Yttrandefrihet innebär att alla är fria att uttrycka åsik ter, känslor eller tankar så länge de inte kränker någon. Censur är förbjudet, vilket innebär att staten inte får styra vad som publiceras eller yttras. Alla får fritt bekänna sig till en religion. Medborgarna får röra sig i samhället och resa som de vill. • Rättigheter: Alla medborgare har rätt till utbildning. Vem som helst har rätt att gå på exempelvis politiska möten eller demon strationer och även gå med i föreningar, utan att staten lägger sig i. Enskilda medborgare får inte åtalas eller dömas utan or dentliga bevis och stöd i lagen.

Artikel = avsnitt i ett fördrag, ofta också kallat för paragraf

RFRmodellens kännetecken finns också med i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 21 handlar om rösträtt, artikel 13, 18 och 19 om frihet samt artikel 10, 20 och 26 om andra rättigheter. Sverige uppfyller kraven i RFRmodellen och vår demokrati står sig väl i undersökningar som görs av organisationer som Amne sty och den mycket respekterade brittiska tidskriften Economist. Motsatsen gäller exempelvis för den auktoritära diktaturen Nord korea. I Nordkorea saknas rösträtt, frihet att yttra sig och folk blir fängslande utan rättegångar. 1:6 FINNS DET EN GRÄNS FÖR VÅRA FRIHETER?

a) Yttrandefriheten innebär att alla är fria att uttrycka åsikter, känslor och tankar. Men yttrandefriheten har också gränser. Sök på nätet efter ”yttrandefrihet + hets mot folkgrupp” eller ”yttrandefrihet + förtal”. Var går gränsen för vad man får skriva eller säga? b) Alla har rätt att fritt bekänna sig till en religion. Innebär denna religionsfrihet att religiösa traditioner alltid får styra, vilket exempelvis kan hindra kvinnor från att få genomföra aborter eller gå klädda som de vill? Vad säger svenska lagar om det? Läs också om demokratins problem. 20

c) Ska ett politiskt parti som är mot demokrati få lov att ställa upp i ett demokratiskt val? S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Det finns sätt att mäta hur väl demokratiska länder och politiska system fungerar. Bland annat kontrolleras då graden av yttran defrihet och hur fri pressen är, om landet har öppna rättegångar och om korruptionen är utbredd, det vill säga om beslutsfattare exempelvis tar mutor för att fatta vissa beslut. Flera organisationer arbetar med att göra sådana mätningar och ställer samman sina resultat i olika index, exempelvis demokrati index, korruptionsindex och pressfrihetsindex, som finns sökbara på internet. Korruption – olaglig påverkan av beslutsfattare Korruption är ett problem som är utbrett i stora delar av världen och som hindrar att demokratin och de politiska systemen fungerar som de ska. En vanlig form av korruption är att politiker eller andra makthavare tar emot pengar – mutor – för att fatta beslut som gynnar vissa enskilda personer eller grupper.

Index = ett sammanfattande mått

Korruption = missbruk av förtroendeställning. Ordet kommer från latinets corruptio som betyder fördärvat tillstånd.

Det finns en lista som varje år beskriver hur utbredd korruptionen är i olika länder. Den visar att Sverige är ett av världens minst korrumperade länder. Mest korrumperade är länder som Syrien och Somalia.

Om någon myndighetsperson tar emot pengar för att fatta ett visst beslut eller gynna exempelvis ett företag gör han eller hon sig skyldig till korruption.

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Kännetecken för en diktatur På samma sätt som det finns kännetecken för en demokrati, finns det kännetecken för en diktatur. RFRmodellen kan även användas för att visa vad som utmärker en diktatur. • Rösträtt. I en diktatur finns inga fria val. Politiska partier är som regel förbjudna eller kontrolleras av de styrande. Makten finns hos en grupp eller en person i samhället. Oftast kommer dik tatorer till makten på olaglig väg och sedan anordnas val som utåt ska se demokratiska ut.

