9789144127071 by Smakprov Media AB

Akademisk essä Akademisk essä Introduktion och skrivhandledning

L a r s Wa l l st e n Å sa Mor be rgoch skrivhandledning Introduktion

Lars Wallsten Åsa Morberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39946 ISBN 978-91-44-12707-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin, Signalera Omslagsbild: Lars Wallsten Författarfoton: Ove Wall (Åsa Morberg) och Lars Wallsten Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2018

INNEHÅLL

Förord 5

1 Inledning 7 2 En akademisk essä 13 En akademisk essä (om sig själv) 13 Kommentarer till En akademisk essä (om sig själv) 29 3 Essä, teori och kunskap 45 Akademiskt skrivande och lärande 46 Teori med praktik 50 Handledning för essä 56 4 Att skriva akademisk essä 61 Att börja 62 Arbetssätt och struktur 71 Att avsluta 78 Bra, bättre, bäst 81 5 Studenterfarenheter 87 6 Essäistens frågor och svar 97 7 Efterord och diskussion 117 Referenser 127 Sakregister 129 © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

KAPITEL 4

Att skriva akademisk essä

Kapitlet handlar om praktiskt skrivarbete med akademiska essäer, satt i relation till förutsättningarna för högre utbildning. Vi delger våra erfarenheter och kombinerar dem med konkreta råd och förslag på förhållningssätt till essäskrivandet. Med en större förståelse för sammanhanget i högre utbildning ökar självförtroendet, och hela processen upplevs som ännu mer meningsfull och rolig. Det blir lättare att ta kontroll över arbetet och därmed kunna få ut det mesta av den akademiska essän. Naturligtvis kan de enskilda omständigheterna vara annorlunda i olika situationer och utbildningsstrukturer, men principerna är lätta att omvandla, även för den som skriver en akademisk essä mest på egen hand. Kapitlet består av följande avsnitt: • Att börja – bakgrund, förberedelser och att komma i gång • Arbetssätt och struktur – skrivande i versioner, handledning,

kommentarer och ventilering

• Att avsluta – självvärdering, uppföljning och utvärdering • Bra, bättre, bäst – betyg och bedömning

Vår syn på essädidaktik bygger till stor del på att låta skrivandet generera kunskap i själva görandet, medan texten skrivs – inte att man först lär sig en massa för att sedan bara skriva ner det. Essäskrivande är en integrerad arbetsprocess av teori, praktik och reflektion. Det förutsätter till att börja med en lämplig ingång som är anpassad till bland annat förkunskaper, akademiskt sammanhang och målsättning. Informationen måste vara tillräcklig, utan att vara omständlig. Syftet är att få i gång essäskrivandet. Vi © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

4 Att skriva akademisk essä

använder oss sedan av en processinriktad handledning som stödjer skrivförloppet genom flera kommenterade versioner. Vi är måna om att förmedla trygghet i skrivandet. Det gäller alla, men framför allt ovana essäister. Helt avgörande för ett skrivande som har att hantera en stor frihet är ett grundmurat förtroende. I ett avseende finns det redan som en inbyggd förutsättning och överenskommelse i essäformatet. Det gör det fruktbart att arbeta vidare med också i den fortsatta processen. Rätt använt skapar förtroende en förstärkt ansvarskänsla som riktar sig såväl inåt mot det egna skrivandet som utåt mot deltagandet i de akademiska diskussionerna Skrivglädje är ofta förbisett inom det akademiska skrivandet. Här skulle det kunna beskrivas som den stimulerande och lustfyllda upplevelsen av att uttrycka sig skriftligt i kombination med en lärprocess. Enligt våra erfarenheter kan akademisk essäskrivning locka fram sådan skrivglädje. Den kanske aldrig förut har infunnit sig, eller så har den funnits tidigare men försvunnit. Med en ökad skrivglädje följer många positiva effekter, inte minst för lärandet och den fortsatta akademiska utvecklingen. Den märks såväl under processen som i den färdiga texten. Det innebär givetvis inte att allting med essäskrivning, eller ens någonting, bara kommer glädjestrålande av sig självt eller utan betydande egen ansträngning. Konkreta frågor om att skriva akademisk essä återfinns sammanställda i kapitel 6, Essäistens frågor och svar.

