9789144130132 by Smakprov Media AB

IBS IRRITABEL TARM

REDAKTÃ&#x2013;RER

Greger Lindberg Henry Nyhlin

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40253 ISBN 978-91-44-13013-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning kapitel 5: Margareta Brandin Berndtsson Illustrationer: Jonny Hallberg och Maria Henström (figur 6.2 och 6.3) Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB, Falkenberg Formgivning omslag: Fransisco Ortega Omslagsbild och delsidesbilder: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 15 Författarpresentation 17

Del I

Epidemiologi och patologi 1 Irritabel tarm – en historisk översikt 23 Greger Lindberg & Aldona Dlugosz

Från symtom till diagnos 24 Sjukdomar med IBS-liknande symtom 26 Referenser 28

2 Epidemiologi 31 Anna Andreasson

Förekomsten av IBS i Sverige 32 Referenser 33

3 Könsperspektiv på IBS 35 Susanna Walter & Bodil Ohlsson

Kliniska skillnader 35 Psykosociala skillnader 36 Mekanistiska skillnader 37 Referenser 40

4 Klinisk presentation av IBS 41 Susanna Walter

Referenser 43

5 Mekanismer för visceral smärta ur ett biopsykosocialt perspektiv 45 Sigrid Elsenbruch

Visceral hypersensitivitet 46 Stress 47 Inlärning 47 Förväntningar 48 Neuroradiologiska fynd vid IBS 48 Referenser 50

DEL II Diagnostik och behandling 6 Sjukdomsmekanismer och nya behandlingsmöjligheter 53 Per M. Hellström

Patologiska förändringar vid IBS 54 Gastrointestinal motilitet 54 Visceral hypersensitivitet 54 Modulering av tarm-hjärnaxeln 55 Neuroendokrinologi 55 Inflammationsmarkörer i tunntarm och kolon 55 Det enteriska nervsystemet 56 Tarmens mikrobiota 56 IBS med tarmfloran i fokus 57 Peter Benno & Robert Jan Brummer

Dysbios 57 Från dysbios till eubios 59 Framtiden 61

6 Innehåll

Översättning: Margareta Brandin Berndtsson

Immunologi 62 Elisabeth Hultgren Hörnquist

Immunförsvaret i tarmen 62 Cytokiner 63 Medfödd immunitet 63 Förvärvad immunitet 65 Anti-inflammatorisk behandling vid IBS 67 Genetik 67 Maria Henström & Mauro D’Amato

Kandidatgenbaserade studier 68 Genomvida associationsstudier (GWAS) 71 Framtida aspekter och terapeutisk potential av genetiska studier 73 Referenser 75

7 Konsultationsteknik 79 – AT T TÄNK A PÅ I MÖTE T MED EN IBS -PATIENT

Henry Nyhlin

Referenser 83

8 Anamnes 85 Perjohan Lindfors & Lars Agréus

Utredning vid misstänkt IBS 90 Fysikalisk status 90 Blod- och avföringsprover 90 Endoskopisk utredning 91 Röntgen och specifik motilitetsutredning 92 Uppföljning och fortsatt kontakt 92 Referenser 92

9 Endoskopins roll i diagnostiken av IBS 95 Aldona Dlugosz & Lars Flood

Alarmsymtom 95 Koloskopi 97 Gastroskopi 98 Kapselenteroskopi 98 Referenser 99 Innehåll

10 IBS på akutmottagningen 101 Ghazaleh Mohammadian Kermani & Folke Hammarqvist

Differentialdiagnostik 102 Viktiga symtom 102 Utredning på akutmottagningen 103 Uppföljande utredning 104 Patienter med tidigare bukkirurgi 104 Behandling på akutmottagningen 104 Referens 106

11 IBS hos barn och ungdomar 107 Diagnostik och definitioner 108 Konsultationen 109 Behandling 110 Läkemedel 111 Kost 111 Probiotika 111 Psykologisk behandling 112 Referenser 112

