9789144127828

REKTOR I FOKUS KUNSKAP, VÄRDEN OCH VERKTYG

Ulf Blossing (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33759 ISBN 978-91-44-12782-8 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2011, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord första upplagan 15 Förord andra upplagan 17 Författarpresentation 19 1 Vad behöver skolledaren kunna om juridiken? 25 David Ryffé Motstående styrningslogiker 28 Skolplikt och rätten till utbildning 33 Frånvaro 35 Ledighet 37 Anpassad studiegång 39 Utbildningens syfte och det kompensatoriska uppdraget 41 Stöd på övergripande nivå 43 Extra anpassningar 44 Särskilt stöd 45 Speciella åtgärder 48 Att förhålla sig till juridiken 50 Framtidsspaning 51 Litteratur 52 2 Hur kan arbetet mot kränkningar ledas? 55 Anna Gustafsson och Marie Wrethander Från mobbning till trakasserier och kränkande behandling 56 Pedagogiska och rättsliga reaktioner 57 Pedagogiska anvisningar 57 Rättsliga skyldigheter 58 Uppdelning och skadeståndsreglering 59

© Författarna och Studentlitteratur

Begreppsförvirring 62 Rektors uppdrag och ansvar 66 Aktiva åtgärder som systematiskt kvalitetsarbete 67 Ingripanden i enskilda fall 75 Framtidsspaning 78 Litteratur 78 3 Hur kan rektor klara av korstrycket? 83 Gunnar Berg Syfte och kunskapsområde 84 Vad är skolkultur? 86 Rektorer som kulturbyggare eller administratörer? 87 Skolkulturer som osynliga kontrakt 88 Rektorers pedagogiska ledarskap – en kritisk granskning 90 Alternativet: rektorer som resultat- och verksamhetsansvariga 92 Kärnhuset: rektorskapets institutionella ramar och förutsättningar 93 Fruktköttet: rektorskapets innehåll 93 Skalet: rektorskapets professionella identitet 96 Summa summarum: rektorer som organisationsbyggare 97 Skolan som institution i ett vidare sammanhang 98 Framtidsspaning – rektorskapets professionalism 101 Litteratur 102 4 Att leda det systematiska kvalitetsarbetet – hur kan komplexiteten hanteras? 105 Jan Håkansson Olika mått på kvalitet – komplexiteten i det systematiska kvalitetsarbetet 107 Mål för lärande och kunskapsutveckling 108 Övriga läroplansområden 110 Övergripande kvalitetsaspekter 115 Urval och sekvensering i praktiken 117

© Författarna och Studentlitteratur

En vetenskaplig arbetsprocess 120 Verktygen i arbetet med att synliggöra och analysera måluppfyllelse 122 Metodkompetens och vetenskapligt förhållningssätt 124 Ledarskapets utmaningar i det systematiska kvalitetsarbetet 126 Strategier för att legitimera och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete 129 Motivation och känslor i ledarskapet 129 Att utveckla ett beständigt ledarskap i det systematiska kvalitetsarbetet 131 Framtidsspaning – ett meningsfullt ledarskap för skolutveckling och lärande 132 Litteratur 134 5 Hur ska rektor organisera för skolförbättring? 139 Ulf Blossing Framgångsrik undervisning 140 Principer för den pedagogiska planeringen 143 Skolorganisationer 145 Den lokala skolorganisationen 145 Organisationers tröghet 146 Förbättringskapacitet 148 Infrastrukturen 149 Förbättringsprocesser och roller 153 Förbättringshistoria 158 Framtidsspaning 159 Litteratur 160 6 Hur kan rektor organisera för lärandebaserad skolutveckling? 163 Hans-Åke Scherp Varaktighet 165 Förändringens karaktär 165

© Författarna och Studentlitteratur

Skolenhetsgrundad utveckling 166 Vardagsfrågor 166 Lärare och skolledare som huvudaktörer 167 Progression 167 Helhet 168 Vardagens pedagogiska frågor 169 Helhetsidén 169 Avgränsning av variationen 171 Utvecklingsro 172 Frigörande av tid i arbetsorganisationen 172 Den pedagogiska helhetsidéns kvalitet 172 Arbetsorganisationen 174 Utvecklingsorganisationen 176 Arbetet i utvecklingsorganisationen 180 Balans mellan enskilda lärares och skolors olika behov 185 Ett lärandebaserat ledarskap 186 Framtidsspaning 187 Litteratur 188 7 Hur kan rektor ta fördel av ett distribuerat ledarskap? 191 Mette Liljenberg Perspektiv på ledarskap 193 Distribuerat ledarskap 194 Utmaningar och hinder 196 Ledningsuppdrag för lärare 197 Arbetslagsledare 198 Ämnesutvecklare 200 Lärledare 201 Rektorns roll 203 Kartläggning av ledningsuppdrag 204 Framtidsspaning 207 Litteratur 208

© Författarna och Studentlitteratur

8 Krävs det mer styrning eller mer ledarskap för att lyckas som pedagogisk ledare? 211 Helene Ärlestig Utmaningen att leda undervisning och lärande i dagens skola 213 Chef och ledarskap 215 Ett lärande förhållningssätt 216 Det pedagogiska ledarskapets områden 219 Kunskapsuppdraget 219 Krav på resultat 221 Att arbeta med enskilda lärare 222 Att organisera och fördela resurser 226 Omvärldsspaning som utgångspunkt för att arbeta som pedagogisk ledare 226 Framtidsspaning 228 Litteratur 230 9 Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap? 235 Birgitta Johansson-Hidén Kommunikationens förutsättningar i organisationen 237 Rätten att kommunicera 239 Kommunikationen är relationen 241 Kommunikationsmodeller i förändring 242 Dialog 244 Att arbeta med gruppens diskurser 247 Framtidsspaning 250 Litteratur 251 10 Hur kan rektor agera ledare på elevhälsoarenan? 255 Ingrid Hylander En elevhälsa för hela skolan 257 Den legala grunden för en ny elevhälsa 257 Hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande 258 En lärande relation mellan lärare och elev 260 Att hålla kompassriktningen 261