Att börja Lika lite som det finns ett sätt att skriva akademisk essä på, finns det något givet knep att börja. Alla essäister är olika och väljer sina egna vägar mot en färdig text. Vår erfarenhet är att de flesta som känt sig osäkra inför att skriva akademisk essä har brottats med någon av två huvudfrågor. Den ena handlar om att förstå vad en essä är. Den andra berör ämnesval och tidiga skrivstrategier. Det finns flera reaktioner på att essäbegreppet är svårdefinierat och kan begripas på många sätt. De flesta uppskattar friheten, som ger möjligheter, och låter de olika resonemangen om essä vara tillräckliga för att komma i gång med det egna skrivandet. Några våndas emellertid över bristen på exakta benämningar och instruktioner, vilket kan skapa en förlamande 62

4 Att skriva akademisk essä

förvirring. Förmodligen beror det på många omständigheter, som olika personligheter eller individuella erfarenheter av hur akademiskt skrivande måste vara. En pressad studiesituation kan också bidra till att många valmöjligheter upplevs som stressande i stället för stimulerande. På frågor om val av innehåll och hur skrivarbetet kan ta sin början, finns det många allmänna råd i annan litteratur om skrivande. Ta gärna del av dessa. Vi har valt att i första hand ta upp sådant som mest har betydelse för essäskrivning. För den tidiga fasen har vi sammanställt en del förslag och erfarenhetsbaserade tillvägagångssätt. Dessa förklaras och utvecklas i den efterföljande texten. En del återfinns på andra ställen i boken, men då med ett något annat perspektiv. Här ligger betoningen på att komma in i en arbetsprocess för akademisk essä. Kom ihåg att tänka själv och utgå från de egna behoven. Om essä och akademisk essä ■■ Skaffa tidigt en tillräcklig egen grundförståelse för essä och akademisk essä. ■■ Läs på nytt och tolka En akademisk essä (om sig själv) och

kommentarerna i kapitel 2. ■■ Gå igenom Lista för akademisk essä på sidan 30. ■■ Var orienterad om essäutbildningens upplägg.

Om ämnesval och tidiga strategier ■■ Aktiv och kritisk egen research ger ingångar för ämnesval och början. ■■ Avgränsningar gör arbetet hanterligt. ■■ Avgränsa ämnesval eller begrepp med begreppshierarkier eller avgränsa

med hjälp av en så kallad stående triangel (se lite längre fram i avsnittet) – gå från stort till smått. ■■ Utgå från ett preliminärt ämne; ”spetsämnet” kan växa fram efter hand. ■■ Tidig arbetstitel stödjer tänkandet; pröva med huvudtitel och undertitel. ■■ Börja där du är, positionera dig i fältet, synliggör dina förkunskaper. ■■ Tolka, anpassa och omsätt Lista för akademisk essä. ■■ Associera brett mot vetenskapliga fält, teorier, ämnen, kulturformer, aktuella företeelser i samhället. >>>

4 Att skriva akademisk essä

■■ Associera smalt och djupt, borra ner dig i något. Bäst är både brett och

smalt! ■■ Vilka kritiska frågor väcks under processen? Reagera och argumentera. ■■ Använd egna erfarenheter som kopplar till associationerna,

researcharbetet, ämnet. ■■ Hitta ett förhållningssätt till handledning och annat stöd. ■■ Arbeta studentsmart och enkelt med akribi. ■■ Vänta inte med att börja skriva, även om allt förarbete inte är klart.

I varje kursintroduktion brukar berättigade frågor komma om varför essäskrivning är något att lära sig, och vad essä egentligen är. Vad är det för nytta med essä som akademiskt skrivformat? Det går att förstå akademisk essä i relation till annat akademiskt skrivande, men även som en betydelsefull och aktuell skriftlig genre i sig. I all högre utbildning produceras texter på olika nivåer, från den första kursens PM till det avslutande examensarbetet. Det dominerande skrivformatet är uppsats. I stället för uppsatsens omfattande anvisningar om struktur och delarnas innehåll (se den stora mängden skrivhandböcker på marknaden), ger den akademiska essän ett förhållningssätt som mer bygger på frihet under ansvar och en kritisk blick. Akademisk essä är en flexibel form som är oberoende av inom vilket akademiskt ämnesområde den skrivs. Nyttan med att skriva akademisk essä är dess potential för lärande och kunskapsutveckling. Många som skriver essä för första gången upplever det som något helt nytt, spännande och roligt. De tycker att den resonerande formen är som att bli tagen på allvar och för första gången bli lyssnad på i vetenskapssamhället. Att kunna använda den egna erfarenheten i en akademisk text är särskilt uppskattat inom praktiknära utbildningar, men är precis lika användbart inom helt teoretiska ämnen. Det är vanligt att introducera essä genom Michel de Montaignes Essayer. Trots att de är skrivna på 1500-talet och var banbrytande då, är de för vånansvärt aktuella än i dag. Språket är lättillgängligt, mycket tack vare den senaste svenska översättningen. Att titeln betyder försök är väldigt värdefullt att ha med sig när man ska bekanta sig med skrivsättet. Montaigne blandar egna reflektioner med andra källor och citat. Läsaren bjuds på så sätt in och får ta del av hans resonemang, tvivel och åsikter. Dessa kan utgå från såväl 64

