Page 1

TRAPPA UPP DIN SVENSKA Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR


TRAPPA UPP DIN SVENSKA Elevpaket – Digitalt + Tryckt Trappa upp din svenska är en spännande nyhet för elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå via vuxenutbildningen. Läromedlet bygger på en tydlig modellering och lär eleverna att skriva texter i sex olika genrer: beskrivande, berättande, återgivande, argumenterande, förklarande och instruerande.

ELEVBOK Trappa upp din svenska fokuserar på sex olika textgenrer som eleverna får arbeta med utifrån cirkelmodellen. Med sin stöttande struktur ger Trappa upp din svenska eleverna en trygg guidning genom skrivuppgifter, läsförståelseövningar och muntliga aktiviteter.

DIGITALT LÄROMEDEL I det digitala läromedlet finns samtliga texter inlästa med textföljning. Genom de interaktiva uppgifterna övar eleverna på de ord och begrepp som finns i texterna. Här finns också hörförståelseövningar, genrespecifika ord och en resursbank där all grammatik finns samlad på en plats.

Interaktiv version av ­boken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova


Sonja Josefsson

Trappa upp din svenska Svenska som andraspr책k p책 grundl채ggande niv책


Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Henric Arfwidsson, Liza Greczanik Omslagsbild: Shutterstock Omslag: Johanna Szemenkar Remgard Grafisk form: Lennart Persson Grafisk Form Art.nr 39982 ISBN 978-91-44-12689-0 © 2019 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2019


INNEHÅLL 1. IDENTITET Kommunikation Utveckla språket genom läsning Skrivregler Beskrivande text Grammatikgenomgång: Tre ordklasser Studera en text Skriva tillsammans Skriva en egen text Vad har jag lärt mig?

2. I BERÄTTELSERNAS VÄRLD Att berätta något Läs en saga Karakteristiska drag för en berättande text Skriva tillsammans Skriva en egen text Vad har jag lärt mig?

3. PÅ RESANDE FOT Att söka fakta Vad är en återberättande text? Möt en återberättande text Karakteristiska drag för ett reportage Skriva tillsammans Skriva en egen text Vad har jag lärt mig?

4. SIKTA MOT STJÄRNORNA Att instruera Att läsa olika instruktioner Att följa instruktioner Karakteristiska drag i en instruerande text Hur man söker till Komvux Vad har jag lärt mig?

5. I POETERS SÄLLSKAP Lyrik – vad är det? Analysera olika dikter Skriva tillsammans Skriva egen dikt Vad har jag lärt mig?

6. ORDET ÄR DITT Berätta på olika sätt Mer om berättande texter Konsten att berätta Berätta tillsammans Att berätta en egen berättelse Vad har jag lärt mig?

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

8 10 12 15 16 19 25 27 28 29 30 32 36 40 43 44 45 46 48 49 50 54 57 58 59 60 62 63 64 65 71 73

7. SAMHÄLLET OCH VI Att förklara Mer om förklarande texter Skriva tillsammans Skriva egen text Vad har jag lärt mig idag?

8. RÄTT ELLER FEL Att ha rätt eller fel Att ha åsikter om något Om argumentation Skriva tillsammans Skriva ett eget tal Vad har jag lärt mig?

9. FLERA SPRÅK I ETT SAMHÄLLE Vad är en återberättande text? Åter igen … Skriva tillsammans Skriva egen text Vad har jag lärt mig?

10. SPRÅK I VARDAGEN Kommer du ihåg? Vad är en dialekt? Skriva tillsammans Skriva egen text Vad har jag lärt mig?

11. JAG TYCKER ATT … Att resonera Resonera om resonerande texter Skriva tillsammans Skriva egen text Vad har jag lärt mig?

74 76 78 91 92 92

12. HÄR OCH NU

94 96 98 105 108 110 110

13. RESURSBANK

Om vetenskapliga rapporter Hur skriver man en vetenskaplig rapport? Skriva tillsammans Skriva egen text Vad har jag lärt mig?