© Författarna och Studentlitteratur

Leda ett interprofessionellt team 261 Professionernas villkor 262 Professionernas kompetensområden 263 Att leda specialister 266 Utveckla elevhälsoteamet 267 Vad är ett team? 267 Teamutveckling – en process 268 Leda och utveckla elevhälsomötet 273 Ett traditionellt elevhälsomöte 273 Elevhälsomötets funktion och innehåll 274 Teamutvecklingsmöte 274 Ett möte för förebyggande och främjande arbete 275 Ett möte för extra anpassningar och särskilt stöd 276 Framtidsspaning 278 Litteratur 279 11 Hur går rektorer vidare i arbetet med nyanlända elever? 283 Susanne Duek Utbildning för elever med migrationsbakgrund – ett väl beforskat fält 285 Måluppfyllelse 286 Bedömning av nyanlända elevers kunskaper 287 Insatser för nyanlända elever 290 Modersmålsundervisning och studiehandledning 292 Enspråkiga normer, translanguaging och interkulturalitet 293 Samverkan mellan skola och nyanlända hem 294 Framtidsspaning 297 Litteratur 298 12 Vilka utmaningar innebär digitalisering och datafiering för rektor? 303 Annika Bergviken Rensfeldt Digitaliseringens utmaningar för rektor 306 Skoldigitaliseringen i ett sammanhang 307

© Författarna och Studentlitteratur

Digitalisering i policy och praktik 309 Digitalt arbete på sociala media-plattformar 313 Datafiering som möjlighet och risk 317 Exponeringen som följer av digitalisering – uppsummering 321 Framtidsspaning 323 Litteratur 326 13 Hur kan rektor styra och leda fritidshemmet? 331 Ann S. Pihlgren Rektors ansvar i fritidshemmet 332 Fritidshemmets förutsättningar 334 Fritidshemmets historia 334 Sett i historiens ljus 338 Det samtida fritidshemmet 338 Fritidshemmet i statistiken 339 Läget i det samtida fritidshemmet 341 Det didaktiska uppdraget 341 Elevernas behov, intressen och erfarenheter 342 Meningsfull fritid och rekreation 344 Samverkan med förskoleklass och skola 345 Spänningar i det didaktiska uppdraget 346 Några utvecklingsområden 346 Förståelse för det samtida uppdraget 347 Tolka styrdokumenten och planera för lärande 348 Samverkan mellan skola och fritidshem 348 Kompetensförsörjningsstrategi 349 Grundläggande system 350 Systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning av resultat 350 Framtidsspaning 351 Litteratur 352

© Författarna och Studentlitteratur

14 Hur leda och utveckla vuxenutbildning? 357 Susanne Gustavsson Vuxenutbildningens karaktär och rektors uppdrag 358 Lärarkompetens för vuxenutbildning 361 Eleven i vuxenutbildning och rektors uppdrag 365 Vuxenutbildning och systematiskt kvalitetsarbete 369 Framtidsspaning 371 Litteratur 373 15 Hur kan skolledaren orientera sig i olika värdesystem? 377 Lars Svedberg Vad är giltigt och vad är legitimt? 378 Skolledaren som professionell 379 I samhällets tjänst – att leda och agera i en politiskt styrd verksamhet 383 Rollkonceptioner – att tolka och gestalta ledarrollen 384 Rektor på spelplanen 387 Ledarskap och resultat – vilken måttstock gäller var? 390 New Public Management och frågan om tillit 391 Rektor och trovärdigheten 395 Framtidsspaning 398 Litteratur 399 16 Hur kan min skola leva upp till dagens och framtidens krav? 401 Mats Ekholm Bred spaning 404 Att spana in i andra skolsystem 405 Från Englandskorrespondenten 408 Forskningskorrespondenterna vill peka på … 413

© Författarna och Studentlitteratur

Framtidsspaning 415 De bredare penseldragen 415 Konsekvenser för Sverige 416 Konsekvenser för skolorna 417 Stora förändringar av skolans ämnen 417 Skolor producerar mer kunskap 419 Klokare kunskapskontroll 419 En ännu mer intressant arbetsplats 420 Litteratur 421 Person- och sakregister 423

© Författarna och Studentlitteratur

Förord andra upplagan

Rektor i fokus är en antologi som ger en introduktion till yrket som skolledare. Den ersätter den tidigare Skolledaren i fokus och innehåller flera nya kapitel; från kapitel som tar upp de juridiska frågorna och korstrycket, till det systematiska kvalitetsarbetet, vidare till förbättringsarbete och ledarskap, digitalisering, ny­­ anlända, fritidshemmet, vuxenutbildning, för att avslutas med frågor om att orientera sig i olika värdesystem och de framtida kraven på skolan. Kapitlen är inte avsedda att utgöra någon slags helhet av vad en rektor behöver veta och kunna, utan ett väl­ betänkt urval av viktiga och aktuella områden inför 2000-talets andra decennium.

Rektorsarbetet är komplext och utmanande. Ibland kan det tyckas rent av omöjligt med tanke på alla de visioner och mål som samhället har för skolan. Likväl går rektorer till sina förskolor och skolor varje dag. De planerar och organiserar. De talar med lärare, elever och vårdnadshavare. Och i de allra flesta fall går verksamheten framåt och alla är nöjda.

I spåren av debatten om de svenska skolresultaten i internationella mätningar kan vi höra att rektor endast har en indirekt verkan på barns och elevers lärande. Det är läraren som har störst betydelse för elevernas resultat och det är också därför det ska satsas på forskning om undervisning och lärarprofession. Det är en lite förenklad bild att på det viset spela ut lärare och rektorer mot varandra. Också andra faktorer har stor betydelse för elever-

© Författarna och Studentlitteratur

17

Förord andra upplagan nas lärande, som exempelvis hemförhållanden. Men om nu vi ändå gör den förenklingen skulle jag vilja svara att rektor har en direkt inverkan på lärares lärande och således på hur undervisningen kommer att utformas.