12 Behandling av IBS 115 Henry Nyhlin & Greger Lindberg

Läkemedelsbehandling 116 Pontus Karling

Principer för behandling 117 Dietbehandling 121 Stine Störsrud

Kostråd 122 Att tänka på vid kostrekommendation 124 Patientutbildning 125 Gisela Ringström & Ida Björkman

Varför? 125 Hur? 126 Vad? 128

8 Innehåll

Agneta Uusijärvi & Henrik Arnell

Psykologisk behandling 131 Brjánn Ljótsson & Perjohan Lindfors

Rational för psykologisk behandling 131 Psykologiska behandlingar 132 Referenser 136

DEL III Differentialdiagnoser till IBS 13 Introduktion till differentialdiagnoser 141 Greger Lindberg & Lars Agréus

Kort sjukhistoria 142 Lång sjukhistoria 142

14 Buksmärta 143 Greger Lindberg & Henry Nyhlin

Gallsten och funktionella gallvägssjukdomar 145 Gabriel Sandblom

När ska gallstenssjukdom misstänkas? 146 Hur kan gallstenssjukdom diagnostiseras? 147 Behandling av gallstenssjukdom 147 Gallblåsedysmotilitet 148 Sfinkter Oddi-dysfunktion 149 Kronisk pankreatit 150 Stephan Haas

När ska kronisk pankreatit misstänkas? 150 Hur kan kronisk pankreatit diagnostiseras? 151 Behandling av kronisk pankreatit 152 Crohns sjukdom 152 Jonas Halfvarson

Bakgrund 153 När ska Crohns sjukdom misstänkas? 154 Hur kan Crohns sjukdom diagnostiseras? 155 Behandling av Crohns sjukdom 156

Innehåll

Endometrios 157 Malin Ek & Bodil Ohlsson

När ska endometrios misstänkas? 158 Hur kan endometrios diagnostiseras? 159 Behandling av endometrios 160 Enteral dysmotilitet 160 Greger Lindberg

När ska enteral dysmotilitet misstänkas? 162 Hur kan enteral dysmotilitet diagnostiseras? 162 Behandling av enteral dysmotilitet 163 Ehlers-Danlos syndrom 163 När ska EDS misstänkas? 166 Hur kan EDS diagnotiseras? 166 Behandling av IBS-liknande symtom hos patienter med EDS 167 Magsår 168 Rein Seensalu

När ska magsår misstänkas? 169 Hur kan magsår diagnostiseras? 169 Behandling och uppföljning av magsår 170 Referenser 171

15 Diarré vid misstänkt IBS 177 Greger Lindberg & Lars Agréus

Gallsaltsdiarré 179 Antal Bajor & Kjell-Arne Ung

När ska gallsaltsdiarré misstänkas? 180 Hur kan gallsaltsdiarré diagnostiseras? 181 Behandling av gallsaltsdiarré 182 Mikroskopisk kolit 183 Andreas Münch

När ska mikroskopisk kolit misstänkas? 184 Hur kan mikroskopisk kolit diagnostiseras? 186 Behandling av mikroskopisk kolit 187

10 Innehåll

Ghazaleh Mohammadian Kermani & Greger Lindberg

Inflammatorisk tarmsjukdom 188 Jonas Halfvarson

När ska inflammatorisk tarmsjukdom misstänkas? 189 Hur kan inflammatorisk tarmsjukdom diagnostiseras? 190 Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom 191 Celiaki 192 Gunnar Midhagen

När ska celiaki misstänkas? 193 Hur kan celiaki diagnostiseras? 194 Behandling och uppföljning av celiaki 195 Långtidsprognos 195 NCGS ( non-celiac gluten sensitivity) 196 Laktosmalabsorption 196 © F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Greger Lindberg