Verbens tempus Satsdelar Prov – Satsdelar

112 114 115 126 128 129 130 132 133 145 150 152 154 156 159 164 171 172 172 174 176 177 184 185 186 188 190 190 203 204 205 206 208 210 221 222 223 224 228 232 240

3


11. JAG TYCKER ATT … Det här kapitlet handlar om hur man resonerar, diskuterar och argumenterar. Här kommer du att • lära dig flera nya ord • läsa utdrag ur några böcker • träna på att diskutera och resonera • skriva en egen argumenterande text.

C E N T R A LT I N N E H Å L L • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. I det här kapitlet arbetar du med argumenterande texter. • Olika sätt att disponera, redigera, bearbeta och utveckla texter, till exempel att förtydliga, variera och precisera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad och tempus. Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband, slutsats och motsats kan formuleras. • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att identifiera överordnade idéer i form av nyckelord och att föra anteckningar.

188

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

189


11. JAG T YCKER AT T …

Fas 1. Bygga upp kunskap inom ämnesområdet

ATT RESONERA Du resonerar om många olika saker under en och samma dag. Du funderar kanske på vad du ska äta idag, vilka kläder du ska ha på dig eller om du ska träna efter skolan. Ibland resonerar du med dig själv, som i exemplen ovan och ibland resonerar du med andra till exempel din familj eller dina vänner. Men vad betyder egentligen ordet resonera?

Resonera med läraren 1. Vad vet du om resonerande texter? 2. Diskutera i klassen vilka delar en resonerande text måste ha.

Resonera tillsammans Nu ska du resonera och diskutera med din kompis om dina framtidsplaner. Vilket jobb skulle kunna vara ditt drömjobb? Varför? Vilka är jobbets positiva sidor? Finns det något negativt med det jobbet? Finns det några risker i det yrke som du har valt? Vilka?

Fas 2. Studera texter inom genren för att få förebilder

RESONERA OM RESONERANDE TEXTER Läs och analysera insändare Nu ska ni arbeta i mindre grupper. Hitta några insändare i tidningar och läs dem. Efter att ni har läst ska ni analysera texterna. Hitta några likheter mellan dessa texter. • Hur är språket i texterna? • Vad vill författarna till texterna förmedla? • Vad är syftet med texterna: att underhålla, roa, provocera, påverka eller debattera? Varför?

190

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

Resonera om skönlitteratur Skönlitteratur är ett begrepp som används när man pratar om texter och böcker som är fiktiva. Fiktion eller fiktiva texter är påhittade texter där författare oftast använder sin fantasi för att beskriva handlingen. En del fiktiva böcker innehåller olika resonemang och diskussioner. Det finns även böcker som är baserade på verkliga händelser som också kan innehålla en del diskussioner och resonemang. När man diskuterar saker med någon använder man sig av argument. I boken Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia, som handlar om Zlatan Ibrahimović, kan man på sidan 59 läsa hur Zlatan resonerar och diskuterar med sina kompisar. Boken är skriven av David Lagercrantz (Albert Bonniers Förlag, 2011). Läs texten nedan. Utdrag ur texten En av mina kompisar sa till mig: ”Zlatan, det är som Barca köpt en Ferrari och kör den som en Fiat.”, och jag tänkte, okej, det är ett bra argument. Guardiola har förvandlat mig till en enklare, sämre spelare. Hela laget förlorar på det. Så jag gick fram till honom. Det var på plan, på träningen, och jag var noga med en sak. Jag skulle inte bråka, och det sa jag till honom: ”Jag vill inte fightas. Jag vill inte ha krig. Jag vill bara diskutera.” Han nickade. Men kanske såg han lite rädd ut ändå, så jag upprepade mig: ”Om du tror att jag vill bråka, går jag härifrån. Jag vill bara snacka.” ”Bra! Jag gillar att tala med spelarna.” ”Lyssna!” fortsatte jag. ”Ni utnyttjar inte min kapacitet. Var det bara en målgörare ni ville ha, borde ni köpt Inzaghi eller någon. Jag behöver ytor, och vara fri. Jag kan inte bara springa upp och ner i djupled hela tiden. Jag väger nittioåtta kilo. Jag har inte den fysiken.” Han grubblade. Han grubblade alltid så in i helvete. ”Jag tror du kan spela så här.” ”Nej, då är det bättre att ni sätter mig på bänken. Med all respekt jag förstår dig, men du offrar mig för andra spelare. Det här går inte. Det är som ni köpt en Ferrari och kör den som en Fiat.”

