9789144126944 by Smakprov Media AB

ÖPPEN INNOVAT ION I EN NÄT VERKSBASERAD EKONOMI FALLET AST RAZENECAS BIOVENT UREHUB

BJÖRN REMNELAND WIKHAMN & ALEXANDER STYHRE

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39977 ISBN 978-91-44-12694-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild samt bild s. 29 och 83: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2019

Innehåll Förord 9 1 Öppen innovation i ett förändrat innovationslandskap: problemställning, syfte, avgränsningar och bidrag 13 Det förändrade innovationslandskapet 13 Öppen innovation i life science 15 Att stödja innovationsdriven ekonomisk tillväxt 18 Industripolicy för öppen innovation 19 Förutsättningarna för entreprenöriell verksamhet i Sverige 21 Bristen på riskkapital inom life science-innovationer 24 Värdet av privata initiativ: fallet AstraZenecas BioVentureHub 26 Bokens upplägg 27 Slutsatser och sammanfattning 28 Del I Öppen innovation som teoretisk modell och praktiskt förändringsverktyg 2 Teoretiska perspektiv på öppen innovation 31 Den stängda innovationsprocessens utmanare 32 Förändrad kunskapsproduktion och nya organiseringsformer 34 Definition av öppen innovation 36 Varför öppen innovation? 39 Kritik mot öppen innovation 41 Öppen innovation som ett svårplacerat fenomen 43 Öppen innovation i relation till tidigare forskning 51 Ett forskningsfält som har börjat mogna 57

I nn e h å ll

3 Öppen innovation: ett urval av empiriska studier 61 Öppen innovation inom produktutveckling 61 Öppen innovation mellan storföretaget och externa aktörer 67 Öppenhet och intern transformation 77 Öppenhet och individen: ledarskap och eldsjälar 79 Del II Att arbeta med öppen innovation: AstraZenecas BioVentureHub 4 Idé och drivkrafter bakom BioVentureHub 85 Bakgrunden till BioVentureHub-initiativet 87 Designen av BioVentureHub 89 Hubben som en drivkraft för regional life science-utveckling 91 Hubben som potentiell värdeskapare för AstraZeneca 97 BioVentureHub börjar ta form 99 5 Uppbyggnaden av BioVentureHub 103 Mobilisering av finansiering för etableringen 103 Praktiskt arbete, etablering av infrastruktur och rutiner 106 AstraZenecas medarbetare och deras engagemang 110 Hubb-företagens reflektioner på etableringsarbetet 112 Etableringen av en spin-out-verksamhet 115 Etableringen av ABB:s SynerLeap-initiativ 118 Möjligheter och utmaningar 122 6 BioVentureHubs effekter 125 Resultatmätning i innovativa miljöer 126 Prestationsresultat i BioVentureHub 128 Medial och politisk uppmärksamhet 131 Företagens verksamhet i BioVentureHub: en enkätundersökning 133 Fördelar som hubb-företagen lyfter fram i intervjuerna 136 Entreprenörskap som kreativ förstörelse: Finns det aktörer som missgynnas av BioVentureHub? 142

I nn e h å ll

7 Analys och slutsatser 145 Implikationer för organiseringen av kreativa och innovativa miljöer 148 Implikationer för industripolicy 151 Implikationer för teorier om öppen innovation 153 Bidrag till studier om samarbete mellan stora och små företag 156 Slutsatser och sammanfattning 158 Bilaga: Studiens metodik och genomförande 161 Referenser 163 Register 179

Öppen innovation i ett förändrat innovations landskap: problemställning, syfte, avgränsningar och bidrag

Det förändrade innovationslandskapet Öppen innovation, eller open innovation på engelska, är ett management koncept som myntades av Berkeleyprofessorn Henry Chesbrough (2003) i hans redan klassiska bok med samma namn. Boken Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology var av populärvetenskaplig karaktär, främst riktad mot praktiker, och bland företag har intresset för öppen innovation spridit sig markant. Öppen innovation används numera aktivt som innovationsmodell av såväl stora som små företag med olika branschinriktningar. Konceptet har genom åren även fått spridning i akademin och bland policyskapare. Som forskningsfält har öppen innovation vuxit sig starkt, vilket har lett till en snabb ökning av vetenskapliga artiklar och böcker i ämnet, specialutgåvor i välrenommerade innovationstidskrifter, etablering av internationella forskarcommunities och årliga akademiska konferenser. Huizingh (2011: 2) framhävde för några år sedan att ”Open innovation has become one of the hottest topics in innovation management”, och intresset har knappast svalnat sedan dess. Ett flertal relaterade drivkrafter främjar att samhället och dess aktörer går mot ”öppenhet”. En ökad globalisering har öppnat nya marknader och ökat både konkurrensen och möjligheten att sam