4 Att skriva akademisk essä

vardagliga och allmänmänskliga observationer som lärda förkunskaper. Läsupplevelsen känns i allt väsentligt fräsch och nutida. Vill du gå vidare finns det många kända moderna och postmoderna essäister som Roland Barthes, Saul Bellow, Walter Benjamin och Susan Sontag, men stanna inte kvar i det förgångna. Några samtida svenska essäskrivande författare är till exempel Nina Burton, Sara Danius, Peter Englund, Gunnar D. Hansson, Carl Johan Malmberg och Fredrik Sjöberg. Ha ett öga på den aktuella utgivningen; det kommer nya essäer hela tiden. Dagstidningar och magasin publicerar också välskrivna essäer. Se internationella tidskrifter som The New Yorker, The Guardian, Der Spiegel och andra. I forskningsartiklar och andra akademiska texter har Jonna Bornemark, Marcia Sá Cavalcante Schuback, Mara Lee och Fredrik Nyberg använt och undersökt den akademiska essäformen. Det är inte nödvändigt att göra en stor genomgång av essä i olika genrer för att komma i gång med sitt eget skrivande, men det kan vara inspirerande och bra för den egna allmänbildningen. Den som väl börjat tänka på essäer ser dem plötsligt överallt. En del kan känna oro för essäns undflyende karaktär. De saknar en heltäckande definition att hålla sig fast vid. För den som tidigare mest skrivit uppsatser kan det till en början också vara svårt att tänka om och lämna det regelsystemet. Lathundarna är plötsligt borta och har ersatts av ”aspekter”, ”lista över akademisk essä”, ”metaforer?” … Det är inte så svårt som det kan verka. Flera definitioner av essä beskriver det i huvudsak som en kortare text som förmedlar fakta och kunskap och är skriven på ett personligt sätt. Det finns alltså en del av essän som kan sägas handla om faktabaserat vetande, och en annan som skulle utgå från en friare subjektiv position. Det går naturligtvis att tolka fakta och essäns frihet som två helt oförenliga storheter. Gör inte det! Försök i stället att se på essän som ett lärt samtal eller en undersökning där fakta, andras perspektiv och egna reflektioner blandas omväxlande men utan att för den skull upplösas i varandra. Det är inte att relativisera fakta utan att diskutera dem, och gärna göra det med olika synsätt som framför allt är vetenskapliga. Men även andra perspektiv kan vara relevanta och tillföra ny kunskap. Essäns huvudkaraktär är både och. Det går att både ha en hög vetenskaplig nivå och samtidigt föra en kritisk diskussion från olika perspektiv. Det går att undersöka något med och genom andra ämnesområden och kunskapsformer än de vanliga. Det går © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

4 Att skriva akademisk essä

att skriva med en hög grad av frihet och ändå skapa en angelägen akademisk text med tyngd. Skriven på ett personligt sätt, är alltså ett kännetecken för essä. Det kan göras såväl med språkhantering som med innehåll och form. Observera att det vanligen är en skillnad mellan att vara personlig och att vara privat. Det personligt skrivna kan vara sådant som människor i allmänhet kan relatera till, utan att skribenten behöver lämna ut detaljer om sig själv. Det personliga kan handla om egna upplevelser och perspektiv, men mer som en aspekt bland andra. Därifrån kan texten lätt gå vidare mot övriga och allmänna resonemang. Det privata däremot går in på onödiga detaljer, infärgar och fixerar texten i något ovidkommande för helheten. En personligt skriven text kan ha en språkdräkt med en touch av en individuell röst bakom orden. Vanligen innebär det att ha en jämn och medveten stilnivå samt vara konsekvent med ordval, uttryck och hur de sätts samman till meningar och stycken. Det handlar ofta om nyanser. En personlig text har ett naturligt flyt. Utgå från dig själv. Den som är en ovan skribent kan till exempel undvika bisatser och arbeta mer med kortare meningar. Den språkliga essästilen växer fram efter hand. Låt inte oron för språkhanteringen stå i vägen för arbetsglädjen och hindra ett rikt flöde i början av processen. En del ovana akademiska skribenter verkar tro att högtravande eller svårförståeliga uttryck med drag av kanslisvenska automatiskt gör texten mer ”akademisk”. Använd dock den terminologi som behövs, men gör det med hänsyn till helhet, sammanhang och läsare. Den grafiska formen kan i viss mån användas för att ge texten en ytterligare personlig prägel, men det förutsätter goda kunskaper om layout och kommunikation. Det är lätt hänt att det experimentella tar överhanden, och bäst är att arbeta med små medel. Håll det strikt och krångla inte till det. ”Jag vill ha ett exempel!” säger en del studenter. Det finns för- och nackdelar med att ha exempel på akademisk essä. De flesta vet att exempel är effektiva. De stimulerar hjärnans kognitiva processer om att se, tolka och fylla i mönster, och inlärningen underlättas. Det går snabbt att förstå något. Samtidigt har exemplet en starkt normerande effekt, vilket ibland är precis vad som eftersträvas: ”Gör precis så här!” Vissa utbildningar är av olika skäl angelägna om att essäerna i en kurs eller grupp får ett likartat utseende, och där skulle användning av exempel kunna vara relevant. Vi tycker dock att det är viktigt att stimulera individualitet och originalitet. Det gör att essäerna 66