När ska laktosmalabsorption misstänkas? 197 Hur kan laktosmalabsorption diagnostiseras? 197 Behandling av laktosmalabsorption 198 Fruktosmalabsorption 198 Greger Lindberg

När ska fruktosmalabsorption misstänkas? 199 Hur kan fruktosmalabsorption diagnostiseras? 199 Behandling av fruktosmalabsorption 199 Exokrin pankreasinsufficiens 200 Aleksandra Hedström & Stephan Haas

Orsaker till EPI 200 När ska EPI misstänkas? 201 Hur kan EPI diagnostiseras? 202 Behandling och uppföljning av EPI 203 Referenser 203

16 Förstoppning 209 Pontus Karling & Greger Lindberg

Utredning av förstoppning 211 Intraktabel förstoppning 212 Patofysiologisk utredning 212

Innehåll

Läkemedelsbehandling av förstoppning 215 Fibrer 215 Osmotiskt aktiva laxantia 216 Bisakodyl och natriumpikosulfat 216 Prukaloprid 217 Linaklotid 217 Behandling av dyssynergisk tömning 217 Kirurgisk behandling av anorektala tömningshinder 218 Referenser 218

17 Abdominell distension 221 Patogenes 222 Opioidinducerad abdominell distension 223 Utredning av abdominell distension 223 Behandling av abdominell distension 223 Narkotiskt tarmsyndrom 223 När ska narkotiskt termsyndrom misstänkas? 224 Hur kan narkotiskt tarmsyndrom diagnostiseras? 224 Behandling av narkotiskt tarmsyndrom 225 Referenser 227

DEL IV Leva med IBS 18 Samsjuklighet vid IBS 231 Anna-Karin Norlin

Extraintestinal och psykiatrisk samsjuklighet 231 Gastrointestinal samsjuklighet 233 Referenser 234

12 Innehåll

Greger Lindberg

19 Socioekonomiska konsekvenser av IBS 237 Åshild Olsen Faresjö

Arbetsliv 237 Social vardag och livskvalitet 238 Copingförmåga 239 Sjukskrivning och ersättning från försäkringskassan 240 Referenser 241

20 Patienters perspektiv på IBS 243 Cornelia Flood för Stolta Magar

Att leva med IBS 243 Upplevelser av vården 245 En sjukvård som vi önskar se 246

Slutord 251 Henry Nyhlin & Greger Lindberg

Sakregister 257

Innehåll

978-91-44-13013-2_01_book.indd 13

2020-02-11 11:03

Kapitel 1

Irritabel tarm – en historisk översikt Ӽ GR E G E R L I N DBE RG & A L D ONA DLUG O SZ

Irritabel tarm eller på engelska irritable bowel syndrome (IBS) är en diagnostisk etikett som började användas på 1940-talet i stället för många äldre benämningar som mukös kolit, membranös kolit och spastisk kolit som alla riktade intresset mot tjocktarmen. Den svenske läkaren Axel Munthe använde till exempel beteckningen colitis för tillståndet redan på 1800-talet men undvek nogsamt att diskutera orsakerna till sjukdomen med sina patienter (Munthe 1929). Redan 1933 var vetenskapen överens om att IBS var ett funktionellt tillstånd utan organisk orsak och tillståndet betraktades som en form av visceral neuros (Kruse 1933). Vetenskapligt gjordes sedan inga betydande framsteg i vare sig diagnostiken eller behandlingen av IBS förrän i slutet av 1970talet. De symtom som framför allt karakteriserade patienter med IBS var buksmärtor, förstoppning och diarré, vilka förstås också var vanliga vid många organiskt definierade sjukdomar i mag-tarmkanalen.