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

191


11. JAG T YCKER AT T …

Resonera kring texten • Läs texten noga. • Vad handlar texten om? • Förklara följande ord: förvandlat, fightas, snacka, kapacitet, målgörare, springa upp och ner, grubblade. • På vilket sätt pratar Zlatan med sin tränare för att få uppmärksamhet från honom? • Zlatan försöker övertyga tränaren att han gör fel. Vad är det Zlatan vill? Vilka är hans argument för det? • I sista meningen säger Zlatan: ” Det är som ni köpt en Ferrari och kör den som en Fiat.” Vad menar han med det?

Fakta om författaren David Lagercrantz

David Lagercrantz är född 1962 i Solna. Han är en svensk journalist och författare som bland annat har skrivit boken Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia. Boken gavs ut år 2011. För att kunna skriva den tillbringade Lagercrantz många timmar i samtal med Zlatan. Boken blev en succé och såldes i 500 000 inbundna exemplar redan den första månaden. Den är översatt till över 30 språk. Lagercrantz har även skrivit andra böcker. Hans debutroman heter Göran Kropp 8000 plus och handlar om äventyraren Göran Kropp. Boken som heter Himmel över Everest utgavs året 2005 och handlar om tolv människor som omkom på Mount Everest 1996. Lästips Är du intresserad av böcker som handlar om kändisar eller som är skrivna av kändisar kan du till exempel läsa 16 rader av Petter Alexis Askergren som gavs ut år 2013. Petter är en känd hiphopmusiker. Hans bok handlar om hans musik och hur hans låtar blev till – men också om läsning och hur viktigt det är att inte ge upp. Titta på ett filmklipp Gå till YouTube och skriv in ”en spelare försökte bryta mitt ben” i sökrutan. I klippet kan ni ta del av hur Zlatan resonerar inför en match.

192

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

Att resonera genom att debattera När man diskuterar olika åsikter använder man sig av olika påståenden. Man har åsikter om allt möjligt, till exempel vad som är rätt eller fel. Dessa påståenden eller åsikter kallas för teser. I övningen nedan ska du träna på att debattera för och emot vissa påståenden. Muntlig övning Välj ett ämne som ni ska diskutera i grupper. Ni ska arbeta i parallella grupper där er grupp ska argumentera för det ämne ni har valt och en annan grupp ska argumentera emot. Nedan finns olika ämnesförslag. Varje förslag är en tes, ett påstående eller en åsikt. Ämnesförslag • Sluta använda Facebook! • Höj elevernas studiebidrag! • Förbjud all spritförsäljning! • Sverige bör gå ur EU! • Inför euro som valuta i Sverige! • Skolan är för slapp idag. Höj kraven på kunskap och ordning i skolan! • Skolan är för stressig idag. Sänk kraven på eleverna!

Inför euro som valuta i Sverige?

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

193


11. JAG T YCKER AT T …

Kommer du ihåg? En tes En tes är ett påstående, en åsikt eller en tanke. Några exempel på olika teser kan vara: • Jag tycker att man borde förbjuda användning av mobiltelefoner i skolan. • Jag anser att man borde stänga av mobiltelefonen när man är i skolan. • Jag tror att barn skulle må bättre om de inte fick använda mobilen i skolan.

