9789144126920

Page 1

A N CO N R RSHO E G E MIK

IA

R O O WOLF SUE C D A VIC G R S R CO N OGE R L E L P I O B DY C VIT T RD R AN A E BEA D V N DA R D H E O O PHIL G G J D C Y R E OWL RICHA SUE C AC E L L A A N WS U E C O W L E Y S RD A U D S D H GO RT LE OPE VIC GILBE BEAD ON GR IFFIT H L N I S A H R I P N DY C Y GE O VIC G MIKE A N D ER Eventuell undertitel V R D E D I D G AM BRA K CHAR OLFR I W R TIM B D Y E A L R N W O CO O SUE C SUE C A n na A n na sd ot t e r T D AV I T K a r lRKTa r l s s on JOHN JOHN E B L I FRÅN FORSKNING TILL KLASSRUMSPRAKTIK I A N G (R e d.) I L B E R T AC E LE SA U S BEAD WA L L B R A K I D D L I IAN G H P HON DE GERS F F I T HD W O L F R A M AND I E R K I G M A Y E R CO N AND F I T H L L AC GILB ER T Översättning: F A I R W G D R IAN SAN N DY D O D DA U A S E A KID VIC G L *** upplagan R D D B A D E I E D B A K PHIL SE DEBR S R GHOU I E R G B O L TIM D WO B I LL R DEBR A KIDD A R N CO R AM RS DD E I K G JOHN WOLF T A O R BR VIT E L A H D L D T I D B E JOHN T RIFFI C G A A KID L Y E ILBER L P D G O A N N C A A D I A N DY SAN W D DA R U O Y GR S G D C I N R V A E IDD ERV ARD R AM BRA K D F ARD G E L D D O O AD W VIC G CO N R SUE ON H H T M S I A R F E R IF E G OLF TIM E MIK AD W P D Y G R J O H N D AV I T T R O N C O DY ITH C DLE AN F A F E I B R PE PHIL Y G RS E DY C O D AND G N D I A O K A L R DEBR AC E R AM B IL L F L L GRIF O A W Y W D D A N R N CO N S U S A V I C G O D DA R D A I L B E R T T I M B IAN G OUSE H A N DY H G I E T R I L B F D A F M T TI Y G R I USE PHIL BE R ILBER D G R N E N A V A I O ER H G G I D R R TIM B R RICHA ERVE G VIT T D A R Redaktörer D Y RICHA JOHN OWLE ON C H E S R U D S R GE Wallace Leah Kirkman O D D AIsabella MIKE AM R F RI VIC G L KIDD D WO A A R R N B S DE CO GER M O R L E L N I C E O B L A H S AD ALL E GER IL BE

CA U L L BIL

MICK

S

U B ILL L

S R E T WA IX UL D PA Boktitel

ENGAGEMANG OCH MOTIVATION S R E T WA

M ICK UL DIX PA

DIX L U A P

B ILL

R E T A W MICK

S LUC A

PA U L

DIX

IX D L U PA

S

CA U L L BIL

S

CA U L L BIL

S

TER A W MICK

S


Originalets titel: Best of the Best: Engagement © Isabella Wallace, Leah Kirkman and Crown House Publishing Ltd 2018, Illustrations © David Bull 2018, pages 118–121 © Paul Dix 2018, pages 132–134 © Phil Beadle 2018. This translation of Best of the Best: Engagement is published by arrangement with Crown House Publishing Limited.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39984 ISBN 978-91-44-12692-0 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Johanna Holmberg Sakgranskning: Ann Pihlgren Formgivning, omslag och inlaga: Helena Jansson Formgivning Illustrationer: David Bull, Paul Dix s. 129, Phil Beadle s. 145 Printed by Interak, Poland 2019


INNEHÅLL

Förord till den svenska upplagan 5 Förord 7 Inledning 11 1 LÄRARNA – VÅR VIKTIGASTE RESURS 15