4 Att skriva akademisk essä

på många sätt kommer att se olika ut beroende på skribent och essäprojekt. Helst vill vi undvika exempel och litar hellre på en bra introduktion, själva skrivprocessen och den återkommande handledningen. För oss är det viktigt att vara konsekventa om den akademiska essäns potential med dynamiken, friheten och den egna rösten. Vi vill ge ett alternativ till andra akademiska skrivsätt som i alltför stor utsträckning förlitar sig på regler och skrivmallar. I kapitel 2 har vi ett slags metasyfte med avsnittet En akademisk essä (om sig själv) och de efterföljande kommentarerna. Syftet är att ge en inledande förståelse för akademiska essäer och visa hur arbetet med dem kan se ut, men utan att någon ska få för sig att följa den till punkt och pricka. Kapitlet visar snarare på ett (akademiskt essä)tänkande och förhållningssätt till fakta, kunskap och det personliga perspektivet. Hela diskussionen om exempel har rent av något essäliknande över sig genom ett både och. Därför tycker vi inte att det är något konstigt att tala om ett friare skrivsätt samtidigt som vi försöker att förmedla ett stöd för en sådan process. Till den som fortfarande är misstänksam skulle vi först vilja säga att det är bra – fortsätt med det! En kritisk blick är viktig att vårda. Redan där finns en utmärkt start för ett bra essäskrivande. Sedan: acceptera förutsättningarna för akademisk essä, ge skrivandet och dig själv en ärlig chans och lita på processen (som vi vet fungerar). Akribi och akademisk essä behandlas i kapitel 2, En akademisk essä, samt i kapitel 6, Essäistens frågor och svar. Det är viktigt att känna sig tillräckligt bekväm med den vetenskapliga noggrannheten för att få en bra start. Därför tar vi upp akribi även här plus några ytterligare aspekter, som framför allt är knutna till den första kontakten med essäskrivning. Det är inte ovanligt att referenshanteringen uppfattas som ett bekymmer, eller rent av som ett problem. Det kan lamslå den första skrivfasen och ta fokus från de viktiga essädiskussionerna efter hand. Vi har tidigare kritiserat användningen av utförliga anvisningar eller lathundar när det gäller innehåll och struktur i akademiska texter eftersom det kan likrikta resultatet alltför mycket. Beträffande akribi är det annorlunda. Det är något som ska fungera i det tysta för att stödja den övriga essän. Vi tycker att det är befogat och ofta effektivt att ge tydliga men enkla och kortfattade anvisningar om akribi. Det låter den mindre vana studenten snabbt komma in i det praktiska arbetet med akademisk essä. Hela gruppen får en gemensam nivå att utgå från. Det underlättar läsning och jämförande © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

4 Att skriva akademisk essä

diskussioner. Om det är viktigt att de olika essäerna håller ihop i en kurs, kan anvisningarna om referenshantering bidra till ett mer enhetligt ut seende på texterna. Bäst är om akribi har behandlats tidigare och redan successivt tränats i olika skrivuppgifter under utbildningens gång före essäskrivandet. Ställ definitivt krav på att få rimliga förutsättningar om akribi. I andra sammanhang har vi sett hur kursansvariga gör det lätt för sig och bara hänvisar till en länk om akademiskt skrivande och akribi. Det kan fungera bra för den som är van att skriva med akribi. Den som inte är det kan lätt fastna och tappa sitt viktiga essäfokus. Akribi är ett kvalitetskriterium för akademiska texter. Kraven på korrekta referenser är precis lika höga för essäer som för annat akademiskt skrivande. Essäisten ska alltid klart redovisa vad som är egna tankar och andras. Då tankar, texter och perspektiv från andra används måste källan anges. Genom att hänvisa till andra ger man också stöd till sin egen text och förstärker tillförlitligheten i sina resonemang. Arbeta enkelt och studentsmart med källhänvisningar. Undvik krångliga specialfall, om det inte är nödvändigt. Citera direkt i stället för omständliga formuleringar som ”i x-boken som y har skrivit, skriver han att …” Det går att begränsa antalet hänvisningar i refererande stycken genom att använda så kallade referatmarkörer som ”påstår”, ”hävdar”, ”visar”, ”avslutar” och så vidare. Det finns massor med litteratur om de formella aspekterna av akademiskt skrivande för den som vill och behöver. Det går vanligen även att få mycket god hjälp på universitets- eller högskolebiblioteken. För att ge sig själv så bra förutsättningar som möjligt för essäskrivandet, är det viktigt att vara införstådd med hur utbildningsstrukturen ser ut. De yttre ramarna gör det lättare att få en överblick och bättre planera det egna skrivandet. Det underlättar också för att sätta upp rimliga mål för sina prestationer. Vi har goda erfarenheter av arbete med akademiska essäer via lärplattform, oavsett om det är som ett komplement till campusförlagd undervisning eller som en helt nätbaserad kursmiljö. Akademiska essäer lämpar sig till båda. Många lärosäten har satsat stort på att utveckla distansutbildningar. Det upplevs som rationellt och att det finns studiedemokratiska fördelar genom att utbildningen blir tillgänglig oberoende av bostadsort och tidpunkten för studierna. Nackdelar kan vara teknikberoendet och bristen 68