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

arbeta. Produktlivscykler blir kortare. Industrier smälter samman och ställer nya krav på kunskap och relationer. Den tekniska utvecklingen med digitalisering, cloud computing, artificiell intelligens och machine learning har lett till en betydande informations- och kunskapsuppbyggnad som möjliggör såväl ökad effektivitet som förbättrad produktivitet och disruptiv innovationskraft. Digital teknologi har också öppnat nya möjligheter för användare och andra intressenter att ställa krav på etablerade maktcentra och organisera sig i aktiva communities för att själva producera lösningar och ekonomiskt värde. Den amerikanska innovationsprofessorn Eric von Hippel (2005) menar att den tekno logiska utvecklingen har demokratiserat innovationskraften och lyfter bland annat fram användarna som (med)skapare av de lösningar de är i behov av. Sammantaget ställer den ökade komplexiteten och snabbrörligheten stora krav på aktörer att vara dynamiska och proaktiva, då tidigare framgångsrika affärsmodeller och organiseringssätt ifrågasätts och utmanas. De amerikanska forskarna Teece, Pisano och Shuen (1997) myntade begreppet dynamic capabilities för att lyfta fram att en organisations konkurrenskraft i en föränderlig omvärld inte enbart kommer från dess resurser, kunskaper och relationer, utan kanske framför allt genom förmågan att kontinuerligt transformera sig till nya rådande förhållanden. Denna bok berättar om hur ett av det svenska näringslivets stora flaggskepp, läkemedelsbolaget AstraZeneca, initierade ett öppen innovation-projekt i vilket mindre life science-bolag lokaliserar sin verksamhet till AstraZenecas site i Mölndal i Göteborgsområdet. Detta ”öppna” initiativ är i många avseenden anmärkningsvärt eftersom läkemedelsutveckling av tradition skett bakom lyckta dörrar och primärt i samarbete med akademiska forskare och forskargrupper. Läkemedelsutveckling är en tidskrävande, kapitalintensiv och riskfylld verksamhet, som likväl, när den blir framgångsrik, är mycket lönsam. Effektiva terapier är efterfrågade, i synnerhet då befolkningen i många industrialiserade länder åldras, med ökade sjukvårdskostnader till följd. De höga kostnaderna för läkemedelsutveckling skapar en miljö i vilken patentskydd, strategier och affärshemligheter har ett högt ekonomiskt 14

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

värde. Samtidigt har läkemedelsbolag på en global skala haft allt svårare att producera nya innovativa terapier trots en ökad investering såväl i grundforskning vid universiteten som i läkemedelsprojekt. Ett flertal anledningar till denna divergens mellan investeringar och output i termer av nya terapier har diskuterats. En orsak är att sjukdomsområden som cancer och neurologiska sjukdomar som alzheimer har en komplicerad etiologi och att de medicinska vetenskaperna alltjämt har en rudimentär förståelse för de mekanismer som orsakar exempelvis olika typer av cancer (ett begrepp som rymmer mer än 200 olika sjukdomar med både likheter och skillnader). Det kan förefalla paradoxalt att den exponentiella tillväxten av vetenskaplig expertis inte korrelerar hårdare med utvecklandet av nya terapier, men detta är ett predikament som läkemedelsindustrin måste hantera.

Öppen innovation i life science Utifrån perspektivet att kunskap utväxlas över organisationsgränserna för att generera innovation, har öppen innovation förvisso en lång tradition inom life science-industrin (Chiaroni, Chiesa och Frattini, 2008). Barbanti, Gambardella och Orsenigo (2004) beskriver denna typ av samverkan mellan 1983 och 1991 som formaliserad och strukturerad genom hierarkiska relationer styrda av ett relativt litet antal storföretag, genom exempelvis partnerskapsavtal. I början av 1990-talet började dock en ny organiseringslogik växa fram, driven av alltmer komplexa kunskapsutmaningar. Powell, Koput och Smith-Doerr kallade dessa arrangemang för networks of learning i vilka ”companies must be experts at both inhouse research and cooperative research with such external partners as university scientists, research hospitals, and skilled competitors” (Powell, Koput och Smith-Doerr, 1996: 119). Ett knowledge race (Powell, 1998) hade startat, där konkurrensfördelar skapades genom portfolios of collaborators, som tillsammans genererade kunskap, teknologier och värdeerbjudanden. Läkemedelsindustrin, som är en viktig del av life science, har på senare år blivit alltmer kritiserad för att ha en för låg innovationstakt