Det är ju läraren som är i klassrummet, eller förskolläraren/ fritidsläraren som är med barngruppen, och därmed är det naturligt att de utövar en direkt påverkan på elevernas lärande. Med samma resonemang är det rektor som är på skolan tillsammans med lärarna och utövar en direkt påverkan på lärarna. Visserligen är lärarna till stor del i lokaler tillsammans med barnen och eleverna, men i allt högre grad är rektor tillsammans med lärarna för att samarbeta om hur undervisningen kan förbättras. Och är inte rektor tillsammans med lärarna så kanske det är förstelärare eller processledare som ingår i rektors ledningsgrupp.

Forskning visar att framgångsrika rektorer tar ett ansvar för sin skola. De bygger en organisation som ger goda förutsättningar för samarbete, de påminner om och hävdar målen för skolan och uppdraget som lärare, och de organiserar för att lärande processer kommer igång i grupperna så att anpassningen av undervisningen till elevernas behov verkligen kommer till stånd. Rektor kan spela en avgörande roll för skolor där lärare inte riktigt vet hur de ska tackla de svårigheter de står inför. Jag hoppas att den här antologin kan få utgöra ett bidrag till att stärka rektorer i den uppgiften.

Ulf Blossing Professor i pedagogik vid Göteborgs universitet Göteborg, januari 2020

18

© Författarna och Studentlitteratur

A n n i k a Be rgv i k e n R e nsf e l d t

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering och datafiering för rektor?

Det är sen vardagkväll när ett inlägg postas av en lärare på ett socialt media-forum. Inlägget utmärker sig i den stora gruppen med över 13 000 deltagare, de flesta lärare. Sammantaget kommer inlägget att generera en sex dagar lång diskussionstråd med 155 kommentarer, varav 120 postas de två inledande dagarna. Inlägget rör lärarens arbete. Ett extrainsatt föräldramöte är inplanerat av rektor eftersom föräldrar ifrågasatt lärarens undervisning. Läraren uttrycker sin utsatta position och efterfrågar också om någon kan dela med sig av forskning om undervisningsmodellen i fråga. Även skolledningens agerande kommenteras i diskussionstråden, men främst i allmänna ordalag om att rektorer mest intresserar sig för de ekonomiska konsekvenserna av missnöjda föräldrar. Responsen blir stor och läraren får både uppskattning och känslomässigt stöd. På en förfrågan i forumet återger läraren senare hur föräldramötet har gått, och även mer positiva omdömen kring skolledningen kommer till uttryck eftersom rektorn under föräldramötet tog parti för läraren. Under diskussionstrådens sista dag tackar läraren för stödet deltagarna i forumet visat.

Digitala teknologier har på många sätt blivit en integrerad del av skolans vardag och lärares och rektorers arbete. På daglig basis loggar personal och elever in i system, på digitala plattformar, i

© Författarna och Studentlitteratur

303

Annika Bergviken Rensfeldt program och appar via datorer, surfplattor och annan hårdvara.

Det gör den digitala infrastrukturen till en del av skolverksamheten och länkar skolan till omvärlden på delvis nya sätt. En konsekvens av digitaliseringen, som både är teknisk och social till sin karaktär, är att skolan blir mer exponerad för offentlig insyn. Ibland är exponeringen påkallad av att lärare och rektorer själva utnyttjar sociala medier för professionellt erfarenhets­ utbyte som fallet inledningsvis exemplifierar (läs mer om fallet i Peterson m.fl., 2019). De framväxande möjligheterna med so­­ ciala medier innebär ofta nya former av egen­initierat, kollegialt erfarenhets­utbyte, möjligheter till delande av resurser och intressegemenskaper som sträcker sig bortom den lokala arbetsplatsen och skolverksamheten. Deltagande i sådana forum gör också det professionella arbetet synligt, tillgängligt och mer blottat, vilket kan medföra såväl etiska och professionella utmaningar som en bredare förståelse för och stöd i lärares och rektorers vardagliga arbete.

Exemplet utgör en del av empirin i ett forskningsprojekt jag medverkat i, där tre års interaktionsdata från ett forum samlats in för att studera lärares professionella utbyte i sociala medier. Forumets moderator gav oss forskningstillträde och projektet etikprövades.

Här kunde vi forskare således utnyttja tillgängliga data från plattformen baserat på lärares aktivitet, och med hjälp av avancerade databeräkningar urskilja att det under treårsperioden till exempel fanns särskilt omfattande diskussionstrådar och att vissa typer av länkresurser oftare delades med andra. Viktiga ställningstaganden i projektet har varit att beskriva lärares engagemang i den framväxande gräsrotsrörelsen som sociala medier utgör. Likaså har det varit viktigt att granska villkoren för och konsekvenserna av att lärares professionella lärande flyttas ut på kommersiella plattformar och utanför den egna arbetsplatsen.

En annan form av digital exponering följer av datafieringen av skolors verksamhet. Datafieringen blir möjlig i och med digitaliseringen och handlar om att data kan utvinnas via de digitala systemen. Som en del av att skolors dagliga aktiviteter och rutiner

304

© Författarna och Studentlitteratur

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering … bedrivs på digitala plattformar produceras självgenererade data av användarna. Ny digital infrastruktur och framför allt öppna, molnbaserade digitala plattformar som baseras på den data som användare producerar i systemen har ökat möjligheten till data­ utvinning. Oftast är möjligheten till datautvinning inbyggd i syste­men och för att produktutvecklare ska kunna göra systemförbättringar (Williamson, 2017b, s. 5–6). Även via manuellt inmatad ärendehantering och dokumentation skapas stora datamängder, till exempel kring prestationer, närvaro, omdömen, provresultat, lektionsplanering och kommunikation med vårdnadshavare. Även om mätningar, tester och resultatuppföljning funnits länge i skolans värld så ökar alltså datafieringen möjligheterna för fler att göra datautvinning.