4 Att skriva akademisk essä

på de fysiska mötenas möjligheter. Hur strukturen än ser ut för arbetet med akademiska essäer är det väsentligt att det finns forum och tid för återkommande handledning och diskussioner om texterna. Som i allt akademiskt skrivande kan kravet på ett snabbt beslut om vad texten ska handla om vara stressande och ångestframkallande. Ibland kan räddningen vara att så fort som möjligt söka efter ett tidigt handledningstillfälle. Det finns också sådant man kan göra själv. Innan essäskrivandet börjar kan det på en del kurser finnas en första inlämningsuppgift, såsom ett PM med en enkel idéskiss för den planerade essän. Annars går det lika bra att göra en på egen hand. Undvik försök till detaljerade dispositioner. Arbeta hellre med nyckelord eller kortare tankar i punktform. Det är vanligt att vilja för mycket och för stort och att göra det för svårt. Den tid som står till förfogande är en viktig begränsande faktor att ta hänsyn till. Ämnesvalet för essän ska givetvis anknyta till kursen eller utbildningen i stort, men hur snävt eller öppet ämnet ska vara kan diskuteras. Vi tycker generellt att det är viktigare att ämnesvalet är förankrat hos skribenten än att det passar exakt in i ämnet för kursen. För ovana essäister kan dock en viss ram vara till hjälp. Andra behöver få större valfrihet, vilket också kan öppna för intressant ny kunskap. Våga vara generös mot dig själv och lita på essäns möjligheter. Essän kan med fördel ta en oväntad vändning längre fram under arbetet. Research och informationsinhämtning är väsentligt under hela essäskriv andet, men kan se lite olika ut beroende på var i processen man är. I början är researchen vanligen bredare och mer sökande, för att senare bli mer specifik. De första tillfällena brukar vara händelserika och ge många nya infallsvinklar. För den som är i behov av nya uppslag för val av ämne är research ett osvikligt instrument. Använd det aktivt och effektivt. Undvik dock att fastna i en alltför lång inläsningsperiod, hur stimulerande den än kan vara. Avgränsningar är ett måste i en kortare text som akademisk essä. De är viktiga för att kunna hantera och diskutera olika aspekter i essän. Dessutom kan avgränsningar hjälpa till med att ta reda på vad essän ska handla om. Sök efter ett mindre och mer hanterligt ämne än något som är alltför omfångsrikt för att kunna behandla det på ett effektivt sätt. Bind samman stort och smått. Båda är dock viktiga: det stora för att förtydliga för läsaren vad texten handlar om och vart den ska ta vägen, det mindre för att kunna diskutera olika aspekter av det. Det kan också kallas för överordnade och © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

4 Att skriva akademisk essä

underordnade ämnen eller begrepp. Sådana begreppshierarkier har vi behandlat tidigare i kapitel 2. Det innebär att man kan arbeta sig ner från ett vidare begrepp till mer specifika, men som alla hänger samman. En essä inom kriminologi kan utgå från begreppet stöld, via vardagsbrottslighet till cykelstölder. Ett liknande sätt att arbeta med hierarkier är metaforen med en liksidig triangel som står på sin spets – en stående triangel. Längst upp finns ett större, bredare ämne, och längst ner finns spetsen med ett specifikt och väl avgränsat ämne. Det går också att uttrycka med en arbetsbeskrivning av essän: ”Min essä handlar om (det större), och jag kommer att fokusera på (något mindre).” Titeln på den akademiska essän är viktigare än vad många tror. En bra och genomtänkt titel underlättar och gör en stor del av inledningens uppgift att fånga läsarens intresse, rama in ämnesområdet och ge ett anslag till läsaren. En effektiv form är kombinationen med huvudtitel, som med fördel är kort och kärnfull, och en något längre undertitel med en förklarande funktion. En viss mångtydighet i huvudtiteln kan vara elegant, men kräver ordentliga avvägningar om det ska fungera. Undvik putslustiga ordvitsar … Enklast är att gå rakt på sak. För essäisten som är i början av sitt projekt kan en arbetstitel vara väldigt värdefull. Arbetstitel innebär att titeln är preliminär och alltså kan ändras allteftersom essän utvecklar sig. Pröva många olika. Den stora nyttan med en arbetstitel är att den tidigt stödjer tänkandet och leder processen vidare. Det går att använda Lista för akademisk essä på flera sätt i början av essäskrivandet. Dels kan den ge en översiktlig förståelse om vad vi menar med akademisk essä. Dels går den att hålla i handen, men inte alltför hårt och bara en kort stund, för den som av någon anledning känner sig väldigt osäker på det praktiska skrivandet i den absoluta början. Snart kommer dock essäskrivandet i gång av egen kraft. Försök att på ett tidigt stadium framför allt tolka vad som menas med essäns associativa karaktär samt vad det innebär att arbeta med kontextualisering och konceptualisering. Bli vän med dessa begrepp och gör dem till dina.