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

(se t.ex. Hedner, 2012; Munos, 2009; Soenksen och Yazdi, 2017), med hög risk, långa ledtider och betydande investeringskrav. Samtidigt har komplexiteten växt markant, med ökade krav från tillsynsmyndigheter, politiker, investerare, användare och media och sammantaget har den så kallade Big Pharma-modellen, det vill säga att ett stort bolag utvecklar läkemedlet själv från ax till limpa, börjat ifrågasättas (Paul et al., 2010). En konsekvens av detta är att många storföretag i branschen lägger alltmer fokus på nedskärningar, effektiviseringar och outsourcing (Cowlrick et al., 2011), vilket i sig tenderar att minska deras möjligheter till nya breakthrough innovations. Öppen innovation som koncept introducerades av Chesbrough (2003) som ett nytt paradigm där företag på olika sätt etablerar mekanismer för att medvetet transformera inflöde och utflöde av kunskap till nya innovationer och till nya värdeströmmar genom öppna affärsmodeller (Chesbrough, 2006a; Chesbrough och Bogers, 2014). Initialt koncentrerades studier av öppen innovation till high-tech-området, öppen källkod och konsumentnära produkter, men på senare år har det fått spridning till många olika industrier. Öppen innovation, i dess olika former, lyfts numera ofta fram som ett sätt att även stärka life scienceindustrin (se t.ex. Chesbrough och Chen, 2015; Hedner, 2012; Hunter och Stephens, 2010; Munos, 2006), även om det ännu inte finns särskilt många empiriska forskningsstudier specifikt kopplade till branschen. De senaste åren har dock ett flertal av de största läkemedelsföretagen, såsom Eli Lilly, Johnson&Johnson, Novartis, GlaxoSmithKline och AstraZeneca, annonserat nya strategier, policyer och organisationsstrukturer relaterade specifikt till öppen innovation (Hunter och Stephens, 2010; Munos och Chin, 2009) och det finns ett stort allmänt intresse kring hur öppen innovation kan översättas till denna kontext. Eftersom läkemedelsutvecklingen är så nära kopplad till regulatoriska utvärderingar längs en linjär process, är den som regel strukturerad i en generisk stage-gate-modell (Cooper, 2008; Soenksen och Yazdi, 2017) med tydliga beslutstillfällen för huruvida projektet ska tas över i nästa fas eller läggas ner. Genom åren har samtidigt många olika former av inter-organisatoriska samverkansformer etablerats runt denna 16

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

process, exempelvis i form av joint-ventures, allianser, outsourcing och licensieringsavtal (Chiaroni, Chiesa och Frattini, 2008). Merparten av dessa arrangemang bygger på tydliga kontrakt, där ägandeskap av exi sterande och potentiell intellectual property (IP) är nogsamt reglerade (Dutfield, 2004). IP används inom läkemedelsutveckling för flera olika syften, såsom att skydda det egna innovationsarbetet, att hindra konkurrenter från att ta fram liknande produkter och att säkerställa framtida strategiska inriktningar, men också som ett sätt att möjliggöra för samverkan med externa aktörer (Thumm, 2004). Fokus på IP har stärkts ytterligare i och med att även universitet och forskningsinstitut i allt högre grad har sett möjlighet att kapitalisera på sina forskningsresultat (Shane, 2004). Transaktionsorienterade angreppssätt på samarbete, där kunskap förpackas till rättigheter som går att köpa, sälja och dela upp mellan olika parter, ligger således nära till hands för life science-industrin. Samarbetsprojekt med flera olika aktörer tenderar också att vara tydligt definierade både vad gäller mål och medel, vilket underlättar koordinering och styrning och kanske framför allt en eventuell värdefördelning efter att projektet är avslutat. Mer informella, relationsbaserade och explorativa former av innovationsarbete inom industrin hittas främst i de tidiga skedena av forskningen, eller inom områden där potentiell konkurrens mellan aktörerna inte råder. Exempel på sådana ”öppna” initiativ är så kallade public-private partnerships, som Medicine for Malaria Venture (MMV) och Innovative Medicines Initiative (IMI), där välgörenhet och offentligt stöd står för en stor del av finansieringen, eller i communitybaserad FoU-verksamhet som Open Source Drug Discovery (OSDD). Det råder fortfarande brist på empiriska studier som lyfter fram alternativa samverkansmodeller som visar hur stora läkemedelsföretag kan samverka med mindre tillväxtföretag och offentliga aktörer inom verksamheter som riktar in sig på de senare delarna av utvecklingsprocessen och inom kommersiellt intressanta områden där det finns god ekonomisk potential. Delvis beror detta på att det inte finns särskilt många initiativ av det här slaget ännu, som skulle kunna fungera som illustrativa fallstudier där informella förbindelser med externa

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

parter uttryckligen utgör grunden för ett företags öppna affärsmodell. AstraZenecas BioVentureHub, som analyseras i denna bok, syftar till att åtminstone delvis fylla denna lucka, och visa en öppen innovationmodell byggd på en balansgång mellan dels ett transaktionsorienterat, värdefokuserat perspektiv och dels ett relationellt, informellt perspektiv där serendipity och generativ co-creation ändå kan ges utrymme.

