9789144129075 by Smakprov Media AB

ATT MÃ&#x201E;TA SKOG

Anna Monrad Jensen Cecilia Malmqvist

ANNA MONRAD JENSEN CECILIA MALMQVIST

Att mäta skog

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40170 ISBN 978-91-44-12907-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Illustrationer: Jonny Hallberg Omslagslayout: Jens Martin, Signalera Omslagsbild: Shutterstock/oneinchpunch Printed by GPS Group, Austria 2019

Innehåll FÖRORD 9

Tack

1. Introduktion  Vad är skogsuppskattning?  Kort om beståndstruktur och skogsskötselmetoder  Sammanfattning

2. Ålder  Trädets ålder  Beståndets ålder  Sammanfattning

3. Diameter och höjd  Diameter  Barktjocklek  Diametern på träd i ett bestånd  Höjd  Kronans form   Höjden på träd i ett bestånd   Sammanfattning

13  13  15  20

23  23  30  31

35  35  38  42  43  46  49  51

4. Stamtäthet, grundyta, och volym  Stamtäthet  Förband  Grundytan  Diameterfördelning  Slutenhet  Volym  Sammanfattning

5. Tillväxt och bonitering  Tillväxt och produktion  Bonitet och bonitering   Sammanfattning

6. Statistik  Population, stickprov och observation  Beskrivande statistik  Sammanfattning

55  55  59  60  66  69  71  83

87  87  93  105

109  109  111  123

7. Inventeringsmetodik  Stickprovsutläggning  Provytans form, storlek och antal   Slumpmässiga och systematiska fel  Sammanfattning

8. Skogsbruksplanen  Innehållet i en plan  Att skapa och underhålla en skogsbruksplan  Sammanfattning

9. Ordlista

127  127  133  135  138

141  141  147  149

151 L I T T E R AT U R 1 59

F Ö R FAT TA R P R E S E N TAT I O N E R 16 4 R E G I S T E R 16 5

Skogsuppskattning är ett centralt ämne inom skogsvetenskapen, och ligger till grund för i princip alla typer av åtgärder i skogen. Skogs uppskattning handlar om att samla in beskrivande data för att få ett kunskapsunderlag för att förstå skogens egenskaper, värde och dyna mik. Att mäta skog går noggrant igenom dels vilka olika egenskaper hos skogen det är relevant att mäta, dels hur man gör rent praktiskt för att samla in och analysera sin data. Målet med vår bok är att skapa en pedagogisk och konkret genom gång av ämnet som kan hjälpa skogsägare, skogliga studenter och andra att börja använda redskapen på egen hand. Den passar bra på kurser i skogsuppskattning på universitetsnivå. Eftersom boken inte kräver någon formell skoglig bakgrund kan den även användas av till exempel studenter på yrkesskolor, vid kurser anordnade av skogsägar föreningar, studieförbund eller folkhögskolor och som självstudie material för intresserade skogsägare. En viktig del av att komma in i ett nytt ämne är att lära sig de specifika ord som används. Därför finns en utförlig ordlista längst bak i boken. Ordlistan är tänkt att kunna användas som ett stöd under läsningens gång. Eftersom den täcker de allra flesta ord man kommer i kontakt med som skogsägare kan den även användas som uppslags verk i skogsägarens konkreta arbete. För överskådlighetens skull har vi valt att inte ange källhänvis ningar i den löpande texten med undantag för vissa tabeller och

Förord

figurer. Referenserna som vi använt återfinns i litteraturlistan sist i boken. Vi har också kompletterat listan med intressant litteratur och några webbsidor. Däremot har vi valt att inte ta med appar och andra digitala hjälpmedel eftersom en sådan lista snabbt blir inaktuell.

Vi vill rikta ett stort tack till de många engagerade studenter på Håll bart familjeskogsbruk och grundkurs i skogsbruk vid Linnéuniversi tetet som genom åren ställt frågor om skogsuppskattning och skog – och därmed utmanat vår syn på skogen. Tack till alla som har hjälpt oss på olika sätt: Niels Breivik Emmering, Johan Lindeberg, Johannes Rydström, Nina Albrecht, Linnéuniversitetet, Martin Karlsson, Lis Boje och Nils Fagerberg. Anna Monrad Jensen tackar speciellt Maria Persson för hennes hjälp och stöd. Anna Monrad Jensen & Cecilia Malmqvist

Tack

K a pitel

K APITEL 1

Det här kapitlet är en introduktion till ämnet skogsuppskattning. Vad är skogsuppskattning? Vad är det vi mäter i skogen och hur använder vi kunskapen i förhållande till de målbilder vi har för skogen? För dig som är ny i ämnet, eller som önskar en uppfriskning, ger kapitlet också en kort introduktion till centrala termer vid mätning av skog.

Vad är skogsuppskattning? Skogsuppskattning handlar om att samla in beskrivande data så att man får ett kunskapsunderlag för att förstå skogens egenskaper och värde. Det kan handla om att mäta egenskaper hos ett befint ligt skogsbestånd till exempel trädens ålder, höjd eller tjocklek, hur många stammar det finns, hur tätt stammarna står eller hur mycket virke man skulle kunna få ut ur skogen. Det kan också handla om framåtblickande mätningar av skogens potential, till exempel vid så kallad bonitering då man gör en bedömning av markens pro duktionsförmåga. Varför behöver man kunna mäta skog? Som skogsägare har man oftast ett mer eller mindre uttalat mål med sin skogsfastighet. Det kan handla om att få så stor ekonomisk avkastning som möjligt, att skapa biologisk mångfald, eller kanske få så bra jaktmark som möj ligt. Syftet med skogsuppskattning är att samla in data som kan hjälpa

13 Introduk tion

Introduktion

K a pitel 1

en att fatta beslut som leder fram mot det mål man satt. Exempel på frågor man kan behöva svar på är: Vilka arter är lämpliga att plantera på marken? Hur stor trädvolym finns det i mitt bestånd? Hur mycket kommer skogen växa framöver? Vilka åtgärder – som röjning eller gallring – behöver göras, och när bör de göras? Hur mycket är skogen värd om jag vill sälja den? Hur mycket virke skulle jag kunna ta ut, och vad skulle det vara värt? Genom skogsuppskattning skaffar man sig ett bra kunskapsunderlag för att förstå skogens egenskaper och värde, och man kan utifrån det skapa en detaljerad plan för allt som behöver göras på fastigheten. Med den här boken hoppas vi ge dig alla redskap som behövs för att kunna genomföra en gedigen skogsupp skattning, och därmed kunna fatta kloka och hållbara beslut kring brukande av skogen. De senaste 20–30 åren har synen på skogen, och vilka funktioner och tjänster den ger oss, blivit bredare och fokus har gått från bara timmerproduktion till att också inkludera biologisk mångfald, vilt vård, rekreation, vattenskydd och kolinlagring. Anledningarna till att mäta skogen har i och med detta inte blivit färre utan snarare fler. Många av tabellerna i boken är anpassade till skogar där virkes produktion är fokus, vilket gör att användningen ibland begränsas. Men de flesta mätmetoderna är allmängiltiga och är användbara också i de fall då fokus ligger på biologisk mångfald, viltvård eller skogliga skador. Exempelvis går det att uppskatta hur mycket stående död ved som finns med hjälp av relaskopering eller hur skadad en askskog är av askskottsjukan genom att bestämma kronutglesningsgraden (det vill säga andelen grenar och kvistar i grönkronan som nyligen har dött eller håller på att dö). Ett tredje exempel kan vara att med hjälp av stamtätheten uppskatta möjligheterna för renbete i en contortaplantering (se kapitel 4). Skogsuppskattning ger en ögonblicksbild av skogens tillstånd. Men skogen är dynamisk både i tid och rum och uppför sig inte alltid som beräknat. Om man bara ser till träden så påverkar störningar som stormar, avverkning och sjukdomar både ålders- och artsstrukturen samt tillväxten. Det kan betyda att den information som samlats in