4 Att skriva akademisk essä

Arbetssätt och struktur Vi har arbetat fram ett grundläggande arbetssätt för akademisk essä. Det är tänkt att användas för nybörjare eller ovana essäister, men kan enkelt anpassas för alla nivåer och fungerar även för stora grupper. Oavsett hur upplägget ser ut i en viss kurs, visar det här sättet att arbeta på hur ett akademiskt essäskrivande i praktiken kan fungera och bestå av. Strukturen förtydligar viktiga delar av den egna skrivprocessen. Ta kontroll över den. Arbetssättet består av fyra delar: • • • •

skrivande i olika versioner varierad handledning, individuellt och i grupp snabb återkoppling med koncentrerade kommentarer ventilering med ”dialogopponering”.

En akademisk essä skrivs fram successivt. Texterna sammanställs till enheter som vi kallar för versioner. Även på ett tidigt stadium bör en akademisk essä bedömas som en helhet. De olika versionerna avgränsar, klarlägger och skapar produktiva enheter. Det är genom de olika versionerna, via hand ledning och egen reflektion, som essäskrivandet utvecklas. Försök alltså att ta till dig ett arbetssätt och tänkande som utgår från versioner. Versionerna kan liknas vid skrivprocessens synliga arbetsmaterial. Det gör det möjligt att utsätta sig för andras granskning, men även underlätta för sin egen självkritik. Texten framträder i ett sammanhang och blir åtkomlig för bearbetning. Trots att allt skrivande kräver en väsentlig egenkontroll, behövs även en yttre stödstruktur. Tro inte på den gamla föreställningen om att först vänta på inspiration innan skrivandet kan börja. En version skapar en tillfällig distans och avgränsning som är värdefull både i början av den akademiska essäprocessen och senare. Det finns uppenbara likheter med andra kreativa processer som medvetet arbetar med fastställda kritiktillfällen under arbetets fortskridande. Det påminner också om metoder för skapande som på olika sätt använder sig av att omväxlande släppa och återta kontrollen. Det blir en kombination av stöd, kunskapsöverföring, kritiska analyser och utrymme för att utveckla egna uttryck och perspektiv. Med flera olika versioner följer en plan med krav på inlämningstider eller deadlines. Dessa skapar nödvändiga hållpunkter och kontinuitet. De

4 Att skriva akademisk essä

framkallar även en positiv förväntan på nya kommentarer, som i sin tur driver på det fortsatta skrivandet. Arbetet med olika essäversioner kräver att tiderna för inlämning respekteras. Ett sätt att förstärka förståelsen för det är att handledaren svarar med samma inställning. Deadlinedisciplin och snabb återkoppling på utsatt tid har definitivt med varandra att göra. Vi har märkt att fem versioner, där den femte är slutversionen, har gett goda resultat. Då finns ett lagom utrymme för att essätexten ska kunna utvecklas. Skribenten får en genomarbetad relation till sin text. Handledaren hinner också med att identifiera och avhjälpa olika svårigheter, samt i tid kunna ta upp gemensamma frågor med hela gruppen. Med ännu fler versioner finns en risk att inte kunna hålla den nödvändiga energin uppe, samt att det kan bli svårt att avgränsa de olika versionerna från varandra. Om det finns en längre tid till förfogande kan tidsrummet mellan de fem versionerna i stället utökas. Färre versioner kan också fungera, men minst tre bör det vara för att idén med versioner ska vara meningsfull. Tre versioner kan vara lämpligt för kortare kurser där annan utbildning också ska rymmas. Som alltid måste hänsyn tas till kurslängd, lärarresurser och annat. Med tre versioner kan dock kvaliteten på slutresultatet variera mer än om det är fler. Versionsskrivande och handledning har en nära koppling till varandra. Handledning, som är en väsentlig del i arbetet med en akademisk essä, är något mer än bara hjälp att skriva. Den möjliggör att djupare förståelse för, kontakt med och hantering av essäprocessen. Alla behöver handledning, även mycket rutinerade skribenter. En kombination av olika handledningsformer är att föredra. Det är individuell handledning, grupphandledning, handledning i digital miljö (lärplattform) samt fysisk handledning på campus. Genom att arbeta varierat samverkar flera processer (essä-, lär-, kunskaps-, handlednings-). Det ger ett stort handlingsutrymme. Stödet blir bra och omväxlande i skrivprocessen, och essäisterna känner sig sedda och delaktiga. Med varierad handledning får handledaren en god översikt över prestationerna, kan samla deltagarna och hålla tempot uppe i kursen. Naturligtvis spelar gruppstorlek och resurser en avgörande roll för hur handledningen lämpligen ska genomföras. Handledningen följer de olika versionerna. Grundstommen är individuell handledning i lärplattform. Där ges enskilda kommentarer. Dessutom görs en grupphandledning som fångar upp gemensamma frågor. För varje version 72

