9789144128894

Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring

Denna titel har tidigare givits ut av Hallgren & Fallgren Studieförlag AB och utges från och med denna femte upplaga av Studentlitteratur AB. Vi har gjort allt vi kan för att inhämta citat- och återgivningsrättigheter.

Vi ber rättighetsinnehavare som vill göra sina rättigheter gällande att kontakta förlaget.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40054 ISBN 978-91-44-12889-4 Upplaga 5:1 © Författarna och Studentlitteratur 2010, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Foto: Pernilla Ringqvist Illustrationer: Kocere Ceylan, Ulrika Jakobson Omslagslayout: Lotta Lind, Lotta Lind Form Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

Författarnas tack................................................................................. 9

Förord............................................................................................... 10

1. Inledning..................................................................................... 17

Den funktionella grammatikens språk............................................... 19

Definitioner ..................................................................................... 20 Källhantering.................................................................................... 20

2. Vad är genre och genrefamiljer?.................................... 21 3. Vad är genrepedagogik?........................................................ 25

Teori och praktik .............................................................................. 28

En teori om lärande ....................................................................... 29 En teori om språk .......................................................................... 30 En pedagogisk modell...................................................................... 30 Ett tidskrävande men lönsamt arbete............................................... 36

Dekonstruktionsmatriser som stöd i den genrepedagogiska undervisningen..................................................... 37

4. Samarbete, planering och bedömning – verktyg i det genrepedagogiska arbetet...................... 41 Flera språk som en resurs................................................................. 42 Viktiga faktorer för skolframgång..................................................... 43 Planering utifrån läroplanen och kursplanen.................................... 46

Att lyfta fram språket i ämnet.......................................................... 47 Bedömning – en naturlig del av undervisningen ...............................49

Lärares bedömning av genomförd undervisning .....................................................................................59

Övergripande förmågor i skolans alla ämnen .....................................64

5. Berättarfamiljen ...................................................................... 65

Personligt återgivande genre.............................................................. 66

Syfte.............................................................................................. 66 Textens struktur.............................................................................. 67 Textens språkliga drag..................................................................... 67

Dekonstruktion av personligt återgivande genre ............................... 69 Klassrumsexempel .......................................................................... 71 Funktionell grammatik .................................................................. 77 Narrativ ........................................................................................... 80 Syfte ............................................................................................. 80 Textens struktur ............................................................................. 80 Textens språkliga drag .................................................................... 81 Dekonstruktion av narrativ ............................................................ 83 Klassrumsexempel .......................................................................... 90 Funktionell grammatik .................................................................. 98

6. Faktafamiljen ........................................................................ 101

Historiska texter ............................................................................. 103

Syfte ........................................................................................... 103 Textens struktur ........................................................................... 103 Textens språkliga drag .................................................................. 104 Dekonstruktion av historiska genrer .............................................. 106 Klassrumsexempel .........................................................................111 Funktionell grammatik ................................................................ 122 Förklaringar ................................................................................... 126 Syfte ........................................................................................... 126 Textens struktur ........................................................................... 126 Textens språkliga drag .................................................................. 128 Dekonstruktion av förklaringar .................................................... 130 Klassrumsexempel ........................................................................ 134 Funktionell grammatik ................................................................ 139

Instruktioner .................................................................................. 143 Syfte ........................................................................................... 143 Textens struktur ........................................................................... 143 Textens språkliga drag .................................................................. 146 Dekonstruktion av instruktioner ................................................... 146 Klassrumsexempel .........................................................................154 Funktionell grammatik ................................................................ 161 Rapporter ....................................................................................... 164 Syfte ............................................................................................164 Textens struktur ........................................................................... 164 Textens språkliga drag ...................................................................165 Dekonstruktion av rapporter ........................................................ 168 Klassrumsexempel ........................................................................ 174 Funktionell grammatik ................................................................ 181

7. Evaluerandefamiljen......................................................... 185

Argumentationer ............................................................................ 187

Syfte ........................................................................................... 187 Textens struktur ........................................................................... 187 Textens språkliga drag .................................................................. 188 Dekonstruktion av argumentationsgenrer ...................................... 190 Klassrumsexempel ........................................................................ 194 Funktionell grammatik ................................................................ 205 Responser ....................................................................................... 208 Syfte ........................................................................................... 208 Textens struktur ........................................................................... 208 Textens språkliga drag .................................................................. 209 Dekonstruktion av responsgenrer ................................................... 211 Klassrumsexempel ........................................................................ 216 Funktionell grammatik ................................................................ 220

8. Den systemisk-funktionella grammatiken ........................................................................ 223

Språkets olika skikt ......................................................................... 225

Kontexten ................................................................................... 226 Semantik .................................................................................... 230 Lexikogrammatik ........................................................................ 231 Fonologi ...................................................................................... 234

Språkets tre metafunktioner ........................................................... 234

Den ideationella metafunktionen ................................................. 235 Den interpersonella metafunktionen ............................................. 245 Den textuella metafunktionen ...................................................... 252

9. Transitivitetsanalys som verktyg för skrivutveckling och bedömning ................................ 257

Kommentarer till elevtexterna....................................................... 258 Extramaterial .................................................................................. 260 Övningar ....................................................................................... 264 Ordlista .......................................................................................... 268 Referenser ...................................................................................... 284

1

Inledning Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt. (Lgr 11:2.2; Lgr 11:13)

Den nya samlade läroplanen, Lgr 11, ställer höga krav på genrekompetens.

Eleverna ska längs vägen bekanta sig med ett stort antal texter som de för­ väntas lyssna till, läsa och skriva. De ska också veta hur texter, är uppbyggda, vilka syften de har och vilka språkliga drag som är vanliga i olika texter och de ska kunna samtala om olika texter och själva välja lämplig text utifrån syfte, sammanhang och mottagare. Genrerna finns i alla ämnen och de uttrycks i kunskapskraven genom begrepp som återge, berätta, beskriva, förklara, argu­ mentera, motivera, uttrycka en åsikt, ta ställning, redogöra osv. Därför måste alla lärare öka sin kunskap om de genrer som är vanliga i deras ämnen och också göra genrekunskaperna synliga för eleverna. Det är därför nödvändigt att lärare tar hjälp både av denna bok och de genrekapitel som är en del av boken och av Lgr 11 när undervisningen ska planeras, bedrivas och bedömas.

Tanken med den här boken är inte att den ska läsas från pärm till pärm.

Vi föreslår dock att man börjar med att läsa kapitel 1 till 3 eftersom de ger en första vägledning in i genrepedagogiken. Därefter kan läsaren välja det kapitel som intresserar mest, det hon har mest behov av eller det som passar klassens planering. Vi tänker oss boken som en ”skrivbordsbok” mer än en ”bokhylle­ bok”, en tillgänglig bok som stöttar läraren just i förhållande till det ämne och den text klassen arbetar med för stunden.

Kapitel 1 gör dig införstådd med bokens upplägg och språk- och källhantering.

Kapitel 2 presenterar olika definitioner av begreppet genre och beskriver de så kallade genrefamiljerna. Här finns ett överskådligt schema som visar hur

1. Inledning

17

de olika genrefamiljerna, medlemmarna och genrerna som beskrivs i boken hänger ihop. Vi har valt att beskriva de genrer vi menar är vanligast i årskurs 1–6.

Kapitel 3 beskriver den genrepedagogiska modellen och handlar om lärarens roll och förhållningssätt, hur undervisningen kan organiseras och om arbets­ sätt och arbetsformer i klassrummet. Begreppet stöttning definieras och den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande beskrivs ingående.

Kapitel 5, 6 och 7 är uppbyggda kring de tre genrefamiljerna: berättarfamiljen där berättelser ordnade efter tid belyses, faktafamiljen där historiska texter, instruktioner, förklaringar och rapporter beskrivs och evaluerandefamiljen där argumentationer och responser fokuseras. Varje kapitel beskriver några olika genrer som hör till respektive genrefamilj och hur man kan arbeta med dem i klassrummet. Kapitlen är disponerade på samma sätt för att underlätta för läsaren. De inleds med en beskrivning av genrens syfte, struktur och språkliga drag. Därefter följer en matris med textexempel och förslag på hur man kan arbeta med dekonstruktion av aktuell genre tillsammans med eleverna. Efter matriserna kommer klassrumsexempel som förklarar hur man kan gå tillväga i det genrepedagogiska arbetet. Kapitlen avslutas med ett kort avsnitt om funktionell grammatik. Vi har valt ut de delar av grammatiken som vi anser är särskilt lämpliga att beskriva i förhållande till genren som behandlats i ka­ pitlet. Därför kan innehållet under denna rubrik skilja sig åt mellan de olika kapitlen. I slutet av varje genrebeskrivning finns ett sammanfattande schema över aktuell genre.

Kapitel 8 belyser delar av den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med kapitlet är att ge dig som läsare en förståelse för den språksyn som den genrepedagogiska modellen bygger på. Om du möter funktionell grammatik för första gången kan kapitel 8 vara abstrakt och svårfångat. Starta då i övriga kapitel och använd fördjupningen av den funktionella grammatiken när du stöter på något om funktionell grammatik som du vill veta mer om.

Kapitel 9 visar några exempeltexter från bokens webbplats som du når via den kod som står på omslagets insida. Syftet med exempeltexterna är att under­ lätta för dig som lärare att följa den genrepedagogiska modellen i det dagliga arbetet i klassrummet. På bokens webbplats finns därför material som vi och

18

1. Inledning

© för fattar na och studentlitter atur

Kapitel 4 ger exempel på hur lärare kan samarbeta för att ge elever bättre stöttning i klassrummet. Här presenteras även en modell som många lärare tycker underlättar planeringen av det genrepedagogiska arbetet. Andra halvan av kapitlet behandlar företrädesvis bedömning, och här hittar du modeller som enligt vår erfarenhet utgör ett stöd för både lärare och elever.

andra lärare haft stor nytta av. Här hittar du till exempel texter i olika genrer och för olika åldrar som du kan skriva ut eller använda på en smartboard.

Dessutom finns det överskådliga bedömningsmallar och progressioner i de olika genrerna som ger exempel på vad man kan arbeta med i olika årskur­ ser. Planscherna som hör till varje genre­kapitel går att skriva ut i A3-format från bokens webbplats och kan då bli ett stöd i klassrummet. Fotografier från ett genreklassrum finns också samlade här. Det är alltså en praktisk ”pärm” i digitalt format som lärare kan plocka material ur och anpassa till sin egen undervisning.

© för fattar na och studentlitter atur

Sist i boken beskrivs de övningar/aktiviteter vi ger exempel på i texten. Här finner du även en omfattande ordlista som du kan gå till när ett begrepp som behöver definieras dyker upp.

Den funktionella grammatikens språk En fråga vi kommit tillbaka till många gånger under skrivandet av boken är om vi ska använda det mer traditionella grammatiska språket som de flesta lärare är bekanta med, eller om vi ska införa termer som hör till den funktio­ nella grammatiken. De funktionella termer som används för genrer, steg och grammatik ersätter inte de traditionella begreppen, men de hjälper läraren att organisera undervisningen utifrån en specifik språkmodell och erbjuder ett explicit och konsekvent språkbruk. En nackdel med detta kan vara att lärare tvekar att ta till sig genrepedagogiken för att att termerna känns främman­ de. Vi anser att fördelarna med att använda den funktionella grammatikens språkregister är att lärare redan fyllt de mer traditionella begreppen kring grammatik och genre med en betydelse som hör till en annan språkskola, vilket kan få effekten att lärare har svårt att ”tänka om” gällande undervis­ ning av språk. Genom att använda både ett gammalt och ett nytt språkbruk startar även en ny tankeprocess kring hur språk skapas och lärs in, och det kan möjligen underlätta tillägnandet av genrepedagog­iken. Vi har därför valt att använda delar av det funktionella språket i boken. Det finns dock inget egenvärde i att lära sig nya ord, utan det viktigaste är hur lärare undervisar gällande genre och språk och hur lärare lyckas skapa ett gemensamt språk i klassrummet för att tala om språk i anslutning till ett ämne i ett funktio­ nellt perspektiv. Elevernas möjlighet att få tillgång till skolans språk är målet.

Alla betydelsefulla ord och uttryck som används förklaras närmare i ordlistan längst bak i boken, i avsnittet om funktionell grammatik och i genrekapitlen.

Dyker det upp ett begrepp i texten som inte förklarats tidigare, gå till ovan beskrivna delar av boken för en närmare förklaring. Vissa begrepp kan också

1. Inledning

19

benämnas på ett sätt i den mer teoretiska delen av boken och på ett annat sätt när de används i arbetet med eleverna. Begreppen förenklas/ändras ibland så att de blir mer ”elevvänliga”.