TIm brIghouse 2 TILLRÄTTAVISA RÄTT 23

bIll rogers 3 ATT BÖRJA NERIFRÅN 33

VIc goddard 4 ÄNDRA PÅ DIN UNDERVISNING, INTE PÅ ELEVERNA 45

sue coWley 5 FÖRVÄNTAN OM EXCELLENS 55

rIchard gerVer 6 SEX PÅ EN SKOLKVÄLL? 65

andy cope 7 ENGAGERA FÖRÄLDRAR MED RÄTT FRÅGOR 73

bIll lucas 8 K ÄNSLAN I KLASS RUMMET – FRÅN TRISTESS TILL TAGGAD FÖRVÄNTAN 83

Ian gIlberT

© S t u d e n t l i t t e r at u r

3


Inne håll

9 ATT BYGGA EN RELATION 95

susan Wallace 10 FLOW 101

andy grIffITh 11 KONSTEN ATT SE TILL ATT DET BLIR VIKTIGT 111

debr a KIdd 12 UTAN IDÉER DÖR UNDERVISNINGEN 121

conr ad Wolfr am 13 TOMBOLATEORIN 129

paul dIx 14 300 SÄTT ATT LÄRA SIG PÅ 137

John daVITT 15 ENGAGEMANG ÄR INTE EN FRÅGA , DET ÄR FRÅGAN 145

phIl beadle 16 GRUPPDISKUSSIONER SOM VERKT YG FÖR ATT NYANSERA , STRUKTURERA OCH FORMULERA TANK AR 155

mIKe gershon 17 GE LÄRANDET EN KNUFF I RÄTT RIKTNING 165

mIcK WaTers nästa steg … 177

4

© S t u d e n t l i t t e r at u r


KaPitel 3

ATT BÖRJA NERIFRÅN VIc goddard

33



VIC GODDARD är stolt över sitt ursprung i ett höghus­ område i södra london, men dras på grund av det med förbannelsen att vara Crystal Palace­supporter. Han har medverkat i skoldokumentärserien educating essex som visats på Channel 4 i Storbritannien. redan tidigt visste han att han ville bli lärare i idrott och hälsa, och efter att ha tagit examen i Chichester jobbade han på angmering School på sydkusten där han hade förmånen att få inspireras av två av de bästa idrotts­ lärare man kan tänka sig. i den vevan insåg Vic att han ville bli rektor och satte upp målen att bli rektor före 40 och komma ut på golfbanan före 50. Målmedvetet gick han sedan från tjänst till tjänst, alltid sorgsen över varje nytt far­ väl men fast besluten att ta nästa steg i karriären. Fyra år vid en skola i Cheam i england följdes av tre år på en internatio­ nell skola i Kairo, där han hade rollen som ämnesansvarig. tillbaka i Storbritannien jobbade Vic för första gången i en skolledningsgrupp och hade turen att samarbeta med den inspirerande rektorn Kevin Sadler. På fem år gick han från biträdande rektor till rektor på Passmores School (numera Passmores academy) i Harlow i östra england. Vic ser sig som privilegierad i rollen som rektor och känner sig hedrad varje dag av att föräldrar anförtror sina barns skol­ gång åt honom.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

35


vIC g o d d ard

sedan insåg jag att jag höll på att tappa trovärdigheten som undervisningsauktoritet eftersom jag har så få lektionstimmar. Vem var jag att uttala mig för en viss typ av pedagogik inför kollegor som undervisade mycket mer än jag varenda dag? Då utsåg vi ett antal pedagogiska ledare som fick särskilt ansvar för att utveckla undervisning och lärande på hela skolan. Dessa hämtades från olika ämnen och har olika bakgrund. Sedan dess har lärarna på Passmores kommit långt med att utveckla sina rutiner. De lärarledda lärgemenskaperna har varit en drivande kraft i förbättringsarbetet och skapat mycket större motivation än den kontinuerliga professionsutveckling som sker i skolledningens regi. Det är tydligt att medarbetare som har varit på skolan några år har fått en nytändning tack vare satsningen på att utveckla dialogen mellan lärarna. Dessa har nu fått ett forum där de kan dela med sig av sina erfarenheter när de testat något nytt, både framgångar och sådant som inte går riktigt som planerat. I samband med detta har vi även utvecklat vår webbplats för undervisning och lärande och gjort eleverna aktivt delaktiga i att utveckla klassrumsrutinerna. På skolans webbplats lägger vi ut bloggar från elever och lärare. Där finns även ”Passmores Buzz”, en sida där personalen berättar om särskilt lyckade lektioner. Att elever och lärare samarbetar om att utforma lektionerna – och framför allt om att använda tekniken för att förbättra lärupplevelsen, inte låta den ta över – har lett till en aktiv dialog som har varit både sporrande och motiverande. FÖR NÅGRA ÅR

36

© S t u d e n t l i t t e r at u r


att Bö r ja ne r IFrå n

LÄSTIPS Beadle, Phil (2010). How to teach. Carmarthen: Crown House Publishing. Berry, Jill (2016). Making the leap: moving from deputy to head. Carmarthen: Crown House Publishing. Christodoulou, Daisy (2016). Making good progress? The future of assessment for learning. Oxford: Oxford University Press. Hendrick, Carl (2017). What does this look like in the classroom? Bridging the gap between research and practice. Woodbridge: John Catt Educational. Myatt, Mary (2016). High challenge, low threat: how the best leaders find the balance. Woodbridge: John Catt Educational. O’Brien, Jarlath (2016). Don’t send him in tomorrow: shining a light on the marginalised, disenfranchised and forgotten children of today’s schools. Carmarthen: Independent Thinking Press. Pieper, Kenny (2016). Reading for pleasure: a passport to everywhere. Carmarthen: Independent Thinking Press. Smith, Jim (2017). The lazy teacher’s handbook: how your students learn more when you teach less. Carmarthen: Independent Thinking Press. Tierney, Stephen (2016). Liminal leadership: building bridges across the chaos … because we’re standing on the edge. Woodbridge: John Catt Educational.