Att stödja innovationsdriven ekonomisk tillväxt Sverige som industrination har en lång tradition av att staten aktivt intervenerar i näringslivet genom olika former av lagstiftning, regleringar, direktiv och utbildningssatsningar. Samtidigt betonas det i den så kallade ”svenska modellen” att lönebildningen ska ske inom ramen för samtal och förhandlingar mellan ”marknadens parter”, det vill säga arbetsgivare och fackförbund. Modellen utvecklades under efterkrigsperioden och var väsentligen en lösning på mellankrigsperiodens överskuggande fråga hur den inbyggda konflikten mellan arbete och kapital ska kunna hanteras på ett sätt som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och välstånd, förhoppningsvis till gagn för en större andel av befolkningen. Denna kombination av politiska överenskommelser och marknadsbaserade förhandlingar framhålls ofta som unik för Sverige. Sverige har exempelvis ingen lagstadgad minimilön likt den på statlig nivå i USA då det upplevts att löneförhandlingar är den mekanism med vilken lönenivåer inom först industrin och därefter offentlig sektor sätts. Svenskt politiskt liv och dess näringsliv är således nära förbundna, vilket vissa bedömare framhåller som en styrka medan andra ser som ett överbetonande av politikens inflytande. Förhållandet att Sverige är ett av de länder med störst andel storföretag kan ses inte primärt som en allmän preferens för att arbeta i stora organisationer utan som en effekt av industripolicy och skattelagstiftning, vilket gynnade tillväxten av stora bolag på mindre företags bekostnad. I det fall som presenteras i boken, utvecklandet av AstraZenecas BioVentureHub, en på AstraZeneca baserad verksamhet till vilken life science-bolag i en utvecklingsfas kan lokalisera sin verksamhet för att 18

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

bättre kunna utnyttja den kompetens och erfarenhet som AstraZeneca besitter, är ett exempel på hur innovativa miljöer kan organiseras på nya sätt och med nya målsättningar. Svensk industripolitik har som sagt varit mycket aktiv och Näringsdepartementet använder i dag bland annat den innovationsfrämjande myndigheten Vinnova som ett av sina främsta verktyg för att understödja svensk industri och dess utveckling. AstraZenecas BioVentureHub-initiativ är således ett utmärkt exempel på ett projekt sprunget ur industrin men som faller inom Vinnovas ansvarsområde att finansiera. Att svenska myndigheter samfinansierar initiativ inom privat näringsliv och inom högt lönsamma verksamheter som ett läkemedelsbolag är inte okontroversiellt eller befriat från legala och regulatoriska begränsningar, men det finns alltjämt möjligheter för kvalificerade handläggare och industrirepresentanter att hitta gemensamma intressen och vägar in till projekt där både privatägda bolag och staten eller kommunala bolag medfinansierar en verksamhet. Svensk industripolitik är därmed både aktiv och detaljerad, vilket kan ses som ett empiriskt faktum i behov av en teoretisk legitimering. Utöver en sådan teoretisk legitimering är frågan till syvende och sist huruvida Vinnovas samfinansiering av projekt av typen AstraZenecas BioVenture Hub genererar ett samhällsekonomiskt värde som är högre än dess kostnader. I det fall som diskuteras inom ramen för denna bok så är svaret, efter kritisk granskning, att det är rimligt att anta att så är fallet.

Industripolicy för öppen innovation På senare år har ett flertal initiativ startat på policynivå för att främja öppen innovation. Exempelvis släppte EU-kommissionen 2016 en skrift med namnet Open Innovation, Open Science, Open to the world – A Vision for Europe i vilken de skriver: The Commission aims to ensure that the appropriate framework conditions for innovation are in place through the three pillars of its Open Innovation policy. These are: Reforming the Regulatory Environment, Boosting Private Investment and Maximising

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

Impacts. First, Europe needs to create the right regulatory environment that removes obstacles to innovation and encourages innovators and entrepreneurs, while rule and standard-setting must keep up with rapidly changing technologies. Fewer regulatory barriers will help encourage more investment in innovation, but much more needs to be done. This brings us to the second pillar: comparing the levels of investment in the EU and the US, it’s clear that the European innovation ecosystem is lacking adequate private financial instruments (with far less venture capital in Europe, and venture capital funds do not have the scale or scope to grow companies). Under the third pillar, the Commission will strive to get the most out of EU-level support for innovation by developing new actions to get more innovation impact out of Horizon 2020, including through better synergies with the Structural Funds. (European Commission, 2016: 18)