Argument Argument är ett slags bevis, skäl, orsak eller grund till din tes. Om du ska kunna övertyga någon att din tes är ”rätt” ska du använda dig av minst tre olika argument. För att hitta argument ska du ställa frågan ”varför?” till din tes. Exempel: Varför ska man förbjuda eleverna att använda mobil i skolan? Exempel Tes: Jag tycker att man borde förbjuda eleverna att använda mobil i skolan! Argument 1: För att man blir okoncentrerad på lektionerna. Argument 2: För att man stör andra om telefonen ringer eller vibrerar. Argument 3: För att man kan missa viktig information om man till exempel tittar på skärmen och kollar om man har fått sms.

Motargument När du resonerar med andra människor kan det hända att de har andra åsikter än du. Detta kallas för motargument. Här är ett exempel: Tes: Jag tycker att man borde förbjuda eleverna att använda mobil i skolan! Argument 1: För att man blir okoncentrerad på lektionerna. Argument 2: För att man stör andra om telefonen ringer eller vibrerar. Argument 3: För att man kan missa viktig information om man till exempel tittar på skärmen och kollar om man har fått sms. Motargument: Några menar att man kan stänga av telefonen under lektionstid och då stör man inte.

194

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

Motbevis Nu ska du bemöta motargumentet på ett bra sätt så att dina argument känns som starkare och mer ”rätt”. Då svarar du så här: Några menar att man kan stänga av telefonen under lektionstid och då stör man inte men långt ifrån alla klarar av att hålla telefonen avstängd. Dessutom finns det alltid någon som glömmer att stänga av telefonen. Därför tycker jag att man borde förbjuda mobiler i skolan helt och hållet.

Vässa dina argument Om du vill förstärka dina argument kan du använda dig av en pålitlig källa. En pålitlig källa kan vara forskning i ämnet, statistik eller liknande. Elever och mobiltelefoner Hitta en eller flera tidningsartiklar som handlar om elever och mobilanvändning. Du kan prova att söka på ”elever och mobilanvändning” på google.se. Läs några artiklar och diskutera i klassen. Hittar ni en artikel som innehåller något påstående och några argument?

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

195


11. JAG T YCKER AT T …

Källhänvisning När du använder dig av en eller flera källor ska du hänvisa till dem. Hänvisa betyder just att berätta att det är någon annan som har skrivit eller sagt något. Hur hänvisar man till en källa? Vad ska man ha med i en källhänvisning? En källhänvisning består av fyra saker. Du ska ha med författarens namn, datum när källan är skriven, vad boken eller artikeln heter samt varifrån texten är hämtad eller vem som står bakom den (i vilken tidning den finns eller vilket bokförlag som har givit ut boken). Fyra punkter i en källa 1. Namn på personen som skrev källan 2. Datum när den är skriven 3. Titel – namnet på boken eller rubriken i en tidning 4. Bokförlagets eller tidningens namn

Diskutera källorna Hitta minst tre tidningsartiklar på nätet och skriv ner källan till artiklarna. Diskutera i klassen vilka källor ni tror mest på. Vilka är de så kallade pålitliga källorna och varför?

Debattera För att få inspiration till hur man framför sina åsikter i en debatt ska du titta på ett elevexempel. Gå till YouTube och skriv ”debatt mobil möllevångsskolan” i sökrutan. Titta på klippet.

Diskutera filmen 1. Vad handlar debatten om? 2. Hittar ni några starka argument? 3. Hittar ni något motargument? 4. Hur avslutas debatten?