PRAKTISKA STRATEGIER Kontinuerlig professionsutveckling är viktigt. Hur kan vi begära att eleverna engagerar sig i sitt lärande om inte vi lärare engagerar oss i vårt? Vic Goddard betonar vikten av att involvera lärare i deras egen professionsutveckling. Om man upplever att fortbild-

© S t u d e n t l i t t e r at u r

37


vIC g o d d ard

ning är något man ”utsätts” för och inte är personligt engagerad i det, får utvecklingssatsningarna knappast önskad effekt. Prova några av följande strategier för att engagera dina kollegor i en aktiv dialog om lärande och undervisning.

samarBete För att utveCkla undervIsnIngen

■ Tillsätt en grupp som får i uppgift att undersöka en viss aspekt av undervisningen och titta på hur den kan förbättras. Använd gärna den här enkla modellen i fem steg: 1. Gruppen träffas och kommer fram till vad som behöver åtgärdas (t.ex. elevuppförande, skolresultat bland pojkarna). 2. Gruppen läser in sig på och diskuterar nya teorier och tankegångar samt identifierar modeller och strategier som skulle kunna fungera på skolan. 3. Alla deltagarna i gruppen testar en eller flera av dessa i sitt eget klassrum minst tre gånger. 4. Deltagarna i gruppen berättar för varandra om sina resultat, drar slutsatser och planerar hur hela skolan ska gå vidare. 5. Gruppen låter resten av skolans personal ta del av erfarenheterna och rekommenderar ett tillvägagångssätt för hela skolan.

■ Skapa ett kollegialt hjälpsystem för att uppmuntra lärarna att diskutera problem och samarbeta. Ta fram ett särskilt schema som kan sättas upp i lärarrummet eller delas elektroniskt. Schemat ska bara visa veckodagarna och lektionstiderna. Där kan lärarna skriva upp när de skulle vilja ha hjälp under en

38

© S t u d e n t l i t t e r at u r


att Bö r ja ne r IFrå n

lektion, till exempel för att de behöver assistans med eller vill få återkoppling på någon ny teknik de vill testa. Om någon kollega inte undervisar vid den tiden och har tid att hjälpa till kan han eller hon skriva upp sig.

lÄrarledd utveCklIng

■ Det brukar finnas väldigt stor samlad kompetens och många idéer i personalgruppen på en skola. Det är en resurs man med fördel kan utnyttja i den löpande fortbildningen. Försök anordna ett fortbildningsevenemang där medarbetarna får besöka olika föredrag enligt ett roterande schema. I varje klassrum kan en ”föredragshållare” berätta om något användbart koncept för en mindre grupp. På given signal går alla grupperna vidare till nästa klassrum, och på det sättet fortsätter man tills alla deltagare har hört alla föredragen. Upplägget brukar fungera extra bra om deltagarna får en påse där de ska samla på sig konkreta föremål från föredragen (utöver alla de nya idéerna som de tar med sig). Föremålen kan till exempel vara en lista med tips, ett USB-minne med material, en stämpel, en bok eller något liknande. ■ Om hela personalen ska delta i en utbildning vid ett och samma tillfälle är det en bra idé att först undersöka vad medarbetarna helst vill att utbildningen ska ta upp. Du kan be dem att komma med förslag anonymt så att ingen behöver tveka att berätta om sina utvecklingsbehov. När du har fått in önskemålen försöker du hitta gemensamma nämnare och se till att den här värdefulla informationen används i planeringen av fortbildningssatsningar för hela skolan.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