Det första systematiska försöket att utifrån symtomen skilja IBS från organisk sjukdom gjordes av Manning och medarbetare (Manning m.fl. 1978) som jämförde symtomen hos 32 patienter med IBS och 33 patienter med organisk sjukdom. De fann att fyra symtom (lösare avföring vid anfall av smärta, mer frekventa tarmtömningar vid anfall av smärta, smärta som ofta förbättras efter tarmtömning och synlig distension av buken) oftare förekom hos patienter med IBS. Symtomen kom sedan att kallas Mannings kriterier för IBS. Definitionen av IBS tog emellertid en annan riktning genom introduktionen av de så kallade Rome-kriterierna för funktionella mag-tarmsjukdomar. De föreskrev att om en patient uppfyllde symtomkriterierna för till exempel IBS, hade patienten också den sjukdomen förutsatt att ingen organisk orsak till besvären kunde påvisas. Den första versionen av Rome-kriterierna för IBS publicerades 1992 (Thompson m.fl. 1992). De nu gällande symtomkriterierna för IBS, Rome IV (Lacy m.fl. 2016) framgår av faktaruta 1.1. Alla nya kriterier för diagnosen IBS innebar att man minskade antalet som kunde få diagnosen IBS, och i princip medförde varje ny version av Rome-kriterierna att fler patienter som kliniskt bedömdes ha IBS fick andra funktionella diagnoser. Den senaste version som validerades mot en kliniskt diagnostiserad grupp av patienter var Rome III (Longstreth

FAK TARUTA 1.1

Symtomkriterier för IBS enligt Rome IV Återkommande buksmärta, i genomsnitt minst en dag per vecka under de senaste tre månaderna, som är associerad med två eller fler av följande kriterier: • Relaterad till tarmtömning • Associerad med förändrat antal avföringar • Associerad med förändrad konsistens på avföringen Kriterierna ska vara uppfyllda för de senaste tre månaderna med symtomdebut för mer än sex månader sedan. K Ä L L A : L A C Y M . F L . 2 0 16 .

Greger Lindberg & Aldona Dlugosz

Från symtom till diagnos

IBS enligt klinisk standard

IBS enligt Rome-III

Figur 1.1 Sensitiviteten för IBS enligt Rome III jämfört med kliniskt definierad IBS. Källa: Ford m.fl. 2013.

m.fl. 2006) där studier visade att 25–31 procent av patienterna med kliniskt definierad IBS inte uppfyllde Rome III-kriterierna för diagnosen (figur 1.1). IBS delas in i fyra subtyper efter avföringarnas form eller konsistens. För att göra indelningen i subtyper rekommenderas att patienten registrerar alla avföringstillfällen under 14 dagar och använder Bristol-skalan (se figur 15.1) för att beskriva avföringens konsistens. Patienter med lösa eller

IBS-D

IBS-M

≥ 25 procent lösa eller vattniga avföringar (Bristol 6–7)

< 25 procent hårda eller kulformade avföringar (Bristol 1–2)

≥ 25 procent hårda eller kulformade avföringar (Bristol 1–2) Avföringens konsistens

IBS-U

IBS-C

< 25 procent hårda eller kulformade avföringar (Bristol 1–2)

≥ 25 procent hårda eller kulformade avföringar (Bristol 1–2)

< 25 procent lösa eller vattniga avföringar (Bristol 6–7)

Figur 1.2 Definitioner av IBS subtyper baserade på avföringarnas konsistens och variabilitet.

Kapitel 1 Irritabel tarm – en historisk översikt

vattniga avföringar (Bristol 6 och 7) vid minst var fjärde tarmtömning och sällan (< 25 %) hårda eller kulformade avföringar (Bristol 1 och 2) klassificeras som IBS med dominerande diarré (IBS-D). Figur 1.2 visar hur övriga subgrupper, IBS med dominerande förstoppning (IBS-C), IBS med varierande tarmvanor (IBS-M) och icke-klassificerbar subtyp av IBS (IBS-U), definieras.