Propaganda = här: när ledningen genom sociala och traditionella medier försöker kontrollera och påverka medborgarna med politiska budskap Regim = ledningen i ett land

Rättssäkerhet = när det finns lagar och regler och ett fungerande rättssystem som skyddar den enskilda personen från olika slags övergrepp Insyn = här: att alla kan få ta del av allmänna handlingar och har rätt att närvara vid rättegångar och politiska sammanträden

Polen är ett av de länder som har gått i auktoritär riktning under senare år och där pressfriheten har försvagats – något som denne man protesterar mot i polska Krakow.

• Frihet. I en diktatur saknar medborgarna yttrandefrihet. Den som kritiserar makten riskerar att bli förföljd eller fängslad. Ledningen i landet censurerar media och sprider i stället sitt eget budskap i form av propaganda. Ofta finns angiverisystem som innebär att grannar, kollegor och till och med släktingar rapporterar till myndigheterna när någon kritiserar ledningen. Inte sällan ändrar regimen på beskrivningar av landets historia, kanske för att lyfta fram sin eller sitt partis betydelse. • Rättighet. I en diktatur saknar medborgarna grundläggande rättigheter, som att bli rättvist behandlade av polis och dom stolar. Domstolarna kan inte självständigt döma utifrån landets lagar, och därmed fungerar inte rättssäkerheten. Polisen ställs inte till svars om den har fängslat en oskyldig medborgare, och de rättegångar som hålls är inte är öppna för insyn. Makten i en diktatur utövas genom förtryck, exempelvis genom hot och våld. Polis och militär kontrollerar, fängslar och straffar med borgare. Medborgarna fråntas sina politiska rättigheter. Som du ser kränks de mänskliga rättigheterna på många sätt i en diktatur.

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Militärdiktaturer I en del länder har militären tagit makten och installerat en militär ledare som statschef. Landet blir en militärdiktatur, där militären styr över politiken, ekonomin och kulturen. Militärdiktaturer bygger ofta inte på någon specifik ideologi eller religion, utan det viktiga är att de som kontrollerar militären och polisen också bestämmer över medier, skolor och viktiga samhällsorgan.

Samhällsorgan = organisation i samhällets tjänst, till exempel olika myndigheter och polis

Diktaturens ideologier Det finns ideologier som hävdar att det är rätt att använda hot, våld och terrorism för att uppnå politiska mål. Genom att ta kontroll över militär, polis, skolor, massmedier och så vidare vill företräda re för dessa ideologier driva igenom sin politik. Utgångspunkten är att man företräder det rätta och sanna – och att det bara finns en sanning – och att det därmed är rätt att ta till våld för att försvara denna sanning.

Ideologi = sammanhängande system av idéer och värderingar om hur samhället ska organiseras

I en demokratisk stat får polis i vissa fall använda våld när människor bryter mot lagarna, men i en diktatur använder po lisen våld när människor bryter mot en ideologi eller går emot regimen. Det gick till exempel inte att demonstrera eller protestera mot nazismen i Tyskland eller mot kommunismen i Sovjetunionen och det går inte att demonstrera mot islam i Iran. Diktaturens företrädare har full kontroll över den information som sprids i landet och kan på det sättet även kontrollera folket. Genom propagandan sprids en bild av landets ledare som goda och det rådande systemet som rättvist. Genom historien finns det många exempel på diktaturer som bygger på olika ideologier. Vi ska här presentera tre som har haft stor betydelse under 1900talet (och till en del också på 2000talet): nazism, kommunism och religiös fundamentalism.