39


vIC g o d d ard

dIalog mellan medarBetarna

■ Starta en ”bokklubb” där alla som vill läser och diskuterar texter som har med undervisning att göra. Personalen kan träffas för att diskutera tankegångarna i boken och berätta om tekniker de testat på sina egna lektioner. Kollegorna kan uppmanas att göra anteckningar i böckerna (kanske på post it-lappar), markera intressanta stycken och berätta om egna erfarenheter. De kommenterade exemplaren kan de sedan lämna i lärarrummet så att andra lärare kan bläddra i dem. ■ På möten där lärare samlas för att diskutera någon viktig fråga är det ofta bara de som är självsäkrast och mest framåt som kommer till tals. Föreslå att diskussionen ska föras skriftligen i stället och lägg fram stora pappersark där lärarna kan ”diskutera” sina åsikter och instämma med eller invända mot andras uttalanden. Be lärarna att gå runt i rummet och bidra med sina tankar och reaktioner i diskussionerna som växer fram på pappren. Det hela kan göras anonymt och är ett bra sätt att få höra allas åsikter. Metoden ökar också chansen till dialog mellan medarbetare som kanske inte ställer frågor till varandra i en traditionell diskussion där hela personalen deltar. ■ Skapa en anslagstavla (fysiskt eller elektroniskt) där lärarna kan sätta upp problem de stöter på i sin undervisning (t.ex. ”Jag lyckas inte få någon av tjejerna i min niondeklass att delta i diskussioner i klassrummet”). Tanken är att kollegorna ska ta en titt på anslagstavlan regelbundet och dela med sig av praktiska lösningar de själva använt sig av. Alltihop kan göras anonymt. Metoden är ett bra sätt att uppmuntra lärare att dela med sig av sina erfarenheter och prata om pedagogik. Att ha en särskild anslagstavla där alla kan dela med sig av

40

© S t u d e n t l i t t e r at u r


att Bö r ja ne r IFrå n

problem och lösningar sänder en viktig och lugnande signal till medarbetarna: problem och utmaningar är något vi alla stöter på emellanåt. Det kan vara en fördel om initiativet tas av någon i skolledningsgruppen som också undervisar!

tItta på varandras lektIoner

■ Uppmuntra dina kollegor att spela in sina lektioner. (Tänk på att det går att fånga lärandet och effekten av undervisningen på bild utan att läraren själv behöver synas!) Att se sig själv på film kan vara en riktig ögonöppnare. Inspelningar från lektioner kan användas på en mängd olika sätt, till exempel till följande: – att demonstrera olika tekniker via ett videobaserat TeachMeet – att utvärdera lektioner tillsammans med kollegor och planera kommande lektioner gemensamt – att utbyta idéer med andra skolor – att låta eleverna titta på filmklipp och be dem granska sitt eget lärbeteende – att skapa en lektionsbank som medarbetarna kan hitta på nätet (där lektionsplaneringen och återkoppling från kollegor kan läggas upp tillsammans med respektive video) – att berätta om verksamheten för föräldrar – att visa upp (och lyfta fram!) god praxis utan en observation som kan kännas dömande – att göra det möjligt att granska sina egna rutiner ingående så att man kan rikta fokus mot att förbättra specifika metoder i klassrummet. ■ Leta upp några medarbetare som vågar låta kollegorna analysera deras undervisning och ordna en filmkväll i

© S t u d e n t l i t t e r at u r

41


vIC g o d d ard

fortbildningens tecken. Bjud in medarbetarna att titta på filmklippen och diskutera dem utan att döma. Kanske kan du bjuda på popcorn och dela ut en frågelista till publiken för att styra dem i riktning mot analys i stället för bedömning. Det här är några exempel på ändamålsenliga frågor: – Vem jobbar hårdast – läraren eller eleverna? – Vilka nya saker lär sig eleverna här? – Hur gör läraren för att få eleverna engagerade? – Vad kan du säga om de frågor som läraren eller eleverna ställer? – Hur får läraren reda på vad eleverna förstår och inte? – Vad kan du säga om den återkoppling läraren ger?

42

© S t u d e n t l i t t e r at u r



Isabella Wallace och Leah Kirkman är bokens redaktörer.

ENGAGEMANG OCH MOTIVATION FRÅN FORSKNING TILL KLASSRUMSPRAKTIK

Läraryrket är känt för att vara ett yrke med ständig tidsbrist. Att hålla sig à jour med den pedagogiska forskningen kan därför kännas mer som en belastning än en hjälp. Engagemang och motivation: från forskning till klassrums­ praktik ingår i en serie om fyra böcker där forskningsrön översätts direkt till skolpraktik. Varje titel i serien behandlar ett eget tema och innehåller en samling korta och lättillgängliga texter från några av de mest inflytelserika rösterna på den internationella pedagogikscenen. I Engagemang och motivation: från forskning till klassrums­ praktik resonerar tongivande pedagoger kring vikten av motivation för elevers lärande. Mick Waters argumenterar exempelvis för ett belöningssystem som ger en försiktig knuff i rätt riktning, så kallad nudging. Susan Wallace lyfter läraren som viktig förebild för att skapa motivation hos eleverna. Paul Dix visar på sätt att fånga elevers nyfikenhet genom ett visst risktagande. I den här boken hittar du mängder av konkreta tips och råd på hur både lärare och elever kan bli engagerade och motiverade. Bokens korta och konkreta kapitel ger en bra ram för en strukturerad diskussion kolleger emellan.

Art.nr 39984

studentlitteratur.se

S


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.