4 Att skriva akademisk essä

upprepas dessa två sätt att handleda. Som komplement har vi använt campus förlagda seminarier med både grupphandledning och frivillig individuell handledning. De fysiska mötena, både inbördes mellan deltagarna och med handledaren, ger andra möjligheter än enbart via lärplattform. Diskussion erna kan utvecklas efter behov, och det går lätt att ställa följdfrågor. Samspelet mellan versioner, handledning och kommentarer är genomgående i vårt arbetssätt. Många didaktiska forskningsresultat visar att snabb och anpassad återkoppling är oerhört betydelsefullt för lärandet och kvaliteten på resultatet, samt att relationen behöver vara tillitsfull (Selander & Selander 2015). Mest effektivt är om handledningen är specifik, direkt och rak. Det är också viktigt att handledning ges när förutsättningarna att ta emot den är gynnsamma, till exempel när den efterfrågas. Efter varje inlämnad version har essäskrivaren fått koncentrerad kritik i ett kommentarsfält i lärplattformen. Vi har valt att inte i första hand göra kommentarer inne i de olika texterna. Framför allt vill vi ge plats för skrivprocessen och inte för tidigt gå in med detaljerad kritik, vilket sällan heller behövs i början av ett skrivprojekt. Det kan däremot vara relevant att göra detaljerade kommentarer inne i texterna i någon essäversion på slutet. Det går förstås också att göra en kombination av kritik i kommentarsfältet och inne i texten. Vi uppmuntrar deltagarna att själva läsa och kommentera varandras essäer. Det medför ett utbyte av idéer, skapar delaktighet och gör tillfällena med grupphandledning mer effektiva. Vanligen görs det via lärplattformen, och kan vara enbart som studentinitiativ eller organiserat av handledaren. De flesta blir glada över respons från sina studiekamrater. Vi har emellertid noterat att en del studenter inte vill dela med sig något alls av pågående arbeten, då de känner sig osäkra och enbart vill ha förtroendet med handledaren. Om tryggheten i gruppen är så pass svag är det förstås något som borde ha åtgärdats långt tidigare. Däremot bör det alltid tydligt framgå i lärplattformen vilka textversioner som kan läsas av samtliga deltagare, och vilka som endast handledaren har tillgång till. Den handledning som vi ger är till sin helhet personlig, stödjande, uppmuntrande, konkret och positiv. Det gäller även kommentarerna. De är kortfattade, rakt på sak och skrivna på ett okonventionellt ”coachande” språk med ett tilltal som etablerar kontakt och visar respekt för arbetet med texten. De förmedlar en energi och ett driv som uppfordrar till fortsatt dynamik inne i essäskrivandet. © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

4 Att skriva akademisk essä

Handledaren måste alltid visa att texten tas på allvar. Det innebär att gå in i den akademiska essän och se hur den är formulerad, men även att öppna upp den och visa på alternativa möjligheter och synsätt. En del skribenter behöver mer konkreta råd än andra, men samtliga får stöd i att utveckla en positiv attityd med gott självförtroende. Essäisten erövrar en medvetenhet om utgångspunkterna för sin akademiska essä, snarare än att handledaren talar om hur en korrekt essä ska se ut. Det kritiska förhållningssättet behöver påminnelser under resans gång, men det är förstås gemensamt för de flesta studentarbeten i högre utbildning. Sättet att ge kommentarer måste kännas bekvämt. Det bör vara förankrat hos både handledare och essäist. Det finns många sätt att utforma dem på. Här följer några exempel med kommentarer relativt tidigt i processen. Efter hand har vi i de senare versionerna gått mot en stramare struktur med kommentarer som mer tydligt går från det övergripande till det specifika. Det skrivsättet fullföljs sedan ytterligare i slutkommentarerna. Kommentar, exempel 1