196

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

Argumenterande text

Förbjud mobiltelefoner i skolan! Mobiltelefonerna hänger med oss överallt, på lektionerna, när vi cyklar – till och med i bastun! För några dagar sedan var jag på bio och såg en film. Under filmens gång använde några i publiken sina mobiler. En kille som satt framför mig uppdaterade sin status på Facebook och tjejen bredvid tog en selfiebild och lade ut den på Instagram. Vart är vi på väg undrar jag? Den frågan väcktes när jag läste en artikel som heter ”Ungdomar har svårt att fokusera” av Sonja Josefsson, (SJ-Nyheter, 170925). I artikeln kan man läsa att ungdomar använder sina mobiler dagligen. De använder mobiler även under lektionstid. Lärarna i denna artikel anser att det är ett problem, eftersom eleverna inte lämnar in sina uppgifter i tid, och betygen sjunker mer och mer. Josefsson har intervjuat några lärare som uttrycker en oro över hur dagens ungdomar störs av mobiltelefoner. Lärarna menar också att man borde förbjuda mobiltelefoner i skolan. Jag håller med Josefsson och tycker själv att mobilanvändandet är ett problem idag. Därför tycker jag att man borde förbjuda telefonerna åtminstone i skolan. Du undrar säkert varför. För det första är du okoncentrerad på lektionerna om telefonen ringer. När du har din telefon i fickan eller i väskan kan det hända att telefonen ringer medan läraren berättar något viktigt. Även om du stänger av telefonen kommer du att tänka på att det har ringt. Då blir du okoncentrerad på lektionen. För det andra stör man andra om telefonen ringer eller vibrerar. Om du är mitt i en uppgift och försöker läsa något kan du höra att din kompis telefon ringer eller vibrerar. På det viset stör du de som sitter i samma rum. Sist men inte minst kan man missa viktig information om man till exempel tittar på skärmen och tittar om man har fått sms. Det handlar om sekunder men ett sms eller en tanke på telefonen stör ditt fokus. Många gånger är telefonerna programmerade med en sms-signal som ljuder två gånger. Då kommer du att tänka på vem som skickade sms:et och vad som står i det. Vissa tycker att man kan stänga av ljudet på telefonen under lektionstid och då stör man inte. Men så enkelt är det inte! Om telefonen ligger på bordet under lektionen finns det en risk att man får någon uppdatering, ett meddelande, en notis eller ett sms ändå. Skärmen tänds och du ser meddelandet en kort stund. Du flyttar din blick till mobilen och då störs din uppmärksamhet. Därför menar jag att vi ska förbjuda mobiler i skolan! Du kan använda din mobiltelefon på fritiden istället. Använd lektionerna till något nyttigt, det vill säga att lära dig saker. Då har du en större chans att få bättre betyg i skolan. Du kommer inte att känna ångest om du vet vad du ska göra och om du inte har missat information från lärarna. Och du mår bäst när du lägger fokus på rätt saker i skolan. Katarina Altenius

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

197


11. JAG T YCKER AT T …

Karakteristiska drag i argumenterande eller resonerande texter Struktur

Bygg upp din argumentation genom att ha en bra inledning. Du måste ta ställning i argumenterande texter. Du behöver ha en tydlig tes (påstående eller åsikt). I din argumenterande text ska du ha minst tre olika argument, ett motargument, ett motbevis (det vill säga ett bevis för att motargumentet inte håller) och en avslutning. Dina argument kan du stärka genom att använda en eller flera källor, till exempel statistik, fakta och forskning. Andra källor

Om du använder dig av andra källor måste du referera till dem. Det betyder att du ska ange personens namn (den som har sagt eller skrivit något), datum (när texten är skriven), källans titel eller rubrik (namn på boken, artikelns rubrik osv.) och var någonstans källan är skriven (tidningens namn, en länk till en webbsida, ett bokförlag som har gett ut boken eller liknande). Några språkliga drag

I en argumenterande text använder man sig av minst tre olika argument för att övertyga läsaren att du har rätt. I det sammanhanget brukar man använda sig av ord som signalerar om en uppräkning av något: för det första, för det andra, till slut. Andra ord som förekommer i sådana texter eller tal är orden dessutom, därför, emellertid. Grammatik

