9789144129761 by Smakprov Media AB

Likvärdig utbildning i mångkulturella klassrum

SAIMA GLOGIC ANNIK A LÖTHAGEN HOLM

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40208 ISBN 978-91-44-12976-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Jens Martin, Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

Förord 11

1. Nya utmaningar 15 Bokens upplägg 20

2. En likvärdig utbildning 23 Likvärdighetens olika dimensioner 24 Vad har hänt med den svenska likvärdigheten? 25 UNICEF 25 OECD 26 PISA 27 De flerspråkiga eleverna och likvärdigheten 28 En heterogen grupp 30 Vilka faktorer försvårar eller underlättar? 32 Vad kan skolan påverka? 33

3. Hindrande faktorer 37 Mer än bara språk 38 Ekonomiskt kapital, boendesegregation och grannskapseffekter 41

4. Det goda elevskapet 47 Skolans normaliserande makt 47 Den önskvärda eleven 51 Skolan som ”terapeut” 58 Ett annat slags elevskap som norm 60 Den goda medborgaren som en förlängning av den goda eleven 61 Rasism och främlingsfientlighet 70 De viktiga föräldrarna 76

5. Den svåra skolkoden 83 Vad innebär kultur? 85 Att ge förståelse för skolkoden 90 Vem är jag och vad är viktigt för mig? 92 Vad kan uppfattas som annorlunda? 95 Lärarrollen 96 Arbetssätten 97 Elevrollen 98 Kunskapssynen 100 Nya ämnen och nya inslag i undervisningen 101

6. Att göra skolkoden transparent 113 Olika länder – olika skolkoder 114 Historisk tillbakablick 116 Interaktion som en del i interkulturell undervisning 121 Var kan undervisningen om det svenska samhället komma in? 126 När man är ny vill man veta mer om det nya 130

7. Den medvetna eleven 135 De viktiga ramarna 139 The power of yet and the tyranny of now 141 Att föra sin talan och utveckla en egen röst 146 Höga förväntningar med stöttning 150

8. Huvudmannens ansvar 155 Huvudmannens roll i utbildningen av elever med migrationsbakgrund 157 Vikten av strategiskt ansvar och systematik i organisationen 167 Utvecklingsområden 169 Samsynen i hela styrkedjan 173 De första stegen i ett förändringsarbete 176

9. Modersmålet som resurs 183 Ämnet modersmål 186 Utmaningar 189 Modersmål som språkämne 192 Att undervisa i språkmedvetenhet 195 Samarbete 196 Kompetensutveckling 200

10. Studiehandledning på modersmål 205 Hur kan studiehandledningen se ut? 208 Studiehandledningens möjligheter 216 Ett lyft för undervisningen av nyanlända 220 Studiehandledning i praktiken – några exempel 222 En struktur för samarbetet 231 Elev- och kunskapssyn 233

11. Svenska som andraspråk 235 Ett ämne med ett brett uppdrag 237 Skönlitteratur som en väg till språkutveckling 239 Skönlitteratur som modell för det egna språket 242 Att anknyta läsandet till kursplanen 243 Lässtrategier 244 Karaktäristiska drag 246 Frågor för utforskande och reflektion 247 Skrivandet 249 Skönlitteraturen som förmedlare av kulturkunskap 251 Att belysa värdegrunden genom skönlitteratur 252

12. Den medvetna läraren 261 Kvalificeringsfunktionen: kunskapsinhämtandet 263 Kunskapssynens styrande roll 263 Socialiseringsfunktionen: fostran till medborgarskap 286 De sociala dimensionernas påverkan på vår tolkning av elevens person och förmåga 292 Subjektifieringsfunktionen: fostran till självständighet 298

13. Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 309 Lärarens förhållningssätt 310 Transspråkande – flerspråkigheten som resurs 314 En medveten undervisning 317 Vikten av ett delat ansvar 322 Kommunikation på olika villkor 323 Från vardagsspråk till skolspråk 324

Grunder för språkinriktad undervisning 325 Ämnesmässiga mål 330 Språkfärdighetsmål 333 Interaktionens betydelse 335 Gemensam språkpolicy 343

14. Kollegialt lärande 349 Kollegialt lärande som en motor i processen 350 Varför kollegialt lärande? 351 Elevens lärande som utgångspunkt 352 Olika former av kollegialt lärande 354 Att pröva nya arbetssätt 356 Potentiella riskfaktorer 357 Handledningsstöd 360 Viktigt för hela organisationen 363 Att arbeta utifrån denna bok 366 1) Introduktion av kollegialt lärande 367 2) Nulägesbeskrivning och identifiering av utvecklingsområden på skolan 369 3) Individuell läsning av valda avsnitt 372 4) Kollegialt samtal (1) 372 5) Utprövning av ett utvalt moment i undervisningen 379 6) Kollegialt samtal (2) – bearbetning av utprövningstillfället 387 7) Planering av fortsatta utvecklingsinsatser 389 Litteraturförteckning 393 Register 401

Hindrande faktorer

Många flerspråkiga elever har av olika anledningar en ansträngande skolgång och är i stort behov av inkluderande arbetssätt. Speciellt de elever som är sent anlända till Sverige kan tillhöra denna grupp. Inkludering måste omfatta inte bara ingångar i språket, utan även att eleverna får vägar in i ämneskunskaper och svensk skol- och samhällskod. Det är ett faktum att allt fler av de flerspråkiga eleverna inte lyckas i skolan och då gäller det att rikta sökarblicken på vilka mekanismer som bidrar till det. Det är tydligt att det finns oerhört starka samhällskrafter och maktstrukturer som de flerspråkiga eleverna behöver övervinna för att lyckas. Vi kan heller inte blunda för att det finns både fördomar och ibland ren rasism i samhället mot minoritetsgrupperna. Utlandsfödda elever, ofta med hemvist i områden med särskilt svåra förutsättningar, blir alldeles för ofta skolans och systemets förlorare. Måste det vara på det viset? Vilka komponenter ryms i misslyckandet? Vilka delar måste finnas för att få eleverna att lyckas bättre? Förståelse och inlevelse för den som riskerar att bli systemets förlorare är en viktig insikt att ha som lärare. Men för att kunna stötta och bygga en inkluderande undervisning räcker det inte med empati. Det avgörande är ett professionellt bemötande och ett lärarskap som även omfattar skolans värdegrund. Genom att ha en bred kunskap om inkluderande arbetssätt kan lärarna utveckla sitt professionella lärarskap i enlighet med skollag och 37

styrdokument. På så sätt kan man som lärare på ett medvetet och systematiskt sätt bidra till att alla elever, oavsett bakgrund, uppnår sin fulla kapacitet.

Skolsverige har betydande utmaningar i arbetet med denna elevgrupp som kämpar med såväl ämneskunskap som med undervisningsspråket och där det aldrig går att förutsätta att eleverna har samma kunskap som majoritetselever i samma ålder. För många lärare handlar det om att på egen hand hitta sätt och pröva sig framåt i den komplexa uppgiften att undervisa elever med helt andra erfarenheter, kunskaper och referensramar – ett utmanande, mångbottnat arbete som alltid sker på flera kunskaps- och färdighetsnivåer. En ytterligare svårighet utgör värdegrundsfrågor, attityder samt makt- och dominansperspektiv, då elevernas mående och deras sociala situation inte sällan präglas av socialt och kulturellt utanförskap. Eleverna kan ha varit på flykt undan krig och förföljelse och missat flerårig skolkunskap. De kan ha kommit från länder som upphört att existera eller skolsystem som kollapsat. Flykt och krig har i många fall föregåtts av en långdragen process av ekonomiskt och socialt förfall med en moralisk kollaps och indoktrinering av medborgarna – processer som ofta går hand i hand med normalisering av okunskap och inordnande i ett passivt kollektiv styrt av rädsla, fullt upptaget med den basala överlevnaden. Svåra villkor kan dock ha gett perspektiv på livet likväl som en ansenlig, om än oformulerad kunskap om existentiella frågor, människans livsvillkor, identitet och förhållande mellan individen och historien. När elever med migrationserfarenhet, trauman och tidigare svåra levnadsvillkor bestämda av en inte sällan kriminaliserad statsapparat väl kommer till den svenska skolan, tar de med en referensram som står i skarp kontrast till

38 � 3. Hindrande faktorer

Mer än bara språk

den som finns hos en svensk jämnårig som formats och växt upp i folkhemmets kölvatten. Enligt läroplanen ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Enligt skollagen ska skolan sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Hur ska detta ske? Genom vilken slags kunskap och på vilka olika nivåer i organisationen? Genom vilka undervisningspraktiker och förhållningssätt? Många är väl medvetna om att språkkunskaperna är en viktig förutsättning i all utbildning. Språkets betydelse för en individs framgång i skolan, arbete och i det sociala livet är ett oomtvistat faktum. Språkbehärskning är dock långt ifrån tillräckligt. Individens kontroll över sina livsvillkor, sina livsmöjligheter och sin position i samhället kommer inte automatiskt i takt med ökade kunskaper i svenska. Tillgång till arbete, socialt liv och delaktig het i samhällslivet står utom räckhåll även för många av de människor som faktiskt har god behärskning av svenska språket. God utbildning rymmer många dimensioner och skolan är inte enbart en utbildningsinrättning utan även en social arena. Det finns en outtalad modell för hur man ska vara och som hos de infödda införlivas i tanken redan tidigt i livet. Normalitet bygger på bestämda värden i ett bestämt samhälle vid en bestämd tidpunkt och är därmed moralisk och normativ till sin karaktär. Det finns förväntningar och värderingar av vårt sätt att vara och uppträda. De finns där, även om de ofta är outtalade. Dessa förväntningar finns såväl i kamratkretsen som i skolan och samhället i stort. En viktig komponent i god utbildning är att ge eleverna sociala och kulturella nycklar för att hitta sin position och bemästra det sociala samspelets regler i en till synes icke-hierarkisk, social struktur. Detta är en mödosam och tidskrävande men nödvändig process, då utanförskap och marginalisering utgör ett stort pro3. Hindrande faktorer � 39

40 � 3. Hindrande faktorer

blem för både enskilda individer och samhället i stort. En annan viktig dimension är egenmakt och oberoende. Individens position i samhället definieras av multidimensionella system som bland annat inbegriper etnicitet, klass och socioekonomisk status. Utbildning och sociala relationer utgör dock starka motkrafter. Skolans roll blir viktig i att stärka individen, rusta eleverna med en uppsättning av kunskaper och förmågor som stärker kontrollen över den egna positionen. Detta inbegriper kunskaper inom olika områden, behärskning av sociala koder och normer, förmågan att kommunicera och föra sin talan, modet att kliva fram och ta plats, ta kontroll och själv definiera sin identitet. Även om det till syvende och sist alltid är upp till var och en att kliva in på arenan och ta upp kampen för den egna positioneringen, så kan den medvetna skolan och den medvetna undervisningen undanröja många hinder. Särskilt stor roll har skolan i att stödja de elever som kommer från system som motarbetat kritiskt tänkande och hämmat bildning, undanhållit information och vetenskaps- och forskningsresultat samt bromsat demokratiska processer. Inom sitt demokratiska arbete kan skolan tillhandahålla grundläggande begrepp och en medvetenhet om de dolda strukturella hindren, stärka eleverna genom ett aktivt arbete med egenmakt parallellt med arbetet med språkutveckling, kunskapsutveckling och utveckling av viktiga förmågor som att interagera, reflektera och göra sin röst hörd. Skolan kan bli den goda kraften, en kraft som utmanar de negativa krafter som eleven kan möta i samhället. Boendesegregationen är en av de faktorer som motverkar de goda krafterna och är ett hinder för skolans möjligheter att få draghjälp med elevernas socialisering och lärande. Här måste politiska krafter till för att förändra situationen på sikt. Det gör det än viktigare att fokusera på det som går att förändra inom skolans ram. Bostadssegregationen är en stark kraft i samhället, som slår hårt mot skolan. Långt ifrån alla elever bor i segregerade områ-

den, men många gör det. Skolan kan inte själv motverka segregationen, däremot anpassa de professionella verktygen utifrån elevernas villkor. Därför ser vi det som viktigt att belysa hur villkoren för elever ser ut i dessa områden.

Ekonomiskt kapital, boendesegregation och grannskapseffekter Länge har elevernas bakgrund varit den mest framträdande förklaringsmodellen för det höga antalet elever med annat modersmål än svenska som inte lyckas i skolan och som riskerar att hamna i samhällets marginal. SCB:s presentationer av statistik (bl.a. Att mäta segregation på låg regional nivå 2018) talar sitt tydliga språk när det gäller kopplingen mellan livsmöjligheter och socioekonomisk status. Där påvisas också kopplingen mellan utbildningsgrad och inkomster, vilket pekar på skolans viktiga roll i att utbilda och därmed ge eleverna fler valmöjligheter i livet. Migranter är överrepresenterade i de sammanhang som i statistiken benämns som utsatta områden, invandrartäta områden, resurssvaga grupper och liknande. Social bakgrund och ekonomisk status har stor påverkan på skolresultaten och är över huvud taget en stark faktor för de flerspråkiga elevernas förutsättningar och möjligheter i livet. Skolans kompensatoriska uppdrag är att uppväga dessa skillnader. En komponent som medverkar till misslyckandet är som tidigare nämnts bostadssegregationen och de sociala processer som medverkar till att skapa den. I rapporten Fattiga och rika – segregationen ökar av Roger Andersson, Åsa Bråmå och Jon Hogdal (2009) beskrivs den tysta utflyttningen som sker av majoritetsbefolkningen från invandrartäta områden med låg attraktionskraft. De som lyckas hyggligt lämnar de segregerade områdena och de som stannar kvar blir systemets offer och förlorare. Den delen av befolkningen som förfogar över materiella och sociala resurser och själva kan välja bostadens storlek och 3. Hindrande faktorer � 41

42 � 3. Hindrande faktorer

läge och bland vilka grannar barnen ska växa upp, väljer i regel bort områden med stor andel människor med annan etnisk och språklig bakgrund. Individernas möjligheter att påverka detta är ytterst begränsade. Statliga regleringar och institutionella system, kommuner som markägare, bankerna som godkänner låntagare, de politiska majoritetsförhållandena i kommunen och andra aktiva aktörer återskapar bostadssegregationen i ett aktivt samspel med varandra. Segregationen bildar i sin tur ett landskap av hinder och genererar den vanmaktens spiral som de med svagt utgångsläge sugs in i. Utlandsfödda koncentreras i vissa områden med mycket begränsad beröring med den infödda svenska befolkningen, eftersom personer med svensk bakgrund som finns kvar i dessa områden är mer utflyttningsbenägna än personer med utländsk härkomst. Med denna process utarmas möjligheter för utlandsfödda att anamma språkliga koder och beteendekoder som potentiellt skulle kunna ge ingångar i gemenskapen. Bland de invandrade finns det också tydliga mönster – de med längre vistelsetid i Sverige flyttar ut och ersätts av dem med kort vistelsetid. De som lämnar de utsatta områdena har högre sysselsättning och inkomster än de som flyttar in. På det sättet fortgår utarmningsprocessen i dessa områden. Enligt samma studier påverkar kartbilder över olika etniska och socioekonomiska kategorier starkt våra uppfattningar om var vi förväntar oss sociala problem, vilket i sin tur riskerar att bidra till stigmatisering av vissa områden. Berättelserna om vad området representerar skapas av dem som inte bor där, och även de som aldrig besökt området har en klar uppfattning om områdets status. Stigmatisering och ryktesspridning har en stark påverkan på individernas position och livsmöjligheter. Ove Sernhede, professor i socialt arbete och barn- och ungdomsvetenskap, visar hur elevernas bild av sig själva och sitt område påverkar både själv-

känslan och motivationen (Sernhede 2011). Sociala preferenser spelar en viktig roll i dessa processer. Dessa präglas av faktorer såsom synen på andra människor och grupper av människor, vilket i sin tur påverkas av erfarenheter, sociala nätverk och media samt samhällsklimatet i stort. De som faller utanför normen, bland annat i fråga om språklig och etnisk bakgrund, drabbas och ”bestraffas” på olika sätt. Den växande forskningen om förekomsten av grannskaps effekter, alltså effekter på individers utveckling och sociala position, visar att omgivningen spelar roll eftersom den påverkar nätverk, socialiseringsprocesser och normöverföring (Galster 2012, Brännström & Rojas 2012, Andersson & Malmberg 2015). Individens attityder, beteenden och mönster för hur information och resurser överförs påverkas av lokala sammanhang och lokala nätverk. I praktiken innebär detta att risken att bli arbetslös är större om man bor bland många arbetslösa, att man blir fattigare om man bor i ett område med många fattiga grannar och att det går sämre för en elev om kamraterna i grannskapet eller klassen uppvisar svaga skolprestationer än det annars skulle göra. Koncentrationer av resurssvaga sänker möjligheterna att lyckas i skolan och arbetslivet. Även de geografiska förhållanden som spelar roll för tillgänglighet till skolor och arbetstillfällen är ofta sämre för invånare i de invandrartäta områdena. Den påtagliga skiktningen av samhället gör att elever med annan bakgrund får en plats längst ner i samhällshierarkin. I segregerade områden är separationen inte bara fysisk, den är också mental. Detta har både direkta och indirekta följder för individernas utbildningsoch livsmöjligheter. De segregerade områdena utmärks av hög arbetslöshet, stort bidragsberoende och höga ohälsotal, och dessutom på senare tid av en hög grad av kriminalitet. Polisens nationella operativa avdelning NOA listar de segregerade områdena utifrån graden av kriminell närvaro. År 2019 är det 60 av områdena som räknas som utsatta, särskilt utsatta eller riskområden. Listan över dessa 3. Hindrande faktorer � 43

44 � 3. Hindrande faktorer

områden uppdateras med jämna mellanrum. Om ett område stabiliserats stryks det från listan, samtidigt som nya områden kan läggas till. Kriminaliteten kan visa sig i påverkan genom hot och utpressning, offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, narkotikahandel som bedrivs öppet och/eller ett utåtagerande missnöje mot samhället. I de särskilt utsatta områdena har det i vissa fall skett en normalisering av kriminaliteten, vilket lett till att varken polisen eller de boende reflekterar över det avvikande läget. Det gör att många inte vågar vistas utomhus i centrum på kvällstid. Det kan även förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen, målsägare och anmälare i området. Till all annan stigmatisering tillkommer alltså den ökade risken att drabbas av kriminalitet eller dras in i den. Parallellsamhällen kan utvecklas, där påverkan ibland inte kommer från majoritetssamhället utan i stället från andra håll, i vissa fall från kriminella med löften om snabba inkomster och lyxliv, ibland från bokstavstrogna religiösa personer eller från våldsbejakande actionfilmer och datorspel. Många familjer har en gång sökt sig till området utan att vara medvetna om segregationens effekter. En del har bosatt sig där för att kunna umgås med landsmän, medan andra tvingats dit på grund av att det erbjudits bostad bara där. Integration och ett mångkulturellt samhälle som håller ihop är ett ideal, men för många som lever i förorterna saknar honnörsorden reell betydelse. Språket och de sociala faktorerna blir barriärer för att kunna delta i samhället. I vissa fall följer familjer nyheter dagligen från det forna hemlandet, men vet mindre om vad som händer i Sverige. Samhällsnormer och viktig information når inte in i området. Många av de flerspråkiga eleverna växer upp i utanförskapsområden och präglas av dem. En skola i en utsatt förort har andra utmaningar än en skola i ett helsvenskt område. Förorten är i vissa fall inte en plats för möten mellan sociala världar, inte heller någon arena för skapandet av social sammanhållning.

Här sker i stället segregeringen med stor kraft och på tvärs mot utbildningssystemets intentioner. I de utsatta områdena finns det knappt några infödda svenska elever eller vuxna. Områdena förknippas med misslyckande. Hur är det att bo i ett sådant område? Hur formar det en person att ständigt känna att området är dåligt? Att känna press på sig att bli ”anpassad” men inte veta till vad, eftersom de mönster man ska anpassa sig till saknas? Och hur reagerar man på den tysta flykten? Invandrare in i bostadsområdet, etniska svenskar ut. Flykten pågår ständigt i stor skala från den invandrartäta skolan, förorten, stadsdelen och kanske till och med kommunen eller staden. Skolverket konstaterar att mer studiemotiverade elever (oavsett socioekonomisk bakgrund) i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria skolvalet och söka sig till skolor där det finns många andra studiemotiverade elever (Skolverket 2009a). Problemet är att det ofta inte handlar om enbart studiemotivationen. Många flerspråkiga elever har en väl så god studiemotivation, men de äger inte skolspråket svenska och de kulturella koderna på samma sätt. Det leder i många fall till att de etniskt svenska eleverna upplever att undervisningen är förändrad och inte längre passar dem. Då blir en annan skola och en annan bostadsort de alternativ man väljer i stället. De vill helt enkelt få gå vidare i sin utbildning utifrån att vara svenska elever som har gått i den svenska skolan under hela sin skoltid. Studier (se Bunar 2015) visar att nyanlända elever och föräldrar redan i tidigt skede kopplar antal etniska svenskar i skolan till undervisningens kvalitet. I avsaknad av infödda svenskar i bostadsområdena och skolan skapas ibland ett ”vi och de”-tänkande där svenskarna blir ”de” som finns någon annanstans och som man inte förstår sig på men längtar efter att lära känna. Ansvaret för den bostadssegregation som skapar skolsegregationen och fördjupar orättvisor och klasskillnader ligger utanför skolans ansvarsområde; det ansvaret har i stället aktörer 3. Hindrande faktorer � 45

Reflektera över 1. Hur stämmer de olika bilder vi tecknat i detta kapitel med den verklighet som dominerar på den egna skolan, i det egna området? 2. Vilka möjligheter har du i dina ämnen att arbeta med elevernas sociala utveckling? 3. På vilket sätt kan skolans arbete med värdegrundsfrågor bidra till inkludering och skapandet av ett gemensamt vi? 4. Hur hjälper vi eleverna med att se på sig själva som personer med kapacitet att lyckas? 5. Vilka utvecklingsbehov ser du på den egna skolan eller i din egen undervisning?

46 � 3. Hindrande faktorer

utanför skolan. Skollagens och läroplanens starka formuleringar om skolans kompensatoriska uppdrag och skyldighet att anpassa utbildningen efter elevernas behov auktoriserar dock skolans rätt att inom kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget aktivt och målmedvetet arbeta med att bryta detta utanförskap. Alltmedan de segregerade förorterna på många sätt kan sägas vara exkluderade från resten av samhället kan exkluderingen existera på flera nivåer i samhället. De flerspråkiga eleverna återfinns också i småstäder och på mindre orter, men det innebär inte per automatik att de är inkluderade i sin skola och sin klass. Inkludering sker inte automatiskt för att eleverna befinner sig i klassrummet, utan kräver medvetna pedagogiska anpassningar, till exempel språkliga. Men grunden är att man ser en individ i stället för en grupp och att man inte ser flerspråkighet ur ett bristperspektiv utan som en resurs.

sätt än inom ramen för olika slags relationer. I det moderna samhället utövas den inom ramen för de relationer som vi alla är involverade i. Dessa relationer finns på olika nivåer och rör olika sfärer av människans tillvaro. Det kan handla om de klassrum stora samLikvärdig utbildning i mångkulturella hälleliga relationerna mellan kapital och arbetare, mellan politiEn av de största och viktigaste utmaningarna för den svenska ker skolan och väljare, producent och konsument. Det kan också är att mellan ge eleverna förståelse för hur de kan lyckas i studierna, handla om relationen mellan chefen och den anställde, mellan men också verktyg och förutsättningar för att verkligen göra det. Alltför många elever lyckas inteoch i dag, och stora återfinns man och kvinna, mellan läkare patient mengrupper även mellan i utanförskap. En betydande grupp är de flerspråkiga elever som lärare och elev, där läraren är den maktutövande socialisatören. behöver erövra både det svenska språket och skolkoden för att Foucault menar att makt och kunskap är tätt förbundna med vända motgång till framgång. varandra. Enligt honom är det inte möjligt att utöva makt utan Likvärdighet och skolans kompensatoriska är det centrala, kunskap, på samma sätt som det är omöjligt uppdrag för kunskapen att övergripande temat för boken. Med stöd i relevant forskning inte framkalla makt. Utbildningen är ett instrument för avskilj-tar författarna sig an ett brett register av aspekter inom området och ning och uteslutning av människor, alltså ett maktinstrument resonerar kring hur dessa inverkar positivt på elevernas skolframeftersom det sker en uppdelning av människor utifrån vilken gång. Den gemensamma nämnaren är ett inkluderande arbetssätt, kunskap somoch utbildningen ger och vilka som får deloch av den. en språkkunskapsutvecklande undervisning en strävan Foucault ser vetenskapen som något somdimensionerna ska nyttjas, ge att bygga upp elevernas egenmakt. De olika beskrivs fördjupas i boken, vars användningsområde verktyg, ochoch förändra människans liv. Ifrämsta hans studier av makten är av och syftar att erbjuda för enatt underfinns enpraktisk implicitnatur uppmaning tilltillhandling, dåverktyg han menar visning av hög och likvärdig kvalitet. maktrelationerna är både rörliga och föränderliga och att där vänderdär sigfinns främst tillockså ämneslärare på alltså grundskola och gymdet Boken finns makt, det motmakt, motstånd. nasium en handfast över hur kollegialt lärande Foucaultoch görger skillnad mellanmodell två sorters makt: repressiv och kan ske med boken som underlag. normaliserande makt. Den repressiva makten utövas i form av fysiskt eller mentalt våld, och är verklig eller enbart föreställd. Men enligt Foucault utövas merparten av makten i det moderna samhället inte som repressiv makt, och de flesta blir inte heller berörda av sådan makt. Den främsta formen i det moderna samhället är i stället den så kallade normaliserande makten som utövas på ett mer subtilt, osynligt sätt. Denna osynliga normaliserande makt kallar Bartholdsson (2008) för ”den vänliga maktutövningen” när hon applicerar dess mekanismer på svensk skolkontext. Hon undersöker normalitetens gränser i den svenska skolans normsystem och definierar Art.nr 40208 det goda elevskapet. Med detta visar hon upp de dolda makt48 � 4 . Det goda elevskapet

studentlitteratur.se