I takt med att fler pedagogiska och administrativa uppgifter digitaliseras ökar förhoppningarna om att kunna effektivisera och standardisera skolverksamheten, inte minst från policyaktörer av olika slag (Selwyn, 2011). Stora datamängder eller ”big data” som det också kallas, kan utnyttjas på olika sätt och av olika intressenter, översättas till jämförbara enheter så att resultat inom, mellan och över skol- och utbildningssystem på olika nivåer kan granskas, värderas och exponeras. Data som kan spåra, övervaka och predicera prestationer har numera blivit en populär del av beslutsfattande och används för att kunna följa upp skolors resultat och elevers lärande. Den framväxande datafieringen kan dock medföra att aspekter av skolverksamheter som samlas in, lagras och återanvänds blir svåra att överskåda och kritiskt granska.

Konsekvenserna av datafieringen och hur nya typer av analyser av aggregerade data kan påverka och gripa in i skolans processer är inte heller enkelt att förutse. De frågor som kan uppkomma rör till exempel om datafieringen innebär risker som oavsiktligt exponerar skolors inre liv, eller vad riskerna är med att allt från kommersiella aktörer till mer eller mindre antidemokratiska krafter kan utvinna och exploatera data om individer och medborgare (Hillman, Bergviken Rensfeldt & Ivarsson, 2019).

© Författarna och Studentlitteratur

305

Annika Bergviken Rensfeldt

Digitaliseringens utmaningar för rektor Det här kapitlet ska behandla två aspekter av de utmaningar rektor kan möta genom skolors digitala arbete: För det första, frågan om digitalisering och lärares professionella utveckling i en tid präglad av nätverk på sociala media-plattformar. För det andra, frågan om resultatuppföljning och datafiering av skolors verksamhet bland annat via digitala lärplattformar. Digitala plattformar spelar en nyckelroll för de frågor som här ska tas upp och har beskrivits som ”online content-hosting intermediaries” (Williamson, 2017a, s. 62). Det innebär att de skapar stora möjligheter att dela och länka samma resurser och användare, men också att plattformsleverantörer och andra tredjepartintressen drar nytta av den data som generas av användare. Socialt, ekonomiskt och tekniskt är plattformar därför komplexa, speciellt när de integreras i offentliga verksamheter som skolor, och de kan sätta viktiga värden på spel för utbildningsområdet (Williamson, 2017a, 2017b; Van Dijck, Poell & de Waal, 2018).

De två exemplen kring digitalisering, lärares sociala media-­ användning och skolans datafiering, syftar till att spegla det kors­ tryck av förväntningar på utbildningsområdet och på rektorer som uppkommer när skolan exponeras för delvis nya teknologiska och sociala villkor och möjligheter.

Digitaliseringen kommer att kräva kontinuerlig kompetens­ utveckling och prioriteringar i rektorsuppdraget eftersom svensk skola nu genomför en av de större digitaliseringsreformerna.

Skolans digitalisering väcker frågor om hur det digitala arbetet i skolan kan ledas när skolan blir ålagd att använda viss teknologi, eller när individer och skolor blir exponerade som en följd av öppna och kommersiella plattformstjänster. Skolans digitalisering berör därför frågor som sträcker sig utöver den egna skolverksamheten och arbetsplatsen.

Citatet som följer är hämtat från en svensk intervjustudie med rektorer om digitalisering, och kan illustrera korstrycket av förväntningar rektorer möter:

306

© Författarna och Studentlitteratur

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering …

Hur kan man kräva att en rektor som ska hantera alltifrån lokaler till skoltransport och en miljon andra saker, också ska besluta om vilken sökmotor som ska användas i en databas? Vi har kommit till en punkt när vi behöver avancerade, kompetenta supportfunk­ tioner. (Håkansson-Lindqvist & Pettersson, 2019, s. 6, min översättning)

Utmaningen är att det inte finns balans mellan kraven och resurserna och att digitaliseringsfrågorna omfattar hela bredden av rektorsuppdraget. Såväl ”klassiska” rektorsfrågor om lärares pedagogiskt-administrativa arbete som ledningsansvaret för skolans infrastruktur och lärares kompetensutveckling ingår, liksom mer generella frågor om skolutveckling och förändringsarbete. Det finns därmed begränsade möjligheter att ha inblick i eller kunna förutse konsekvenserna av digitaliseringen för den egna verksamheten i ett längre perspektiv. För rektorer som ska leda digitalisering innebär det med all sannolikhet att de kan förvänta sig att både välkända och mer okända frågor kring skolledning uppstår.

Skoldigitaliseringen i ett sammanhang För rektorer omfattar ledningen av skolans digitaliseringsarbete i stort sett alla delar av ledningsuppdraget, från pedagogisk utveckling till resultatuppföljning och administrativ verksamhets­ utveckling. Spänningen mellan de administrativa och pedagogiska uppgifterna i lärares digitala arbete beskrivs ofta som en arbetsmiljöfråga (Lärarförbundet, 2016). Likaså uttrycks att skolors tekniska infrastruktur, såsom olika system och program, inte alltid fungerar tillsammans eller skapar omständliga arbetsprocesser och manuellt handhavande. Krav på att använda digitala administrativa system tenderar därför att skapa hög arbetsbelastning hos lärare och leda till minskad tid för det pedagogiska uppdraget.

Enligt Wittmann (2018) bör därför digitaliseringens konsekvenser, till exempel administration med mertidsarbete som följd och

© Författarna och Studentlitteratur

307

Annika Bergviken Rensfeldt som går ut över skolans undervisningsuppdrag, hanteras på syste­ misk och politisk nivå i högre utsträckning än på lokal skolnivå.

Forskare som Wittmann beskriver digitaliseringen ur ett samhällssammanhang där skolan sedan flera decennier tillbaka reformerats och byråkratiserats i linje med en ökad resultatstyrning och så kallade New Public Management-ideal. I Sverige har förhoppningarna varit att öka det lokala inflytandet över skolans beslut genom reformer som decentralisering och kommunalisering. Denna typ av styrning har dock inneburit en ny betoning på uppföljning av resultat. I takt med att skolor blivit decentraliserade och mer differentierade både i Sverige och internationellt sett, har kraven från statsmakterna på att följa upp resultat i jämförbara och datafierbara enheter också ökat (Williamson, 2017b). Med omorienteringen mot resultatstyrning och en marknadsinriktad styrning av skolan, har också skolors digitalisering blivit en profilfråga och fördel i marknadsföringen. Det innebär att skolors användning av digital teknologi kan vara ett sätt för skolor att positionera och profilera sig på en skolmarknad och när kommunal- och friskolor ska sälja in sin profil och inriktning för elever och föräldrar. Marknadsanpassningen märks också vid uppköp av såväl system och program som fortbildning. Rektorer möter i högre grad kommersiella aktörer som utbildnings- och it-företag och exponeras i allt högre grad för försäljningsmarknaden av undervisningsteknologi, digitala appar och fortbildning.

Alltsedan 2010-talet har internationellt spridda digitaliseringsrörelser som ”en dator per elev/lärare” eller 1:1-projekt som de också kallas, haft ett stort genomslag i Sverige. Stora it-företag har här fått en framträdande roll och påverkat inköp och utformning av skolors digitala infrastruktur på den lokala huvudmannanivån. Spridningen av en dator per elev talar i viss mån emot den utbredda uppfattningen att det inte skett någon reell och samordnad skoldigitalisering i skolan på nationell nivå under de senaste decennierna. En slutsats är att tillgången till digital teknologi har ökat totalt i svensk skola men inte påverkat undervisningen i någon högre grad (Skolinspektionen, 2012).

308

© Författarna och Studentlitteratur

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering …

Internationella kartläggningar visar också att svensk skola i jämförelse med andra OECD-länder haft en mycket väl tillgodosedd teknisk infrastruktur (OECD, 2013). Satsningar på lärares kompetensutveckling har dock inte följt med de svenska satsningarna i motsvarande utsträckning och på ett nationellt eller lokalt likvärdigt sätt (Skolverket, 2019). Tillgången till digital teknologi har alltså varit ojämnt spridd inom och mellan skolor och regioner, även om de flesta skolor har haft tillgång till någon lokal lärplattform eller intranät i form av ett så kallat ”learning management system”. När utvecklingen nu går mot globala plattformssystem blir sådana, mer öppna, system- och programtjänster en av de mer sammanhållande infrastrukturella krafterna i svensk skola – på gott och ont.

Digitalisering i policy och praktik Omfattningen av skolans digitalisering kommer kanske främst till uttryck när system plötsligt inte fungerar, när det trådlösa nätet har för dålig kapacitet, när internetanslutningar bryts eller när det blir strömavbrott. Detta belyser en australiensisk forskningsstudie (Selwyn, Nemorin, Bulfin & Johnson, 2017). I studien beskrivs hur ett två dagar långt teknikavbrott drabbade en skola och satte en rad ledningsfrågor på spel vad gäller ansvar, teknikberoende, alternativa rutiner och kommunikationsvägar. Enligt Skolverket (2019) är krånglande teknik också en realitet för många svenska skolor. Skillnaderna mellan skolformer skiljer sig dock åt.

Vissa skolformer, som till exempel gymnasier, har generellt haft en bättre och snabbare tillgång till it-support än andra (Skolverket, 2019, s. 28).

I senare tids utredningar har förhoppningarna varit stora att samhällets digitalisering ska påverka skolans arbetssätt så att det förändras och effektiviseras (Digitaliseringskommissionen, 2016; Utbildningsdepartementet, 2017; Sveriges kommuner och landsting, 2019). Såväl i Sverige som i övriga världen har liknande digitaliseringspolicyer slagit igenom. Bärande motiv är att under-

© Författarna och Studentlitteratur

309

Annika Bergviken Rensfeldt visningen ska förbättras så att elevers resultat höjs och att skolan ska erbjuda elever och lärare en adekvat digital kompetens som borgar för elevers möjlighet till medborgerligt och demokratiskt inflytande (Utbildningsdepartementet, 2017). Som kontrast till skolpolicyerna kring digitalisering visar empiriska forskningsstudier en mer nyanserad och inte lika teknikoptimistisk bild av hur digitaliseringen kommer in i och påverkar skolan. Tidigare nämnda studier från Australien (Selwyn, 2011; Selwyn m.fl., 2017) liksom Sims (2017) studie från USA beskriver förhoppningar om att ny teknologi och pedagogiska idéer kopplade till digital teknologi ska förändra eller till och med upplösa skolans traditionella sätt att organisera sin undervisning. Studierna visar dock hur de optimistiska idéerna om hur teknologin ska förändra skolan står i bjärt kontrast med hur digital teknologi faktiskt förs in i skolan, och den materiella och organisatoriska realiteten skolor präglas av. Både Selwyn m.fl. (2017) och Sims (2017) forskningsstudier beskriver hur skolor åläggs att använda ny teknologi, men att denna oftast måste läggas ”ovanpå” den äldre tekniken, den befintliga infrastrukturen och sätten att bedriva undervisning.

Likaså tenderar arbetsformer som skulle kunna följt av ny teknologi snarare att anpassas till den redan etablerade organisationen, studiekulturen och administrativa kraven på skolan, vilket gör att utlovade förändringar och arbetseffektiviseringar uteblir.

Selwyn m.fl. (2011, s. 486) uttrycker det som att ”digital technologies are more likely to be enrolled into the existing bureaucratic and disciplinary concerns of schools and schooling, than they are to somehow undermine and redefine the nature of the school as organization”. Det är vanligt att digital teknologi betraktas som generella verktyg, något att undervisa ”med”, men utöver det och kanske mer viktigt är att teknologin kan erbjuda ett mervärde för undervisningen och ses som ett undervisningsinnehåll i sig, att undervisa ”om” och ”i”. Satsningar på digital teknologi verkar med andra ord kräva både större medvetenhet om skolors reella villkor och förståelse för konkreta undervisningsbehov och innehållsområden, för att bli framgångsrika.