Tempus som används i argumenterande texter eller tal är ofta presens. Då den här typen av text ofta innehåller uppmaningar är det inte ovanligt att verben står i imperativ. Läs mer om presens och imperativ i grammatikdelen i den här boken. Stilfigurer

Förutom argument brukar man använda sig av olika sorters stilfigurer i argumenterande texter. Stilfigurer används för att påverka andra med hjälp av språket. Några typiska stilfigurer i argumenterande texter är retoriska frågor, känsloladdat språk, överdrifter och upprepningar.

198

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

1. Ta reda på vilka olika stilfigurer som finns och diskutera sedan i klassen. 2. Vad är en retorisk fråga? Ge exempel. 3. Ge exempel på känsloladdat språk. 4. Ge exempel på en överdrift. 5. Vad betyder stilfiguren upprepning? Ge exempel.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

199


11. JAG T YCKER AT T …

Faktablad Fyll i faktabladet med expertord genom att analysera texten Förbjud mobiltelefoner i skolan!. 1. Vilken påstående eller åsikt har texten? (tes)

2. Hur börjar texten? (inledning)

3. Vilka argument nämns i texten? (argument)

4. Vilket är motargumentet i texten? Finns det något motbevis i texten? (motargument och motbevis)

5. Finns det någon stilfigur i texten? (stilfigurer)

6. Hur avslutas texten? (avslutning)

200

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

Resonera kring filmen Ondskan Du ska titta på filmen Ondskan. Ondskan är ett svenskt drama som är regisserat av Mikael Håfström. Filmen är baserad på Jan Guillous bok med samma namn. Handlingen utspelar sig på slutet av 1950-talet och handlar om Erik Ponti. Erik bor med sin mor men också med sin styvfar som misshandlar honom. Dessutom kommer Erik i konflikt med några skolkamrater på en internatskola där han själv studerar.

Analysera filmen När du har sett filmen ska du analysera den tillsammans med läraren. • Vem är huvudpersonen? Hur är han eller hon? • Vilka är bipersonerna? Hur är de gestaltade? • I vilken miljö utspelar sig filmen? • Vad handlar filmen om i första hand?

Erik Ponti i Ondskan, spelad av Andreas Wilson.

Fördjupningsuppgift – debattera Nu ska klassen delas upp i två debattgrupper. Temat för debatten är rökning. Den ena gruppen ska argumentera mot rökning och den andra för rökning.

Hur gick debatten? Diskutera i klassen hur debatten gick. Var tesen tydlig? Kommer ni ihåg vilka argument som användes? Nämn dem igen. Fanns det starka motargument? Vilka? Fanns det något motbevis? Vilket? Har man använt sig av någon källa för att stärka sina argument? Vilken källa i så fall?

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

201


11. JAG T YCKER AT T …

Vad betyder orden? resonerar utdrag till sist undrar just funderat insändare skönlitteratur fiktion påhittade fantasi handlingen baserade på verkliga händelser innehålla argument journalist succé inbundna äventyraren omkom kändisar inspirationskälla påståenden debattera tes mobilanvändning

202

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

SKRIVA TILLSAMMANS Sluta aga barn! Vi lever i Sverige där det är förbjudet att slå (aga) sina barn men så är det inte i hela världen. Många barn far illa och blir slagna av sina föräldrar, av sina kompisar eller av främmande människor. Istället för att resonera finns det de som tar till våld och ger barnet en örfil eller två! Ni ska arbeta i små grupper. Varje grupp ska skriva en egen argumenterande text. Tesen är given i rubriken men det är fritt fram att forma argumentationen som ni vill.