Kort om beståndstruktur och skogsskötselmetoder I det här avsnittet går vi kortfattat igenom centrala skogliga begrepp som du kommer att möta – och använda – när du mäter skog. Långt ifrån alla skogar är homogena när det gäller markförhål landen, artsammansättning, åldersfördelning eller andra struktu rer. Av praktiska skäl delar vi därför in skogen i mindre enheter – i bestånd. Ett bestånd är en grupp av träd som står på en given yta och som har vissa gemensamma egenskaper. Det kan exempelvis vara ålder, storlek, trädslagsfördelning eller markens bördighet. Ofta är flera faktorer inom ett bestånd lika och framför allt är nästa före slagna åtgärd (som föryngring eller röjning) lämplig i hela bestån

15 Introduk tion

tidigare om till exempel diameterfördelning eller virkesvolym inte gäller längre. Nya mätningar behöver göras. Hur snabbt mätningarna blir inaktuella beror på en rad faktorer, till exempel vilken variabel mätningen avser, markens egenskaper, var i landet man befinner sig och förekomst av störningar som nämndes ovan. Det är därför viktigt att bedöma om informationen man har fortfarande kan användas eller om den behöver uppdateras. Den kanske mest välkända och använda produkten av skogsupp skattning är en skogsbruksplan. En skogsbruksplan innehåller en beskrivning av fastighetens skog uppdelad i mindre enheter och en karta som kopplar till beskrivningen av varje område. Beroende på vilken organisation eller vilket företag som har producerat planen kan den också kallas skogsskötselplan, skogsägarplan eller markägar plan. Skogsbruksplanen är ett bra underlag för operativ planering av driften av en skogsfastighet under förutsättning att informationen är aktuell och att kvaliteten bra. Det är markägaren som bestämmer vad skogsbruksplanen ska användas till och därmed också vilka invente ringar som behövs. Vi beskriver hur du upprättar eller uppdaterar en skogsbruksplan i kapitel 8.

TA B E L L 1 .1 Uppskattad medelbeståndsstorlek basered på avverkningsanmälningar 2018 uppdelat på region och ägarkategori (enskilda markägare och övriga markägare där privatägda och statsägda aktiebolag, staten och övriga allmänna och privata ägare ingår).

Enskilda markägare

Övriga markägare

Hela landet

3,5

6,7

Norra Norrland

5,7

8,9

Södra Norrland

5,1

8,3

Svealand

3,4

5,5

Götaland

2,6

3,5

K a pitel 1

*Hektar (ha) är 100 ∙ 100 meter eller 10 000 m 2. Källa: Avverkningsanmälningar 2018, Skogsstyrelsens statistikdatabas.

det. Ett bestånd är vanligen mellan 0,5 och 20 hektar. Det är en stor variation som bland annat beror på ägare och landsdel. Tabell 1.1 visar beräknad beståndsstorlek utifrån avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen och indikerar beståndsstorlek. Tänk på att avverk ningar mindre än 0,5 hektar inte finns med i statistiken. De riktigt små avverkningarna sker framför allt inom privatskogsbruket, det vill säga hos enskilda markägare. I Sverige ägs nästan hälften (48 %) av skogsmarken av enskilda ägare medan de resterande delarna ägs av privatägda aktiebolag (24 %), statsägda aktiebolag (13 %), staten (7 %) samt övriga allmänna (2 %) och privata (6 %) ägare som kommuner och Svenska kyrkan. Ett bestånd beskrivs ofta i termer av dess egenskaper – beståndstrukturen – som åldersfördelningen, trädslagsblandningen eller antalet trädskikt. Beståndstrukturen påverkas av vilka arter som förekommer i beståndet, det omgivande klimatet samt vilka skogliga åtgärder som har utförts tidigare. Traditionellt delar man in ett bestånds struktur i likåldrig och olikåldrig. I likåldriga bestånd har de flesta träd samma ålder (eller ungefär samma ålder, figur 1.1). Ett sådant bestånd kan uppstå naturligt efter en stor naturlig störning, som en brand, orkan

Medelbeståndsstorlek (ha)*

Olikåldrigt

17 Introduk tion

Blandbestånd

Monokultur

Likåldrigt

F I G U R 1 .1

Ett bestånd kan vara likåldrigt eller olikåldrigt, en monokultur eller ett blandbestånd.

eller lavin eller efter ett skogligt ingrepp. Ett bestånd kan också inne hålla träd med olika ålder – olikåldriga bestånd – och är ofta resultatet av mindre typer av störningar som att ett enskilt träd dör på grund av vind, sjukdom eller konkurrens eller att en hag- eller betesmark växer igen. Ett olikåldrigt bestånd kan också uppstå genom plockhuggning, blädning eller andra hyggesfria skogsbruksmetoder (figur 1.1). Ett bestånd kan också beskrivas utifrån artsammansättning. Till exempel kan ett bestånd innehålla en enda art i trädskiktet (monokultur) eller innehålla flera olika trädarter (mångkultur eller blandbestånd), figur 1.1. Trots att de flesta skogar i Sverige klassificeras som monokulturer innehåller de oftast flera arter. Men rena monokulturer förekommer också, till exempel i energiskog (Salix sp.), julgrans odlingar eller granplanteringar på åkermark. Ett bestånd klassas

Enskiktat bestånd FIGUR 1. 2

Flerskiktat bestånd

En- och flerskiktade bestånd.

som blandskog om det innehåller två eller flera trädslag och om inget av dessa dominerar till mer än 70 %. Ett annat sätt att klassificera ett bestånd är utifrån hur kronskik tet ser ut. Med kronskikt menar vi trädens kronor, det vill säga den del av trädet som har grenar med löv eller barr. Ett bestånd kan vara enskiktat, tvåskiktat, flerskiktat eller fullskiktat. Figur 1.2 ger ett exempel på ett enskiktat bestånd med alla träd i samma skikt som skapar ett tydligt krontak, och ett flerskiktat bestånd där det inte finns något skikt med jämnhöga träd. Nästan all skog i Sverige brukas, det vill säga att vi har ett mer eller mindre uttalat mål med den. Skogsskötsel används för att nå det eller de specifika målen. I begreppet inkluderas många olika skogliga åtgärder, som fri utveckling, markberedning, föryngring och gall ring. Beroende på mål och skötselsmetoder delas skogsbruket grovt in i trakthyggesbruk eller hyggesfritt skogsbruk. Trakthyggesbruk innebär att varje bestånd sköts cykliskt med början i föryngringen och avslutning med avverkning av de flesta träden i beståndet, en så kallad slutavverkning eller föryngringsavverkning, för att sedan föryngras igen. En sådan tidsperiod för beståndet kallas

K a pitel 1

19 Introduk tion

omloppstid. Omloppstiden i antal år varierar beroende på vilket eller vilka trädslag som används samt markens och platsens egenskaper. För att beskriva omloppets olika delar används ofta den så kallade skogsvårdscykeln som delas in i föryngringsfasen, ungskogsfasen, gall ringsfasen och slutavverkningsfasen/föryngringsavverkningsfasen. Trakthyggesbruket är mycket vanligt i Sverige. Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsnamn för ett antal skötsel metoder där skogskänslan bibehålls genom att det alltid växer träd på marken. Exempel på hyggesfria metoder är skärmskogsbruk, luck huggning, kanthuggning, och blädning. I ett skärmskogsbruk sparas ett övre skikt av träd – en skärm – för att skapa bättre förutsättning för nya träd samtidigt som en tillväxt sker i själva skärmen. Skärmen avvecklas, huggs ner, när det undre skiktet, den nya skogen, behöver mer ljus. Detta kan göras genom att hugga hela skärmen vid ett till fälle eller genom att den avvecklas succesivt under en längre period. Vid luckhuggning görs ett antal mindre luckor i en äldre skog, där ny skog tillåts komma upp. Kanthuggning fungerar på ett likartat sätt som luckhuggning, men avverkningen görs i en kant mot en lucka eller en tidigare avverkning. I blädningsskogsbruk är skötseln inrik tad på de enskilda träden som avverkas ett och ett när de har erhållit de egenskaper eller den dimension som önskas alternativt avverkas enskilda träd för att gynna ett annat träd. Skiljelinjen mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk är inte fullt så spikrak eller svartvit som det ibland framställs i debatten, utan de två huvudspåren går delvis in i varandra. Skärmskogsbruk, luckhuggning och kanthuggning kan mycket väl ingå i ett trakt hyggesbruk. Föryngring av bok eller tall under skärm är till exempel vanliga skötselmetoder som ofta betraktas som en del av ett trakt hyggesbruk, men som också kan definieras som hyggesfritt skogs bruk enligt ovan eftersom marken aldrig blir kal och skogskänslan därmed bibehålls. Blädning, där varje träd är en behandlingsenhet, skiljer sig däremot tydligt från trakthyggesbruket.

K a pitel 1

→→ Skogsuppskattning handlar om att samla in ett underlag för att kunna beskriva skogens egenskaper. →→ Skogen är ett dynamiskt system och eftersom skogsuppskatt ning ger en ögonblicksbild av läget i skogen behövs ständigt nya mätningar. →→ För att kunna göra effektiva beskrivningar av skogen delar vi in den i mindre delar, i bestånd, som har vissa gemen samma egenskaper. →→ Beståndsstrukturen kan beskrivas som olikåldrig eller lik åldrig, monokultur eller blandskog och enskiktat, tvåskiktat, flerskiktat eller fullskiktat. →→ Vi skiljer på trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk när vi beskriver skötseln av skogen. Skötseln påverkar i hög utsträck ning hur skogen ser ut och hur den kan beskrivas.

Sammanfattning

Introduk tion

Anna Monrad Jensen är universitetslektor och docent i lövskogsskötsel vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar i lövskogsskötsel, hållbart familjeskogsbruk och internationellt skogsbruk. Hennes forskningsområden är trädfysiologi och skogens kolupptag med särskilt fokus på de sydsvenska skogarna. Cecilia Malmqvist är universitetslektor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar på kurser i hållbart familjeskogsbruk, lövskogsskötsel och skogsförvaltning för biologer. Hennes forskningsområden omfattar skogens hälsofrämjande värden samt plant- och föryngringsfrågor där hon särskilt har intresserat sig för douglasgran.

ATT MÄTA SKOG Att mäta skog handlar om hur man som skogsägare genomför en gedigen skogsuppskattning och därmed fattar rätt beslut för sin skog. Det är en handbok som riktar sig till både skogsägare med lång erfarenhet och nya skogsägare. Boken ger de kunskaper som krävs för att kunna fatta beslut om åtgärder för det egna skogsägandet och för att nå uppsatta mål, oavsett om målet är att få så stor ekonomisk avkastning som möjligt, stötta biologisk mångfald eller skapa en bra jaktmark. Skogsuppskattning är ett centralt ämne inom skogsbruk och ligger till grund för i princip alla typer av åtgärder som är förknippade med skötsel av skog. Genom skogsuppskattning skaffar man sig ett bra kunskapsunderlag för att förstå skogens egenskaper och värde. Utifrån den kunskapen går det sedan att skapa en detaljerad plan för allt som behöver göras på en fastighet. Boken riktar sig till studenter, yrkesverksamma och intresserade skogsägare.

Art.nr 40170

studentlitteratur.se