310

© Författarna och Studentlitteratur

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering …

Teknikdeterministiska påståenden om att teknologin skulle ha en given och förutsägbar roll är vanliga inom skoldigitaliseringsområdet. Oftast är det teknikoptimistiska idéer och utvecklingsmodeller som hamnat på agendan, som att teknikskiften och utbyte av äldre teknik mot ny automatiskt skulle innebära särskilda fördelar. Även de mer konservativa, teknikpessimistiska rösterna som påtalar digitaliseringens risker har blivit vanligare i svensk utbildningsdebatt på senare tid. Teknikpessimisterna använder dock samma teknikdeterministiska argumentation, det vill säga att teknologin har en given roll och får negativa (teknikoptimisterna skulle hävda positiva) följder. I den typ av argumentation som slagit igenom beskrivs digitaliseringen som ett hot mot skolans kunskapsuppdrag och att så kallad skärmtid och distraktioner på nätet får utrymme på bekostnad av mer meningsfullt skolarbete och fritidsaktiviteter. Den polariserade debatten kring skolans digitalisering som antingen ond eller god ställer särskilda krav på skolor och rektorer. Det gäller att hitta ett sätt att förhålla sig till båda dessa yttringar. Helst bör man ha ett nyanserat och välbelagt sätt att beskriva digitaliseringens fram- och motgångar, men också ha idéer om hur och när digital teknologi kan och bör integreras i skolan – och inte. Eftersom digital undervisningsteknologi i skolan uppfattas som ett vardagligt och rutinmässigt inslag jämte andra skoluppgifter i många skolor (Selwyn m.fl., 2017), har dock mer naiva och teknikoptimistiska föreställningar om att användning av digital teknologi per automatik skulle göra undervisning mer lustfylld eller rolig blivit mindre vanliga.

I ledarskapslitteraturen kring digitalisering i skolan beskrivs ofta skolkulturen och ledningens kunskap som avgörande för skolans digitalisering (Dexter, 2018). Det handlar för rektorer om att ha tillräckliga kunskaper för att kunna leda ett sakligt grundat, nyanserat och vetenskapligt grundat sätt att arbeta med digitalisering. Det handlar om att ha metoder för hur digitaliseringspolicyer och digitala lösningar ska föras in i det lokala skolsammanhanget för att både minimera riskerna med stora arbetsförändringar

© Författarna och Studentlitteratur

311

Annika Bergviken Rensfeldt och samtidigt tillåta experimenterande. Det kan handla om att starta på det område som har mest att vinna på att digitaliseras och där digitaliseringen kan underlätta det dagliga arbetet. Ett systematiskt och öppet förhållningssätt till digitalisering handlar om att visa förståelse för det motstånd mot digitala verktyg och datafiering som både elever, lärare och föräldrar kan ge uttryck för. Det kan behövas mod att ändra det digitaliseringsarbete som inte uppfattas meningsfullt och stödja lärare i att välja bort digital teknologi när andra val och motiv väger tyngre.

I Sverige har skolans digitalisering fått förnyad intensitet efter 2016 med en ny nationell digitaliseringsstrategi för skolan (Utbildningsdepartementet, 2017). Revideringarna i läroplaner och kursplaner för hela skolsystemet under 2018 och 2019 innebär nytt ansvar för rektorer att göra dessa förändringar kända och införda i sina verksamheter. I de nya policyerna betonas rektorers ansvar att uttrycka skolverksamhetens pedagogiska, administ­ rativa och tekniska behov, också gentemot huvudmanna- och förvaltningsnivå när det gäller att tillhandahålla teknisk infrastruktur (Utbildningsdepartementet, 2017; Sveriges kommuner och landsting, 2019). Detta mer utpekade ansvar för digitaliseringen förutsätter att rektorer får tillgång till en rad stödresurser.

Rektorer kan behöva stöd i att formulera verksamhetens behov av digitalisering och digital teknologi i lokala it-policyer, vilket förutsätter god organisatorisk kunskap och god kännedom om den egna verksamhetens digitalisering. Rektorer behöver också ha en form av beställarkompetens på områdena inköp och upphandling och ges tillfälle att kommunicera med ansvariga för sådana digitaliseringsfrågor. Rektorers kunskap om verksamhetens behov kan till exempel utgöra viktiga underlag för beslut på förvaltnings- och skolkoncernivå (Nihlfors, Høyer, Kofod & Risku, 2016).

Instanser som Skolverket (2019) och Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2019) står för ett slags program och utbud för att stötta digitaliseringsreformen. Rektorer kan delta i SKL:s program ”Leda digitalisering” på frivillig basis. Det omfattar till exempel självskattningsverktyget LIKA, som står för områdena Ledning,

312

© Författarna och Studentlitteratur

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering …

Infrastruktur, Kompetens, Användning, och där ett jämförelse­ underlag finns tillgängligt baserat på kommuners och skolors rapporterade status på sin digitalisering. Även om krav och behov alltså finns formulerade på policynivå i dagsläget, återstår många frågor kring samordning, resurser och ansvarsfördelning när det gäller digitaliseringsreformen på olika styrningsnivåer.

Digitalt arbete på sociala media-plattformar Som en följd av skolans decentralisering och marknadsanpassning har förutsättningarna för lärares och rektorers digitala arbete och möjligheter till professionell utveckling sedan 1990-talet förändrats. Parding, Berg-Jansson, Sehlstedt, McGrath-Champ och Fitzgerald (2017) visar att konsekvenserna av NPM-inslag som resultatstyrningen och decentraliseringen lett till en differentiering av svensk skola och mer ojämlika villkor för lärares arbete och möjligheter till fortbildning. Svenska lärare uppger i TALIS, Teaching and Learning International Survey (OECD, 2019) att deras arbetstidsscheman och kostsam fortbildning är två faktorer som begränsar kompetensutvecklingsmöjligheterna. I jämförelse med genomsnittet för andra OECD-länder har svenska lärare sämre villkor för kompetensutveckling (OECD, 2013, 2019). Framför allt har arbetstiden för och formerna för fortbildning förändrats.