Redan på 1970-talet var laktosmalabsorption en av differentialdiagnoserna till IBS. Nästan alla kan som spädbarn spjälka laktos till glukos och galaktos. Det görs med hjälp av enzymet laktas, som produceras i tarmens epitelceller och transporteras till den luminala ytan av dessa celler. I sena barnaår tillbakabildas normalt produktionen av enzymet, men majoriteten av svenskar har en mutation som gör att de behåller laktas även som vuxna. Endast cirka 5 procent svenskar saknar enzymet som vuxna och saknar därmed också förmågan att spjälka laktos. Laktos från födan tas i stället om hand av bakteriefloran i tarmen, vilket kan leda till ökad gasproduktion men också till diarré och buksmärtor. Problemet med diagnosen laktosmalabsorption är att den inte direkt svarar mot den subjektivt upplevda laktosintoleransen, det vill säga att man upplever symtom efter intag av laktos eller laktoshaltig kost. Det insåg man redan när man använde oral laktosbelastning för att diagnostisera laktosmalabsorption. En hög andel patienter uppgav symtom men hade normal stegring av blodsockervärdet efter intag av 50 gram laktoslösning. Det är först på senare år som vi har förstått att de huvudsakligen utgjordes av patienter med IBS och generell kolhydratintolerans. Trots problemet att skilja mellan malabsorption och intolerans visade flera studier att mellan 10 och 20 procent av patienterna med IBS blev varaktigt bra efter att de uteslutit laktos ur kosten. I dag ställs diagnosen genom genotypning avseende LCT-13910 C/T. Patienter med genotyp C/C saknar enzymet laktas i vuxen ålder. Under slutet av 1970-talet introducerades endoskopin i den kliniska rutinverksamheten och i början av 1980-talet kunde man genom gastroskopi ta biopsier från tunntarmen och hitta patienter med celiaki i den fas av sjukdomen där de hade IBS-liknande symtom. Senare kom också

Greger Lindberg & Aldona Dlugosz

Sjukdomar med IBS-liknande symtom

en förbättrad serologisk diagnostik med transglutaminasantikroppar av IgA-typ som gjorde det ännu lättare att hitta patienter med celiaki. En meta-analys av 14 kontrollerade studier från perioden 1999–2008 visade att 4 procent av patienterna med IBS egentligen hade celiaki och kunde behandlas framgångsrikt med glutenfri kost (Ford m.fl. 2009). Mikroskopisk kolit (MK) beskrevs första gången av forskare i Sverige (Lindström 1976). När koloskopi började användas mer generellt för att diagnostisera luminal sjukdom i slutet av 1980-talet visade det sig att drygt 7 procent av patienterna med IBS, framför allt de med diarrédominerad IBS, hade mikroskopisk kolit. Den gick att behandla med kortikosteroider och särskilt budesonid visade sig vara effektivt både på kort och på lång sikt (Münch m.fl. 2012). Den numeriskt viktigaste differentialdiagnosen till IBS är emellertid gallsaltsinducerad diarré. Länge trodde man att det var fråga om gallsaltsmalabsorption som ledde till ökad exposition i tjocktarmen för gallsalter. Modern forskning har emellertid visat att det sannolikt är fråga om överproduktion av gallsalter med mättnad av transportsystemen i tunntarmen och ökad överspillning av gallsalter till tjocktarmen. Gallsalterna leder till ökad sekretion och motilitet i tjocktarmen med ofta vattentunn diarré, inte sällan nattetid, tenesmer och buksmärtor. Diagnosen ställs bäst med 75 Se-HCAT (homo-colic acid taurine) som är ett syntetiskt gallsalt märkt med radioaktivt selen. Genom att mäta helkroppsretentionen av denna markör efter sju dagar kan graden av gallsaltsförluster till tjocktarmen bestämmas. Flera olika studier har visat att ungefär 25 procent av patienterna med IBS utan förstoppning har gallsaltsinducerad diarré (Aziz m.fl. 2015; Bajor m.fl. 2015). Behandling kan ges med gallsaltsbindande läke medel som kolestyramin, kolestipol eller kolesevalam. Tyvärr ingår endast ett fåtal av dem i läkemedelsförmånen, trots att det är fråga om en kroniskt handikappande sjukdom. Särskilt bland äldre patienter med IBS är exokrin pankreasinsufficiens en viktig differentialdiagnos. Sjukdomen är mindre väl studerad, framför allt beroende på bristen på bra metoder att säkerställa diagnosen. När det blev möjligt att analysera F-elastas befanns emellertid 6,1 procent av patienterna med diarrédominerad IBS ha exokrin pankreasinsufficiens (Leeds m.fl. 2010). Tillståndet kan förstås behandlas med enzymsubstitution.