Ja, bra och intressant. Utmärkt med bilden! Kanske fler bilder, lite lakoniskt inne i texten? Undvik ett alltför redovisande skrivsätt. Utnyttja essäns möjligheter med ett associativt tänkesätt. Skapa rytm! Blanda texten med egna erfarenheter i ett stycke, ett blockcitat (inte för många, bara) som ger stadga och omväxling, med tyngre referenser från kurslitteraturen – samt även annan litteratur. Kanske något från populärkulturen också. Undvik mellanrubriker som bara förstärker ”uppsatskänslan”. Inledningen är lite krånglig – gå direkt på och lita på dig själv. Bra också att du tar med din egen erfarenhet. Ledarskap är en stor fråga för en kort essä. Finns det något mer hanterligt, mindre begrepp som kan leda dig/oss genom texten? Kompetensprofil? Lyhördhet? Respekt? – hm, i så fall, definiera begreppet från ordboken, ge oss dess historia och hur det används i dag (av vilka, i vilka sammanhang) och så vidare. Genom ett sådant mindre begrepp kan du använda dig av essäns vindlande möjligheter och ändå återkomma till en diskussion om ledarskap etcetera. Var noga med korrekta citat – kursivera dem inte; använd citattecken eller blockcitat. Ja, försök att vässa och utveckla din essä – det kommer att bli väldigt bra.

4 Att skriva akademisk essä

Kommentar, exempel 2

Jag förstår att det är ett utkast. Tänk på läsaren; styckeindela och se över språk och ordval. Rubriken kan fungera som en underrubrik, men försök att hitta något vassare som huvudrubrik. ”Fsk” kanske behöver skrivas ut. Vad är det centrala begreppet här? Finns det något mer hanterligt än ”ledarskap”? Något du kan vrida och vända på, som är så lämpligt i en essä. Nyutbildad? Rookie? Roll? Identitet? Ambition? Fundera vidare och gör research … Skapa en rytm i texten genom att blanda ett personligt reflekterande stycke med ett blockcitat eller en definition, gå vidare med ett tyngre faktastycke, associera till något näraliggande (annat ämne, politik, filosofi, poesi, populärkultur …), kom tillbaka, fortsätt rota och så vidare. Det gör essän vindlande, medan ditt utkast är mer som en rak linje, som en uppsats. Bra att du använder dig av din erfarenhet, men ta omväxlande ett mer neutralt utifrånperspektiv.

Kommentar, exempel 3

Ja, viktigt och intressant ämne. Men texten känns inte riktigt klar. Utnyttja essäns möjligheter att skapa rytm och dynamik. Bra med Uggla-citatet! Det bryter av men leder ändå vidare. Lägg in något annat blockcitat (men inte för många). Bra språkbehandling, men kolla upp stavning och ordval. Inledningen fungerar inte – gå rakt på sak! Inkludering är ett intressant ord – vad betyder det enligt ordboken? Ge oss en definition och kanske en härledning. Var kommer begreppet från och när började det användas? Rota i begreppet och låt det leda dig genom texten, för att återvända till frågorna om skolan och pedagogiken. Du tar på ett bra sätt upp problem med tillämpningar och använder dig av dina egna erfarenheter. Men i texten kommer barnperspektivet i skymundan. Lita på inkludering och resonera dig vidare, in och genom barnperspektivet och ut på andra sidan. Jag gillar din undrande och kritiska blick! Bra! Gå igenom texten, försök att vässa den, tänk på att leda läsaren hela tiden och behåll energin.

Lars Wallsten, fil.dr i fotografisk gestaltning. Han har särskilt intresserat sig för relationen mellan teori och praktik samt mötet mellan konstnärlig forskning och traditionella akademiska miljöer. Åsa Morberg, docent i didaktik. Hon har en lång erfarenhet inom lärarutbildning, pedagogik och didaktik. Ledarskap, kvalitetsutveckling och granskning av högre utbildning är några intresseområden.

Akademisk essä Introduktion och skrivhandledning En akademisk essä är en koncentrerad, vanligen kortare text. Inom de akademiska förutsättningarna kan den utformas med en stor individuell frihet. Essä betyder försök! Grundinställningen är tillåtande och prövande. Det väcker engagemang, ansvar, tankeskärpa och skrivlust. Akademisk essä är den första boken i sitt slag om essäskrivning för högre utbildning i Sverige. Essäer är ett angeläget alternativ till annat akademiskt skrivande och erbjuder många spännande möjligheter. Den flexibla formen kan anpassas till alla ämnesområden och utbildningar. Akademisk essä betonar det praktiska skrivarbetet. Boken ger dessutom förslag på några förhållningssätt till essä och diskuterar relationen till det akademiska eller vetenskapliga skrivandet. Essäskrivning passar lika bra för nybörjare som för mer erfarna akademiska skribenter, och boken vänder sig till studenter på såväl grundläggande nivå, som avancerad eller forskarnivå.

Art.nr 39946

studentlitteratur.se