Skriften pekar alltså på tre hörnstenar: (1) en reformering av de EU-regleringar som kan ses hämma den entreprenöriella drivkraften och viljan att investera i innovation, (2) en ökning av tillgången till riskkapital och (3) att stärka utväxlingen och synergierna mellan finansierade initiativ inom Horizon 2020. Ett begrepp som också har börjat florera i dessa policykretsar på EU-nivå är Open Innovation 2.0 (OI2), som har sitt ursprung i en rapport som ett flertal akademiker skrev för EU-kommissionens räkning (European Commission, 2014: 5) i vilken de lyfter fram ett paradigm där innovation ”moves from bilateral transactions and collaborations towards networked, multicollaborative innovation ecosystems”. Med detta menar de också att innovation inte bör ses som en isolerad aktivitet av en enskild aktör utan hänsynstagande till dess ekonomiska och sociala konsekvenser. Rapporten lyfter fram fyra åtgärdsförslag för EU: (1) att sätta öppen innovation och kunskapsöverföring i fokus, (2) att värna om innovativa verksamheter och att stärka innovativa marknader, innovationshubbar och nätverk, (3) att göra universitet och andra forskningsaktörer mer entreprenöriella och (4) att tillföra mer kapital till ekosystemen på ett ”smart” sätt.

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

På senare år har även OI2 länkats till vad man kallar en Quadruple Helix Model där myndigheter, industri, akademin och civilsamhället tillsammans skapar det samhälle vi alla är en del av. Fokus ligger på att stärka initiativ som främjar nätverkande, samarbete (mellan partner, konkurrenter, universitet och användare), corporate entrepreneurship (stötta corporate venturing, startups och spin-offs) och proactive IP management och satsa på forskning. Begreppet quadruple helix sammanlänkar öppen innovation med populära innovationspolicyidéer som fått starkt fäste i Europa och svenska politiker och tjänstemän kan här ses som ”early adopters” av dessa nya innovationstermer. Vinnova var exempelvis tidiga med att införa koncept som innovationssystem och triple helix i sina verksamhetsbeskrivningar och utvecklingsprogram. Den svenska regeringen har också på senare år vid ett flertal tillfällen lyft fram öppen innovation som verktyg för att stärka innovationskraften i svensk industri. Bland annat har ett flertal utlysningar om finansiering specifikt kopplat till öppen innovation initierats av Näringsdepartementet och har sedermera kanaliserats genom Vinnova.

Förutsättningarna för entreprenöriell verksamhet i Sverige Sverige brukar i regel rankas högt med avseende på ekonomisk tillväxt, tillgången på kreativa och innovativa industrier och ekonomiskt välstånd mer generellt. Det finns naturligtvis historiska förhållanden och institutionella förutsättningar för dessa prestationer och ett flertal ekonomhistoriker har intresserat sig för Sveriges utveckling från att ha varit ett av Europas fattigaste länder vid mitten av 1800-talet till att bli ett av världens rikaste runt 1980 (se t.ex. Braunerhjelm och Henrekson, 2013). Enligt Lerner och Tågs (2013: 168) genomgång så har Sverige ”the most sizeable venture capital market among European countries”. Mellan 2003 och 2007 var Sverige även ”the second largest net importer of venture capital in the world”, överträffat endast av USA. Svensk ekonomi kännetecknas av att vara expertdriven, dominerad av verkstadsindustri och råvaruproduktion och innovationsbenägen. Svenska

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

staten investerar också betydande resurser i forskning och utveckling: år 2001 investerade Sverige en hel procentenhet mer av BNP i forskning och utveckling i jämförelse med USA, ett annat land med en dynamisk ekonomi (Lerner och Tåg, 2013: 174). Dessa siffror vittnar om att den svenska ekonomin är dynamisk och omfattar expertkompetenser i en rad olika branscher. Svenska företag kan också dra nytta av en relativt stabil finanssektor, delvis till följd av den omfattande finanskris som Sverige genomlevde under 1990-talets första hälft, vilket resulterade i att ett mer robust regulatoriskt ramverk etablerades, med Finans inspektionen som en viktig aktör. Braunerhjelm och Henrekson (2013: 125–126) argumenterar för att en riskkapitalmarknad är betingad av sina legala och institutionella förutsättningar. Detta inkluderar företagslagstiftning, arbetsmarknadslagstiftning och skattelagstiftning. I synnerhet svensk skattelagstiftning belyses som ett hinder för en effektiv riskkapitalmarknad i Sverige. Till att börja med är det kännetecknade för den svenska skattemodellen att den har ett högt skatteuttag, vilket finansierar en omfattande offentlig sektor, och att en progressiv beskattning gör det svårare att skapa stora förmögenheter i Sverige än i jämförbara länder. Till skillnad från andra länder, som USA, så skiljer denna jurisdiktion också på kapitalinkomster och arbetsinkomster, där den förra kategorin beskattas lägre än den senare. Vidare så skiljer den omdiskuterade ”3:12-regeln” på ”aktiv” och ”passiv” affärsinkomst där det finns en skattekil på 11 procent (30 respektive 41 procents beskattning i de två fallen), vilket skapar oklarheter för entreprenörer. För att kringgå den högre skatten i Sverige för att exempelvis kunna rekrytera kvalificerade medarbetare som VD:ar och vetenskapliga experter, så kan ekonomisk kompensation ibland utgöras av köpoptioner och liknande finansiella tillgångar, men Braunerhjelm och Henrekson (2013: 125–126) menar att hög beskattning av dessa instrument leder till att innovationsfrämjande ekonomisk tillväxt hämmas. Svensk akademisk forskning förefaller vara förhållandevis effektiv och näringslivsorienterad, vilket gagnar innovationsdriven tillväxt. Åstebro, Braunerhjelm och Broström (2013: 289) visar exempelvis att 22