Kapitel 1 Irritabel tarm – en historisk översikt

Referenser Aziz I., Mumtaz, S., Bholah, H., Chowdhury, F.U., Sanders, D.S. & Ford, A.C. (2015). High prevalence of idiopathic bile acid diarrhea among patients with diarrhea-predominant irritable bowel syndrome based on Rome III criteria. Clin Gastroenterol Hepatol, 13, s. 1650–5 e2. Bajor, A., Törnblom, H., Rudling, M., Ung, K.A. & Simrén, M. (2015). Increased colonic bile acid exposure: a relevant factor for symptoms and treatment in IBS. Gut, 64, s. 84–92. Dlugosz, A., Winckler, B., Lundin, E., Zakikhany, K., Sandström, G., Ye, W. … Lindberg, G. (2015). No difference in small bowel microbiota between patients with irritable bowel syndrome and healthy controls. Sci Rep, 5, s. 8508. Ford, A.C., Bercik, P., Morgan, D.G., Bolino, C., Pintos-Sanchez, M.I. & Moayyedi, P. (2013). Validation of the Rome III criteria for the diagnosis of irritable bowel syndrome in secondary care. Gastroenterology, 145, s. 1262–70 e1. Ford, A.C., Chey, W.D., Talley, N.J., Malhotra, A., Spiegel, B.M. & Moayyedi, P. (2009). Yield of diagnostic tests for celiac disease in individuals with symptoms suggestive

Greger Lindberg & Aldona Dlugosz

Bakteriell överväxt i tunntarmen fördes fram som en viktig sjukdomsframkallande mekanism för IBS av forskare i USA under början av 2000talet (Pimentel, Chow & Lin 2000). Diagnosen ställdes vanligen med utandningstest efter intag av laktulos, en metod som så småningom ifrågasattes då den inte kunde skilja mellan gas producerad av tjockarmens respektive tunntarmens bakterier (Yu m.fl. 2011). Behandling med rifaximin, ett antibiotikum med brett spektrum och ringa absorption, ledde emellertid till symtomförbättring hos 9 procent fler jämfört med dem som fick placebo (40,7 % jämfört med 31,7 %) (Pimentel m.fl. 2011). Huruvida förbättringen svarade mot en effekt på bakterier i tunntarmen eller på dem i tjocktarmen kunde inte klargöras. En svensk studie visade emellertid inga skillnader i den bakteriella kompositionen i tunntarmen mellan patienter med IBS och friska kontroller (Dlugosz m.fl. 2015). Sammantaget kan man konstatera att mer än hälften av de patienter som vi på 1970-talet trodde hade IBS har fått en annan och behandlingsbar diagnos sedan dess. Nya tekniker som gastroskopi och koloskopi har gjort det möjligt att hitta diagnoser som tidigare inte kunde påvisas. Det är osannolikt att vi nu har nått den bortre gränsen för diagnostiken. Det är mer sannolikt att fortsatt forskning kommer att leda till att nya grupper med IBS-liknande symtom kan diagnostiseras med behandlingsbara sjukdomar.