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Nazism Nationalism = en ideologi som växte sig stark i många länder under 1800-talet. Den bygger på den grundläggande idén om att de som talar samma språk och har samma kultur och historia ska ha ett eget land, en nationalstat. Etnisk = här: som tillhör en folkgrupp

I Tyskland växte en diktatur fram under 1930talet. Då blev nazis terna det ledande partiet och införde sin variant av nationalism, nationalsocialismen, under ledning av Adolf Hitler (1889–1945). Nationalismen, som hyllar nationen, den egna kulturen och his torien, kan ibland ta sig rasistiska uttryck. Genom historien har diktaturer använt nationalism som ett verktyg för att förtrycka människor som tillhör andra folkgrupper, så kallade etniska mi noriteter. Dessa grupper har fråntagits sina mänskliga rättigheter på grund av sin etniska härkomst. Nazisternas maktövertagande

Undantagstillstånd = när man i ett land under en viss period begränsar vissa medborgerliga rättigheter, till exempel rörelsefrihet och yttrandefrihet

År 1932 fick nazistpartiet 37 procent i valet till förbundsdagen (Tysklands riksdag). Året därefter införde partiet undantagstillstånd och sedan infördes successivt ett diktatoriskt styre i Tyskland.

Kommunism Diktaturen Nordkorea bygger sin kommunistiska ideologi på samhällsteorier som den tyske samhällsfilosofen Karl Marx (1818–1883) utvecklade på 1800talet (bland annat i sin bok Kapitalet) och som de sovjetiska diktatorerna Vladimir Lenin (1870–1924) och Josef Stalin (1879–1953) sedan vidareutvecklade i Sovjetunionens enpartidiktatur. Elit = liten grupp som ser sig som mer värd än folket

Den kommunistiska ideologin gör det möjligt för en politisk elit att styra över folket med hjälp av polis och militär. Misstänkta för rädare fängslas och till och med avrättas av det styrande politiska partiet – det enda som tillåts. Ryska revolutionen Ryska revolutionen år 1917 var början till bildandet av Sovjetunionen. Det var en enpartidiktatur och dess ideologi var hämtad från Karl Marx och Friedrich Engels skrift Kommunistiska manifestet. Ideologin har sedan använts av ledare i många länder.

S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Religiös fundamentalism – islamism Religiös fundamentalism är en fanatisk tro på att religionen ska styra alla delar av samhället. Ett exempel på detta är islamism – en politisk rörelse som vill att en viss tolkning av religionen islam ska genomsyra och styra alla delar av samhället. Landets lagar ska bygga på Koranen eller andra religiösa skrifter.

Fundamentalism = variant av religion som hävdar att allt som de gamla heliga texterna säger fortfarande är bokstavligen sant Fanatisk = hänsynslös, kompromisslös

Iran och Saudiarabien är exempel på stater som har ett sådant religiöst styre. Iranska revolutionen År 1979 störtades Irans dåvarande kung, shahen (som titeln heter på persiska), och ersattes av den religiöse ledaren ayatollah Khomeini. Iran förvandlades till en islamistisk diktatur, där befolkningen saknar demokratiska rättigheter. Tiotusentals människor har avrättats i Iran sedan dess och miljontals iranier har tvingats fly utomlands.

Hur är det att leva i en diktatur? Se filmen.

1:7 FRÅN DEMOKRATI TILL DIKTATUR

Använd RFR-modellen (se s. 19) och a) undersök hur det gick till när Tyskland blev en nazistisk diktatur på 1930talet. Tror du att det skulle kunna hända igen i något annat land? b) undersök hur Sovjetunionen blev en socialistisk diktatur efter ryska revolutionen 1917. Tror du att det skulle kunna hända igen i något annat land? c) undersök hur Iran blev en islamistisk diktatur år 1979. Skulle det kunna hända i fler länder?