Fortbildningen kring digitalisering har i stora delar kommit att präglas av kommersiella initiativ. En stor del av Sveriges lärare utnyttjar kontinuerligt sociala media-plattformar i sitt arbete och förlägger delar av sitt digitala arbete i sådana forum utanför ordinarie arbetstid (Bergviken Rensfeldt, Hillman & Selwyn, 2018).

Informella, lärardrivna och mindre kostsamma initiativ för snabb utväxling av tips och stöd för professionell utveckling har både blivit mer nödvändiga och uppmuntrade som alternativ. Väsentliga delar av fortbildningen sker genom it- och utbildningsföretags kortare utbildningsinsatser och deras internetresurser, ofta i samband med inköp och implementering av system och program.

Konferenser sker i form av teknikmässor och liknande och i nära

© Författarna och Studentlitteratur

313

Annika Bergviken Rensfeldt samverkan med kommersiella intressen (Player-Koro, Bergviken Rensfeldt & Selwyn, 2017). Mer välförankrade och sanktionerade former för kompetensutveckling verkar därmed ha minskat och i stället har de förflyttats till de mer kommersiellt orienterade och informella forumen. Det innebär att åtminstone delar av det statligt finansierade arbete som lärare bedriver på digitala plattformar inte är offentligt tillgängliga för insyn på samma sätt och att lärares digitala arbete i högre grad kan utnyttjas av kommersiella aktörer.

En intressant aspekt av dessa förskjutningar är att det digitala arbete många lärare och rektorer mer eller mindre dagligen är involverade i, innebär att ta rollen som ledare. Det kan exempelvis gälla att moderera stora Facebookgrupper, dela undervisningsklipp på YouTube, blogga eller mikroblogga på Twitter om sin egen undervisning eller ledning, eller med en populär term, skapa egna ”personal learning networks” (Trust, Carpenter & Krutka, 2018).

Forskning visar att lärares professionella gemenskaper på nätet utmärks av att det finns nyckelpersoner som tar på sig ledarroller och till exempel modererar de kollegiala forumen (Lantz-­ Andersson, Lundin & Selwyn, 2018). Enligt forskning om lärares deltagande i sociala medier är det delande av erfarenheter och konkreta, enkelt tillgängliga förslag på applikationer och undervisningslösningar som bidrar till lärares intresse (Kelly & Antonio, 2016), liksom att få ingå i ett relevant kollegialt sammanhang där man kan få stöd i professionella frågor.

Fallet som beskrevs inledningsvis pekar på att lärare gör överväganden kring att dela med sig av och exponera sina egna erfarenheter i sociala medier. De professionella formerna för erfarenhetsutbyte bygger på att kunna dela både framgång och motgång. Davis (2015) studie av hur lärare utbytte erfarenheter på Twitter visade att lärare är medvetna om att deras deltagande exponeras för andra lärares granskning, men att de också såg det som en chans att få stöd och experthjälp. Många sociala media-­ forum är mer eller mindre öppna för alla, och öppna för andra perspektiv och intressen än de som är kanske är avsedda. Det gör att det finns risker som berör lärares och läraryrkets professio-

314

© Författarna och Studentlitteratur

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering … nella utveckling och integritet. Riskerna väcker i sin tur frågor om rektorers ansvar och ledning för att skydda lärares och elevers integritet vid exponering i sociala medier och andra öppna, digitala plattformsmiljöer. Åtminstone fem aspekter av denna exponering kan lyftas fram som är av särskilt vikt i rektorsrollen, varav några har aktualiserats i forskningsprojektet som nämnts (Bergviken Rensfeldt, Hillman & Selwyn, 2018; Bergviken Rensfeldt, Hillman, Lundin, Lantz-Andersson & Peterson, 2019). En första aspekt är att skydda skolans inre liv och elevers och personals integritet. Det kan handla om att juridiskt veta och sprida kunskaper om hur man agerar i linje med gällande dataskyddslagstiftning (GDPR, ”the general data protection regulation”) och ta hjälp av de instanser som har ansvar för att detta åtföljs. En andra aspekt är att skolan bör följa de etiska riktlinjer som finns internationellt framtagna för till exempel barns och ungas närvaro på nätet och kunskap om sin internetanvändning, det som kallas ”digital citizenship” och ”cyber security” (Livingstone m.fl., 2017). Detta inkluderar till exempel att utgå från barns och ungas perspektiv på nät­ gemenskaper och stötta deras deltagande och inflytande i sådana sammanhang, vilket också lyfts fram i den nya digitaliserings­ läroplanen. En tredje aspekt är att gränserna och erkännandet för det digitala arbete lärare gör och som sker utanför ordinarie arbete behöver lyftas fram och problematiseras. Digital teknologi tillåter tillgänglighet och snabb återkoppling och här kan rektor och andra arbetsmiljöansvariga behöva ta fram riktlinjer och ramar för lärares arbete och plattformstjänster.

En fjärde aspekt är att rektor underlättar så att lärare kan utbyta erfarenheter och dela av resurser på ett sätt som kan ske utan risk att andra, främst kommersiella aktörer, upplevs utnyttja eller profitera på idéerna. Även om sociala medier tillåter profes­ sionella att samlas kring angelägna frågor och pedagogiska spe­ cial­intressen, så är den delningskultur som blivit populär inte enkel att omsätta eftersom den gränsar till andra intressen, och väcker frågor om ägarskap till och erkännande för material,

© Författarna och Studentlitteratur

315

Annika Bergviken Rensfeldt idéer och arbets­insatser. Slutligen finns en inte så ofta diskuterad aspekt, nämligen lärares intellektuella roll i samhället och möjlighet att på sina egna villkor som professionella föra initierade samtal om skolan. Som nämnts är de debatter som rör skolan och digitaliseringen ofta polariserade, och opinionsbildningen kan snabbt skifta i ensidiga uttalanden vilket gör lärarprofessionen utsatt för svärmar av åsikter. Detta kan dock balanseras upp av sociala medier som ett slags utvidgat kollegialt rum, som kan fun­ gera som fönster för bättre kunskap om och insyn i skolans värld för andra intressenter, såsom föräldrar, politiker och liknande.