of irritable bowel syndrome: systematic review and meta-analysis. Arch Intern Med, 169, s. 651–8. Kruse, F.H. (1933). Functional disorders of the colon: the spastic colon, the irritable colon, and mucous colitis. Cal West Med, 39, s. 97–103. Lacy, B.E., Mearin, F., Chang, L., Chey, W.D., Lembo, A.J., Simrén, M. & Spiller, R. (2016). Bowel Disorders. Gastroenterology, 150, s. 1393–1407. Leeds, J.S., Hopper, A.D., Sidhu, R., Simmonette, A., Azadbakht, N., Hoggard, N. … & Sanders, D.S. (2010). Some patients with irritable bowel syndrome may have exocrine pancreatic insufficiency. Clin Gastroenterol Hepatol, 8, s. 433–8. Lindström, C.G. (1976). ”Collagenous colitis” with watery diarrhea – a new entity? Pathol Eur, 11, s. 87–9. Longstreth, G.F., Thompson, W.G., Chey, W.D., Houghton, L.A., Mearin, F. & Spiller, R.C. (2006). Functional bowel disorders. Gastroenterology, 130, s. 1480–91. Manning, A.P., Thompson, W.G., Heaton, K.W. & Morris, A.F. (1978). Towards positive diagnosis of the irritable bowel. Br Med J, 2, s. 653–4. Münch, A., Aust, D., Bohr, J., Bonderup, O., Fernandez Banares, F., Hjortswang, H. … Miehlke, S. (2012). Microscopic colitis: current status, present and future challenges: statements of the European Microscopic Colitis Group. J Crohns Colitis, 6, s. 932–45. Munthe, A. (1929). The story of San Michele. London: John Murray. Pimentel, M., Chow, E.J. & Lin, H.C. (2000). Eradication of small intestinal bacterial overgrowth reduces symptoms of irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol, 95, s. 3503–6. Pimentel, M., Lembo, A., Chey, W.D., Zakko, S., Ringel, Y., Yu, J. … Forbes, W.P. (2011). Rifaximin therapy for patients with irritable bowel syndrome without constipation. N Engl J Med, 364, s. 22–32. Thompson, W.G., Creed, F.H., Drossman, D.A., Heaton, K.W. & Mazzacca, G. (1992). Functional bowel disorders and functional abdominal pain. Gastroenterol Intl, 5, s. 75–91. Yu, D., Cheeseman, F. & Vanner, S. (2011). Combined oro-caecal scintigraphy and lactulose hydrogen breath testing demonstrate that breath testing detects oro-caecal transit, not small intestinal bacterial overgrowth in patients with IBS. Gut, 60, s. 334–40.

Kapitel 1 Irritabel tarm – en historisk översikt

Greger Lindberg (red.) är pensionerad professor och överläkare. Han är fortsatt verksam vid neurogastroenterologiska mottagningen och gastrolaboratoriet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Stockholm. Henry Nyhlin (red.) är docent med över 30 års erfarenhet som klinisk medicinsk gastroenterolog. Han var tidigare verksam i Stockholm och i Umeå och vid Skaraborgs sjukhus samt i två perioder vid Western General Hospital i Edinburgh, Skottland.

IBS IRRITABEL TARM

Irritabel tarm (IBS) är den vanligaste orsaken till att patienter med mag-tarmsymtom söker sjukvård. IBS definieras utifrån sina symtom och saknar objektivt mätbara kriterier. Kunskapen om orsaker, utredning och behandling är minst sagt ofullständig. Konsekvensen har blivit att patienter känner sig oförstådda, ifrågasatta och lämnade utan hjälp. Det här är en multiprofessionell lärobok där experter inom alla delar av vården samt patientorganisationen Stolta Magar har bidragit med sina respektive specialkunskaper. Boken består av de fyra delarna Epidemiologi och patologi, Diagnostik och behandling, Differentialdiagnoser till IBS samt Leva med IBS. Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med patienter som har IBS. Det uttalade syftet med boken är att öka kunskapen om IBS i vården så att patienterna ska få den hjälp som finns.

Art.nr 40253

studentlitteratur.se