I boken likställs begreppet genre med text, kunskapsrelaterat språk med skolspråk och ämnesspecifika ord med expertord. Personer vi relaterar till benämns med hon oavsett kön. Begreppen genrefamilj, medlem och genre beskrivs i kapitel 2 där de också visualiseras genom olika scheman. Systemisk-funktionell lingvistik är en bredare paraplybeteckning för forskningsinriktningar och til�­ lämpningar som bygger på den systemisk-funktionella grammatiken. När vi väljer att använda begreppen funktionell grammatik eller en funktionell språksyn så menar vi Hallidays systemisk-funktionella grammatik som beskriver utvecklingen av språk i ett socialt och kulturellt perspektiv. En talad text är lika viktig och komplex som en skriven, men på ett annat sätt. Text kan även vara visuell, till exempel enbart en bild. Men ofta är texter multimodala, det vill säga att de innehåller både skriven text, bilder, diagram eller tabel­ ler. Den multimodala texten kommer endast att behandlas mer översiktligt i samband med genrer där bilden utgör en viktig del för att uppnå ett syfte.

Lärare i svenska och svenska som andraspråk kallas ibland språklärare och övriga lärare kallas ämneslärare.

Källhantering Källor anges sparsamt i texten för att ge läsningen ett flyt, men alla källor går att finna längs bak i boken. Vi har valt att följa David Roses modell över de så kallade genrefamiljerna som beskrivs i det pedagogiska programmet Reading to Learn (2009). Reading to Learn bygger i sin tur på Martins och Roses bok från 2008.

Rose delar in genrerna i tre familjer, berättande, faktamässiga och evaluerande, vilka i sin tur består av flera medlemmar och genrer (se kap. 2). Beskrivningen av systemisk-funktionell lingvistik kommer bland annat från Holmberg och Karlsson, Mulvad med flera (se kap. 8). Gällande den pedagogiska/didaktiska inriktningen så har vi främst använt oss av Christies, Derewiankas och Gibbons litteratur samt av Hedeboe och Polias (se längst bak i boken).

I boken finns flera modeller och i denna upplaga har vissa av dem för­ ändrats en del, antingen för att förenkla förståelsen av modellen eller för att anpassa den till en svensk kontext. Om inte källan anges innebär det att modellen är vår egen.

20

1. Inledning

© för fattar na och studentlitter atur

Definitioner

Britt Johansson är mellanstadielärare, lärare i svenska som andraspråk och utbildningsledare samt flitigt anlitad föreläsare inom genrepedagogik. Hon har varit projektledare för ett framgångsrikt skolutvecklingsprojekt på Knutbyskolan i Rinkeby. Anniqa Sandell Ring är lärare med en masterexamen i svenska som andraspråk. Hon arbetar som utvecklingsledare på kommunal och nationell nivå inom områdena flerspråkighet, svenska som andraspråk och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Låt språket bära

– genrepedagogik i praktiken I den nya samlade läroplanen, Lgr 11, ställs höga krav på genrekompetens i alla ämnen. Den här boken stödjer lärare i arbetet med genrer och bearbetning av text i alla ämnen samt fyller lärares behov av fördjupning i genrepedagogiken.

Författarna beskriver hur man i den tydliga modell som genrepedagogiken bygger på stöttar alla elever i att kunna förstå språk och ämne via lek, samtal och interaktiva övningar. I centrum står såväl den funktionella grammatikens perspektiv på språk och lärande som lärarens arbete med att stötta eleverna i att förstå hur text skapas och byggs upp. Olika genrer lyfts fram genom beskrivningar av klassrumssituationer. Strukturer och språkliga drag som är viktiga att fästa fokus på i olika genrer diskuteras, liksom hur lärare kan gå tillväga för att bygga upp ett metaspråk i klassrummet, ett språk för att tala om språk. I boken ges även exempel på bedömning som en naturlig del av skolarbetet, och författarna resonerar kring hur elevers lärande kan gynnas genom samarbete mellan lärare med olika språk- och kulturkompetens.

I denna femte upplaga har det tillhörande digitala materialet lagts på bokens webbplats, som man når via en kod på omslagets insida.

Låt språket bära vänder sig främst till lärare i årskurs 1–6 men innehållet kan lätt anpassas till de senare årskurserna i grundskolan.

Femte upplagan Art.nr 40054

studentlitteratur.se