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Adolf Hitler

Idi Amin

ayatollah Khomeini

Augusto Pinochet

Kim Jong-un

1:8 KÄNDA DIKTATORER

a) Adolf Hitler i Tyskland, Josef Stalin i Sovjetunionen, ayatollah Khomeini i Iran, Augusto Pinochet i Chile, Pol Pot i Kambodja, Idi Amin i Uganda, Kim Jong-un i Nordkorea och Bashar al-Assad i Syrien är alla kända diktatorer. Ta reda på följande fakta om deras liv: • Deras uppväxt • Deras väg till makten • Hur de utövar/utövade makt • Typiska personlighetsdrag – hitta skillnader och likheter. b) Tror du att någon av diktatorerna som var verksamma under 1900-talet skulle ha kunnat göra politisk karriär idag i sina länder, så som Kim Jong-un och Bashar al-Assad har gjort? c) Det finns inte några exempel på kvinnliga diktatorer. Vad beror det på, tror du?

S T R I N G E N T 1 a1

1. DEMOKRATI OCH DIKTATUR

1:9 VAD TYCKER DU NU?

Gå tillbaka till de inledande påståendena som ni diskuterade i uppgift 1:1 (s. 12). Välj ut ett av påståendena och gå igenom vad ni tyckte om det då. Tycker du likadant nu? Lista de argument du/ni nu har och gör sedan en affisch där ni kortfattat försöker övertyga andra med hjälp av dessa argument. Testa gärna att göra affischen digitalt. 1:10 AVSLUTANDE UPPGIFT

Arbeta i grupper om 2–4 elever och skapa en podcast på cirka 10 minuter, där ni diskuterar vad som skiljer en diktatur från en demokrati. Skriv först ett manus i punktform innan ni spelar in, så ni vet vad ni ska säga. Det är bra att ha manuset som grund även om det kanske dyker upp nya exempel och idéer när ni spelar in själva samtalet. Ni kan i samtalet exempelvis utgå från att ni bodde i en diktatur istället för i en demokrati. Hur skulle det påverka era liv? Använd orden makt och påverkan och samtala med stöd av följande frågor: • Vad är det som kännetecknar styrelseskicket i en diktatur? Ge några exempel i historien och i världen idag. Vem fattar besluten? Hur fattas besluten? Hur skulle detta påverka er om ni hade levt där? • Vilka sätt att utöva makt används i diktaturen? • Vilka möjligheter har människor att påverka samhället i en diktatur jämfört med i en demokrati? • Vilka för- och nackdelar finns med en demokrati? • Vilken samhällsorganisation skulle ni helst vilja leva i – demokrati eller diktatur?

Nu känner du till skillnaderna mellan demokrati och diktatur. I nästa kapitel ska du läsa om FN och de mänskliga rättigheterna – rättigheter som är så avgörande för styrelseskicket i ett samhäl le. I en fungerande demokrati lever medborgare med mänskliga rättigheter som grund, medan dessa saknas i en diktatur.

Repetera kapitlet. Kommer du ihåg det viktigaste? Förstår du nu kapitlets centrala begrepp?

Foto: Pernilla Björnör

Måns Holmstedt är gymnasielärare i samhällskunskap och tidigare lärarutbildare. Jakob Hydén är frilansjournalist.

STRINGENT 1a1 – samhällskunskap för gymnasieskolan Stringent 1a1 fokuserar på ett antal samhällsvetenskapliga modeller och begrepp – för att hjälpa eleverna att urskilja linjer och mönster och skapa ordning och reda i den stora mängd fakta som möter dem i ämnet samhällskunskap. Modellerna och begreppen gör att eleverna enklare kan förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman och hur olika samhällsfrågor påverkar dem – hemma, i affären, i skolan, på praktikplatsen och i andra sammanhang. De ger också eleverna verktyg att analysera och förstå nyhetshändelser och samhällsfrågor. För samhällskunskap handlar om både fakta och förmågor – att kunna skaffa sig kunskap och förstå nyheter och samhällshändelser som rapporteras i media och på andra håll. Stringent 1a1 är skrivet för yrkesprogrammen på gymnasiet och består av en tryckt bok och ett digitalt läromedel. I det digitala läromedlet finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar och filmer.

Art.nr 40258

studentlitteratur.se