Utvecklingen av sociala medier för professionellt utbyte uppmanar till att ställa frågor om rektorers roll och hur det lokala skolsammanhanget får betydelse för att tillvarata och stötta de erfarenheter och det ”distribuerade ledarskap” som deltagandet i sociala medier genererar. Hur kan rektorer få kännedom om de egna lärarnas nätverk, ledarroller och kunskaper i sådana forum?

Vilka kollegiala former finns för att sprida sådana erfarenheter och specialkunskaper, kanske även i digitala former, inom eller mellan skolor? Även om forskningen om vilken betydelse de nya formerna av personliga lärandenätverk har för det kollegiala erfaren­hetsutbytet fortfarande är i sin linda, så behöver frågan om lärares kollegiala nätverk och kompetensutveckling utgöra en del av det systematiska och långsiktiga arbete med skolans digitalisering och lärares digitala kompetens som åligger rektor (Godhe & Sofkova Hashemi, 2019).

Forskning har visat att det är vissa förutsättningar i relationen mellan lärare och skolledning som gör att digitaliseringen lyckas bättre. En schweizisk studie (Petko, Egger, Cantieni & Wespi, 2015) visade att digitalisering som samtidigt initieras från ledningsnivå och av lärare själva har goda förutsättningar för att bli väl integrerad i skolan som helhet. Det krävde dock att det fanns en grundläggande digital infrastruktur, en god datortillgång och en god digital lärarkompetens. Informella ledare i digitaliseringsfrågor, såsom it-pedagoger eller annan skolpersonal med teknikintresse som får lösa olika typer av problem, har varit vanliga i skolans

316

© Författarna och Studentlitteratur

12 Vilka utmaningar innebär digitalisering … implementering av digital teknologi. Dock verkar formella lednings- och mellanchefsuppdrag eller distribuerat ledarskap till team kring digitalisering bli mer vanligt förekommande, där uppdragen exempelvis utförs av utvecklings- eller innovationsledare, förstelärare, lektorer och bibliotekarier. Tondeur, Coopert & Newhouse (2010, s. 289) argumenterar för att en särskild typ av it-pedagoguppdrag är att föredra, det de kallar ”curriculum ICT coordinators”. Dessa bör enligt författarna ut­­göras av lärare som själva har särskilda it- och ämneskompetenser och som bäst kan råda kollegor om vilket undervisningsinnehåll som bäst passar att integrera med viss digital teknologi.

Gemensamt för de team- och uppdragsroller som här beskrivits är att de får god kännedom om skolverksamhetens alla delar och lärares digitala arbete. Därmed utgör de också ett stöd till det digitaliseringsansvar rektor har fått. Den typ av uppdragsroller som förordas kan få ytterligare legitimitet genom att ha ett formellt ledningsuppdrag från rektor. It-pedagoger och uppdragsteam på områden som digitalisering och liknande bör delta i den styrningskedja där avgörande beslut om infrastruktur och teknikval sker. Även i samverkan med andra skolor kan de medverka till att dela erfarenheter om verksamhetens mål och utgöra väl insatta representanter för hur resursfördelning kring digitalisering bör se ut. En rimlig utveckling kan vara att rektorers ledningsansvar mer riktas åt att leda denna typ av team och uppdragsroller som i sin tur kan underlätta lärares digitaliseringsarbete.

Datafiering som möjlighet och risk Internetbaserade och kommersiella plattformar som Google Classroom har fått stort genomslag och något av en monopolsituation i svenska skolor. De utgör delar av en global infrastruktur av digitala system för hård- och mjukvara och administrationstjänster genom så kallade plattformslösningar som är kopplade till de stora internetföretagen. Plattformsföretagens försäljningsargument sammanfaller ofta med utbildningsområdets behov av kostnads-

© Författarna och Studentlitteratur

317

Bokens redaktör är Ulf Blossing, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

I boken medverkar också Gunnar Berg, Annika Bergviken Rensfeldt, Susanne Duek, Mats Ekholm, Anna Gustafsson, Susanne Gustavsson, Ingrid Hylander, Jan Håkansson, Birgitta Johansson-Hidén, Mette Liljenberg, Ann S. Pihlgren, David Ryffé, Hans-Åke Scherp, Lars Svedberg, Marie Wrethander och Helene Ärlestig.

REKTOR I FOKUS

KUNSKAP, VÄRDEN OCH VERKTYG Rektors uppdrag är mångfasetterat, komplext och utmanande. I en snabbt föränderlig och globaliserad värld behöver skolledare hantera styrsystem med stundtals motsägelsefulla värden. Kraven på öppenhet ökar också utåt mot samhället och inåt mot den egna organisationen. Den här boken erbjuder och är ett stöd för det praktiska arbetet i vardagen. I antologin reflekterar författarna kring frågor som: • • • • • • • •

Vad behöver skolledaren kunna om juridiken?

Hur kan arbetet mot kränkningar ledas?

Hur kan rektor klara av korstrycket och olika värdesystem?

Att leda det systematiska kvalitetsarbetet – hur kan komplexiteten hanteras?

Hur kan rektor organisera för skolutveckling och förbättring?

Hur kan ett pedagogiskt och distribuerat ledarskap omsättas?

Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap?

Hur kan min skola svara på dagens och framtidens krav?

Den här andra upplagan av Skolledaren i fokus, som nu heter Rektor i fokus, är grundligt uppdaterad och omarbetad. Den innehåller flera nya kapitel om bland annat rektors ledarskap på fritidshemmet och i vuxenutbildningen, om digitalisering och datafiering samt om elevhälsan och nyanlända elever.

Boken fångar vidden av rektorsprofessionens kunskapsbas och lämpar sig utmärkt för det statliga rektorsprogrammet. Den vänder sig även till verksamma rektorer inom skola och förskola samt andra med skolledaransvar som arbetslagsledare eller utvecklingspedagoger, skolchefer på förvaltningsnivå samt skolpolitiker.

Andra upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 33759