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

svenska universitetsbaserade forskare är mer aktiva inom patentering än exempelvis deras amerikanska kollegor. Den anti-entrepreneurial peer pressure som Henrekson och Rosenberg (2001: 226) hävdade var ett kännemärke för svenska universitet före cirka 1990, kan således inte längre anses vara en dominerande faktor. Henrekson och Rosenberg (2001: 211) visar att Sverige var överträffat endast av Israel med avseende på internationell vetenskaplig publicering (efter korrigering med avseende på respektive ekonomis storlek) och att Sverige har en fin historik av vetenskaplig publicering inom biology-based disciplines såsom clinical medicine and biomedical research (Henrekson och Rosenberg, 2001: 211). Det som förefaller vara en utmaning för den svenska ekonomin, men även för hela eurozonen, vilket belyses bland annat i EU:s Lissabon-fördrag, är att få en rimlig ekonomisk utväxling på initiala statliga investeringar inom grundforskning: Sweden does not seem to get full mileage out of its R&D effort in terms of production and job creation in high-tech, high value-added industries. It seems fair to hypothesize that the commercialization of the R&D efforts is a weak link. Most basic research is carried out in the university sector, and there is evidence that spillovers in the form of new viable business ventures tied to the universities are fairly modest in the aggregate. (Henrekson och Rosenberg, 2001: 211)

Utöver ett skattesystem som skapar få incitament till att starta och driva bolag, så är dessutom utbildningspremien låg i Sverige, möjligen en effekt av den så kallade solidariska lönebildningen som bland annat LO och dess medlemsförbund drivit (Henrekson och Rosenberg, 2001: 214). ”[T]he educational premium fell dramatically from the end of the 1960s to the early part of the 1980s in Sweden”, skriver Henrek son och Rosenberg (2001: 214). Två studier publicerade 1981 visar att utbildningspremien har nära ett nollvärde. Denna tendens mot en lägre utbildningspremie, inte minst en effekt av utbildningskostnader som ökat i en takt som varit tre gånger högre än inflationstakten sedan

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

1972 och som resulterat i höga studielån för examinerade studenter, har påvisats även inom den amerikanska ekonomin (Gordon, 2015: 57). Dessa svagare incitament till att utbilda sig är möjligen relaterade till en lägre ekonomisk tillväxt sedan mitten av 1970-talet (Gordon, 2015: 57) och kan innebära att högutbildade personer som kompenseras i endast begränsad omfattning undviker att exponera sig för högre risker än nödvändigt, vilket skulle vara konsistent med teorier om rationellt beslutsfattande. Sammanfattningsvis är tillståndet för den svenska ekonomin gott, även om kritiker påtalar problem relaterade till skattelagstiftning och svårigheten att kapitalisera på statliga investeringar i grundforskning. Innovationsdriven tillväxt ställer höga krav på att staten och dess myndigheter investerar sina resurser med precision och med en hög grad av kontroll, samtidigt som det måste vara attraktivt att vara entreprenör, både med avseende på den dagliga verksamheten och möjligheten att kunna kompenseras för nedlagd arbetsinsats den dagen ett företag kan säljas vidare eller introduceras på en aktiemarknad. Under alla förutsättningar så finns det ett upplevt behov av ett komplement till det statligt kontrollerade innovationssystemet som byggts upp i anslutning till svenska universitet. I synnerhet inom life science-forskning och företagande är bristen på icke-finansiella resurser betydande, vilket innebär att marginalnyttan av tillförseln av mer finanskapital blir lägre.

Bristen på riskkapital inom life science-innovationer Sedan 1993 har svenska universitet givits rätten att skapa holdingbolag och riskkapitalfonder för att främja kommersialiserandet av den grundforskning som bedrivs (Henrekson och Rosenberg, 2001: 212). Denna legala förändring, en vidareutveckling av universitetens uppdrag inom ramen för statens verksamhet, har resulterat i en omfattande utbyggnad av ett innovationssystem som ska assistera akademiskt entreprenörskap och i övrigt främja ett utbyte mellan industri och akademi. Inom life science-fältet har det tillförts betydande resurser i såväl Sverige som USA och tillväxten av den vetenskapliga kunskapen har varit anmärk24

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

ningsvärd. Detta förhållande skulle rimligtvis kunna korrelera hårdare med en tillväxt av lönsamma och expansiva life science-bolag, men så har inte varit fallet. Ett huvudargument för att förklara denna divergens mellan grundforskning och ekonomisk tillväxt i sektorn är bristen på riskkapital och i synnerhet kvalificerade och professionella investerare som har förmåga att identifiera lovande företag att finansiera och vidareutveckla. Flera bedömare påtalar att benägenheten att investera i life science-företag har minskat snarare än ökat sedan mitten av 1990talet. Fleming (2015) analyserar riskkapitalinvesteringar under perioden 1995–2009 och visar att andelen investeringar i life science minskade under perioden: During this time, total venture capital invested in all industry sectors increased dramatically, from $20.3 billion to $39.6 billion. However, the amount invested in life science companies during this time shrank as a percentage of total investments, from 35.7 percent to 19.9 percent. (Fleming, 2015: 273)

Vad som är än mer alarmerande är att andelen av investerat riskkapital som kom företag i startup-fas till del minskade: investeringar i laterstage life science companies ökade från 38 till 55 procent (Fleming, 2015: 273). Under perioden efter 2009 förstärktes denna tendens mot att mer mogna företag valdes ut för investeringar: ”In 2009, 123 seedstage biotechnology projects received $723 million in venture capital investments, compared to only seventy such projects for $388 million in 2014” (Fleming, 2015: 273). ”Clearly, there has been a shift away from life sciences to other industry sectors as well as a shift within the life sciences from early-stage to later-stage investments”, sammanfattar Fleming (2015: 273) sina resultat. I takt med att finansindustrin avreglerats och expanderat så har den monetära basen ökat betydligt. Enligt konventionell ekonomisk teori ska därmed kapital från mogna branscher överföras till tillväxtindustrier för att säkra en framtida ekonomisk tillväxt. Utmaningen är att life science-industrin har en väsentligen högre grad av risk och osäker-

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

het i jämförelse med att återinvestera finanskapital inom handeln med exempelvis derivatinstrument såsom securities eller andra finansiella instrument. Detta innebär att staten får ta över ansvaret för att inve stera i verksamheter med hög osäkerhet men med hög potential för att generera samhällsekonomiskt nytta, exempelvis nya mediciner eller medicinsk-teknisk utrustning. Eftersom denna innovationsfrämjande verksamhet har kritiserats för att inte i tillräckligt hög utsträckning tillse att det finns incitament till att övervaka investeringar och/eller tillhandahålla kvalificerad expertis (Gilson, 2003) så är den entreprenöriella staten (Mazzucato, 2013) i behov av kvalificerade samarbetspartner. Läkemedelsindustrin, denna ”slumrande jätte” inom life scienceinnovationer, är en sådan möjlig partner.

Värdet av privata initiativ: fallet AstraZenecas BioVentureHub Att understödja innovationsdriven ekonomisk tillväxt kräver legala, institutionella och sociala förändringar, enligt Aghion och Roulet (2014). Staten kan tillföra finansiella resurser till företag inom life science-området men har betydande svårigheter att tillhandahålla den detaljerade expertis som behövs för att ta vetenskapligt lovande resultat från laboratorier till marknaden och in i klinik. När kapitaltillförsel inte assisteras av kvalificerad kommersiell, klinisk och regulatorisk kunskap så riskerar den problematik som Gilson (2003) diskuterar att uppstå: företag med låg tillväxtpotential övervärderas och i värsta fall uppstår en marknad där lågpresesterande entreprenörer kan erhålla medel för att bedriva sina projekt utan detaljerad kontroll av hur verksamheten bedrivs. Det är mot bakgrund mot dessa näringslivspolitiska svårigheter som AstraZenecas BioVentureHub ska förstås. AstraZeneca och inte minst dess Mölndals-site har ett imponerande track record inom läkemedelsutveckling. Deras mest kända läkemedel Losec, en magsårsmedicin som revolutionerade behandlingen av denna folksjukdom, gjorde dåvarande AstraHässle till Stockholmsbörsens draglok under stora delar av 198026

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

talet och 1990-talet. AstraZeneca är en internationell aktör med en fullskalig kompetens inom både drug discovery och drug development och besitter en stor erfarenhet av att introducera, marknadsföra och patentskydda sina produkter. AstraZeneca är med andra ord den perfekta partnern till statliga myndigheter med ett uppdrag att stödja och vidareutveckla innovationsdriven tillväxt. I de empiriska delarna av boken presenteras en studie av hur ett samarbetsprojekt mellan Astra Zeneca och ett antal life science-bolag, och med den statliga innovationsfrämjande myndigheten Vinnova som medfinansiär, utvecklades och etablerades som ett lovande och därefter framgångsrikt initiativ. Lärdomarna från denna studie pekar på värdet av att engagera aktörer med kvalificerad kompetens och inte minst med en praktisk erfarenhet av att omvandla vetenskap till kommersiella produkter med klinisk nytta. Innovationsdriven tillväxt är därmed inte endast en funktion av tillgång på finansiellt kapital utan är även betingad av förmågan att utnyttja den samlade kompetensen inom ett kunskapsområde.

Bokens upplägg Boken består av två delar, fördelade över sex kapitel utöver denna introduktion. Första delen, som innefattar kapitel 2 och 3, introducerar begreppet öppen innovation från litteraturen och pekar på det ökade intresset för att samarbeta över företags- och organisationsgränser. Denna tendens mot innovationssamarbeten är speciellt accentuerad i kunskapsintensiva och snabbrörliga industrier i vilka kunskap och kompetens utgör väsentliga produktionsfaktorer (Chesbrough, 2003). Den andra delen, som inkluderar kapitel 4, 5 och 6, presenterar det empiriska materialet från en longitudinell studie som genomfördes under perioden 2014–2017. Dessa kapitel redogör för hur AstraZeneca kom att vidareutveckla sin verksamhet genom att öppna en plattform, BioVentureHub, till vilken företag i utvecklingsfas eller med ett positivt kassaflöde verksamma inom life science-sektorn kan lokalisera sin verksamhet. Som studien visar så har satsningen varit framgångsrik, blivit medialt uppmärksammad samt även resulterat i ett antal olika spin-off-

K A P I TE L 1 Ö P P E N I N NOVAT I O N I ETT F ÖRÄ N D R AT I N NOVAT I O NS L ANDSKAP

projekt, vilka kortfattat belyses i kapitel 6. I det sista kapitlet, kapitel 7, sammanfattas studiens innehåll och bidrag och några av dess praktiska och teoretiska bidrag diskuteras. Studiens metodik och genomförande presenteras i bokens bilaga.

Slutsatser och sammanfattning En innovationsdriven ekonomi kräver statligt engagemang och en aktiv industripolitik men innebär också en risk att staten investerar offentliga medel i alltför lågeffektiva verksamheter med för låg praktisk, klinisk eller kommersiell nytta. Inom life science-innovationer är det dessutom inte nog att endast tillföra finanskapital då startups och mindre tillväxtföretag är i behov av att få stöd och assistans från kvalificerade affärspartner eller experter inom relevanta verksamhetsområden. Det universitetsbaserade inkubations- och science park-system som etablerats i Sverige efter 1993 har gjort ett betydande arbete i att göra akademiskt entreprenörskap mer accepterat och i att sänka trösklarna för de akademiska forskare som vill kommersialisera sina vetenskapliga upptäckter. Till dags dato har det emellertid varit svårare att engagera näringslivet i att assistera dessa tillväxtföretag i den senare utvecklingsfasen i vilken kliniskt kunnande och kommersiella hänsynstaganden är alltmer avgörande faktorer för långsiktig överlevnad och kommersiell framgång. Det är därför av stort intresse att multinationella läkemedelsbolag visar ett intresse för att bidra till att innovationssystemet inom life science blir mer marknadsorienterat.

Björn Remneland Wikhamn är docent och universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Alexander Styhre är fakultetsprofessor i organisation och management vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

ÖPPEN INNOVAT ION I EN NÄT VERKSBASERAD EKONOMI I en snabbt föränderlig miljö behöver företag och hela industrier etablera nya sätt att dela med sig av och få tillgång till kvalificerad kunskap och expertis. Begrepp som öppen innovation har introducerats för att understödja innovationssamarbeten. I den här boken presenteras en longitudinell studie av AstraZenecas BioVentureHub, ett initiativ med syfte att stödja svenska life science-bolag som behöver tillgång till kvalificerad kompetens inom bland annat kliniska prövningar, regulatoriska regelverk och kommersialisering. Studien pekar på värdet av industribaserade initiativ där stora etablerade företag kan möta innovativa tillväxtföretag, riskkapitalinvesterare och statliga finansiärer för samarbete och gemensam innovationskraft. Samtidigt visar studien vikten av att hantera legala och formella frågor på ett professionellt sätt. Att skapa nya innovationsplattformar kräver därmed såväl entreprenörskap och visionärt tänkande som praktisk ledningsoch administrationsförmåga.

är en serie vetenskapligt granskad forskningslitteratur, inriktad mot organisation, ledning och styrning. Böckerna fokuserar på centrala frågeställningar och riktar sig till forskare och studenter såväl som till praktiker.

Art.nr 39977

studentlitteratur.se