Fas 3. Skriva en gemensam text – modellera Ordförklaringar att fara illa – att bli slagen eller misshandlad främmande – okända, obekanta att ta till våld – att slå eller att misshandla att forma – att framställa, att ge en form åt eller att skapa

Skriv en gemensam argumenterande text Du ska nu tillsammans med några kompisar skriva en argumenterande text. Du ska argumentera mot aga. Börja med att planera den argumenterande texten. • Vad är tesen? • Vilka tre argument ska ni använda er av? • Vad är motargumentet? • Vad är motbeviset? • Vilka stilfigurer ska ni använda er av? • Hur slutar texten? Planera textens disposition genom att rita en tankekarta. När ni är klara ska ni byta text med en annan grupp. Diskutera sedan textens delar i helklass, samt textens innehåll, syfte och struktur.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

203


11. JAG T YCKER AT T …

Fas 4. Skriva en egen text

SKRIVA EGEN TEXT Nu är det dags att skriva en egen argumenterande eller resonerande text. Ämnesförslag • Sluta använda Facebook! • Höj elevernas studiebidrag! • Förbjud all spritförsäljning! • Sverige bör gå ut ur EU! • Införa euro som valuta i Sverige! • Skolan är för slapp idag. Höj kraven på kunskap och ordning i skolan! • Skolan är för stressig idag. Sänk kraven på eleverna! Välj ett av de förslagen eller skapa en egen tes för att skriva din text.

Kamratrespons När du är klar med din text ska du samarbeta med en klasskamrat. Ni ska byta era beskrivande texter med varandra, läsa igenom dem och ge varandra respons. Det ni ska tänka på när ni ger respons är följande: • Har texten en bra tes? • Finns alla steg i en argumenterande text med? • Finns det något motargument i texten? • Finns det några stilfigurer presenterade? • Förekommer källor i texten? • Har texten en tydlig avslutning?

204

T R A P PA U P P D I N S V E N S K A


11. JAG T YCKER AT T …

VAD HAR JAG LÄRT MIG? Självskattning Du ska skriva två saker som var bra och en sak som du vill förbättra eller förändra i ditt arbete med argumenterande/ resonerande texter. Två bra saker kallas ”Two stars” och saken som du vill förändra kallas ”One wish”. Two stars

1 2 One wish

3

Resonera med läraren Ta reda på hur det gick med dina uppgifter. Skriv ner några frågor som du vill ställa till läraren och be läraren om respons. Be läraren berätta för dig hur du ska utveckla ditt skrivande.

Dagens ordspråk

Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

205


Trappa upp din svenska Svenska som andraspråk på grundläggande nivå Trappa upp din svenska vänder sig framförallt till elever som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Läromedlets struktur lämpar sig för undervisning i grupper med kontinuerligt intag. Trappa upp din svenska lär eleverna att skriva texter i sex olika genrer: beskrivande, berättande, återgivande, argumenterande, förklarande och instruerande. Med sin stöttande struktur ger läromedlet eleverna en trygg guidning genom skrivuppgifter, läsförståelseövningar och muntliga aktiviteter. Trappa upp din svenska har en nära koppling till kursinnehåll och kunskapskrav och innehåller uppgifter som motiverar och engagerar. Varje kapitel är en process som stegvis lotsar eleverna genom arbetet med en genre – där målet är att eleverna självständigt ska producera egna texter. Kortfattat innebär det att eleverna alltid är väl förberedda innan de släpps fria att skriva på egen hand. En viktig utgångspunkt i Trappa upp din svenska är det formativa arbetssättet som bland annat innebär att eleverna tillsammans med läraren och andra elever kontinuerligt får respons på hur texterna kan göras bättre och hur språket kan utvecklas. Kamratrespons är ett återkommande inslag. Varje kapitel avslutas med en enklare uppbyggd självskattning. I boken ingår en digital del som innehåller uppgifter för eleven att arbeta med. I den digitala delen finns bland annat inlästa texter, ordkunskapsövningar och läsförståelseövningar. Till läromedlet hör även ett lärarmaterial.

Art.nr 39982

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144126890  

9789144126890  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded