9789144129969 by Smakprov Media AB

Professionell kollegialitet – om att utveckla lärares samarbete

PROFESSIONELL KOLLEGIALITET OM ATT UTVECKLA LÄRARES SAMARBETE

A N DY H A RG R E AV E S M I C H A E L T. O´C O N N O R

Andy Hargreaves & Michael T. O’Connor

ÖV E R S ÄT T N I N G: J O H A N N A H O L M B E RG

Professionell kollegialitet â&#x20AC;&#x201C; om att utveckla lĂ¤rares samarbete

Originalets titel: Collaborative professionalism: when teaching together means learning for all by Andy Hargreaves och Michael T. O’Conner. Copyright © 2018 by Corwin. A SAGE Publishing Company, USA. Original publisher in the United States, United Kingdom, and New Delhi. The Translation is published by arrangement with the Proprietor.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40228 ISBN 978-91-44-12996-9 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitterur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Lars Svedberg Översättare: Johanna Holmberg Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

FÖ RO R D TI LL D E N S V E N S K A U PPL AGA N 11 FÖ RO R D 13 TA C K 17 O M F Ö R FAT TA R N A 1 9

DEL I

Att utveckla och utforma professionell kollegialitet 1. Därför behövs professionell kollegialitet

Från professionellt samarbete till professionell kollegialitet 23 Att utforma professionell kollegialitet

Den professionella kollegialitetens kultur och kontext

Att utveckla professionell kollegialitet

Konsten att få det att hända

2. På väg mot professionell kollegialitet

Att utveckla professionell kollegialitet

Att utforma samarbetet

Noter

3. Öppen lektion och lesson study

Undervisning på öppen lektion

Återkoppling på öppen lektion

Planering av öppen lektion

Lesson study

Professionell kollegialitet satt i sammanhang

Hur såg det ut innan samarbetsmodellen togs i bruk? Vilka andra former av samarbete förekommer parallellt? Vilken koppling finns till världen utanför skolan? Vilket stöd finns runt omkring?

52 53 56 57

Sammanfattning

Noter

4. Nätverk för kollaborativ kursplanering

Samarbete i glesbygdsområden

Intressebaserat samarbete

Fokus på engagemang

Samarbetsgruppen för engelsklärare

Nätverkets utformning

Principer för nätverket

Teknikens roll i nätverket

Sammanfattning

Noter

5. Kooperativt lärande och kooperativa arbetssätt

Kooperativ samstämmighet

Samarbetets kontext

Hur såg det ut innan?

Vilka andra samarbetsformer förekommer parallellt med det kooperativa lärandet? Hur är förhållandet till systemet runt omkring skolan?

84 87

Hur hittar lärare och skolledning inspiration, utbildning, stimulans och sammanhang utanför skolan?

Sammanfattning

Noter

6. Kollaborativ pedagogikutveckling

Escuela Nuevas vision

Lärandet i Escuela Nueva

Lärare i Escuela Nueva

Effekt

100

Samarbetsmodell

100

Sammanfattning

103

Noter

105

7. Professionella lärandegemenskaper

107

Första vågen

107

Andra vågen

108

Från andra till tredje vågen

109

Provinssystemet

116

Kollaborativt undersökande i Ontario

118

Sammanfattning

119

Noter

DEL II

121

Fördjupad professionell kollegialitet 8. Tio principer för professionell kollegialitet 127 Kollektiv autonomi

128

Kollektiv kapacitet

128

Kollaborativt undersökande

129

Kollektivt ansvar

130

Gemensamt initiativ

131

Ömsesidig dialog

132

Gemensamt arbete

133

Gemensamma mål

134

Samarbete med elever

135

Alla ser till helheten

135

Sammanfattning

136

Noter

137

9. Professionell kollegialitet satt i sammanhang

139 139

Hur såg det ut innan? Vilka andra samarbetsformer används parallellt?

140

Vad finns runt omkring?

141

Vilka förbindelser finns med världen utanför?

141

Sammanfattning

142

Att gå från professionellt samarbete till professionell 143

kollegialitet Noter

DEL III

144

Professionell kollegialitet i praktiken 10. Professionell kollegialitet i praktiken

147

Vad borde vi sluta göra?

147

Vad borde vi fortsätta göra?

150

Vad borde vi börja göra?

152

Slutord

156

Noter

157 S A K- O C H P E R S O N R E G I S T E R 1 5 9

1 Därför behövs professionell kollegialitet

Från professionellt samarbete till professionell kollegialitet Samarbete är det nya ledordet när man talar om innovation och utveck ling i skolan. OECD förespråkar det ivrigt, många lärarförbund ställer sig bakom det och alltfler myndigheter ser poängen med det. Bevi sen för att professionellt samarbete i de flesta fall gynnar både elever och lärare är övertygande. Professionellt samarbete leder till högre måluppfyllelse, lägre personalomsättning och bättre genomförande av innovation och förändring. Frågan är inte längre om lärare bör samarbeta. Ingen profession kan göra en bra insats för sina klienter, patienter eller elever utan att de som är verksamma inom den delar med sig av sin kompetens eller utbyter kunskaper. Frågan är i stället snarare på vilka sätt lärare samarbetar och hur väl samarbetet fungerar. Det är inte alla former av samarbete som är önskvärda eller Ingen profession kan göra en ändamålsenliga, och inte alla som passar för vissa bra insats för sina klienter, personer eller en viss uppgift. patienter eller elever utan att dela Professionell kollegialitet är en mer djupgå med sig av sin kompetens eller ende och rigorös form av professionellt samarbete. utbyta kunskaper. Professionellt samarbete syftar på hur människor samarbetar inom en profession. Samarbetet kan vara starkt eller svagt, effektivt eller ineffektivt och ske på en mängd olika sätt. Professionell kollegialitet

Professionell kollegialitet innebär att lärare och andra pedagoger gemensamt omformar undervisning och lärande för att kunna hjälpa alla elever att skapa tillfredsställande liv fyllda med mening och framgång. Den professionella kollegialiteten är evidens baserad men inte datadriven och organiseras genom rigorös planering, djuplodande och ibland krävande dialoger, uppriktig men konstruktiv återkoppling och fortlöpande kollaborativt undersökande. Skolans kultur genomsyras av det gemensamma arbete som präglar professionell kollegialitet. Lärarna bryr sig om varandra och har en kollegial solidaritet i det utmanande arbete de utför tillsammans. De samarbetar professionellt och har ett lyhört och inkluderande förhållningssätt till eleverna, varandra och samhället.

I den här boken argumenterar vi för fördelarna med professionell kollegialitet genom att redogöra för fem separata modeller för profes sionellt samarbete i lika många länder (Hongkong, USA, Colombia, Norge och Kanada). Med utgångspunkt i fallstudierna formulerar vi tio principer för professionell kollegialitet. Vi beskriver också fyra situationsbundna och kulturella faktorer som är oumbärliga när man vill tillämpa dessa samarbetsformer i skolor eller skolsystem på andra håll.

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

handlar om hur människor samarbetar mer professionellt och utövar sitt yrke mer kollaborativt. Professionellt samarbete är ett deskriptivt begrepp – det beskriver hur människor inom en yrkeskår samarbetar. Professionell kollegialitet är normativt – det handlar om att stärka och förbättra sin yrkes utövning tillsammans. Att samarbeta professionellt innebär att utöva gott omdöme, driva förbättringar, utbyta och utveckla kunskaper samt att varken komma för nära eller ha för stort avstånd till de människor som står i fokus för professionens arbete. Att professionaliteten samtidigt är kollegial syftar på hur professionens medlemmar rent konkret arbetar tillsam mans, inte bara samtalar om eller reflekterar tillsammans över arbete som utförts individuellt. Det kan uttryckas så här:

Att utforma professionell kollegialitet Hur går skolor och lärarorganisationer eller olika skolsystem till väga för att utforma modeller för lärarsamarbete? Vi gav oss ut för att utforska några samarbetsmodeller som är välkända i olika delar av världen. Vi valde platser i fyra världsdelar för att få en bra mångfald av system och kulturer i vårt urval. Vi valde också ett antal olika samarbetsmodeller baserat på om de i huvudsak rörde läroplan, peda gogik, bedömning, hela skolan och dess organisation eller relationen till samhället i stort. Samarbetet skulle också involvera minst tre lärare eller andra pedagoger i eller utanför en viss skola. Undersökningen avgränsades vidare till att endast gälla samarbete mellan pedagogisk personal, inte samarbete med andra aktörer som exempelvis företag eller högskolor. Efter att ha besökt sju platser valde vi ut fem modeller som hade tillämpats i minst fyra år och således nått tillräcklig mognad:

→ Öppen lektion/lektionsstudie: en högstadieskola i Hongkong → Samarbetsnätverk för planering av kursinnehåll: ett nätverk för → → →

glesbygdsskolor i nordvästra USA Kooperativt lärande och kooperativa arbetssätt: en grundskola i Norge Kollaborativ pedagogisk omdaning: nätverket Escuela Nueva med 25 000 skolor på Colombias landsbygd Professionella lärandegemenskaper: isolerade skoldistrikt i provinsen Ontario i Kanada med många elever från urfolksgrupper.

1. Därför behövs professionell kollegialitet

TIO PR I NCIPER F Ö R P R O F E S S I O N E L L KO L L E G I A L I T E T

Med utgångspunkt i analysen av våra fallstudier har vi formulerat tio principer för professionell kollegialitet som gör att samarbetet skiljer sig från tidigare former av professionellt samarbete. 1.

Kollektiv autonomi. Lärarna är friare från byråkratisk toppstyrning men mer beroende av varandra. Lärarna får eller tar befogenheter.

2. Kollektiv kapacitet. Det finns en övertygelse om att vi tillsammans kan göra skillnad för våra elever, oavsett

3. Kollaborativt undersökande. Lärarna utforskar rutinmässigt problem, frågor eller skillnader i sin praktik tillsammans för att förbättra eller förändra sina metoder. Kollaborativt undersökande är integrerat i det dagliga arbetet. Lärarna undersöker problem innan de försöker lösa dem. 4. Kollektivt ansvar. Alla har en ömsesidig skyldighet att hjälpa varandra och ta hand om gemensamma elever. Kollektivt ansvar handlar om våra elever snarare än mina elever. 5. Gemensamt initiativ. Professionell kollegialitet präglas av färre initiativ men större initiativkraft. Lärarna tar egna initiativ, och det uppmuntras av systemet. Professionell kollegialitet bygger på grupper av starka individer som vill hjälpa varandra och lära sig av varandra.

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

förutsättningar.

Ömsesidig dialog. Besvärliga samtal förekommer och inleds aktivt av lärarna. Den återkoppling som ges är uppriktig och det förs uppriktiga och respektfulla samtal om exempelvis skillnader i synsätt, undervisningsmaterial eller hanteringen av elever med utmanande beteende. I många fall finns särskilda krav på att förtydliga och lyssna innan man tar upp meningsskiljaktigheter. 6. Gemensamt arbete. Gemensamt arbete består i att undervisa som lärarlag, planera tillsammans, genomföra gemensam aktionsforskning, ge strukturerad återkoppling, göra kollegial granskning, diskutera

elevarbeten och så vidare. Det gemensamma arbetet innefattar handlingar och ibland produkter eller företeelser (till exempel en lektion, en läroplan eller en återkopplingsrapport) och underlättas ofta av särskilda strukturer, verktyg och protokoll. 7. Gemensamma mål. Professionell kollegialitet innebär att man eftersträvar, formulerar och främjar ett gemensamt högre mål som går bortom provresultat eller skolprestationer. Det innebär ett arbete med undervisningsmål som låter barn och unga utvecklas och blomstra som hela människor som kan leva meningsfulla liv och hitta ett arbete som känns meningsfullt för dem själva och fyller ett syfte i samhället. 8. Samarbete med elever. I de mest fördjupade formerna av professionell kollegialitet är eleverna aktivt del aktiga i att skapa förändring tillsammans med lärarna. 9. Alla ser till helheten. Professionell kollegialitet kännetecknas av att alla ser till helheten. De ser den, verkar i den och skapar den tillsammans.

1. Därför behövs professionell kollegialitet

Den professionella kollegialitetens kultur och kontext När en ny pedagogisk metod eller modell dyker upp finns det en ten dens att införa den på för många ställen för snabbt, utan att egentligen fundera över vad mer som kan behövas för att modellen i fråga ska bli ändamålsenlig på ett varaktigt sätt. Om vi vill införa en samarbets modell som hämtats någon annanstans ifrån finns det fyra aspekter som vi har nytta av att fundera över för att få en bättre förståelse av sammanhanget och kulturen före, efter och runt omkring modellen.

→ Hur såg det ut innan modellen infördes? → Vilka andra samarbetsformer används parallellt med den, både på skolan och i den kultur som kännetecknar hela samhället?

→

eller konkret samarbete utanför skolan, till exempel i skolor i andra länder, i internationell forskning, på nätet eller någon annanstans? Vilket stöd finns runt omkring modellen, exempelvis i form av resurser, tid eller större professionella nätverk?

Att utveckla professionell kollegialitet Kunskapen om vad som krävs för att gå från en individualistisk kultur till en samarbetskultur har ökat i skolans värld. Men i många skolor och skolsystem har det funnits en tendens att verka för fel slags sam arbete på fel sätt. Inom professionell kollegialitet vill vi ha ett djupare samarbete och starkare relationer som präglas av tillit, stöd och solida ritet. Vi vill också ha en större professionalitet som bygger på bra data och gott omdöme, en mer uppriktig och respektfull Kunskapen om vad som krävs för att gå från en individualistisk kultur professionell dialog, mer eftertänksam återkopp till en samarbetskultur har ökat i ling, större kollektivt ansvar för varandras resultat skolans värld. Men i många skolor och modigare engagemang med djärvare visioner och skolsystem har det funnits för en skola som ska hjälpa eleverna att skapa för en tendens att verka för fel slags ändring i sitt eget och andra människors liv. samarbete på fel sätt.

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

→ Vilka kopplingar finns mellan modellen och kollaborativa idéer

Konsten att få det att hända I bokens sista kapitel tittar vi på vad lärare, skolledare och beslutsfat tare kan göra rent konkret för att åstadkomma professionell kollegia litet. Det gör vi genom att ringa in vad skolor bör sluta med, fortsätta med och börja att göra.

V I R E KO M M E N D E R A R L Ä R A R E AT T

→→ sluta ägna för mycket tid åt datagrupper på bekostnad av ett bredare kollaborativt undersökande

→→ alltid anpassa samarbetsmodeller som hämtas från © S T U D ENTLIT TER AT U R

andra länder och kulturer

→→ motverka en hög personalomsättning som undergräver samarbetskulturen

→→ fortsätta utveckla sin professionella kollegialitet och gå från vanliga samtal och möten till fördjupad dialog, återkoppling och gemensamt undersökande

→→ fortsätta söka konstruktiv återkoppling från kollegor både i och utanför den egna gemenskapen

→→ låta elever skapa förändring tillsammans med sina lärare

→→ utnyttja den digitala teknikens fördelar med omdöme genom att noggrant överväga vilka lösningar som kan stödja den professionella kollegialiteten

→→ utveckla mer samarbete med andra skolor och skolsystem, i synnerhet i miljöer som präglas av konkurrens.

1. Därför behövs professionell kollegialitet

Under det senaste kvartsseklet har skolan gjort enorma framsteg när det gäller att bygga upp ett mer professionellt samarbete. Nu är tiden inne att ta nästa kliv och utveckla en professionell kollegialitet som har rötterna i undersökande, är öppen för återkoppling och alltid redo för en bra diskussion. Är du en professionell kollega? Är du redo för utmaningen?

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

2 På väg mot professionell kollegialitet

Att utveckla professionell kollegialitet Vi slår våra kloka huvuden ihop. Delad börda är halv börda. Ingen människa är en ö. Det finns gott om uttryck som vittnar om värdet av lagarbete och samarbete. Det finns förstås även exempel på motsatsen: Själv är bäste dräng. Ju fler kockar, desto sämre soppa. Ensam är stark. Samarbete och gemenskap ger många fördelar: större effektivitet, bättre resultat, moraliskt stöd, stärkt motivation, förändringsvilja, minskad personalomsättning, mångfald av perspektiv och uthållighet i mötet med hinder eller besvikelser. En samarbetande kultur kan också få ett mer varaktigt inflytande eftersom den inte är beroende av en eller två begåvade personer som kanske försvinner lika snabbt som de kommit. Å andra sidan finns det en risk för att samarbete leder till grupptänkande, ovilja att ta personligt ansvar och undertryck ande av kritiskt omdöme. Grupper kan bli till redskap i händerna på tyranner. En gemenskap kan bli klaustrofobisk eller kontrollerande.

Och det är få människor på någon arbetsplats som tycker att man borde ha fler möten. I skolans värld lyfts de potentiella fördelarna med samarbete fram ganska ofta. Samarbete ses som ett sätt att skapa ny motivation och förbättra rekryteringen till en yrkeskår där många har tappat geisten på grund av alltför höga krav på redovisningsskyldighet. Eller som ett sätt att uppnå sofistikerade lärandemål som kreativitet och kritiskt tänkande, förmågor som till skillnad från testresultat inte enkelt kan förbättras genom föreskrifter och efterlevnad. Samarbete kan också vara en bärande del i kollektiva ansträngningar för att åstadkomma större rättvisa och inkludering genom att omvandla skolor och hela samhällen. Vi lever i en tid då allt detta ofta sammanfaller. Men vi behöver veta mer om de sätt på vilka lärare samarbetar, hur effektiva de olika modellerna är och hur lämpade de är för de kulturer där de ska tas i bruk och de syften för vilka de används. Allt det här behöver vi veta för att läraryrket ska kunna bli mer kollegialt och mer professionellt på ett sätt som gynnar alla elever och vårt framtida samhälle. I den här boken möter du lärare som har byggt upp sitt eget sam arbete enligt samma modell för kooperativt lärande som de har infört bland sina elever. Du får läsa om lärare som inte bara uthärdar att andra lärare kommer in i deras klassrum och ger dem kritisk åter koppling på undervisningen, utan faktiskt uppmuntrar det. Du möter lärare på den amerikanska glesbygden som befinner sig hundratals mil från varandra men som trots det samarbetar genom att hitta sätt för sina elever att samarbeta. Du får ta del av berättelsen om hur några lärare tog över ledningen av professionella lärandegemenskaper från sina rektorer. Och du får veta hur tusentals lärare i Latinamerika sam arbetade med varandra och med sina elever för att bygga upp fred och demokrati efter att landet härjats av drogkrig under flera decennier. Det här är en bok om samarbete mellan lärare. Men den innehåller inte de gamla vanliga berättelserna om lärare som pratar med var andra, delar med sig av erfarenheter och lär sig saker av varandra, och som behöver mer tid och stöd för att göra det. Inte heller handlar den om hur lärare får bilda arbetsgrupper för att lösa noggrant definierade problem genom att analysera data under några veckor eller ett år. Vår

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

33 bok handlar om det mödosamma men tillfredsställande samarbete som genomsyrar några av de bästa undervisningskulturerna och som knyter de dagliga frågor som rör elevernas lärande och utveckling till stora frågor om hur ett meningsfullt lärande kan förändra samhället. I det engelska uttrycket collaborative professionalism1 finns en inbyggd paradox genom sammanfogningen av profession och labor. Historiskt har professioner varit fria yrken som kännetecknats av en hög grad av autonomi. Ordet labor förknippas i stället med kropps arbete och traditionella arbetaryrken. Det förekommer till exempel i sammansättningen labor unions (’fackföreningar’), där solidari tet är centralt. Huruvida lärare är fria yrkesutövare eller reglerade lönearbetare är en fråga som har diskuterats en hel del, inte minst bland lärare själva.2 Poängen med professionell kollegialitet är att den kollaborativa aspekten inte bara handlar om löner och arbetsvillkor – även om dessa är nog så viktiga – utan också om att utföra ett hårt arbete där alla gör sitt bästa tillsammans – för elevernas, skolans, distriktets eller landets skull. En av de första definitionerna av collaborative professionalism gjordes i provinsen Ontario i Kanada, där en av bokens författare är rådgivare i skolfrågor till premiärminister Kathleen Wynne. År 2014 satte Ontarios provinsregering upp excellens, större jämlikhet och inkludering samt ökat välbefinnande som nya mål på utbildnings området. 3 De nya prioriteringarna ställde höga krav på lärare och skolledare, som måste uppamma hela sin samlade förmåga. Lärare i grundskolan som själva var osäkra på matematiken skulle behöva samarbeta nära med dem som behärskade den bättre. Klasslärare skulle behöva arbeta sida vid sida med speciallärare. För att värna om elevernas hälsa och välbefinnande behövde lärarna även samarbeta med psykologer och kuratorer. Skolsystemet hade precis lämnat en åtstramningsperiod bakom sig och relationerna mellan alla parter måste byggas upp igen. För att hantera utmaningarna formulerade utbildningsministeriet och dess samarbetspartner ”en vision för en professionell kollegialitet [collaborative professionalism] som kan förbättra elevernas presta tioner och välbefinnande”.4 I den visionen definierades professionell kollegialitet så här:

2 . På väg mot professionell kollegialitet

Det var inte alla som tog emot visionen med öppna armar. Administ ratörer var rädda för att förlora inflytande. Lärare var oroliga för att rektorerna skulle använda visionen som ett sätt att få dem att sam arbeta om påtvingade prioriteringar mot deras vilja. Genom många och långa diskussioner och förtroendeskapande insatser lyckades man skingra de flesta farhågorna. Strategin för en professionell kollegialitet fick också stöd av infly telserika personer i Ontarios skolvärld. Carol Campbell, som arbetar med ledarskaps- och utbildningsförändring, menade till exempel att det krävs ”ett ekosystem av formellt och informellt ledarskap och lärande, där alla ges möjlighet att lära sig tillsammans, dela med sig av sina kunskaper, avprivatisera sin praktik, förändra och tillsam mans förbättra och utveckla professionell kunskap och professionella färdigheter och praktiker”.6 Den kanadensiska skolutvecklaren Lynn Sharratt konstaterade att skolledare måste utveckla en sant gemensam vision tillsammans med lärare och andra.7 Michael Fullan och Andy Hargreaves argumenterar för att en professionell kollegialitet bör vara en kultur som genomsyrar hela skolan eller skolsystemet, inte bara bestå i ett antal möten eller upp giftsspecifika arbetsgrupper. Kollegialiteten bör främja förbättringar genom ”regelbunden återkoppling av hög kvalitet”.8 Den bör på ett tydligt sätt bidra till att förbättra samhället i stort. Professionell kolle gialitet gör alla delaktiga, utan undantag. Samarbetet är givande och fruktbart; det får ta mer tid och tiden det tar ger mer. Det finns plats för mångfald och oliktänkande i en kultur som värdesätter individen som en del av kollektivet. Sist men inte minst finns det en känsla av kollektivt ansvar för vad andra lärare åstadkommer med sina elever

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

Lärare på alla nivåer samarbetar och delar med sig av kunska per, färdigheter och erfarenheter i syfte att förbättra elevernas prestationer och elevernas och personalens välbefinnande. […] Professionell kollegialitet innebär att allas röst är viktig och speglar ett förhållningssätt där vi känner ett gemensamt ansvar för att erbjuda alla elever lärande på lika villkor. Alla medarbetare är viktiga och har ett gemensamt ansvar när de bidrar till sam arbetsbaserade skolkulturer.5

och personligt ansvar för hur man själv påverkar sina egna elever. Arbetet i skolan handlar inte längre om mina elever, utan om våra elever. Professionell kollegialitet innebär tillit, samtal, lärande och att dela med sig och skapa tillsammans. Men samtidigt är det viktigt att utmana, kritisera, inkludera, ge handlingsutrymme och debattera. Professionell kollegialitet innebär att samarbeta professionellt på sätt som fungerar. Det är hårt arbete för ett gott syfte, men det är inte självförnekande eller glädjelöst. Professionell kollegialitet gör undervisningen intressantare och mer engage Professionell kollegialitet innebär rande för alla inblandade. I den här boken tittar att samarbeta professionellt på sätt vi närmare på bland annat dessa aspekter av pro som fungerar. Det är hårt arbete fessionell kollegialitet genom fem fallstudier från för ett gott syfte, men det är inte självförnekande eller glädjelöst. olika delar av världen.

Att utforma samarbetet Kollegialt samarbete kan vara starkt eller svagt, för avspänt eller för krystat. Även om effekten oftast är positiv, gör den stora variationen i fråga om kvalitet och nytta att samarbetet kan möta en hel del kritik utifrån. Därför är det dags att komma till rätta med den negativa variation som präglar kollegialt samarbete. Det är dags att gå från ett kollegialt samarbete med varierande kvalitet till en professionell kollegialitet med jämnare hög kvalitet. Nästa stora fråga är då vilken form av samarbete som är bäst. Vilka former finns och hur ska lärare välja mellan dem? Vad behöver skolor mer, utöver en bra samarbetsmodell? Vilken roll har det kol laborativa arbetet i kulturen eller samhället? Vad fungerar bäst? Vad ska vi göra härnäst? Det är fokus för nästa del i boken, där vi granskar fem olika samarbetsmodeller i olika skolor och skolsystem. Här kommer vi att se exempel på professionell kollegialitet i vitt skilda kulturer och sammanhang, som ändå gör det möjligt att härleda en uppsättning gemensamma, inspirerande principer. Hur samarbetar lärare? Hur utformas modeller för lärarsamar bete av skolor och lärarorganisationer eller inom olika skolsystem?

2 . På väg mot professionell kollegialitet

36 Hur ska skolor bära sig åt för att välja samarbetsform utifrån tydliga principer i stället för att bara välja bland ett antal alternativ på en lista, göra det som systemet kräver eller helt enkelt ta den modell de senast fått bekanta sig med på ett skolutvecklingsseminarium? Den brittiska pedagogikforskaren Basil Bernstein har påpekat att det i skolan finns tre olika ”meddelandesystem” som används för att förmedla vad som är viktigt för eleverna att lära sig.9 De är följande:

→→ läroplanen – som anger vad som räknas som giltig kunskap

→→ pedagogiken – som anger hur denna kunskap bör förmedlas

→→ bedömningen – som anger hur elever ska visa

Ett sätt att klassificera samarbetsformer är att titta på var tyngd punkten ligger i förhållande till dessa ”meddelandesystem”. Om samarbetet är inriktat på läroplanen kan det ha formen av gemensam planering och genomgång av kursmål. Om fokus ligger på pedagogik och pedagogisk omdaning kan samarbetet kretsa kring exempel vis kulturell lyhördhet eller strategier för kooperativt lärande. Och om tyngdpunkten ligger på bedömningen kanske lärarna samlas för gemensam rättning eller betygsättning, deltar i kvalitetsgransk ningar av varandras skolor eller utvecklar och ser över modeller för att bedöma elevarbeten. Det finns inga vattentäta skott mellan kategorierna. Nätverk för lärare som undervisar i skrivfärdighet kan mycket väl ta upp frågor som rör läroplan och pedagogik.10 Samarbete med lesson study tycks kanske främst vara inriktat på pedagogiken, men kan också innefatta granskning av arbetsböcker och annat material. Men genom att ringa in samarbetets fokus med hjälp av de här tre systemen kan det bli

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

vad de lärt sig.

37 lättare att komma fram till var man ska börja eller hur samarbetet ska fortsätta. Vid sidan av Bernsteins tre system finns åtminstone två till. Det ena är hela skolan och dess organisation och ledning.11 Det systemet står i fokus exempelvis när man engagerar hela personalen i skolans vision eller när skolor hjälper varandra att förbättra sina resultat. Det andra systemet är hela samhället och samhällsutvecklingen samt hur elevernas lärande bidrar till den.12 Utifrån dessa fem meddelandesystem har vi tagit fram ett preli minärt diagram där vi placerat in de fem exempel på professionell kollegialitet som presenteras i boken (figur 2.1). Fallstudierna i dia grammet är följande:

→ Öppen lektion/lesson study: en högstadieskola i Hongkong som ingår i ett nätverk med 20 skolor där man har utvecklat sin egen variant av lesson study under namnet öppen lektion

Hela samhället

Läroplan

Kursplanering (NW RISE) Kooperativt lärande och samarbete (Norge)

Pedagogik

Bedömning

Kollaborativ pedagogisk omdaning (Colombia)

PLG (Ontario, Kanada)

Meddelandesystem

Öppen lektion/lesson study (Hongkong)

Hela skolan

FIGUR 2.1 Fallstudier efter samarbetsform, kontext och meddelandesystem.

2 . På väg mot professionell kollegialitet

→ Nätverksgrupper för kursplanering: ett fyraårigt nätverk som

→

Det finns flera skäl till att vi valde just de fem skolor och skolsystem vi tittar på i boken: 1 2

4 5

Deras spridning i diagrammet: Pilarna i diagrammet visar hur samarbetsfokus i de olika exemplen utvecklades över tid. De representerar olika kulturer och system i fyra världsdelar i stället för att vara hämtade från en enda kultur som kanske är svår att överföra till andra skolor, kulturer och skolsystem. De har kopplingar till ett större system, som ett nätverk, ett skoldistrikt eller skolpolitiska ramar, som låter oss förstå hur samarbetet i skolans värld möjliggörs och stöds av omgivande större system. De har bevarats och utvecklats i minst fyra år, så att samarbets rutinerna hunnit mogna och få fäste. De stämmer överens med begreppet professionell kollegialitet så som det börjat ta form för oss. Vi valde medvetet bort vissa samarbetsformer, till exempel datagrupper, för att de är svåra att studera som fristående initiativ. Dataanalyser som görs av lärare fungerar bäst som del av en större gemensam under sökning där tolkning och professionellt omdöme också har en viktig roll.13

D E L I Att utveckla och utforma professionell kollegialitet

→

består av 27 skoldistrikt i fyra delstater i nordvästra USA där lärare planerar kursmoment gemensamt i intressebaserade grupper Kooperativt lärande och samarbete: en skola i södra Norge där principer för kooperativt lärande används både med eleverna och bland lärarna Kollaborativ pedagogisk omdaning: nätverket Escuela Nueva omfattar 25 000 skolor där lärarsamarbetet grundar sig på elevsamarbete och omdanande pedagogik i Colombias glesbygd med målet att främja fred, välbefinnande och demokrati Professionella lärandegemenskaper: ett isolerat skoldistrikt i den kanadensiska provinsen Ontario med stor andel urfolkselever har man börjat använda sig av lärarledda lärandegemenskaper.

Det vi kommer att se i exemplen är inte lärare som pratar om sina erfarenheter av samarbete, utan lärare som faktiskt samarbetar. Vi får se att lärare samarbetar i såväl rika som fattiga länder och såväl i storstäder som i ensliga byar och mindre samhällen. Vi får veta hur samarbetet medvetet formats och omformats över tid, hur det började och hur saker och ting var innan. Vi får se samarbete som går bortom samtal, data, möten och arbetslag och blir en del av det dagliga livet och verksamheten i skolorna. Det är dags att ta en närmare titt på professionell kollegialitet i praktiken.

2 . På väg mot professionell kollegialitet

160 International Student

Assessment) 57 tidsbrist vid 101 Lynch School of Education ömsesidig 132 Andy Hargreaves är professor vid dialog Boston 27, College. professionella TIMSS (Trends in öppen lektion 42 Han har varit rådgivare åt OECD och Världsbanken samt författat och varit lärandegemenskaper 107 International redaktör för över 30 böcker. professionell kolle Mathematics and Michael T. O’Connor är biträdande programledare för lärarutbildningen vid gialitet 15, 33 Science Study) 50 Providence College på Rhode Island i USA, där han undervisar på masternivå, turas om 81 handleder och coachar lärare. S

samarbete med elever 27, 135

videokonferenser 117

Världsbanken KOLLEGIALITET 100 PROFESSIONELL

samarbetskultur 80

samordnat samarbete 55

– OM självförmåga 128

ATT UTVECKLA LÄRARES SAMARBETE Y

självreglerat lärande

elevers Stigler, James 50 utveckling och Å lärande. Samtidigt finns det inga garantier för

att utveckling sker enbart för att människor träffas, samtalar och ut återkoppling 41 byter erfarenheter. Mot bakgrund av detta argumenterar författarna till denna bok för vikten av att utveckla professionell kollegialitet. Professionell kollegialitet innebär att man medvetet designar och utvecklar kollegiala arbetsformer. Därutöver, menar författarna, måste samverkan ske utifrån ett professionellt förhållningssätt. Det vill säga med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet och med sikte på ett ständigt fördjupande av det professionella kunnandet, samt med en sund närhet/distans till dem man som professionell möter i sin yrkesutövning. Författarnas argument levandegörs genom fallstudier av profes sionell kollegialitet i fem olika delar av världen – i Hong Kong, USA, Colombia, Kanada och Norge. Redogörelsen mynnar ut i ett antal grundprinciper och sammanhangsfaktorer som är av betydelse för lärare och rektorer som vill etablera professionell kollegialitet i den egna verksamheten.

Art.nr 40228

studentlitteratur.se

S ak- och personregister

Yidanpriset 91 (SRL) 42Forskning visar att samarbete mellan lärare kan bidra till att stärka