Ordbildning från grunden
Boken vänder sig till studerande i svenska som främmande språk/ andraspråk. Här behandlas svenskans möjligheter att bilda nya ord genom sammansättningar och avledningar med prefix och/ eller suffix. Först presenteras regler och en mängd tydliga exempel. Därefter följer övningar av varierande slag och svårighetsgrad. Genom att boken har facit till de flesta övningar kan den användas för självstudier, men den är i första hand avsedd för lärarledd undervisning.
| Ordbildning från grunden
Hur sätter man samman nya ord i svenskan? Heter det järnvägstation eller järnvägsstation, skattavdrag eller skatteavdrag? Vad betyder prefixen be- i betvivla och för- i förtala? Vilka är de vanligaste nekande prefixen? Vilken betydelse har suffixet -bar i adjektivet bärbar? Vilken är den latinska motsvarigheten till -bar? Hur används suffixet -is i ord som godis eller brådis? Finns det manliga och kvinnliga suffix? Dessa och många fler frågor besvaras i Ordbildning från grunden.
Anna Hallström Urban Östberg
Anna Hallström och Urban Östberg är båda verksamma vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Tidigare har de bl.a. givit ut Grammatik från grunden.
Wortbildung
formazione delle parole
word formation
Ordbildning från grunden sõnamoodustus
Ordbildning i svenska språket – med övningar och facit
formation des mots
Anna Hallström Urban Östberg
słowotwórstwo
sananmuodostus
Art.nr 39959-01
studentlitteratur.se
978-91-44-12650-0_cover.indd 1,3
woordvorming
formación de palabras
tvoření slov 2018-04-24 14:26
Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Henric Arfwidsson Grafisk form: Lennart Persson Foto baksidan: Pär Hallström Art.nr: 39959 ISBN 978-91-44-12650-0 © 2018 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2018
978-91-44-12650-0_book.indd 2
2018-04-24 14:24
Innehåll Förord 4 Inledning 6 Sammansättningar 8 Sammansatta substantiv 9 Sammansatta verb 24 Sammansatta adjektiv 25
Prefix 27 Nordiska och tyska prefix 27 Obetonade prefix 27 Betonade prefix 30 Latinska och grekiska prefix 42 Nekande prefix 45
Suffix 51 Adjektivsuffix 51 Particip av verb 70 Nekande suffix 77 Verbsuffix 82 Substantivsuffix 89 Personbeteckningar 105
Blandade övningar 119 Adjektiv 119 Substantiv 136 Andra typer av verbalsubstantiv 142 Verb 148
Facit 159 Register 183 Litteratur 185
978-91-44-12650-0_book.indd 3
2018-04-24 14:24
Förord
Förord Det finns föreställningar om att vissa språk, till exempel engelskan, skulle ha ett större och rikare ordförråd än andra som franskan eller svenskan. En del tror sig också kunna fastställa det exakta antalet ord i ett språk med utgångspunkt från den tjockaste eller mest omfattande ordboken. Då måste man hålla i minnet att alla ordböcker bygger på urvalsprinciper: man tar med det moderna, centrala ordförrådet i språket och utelämnar annat eller man väljer endast särskilda delar av ordförrådet som idiom, slang, medicinskt eller tekniskt fackspråk, dialekter, medeltidsspråket eller dylikt. I själva verket finns det inga ”ordfattiga” språk och det är omöjligt att räkna orden och fastställa en viss siffra (om man inte väljer ett avgränsat textmaterial, exempelvis Astrid Lindgrens böcker eller psalmboken). Vidare kan språk inte rangordnas efter hur rikt ordförråd man har, men man kan konstatera att exempelvis svenskan har ett mer varierat och utbyggt ordförråd när det gäller betydelsefält som släktskapsord (sv. mormor/farmor = eng. grandmother; sv. moster/faster = eng. aunt osv.) eller placeraverb (sv. sätta, ställa, lägga, stoppa = eng. put) i jämförelse med engelskan. I andra fall kan det råda omvända förhållanden. Antalet ord är snarast oändligt och detsamma gäller för alla språk. Ett kännetecken för ett levande språk är att nya ord ständigt tillkommer (och andra försvinner, blir ovanliga eller föråldrade i de flesta kontexter). I svenskan sker – och har alltid skett – en sådan förändring eller utveckling av språket. Nya ord och fraser skapas genom inhemsk ordbildning (exmpelvis göra en pudel/pudla, spela allan, friggebod). Andra lånas in – ofta i något anpassad form – från bl.a. engelska, tyska, franska, grekiska och latin (som eng. trainee eller spoilar, fr. butik/boutique). De vanligaste sätten att bilda nya ord i svenskan är genom sammansättning (sammanfogning av två eller fler självständiga ord/rotmorfem: åtgärd + paket = åtgärdspaket) eller genom avledning, dvs. man lägger till prefix eller suffix till ett ord: oflyt; landskap/kontorslandskap). Möjligheterna till att skapa nya sammansättningar är i svenskan så gott som oändliga, liksom i alla de övriga germanska språken (utom engelska, där en sammansättning många gånger motsvaras av ett flerordsuttryck: sv. favoritbok = eng. favourite book).
4
978-91-44-12650-0_book.indd 4
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Förord
Många sammansättningar är genomskinliga, dvs. lättbegripliga för alla som förstår de ord som ingår i dem: svenskkurs, vägskylt eller ljusgrön. En sammansättning som exempelvis jordgubbe är däremot ogenomskinlig, vilket innebär att man inte kan förstå att det rör sig om ett bär även om man känner till innebörden av substantiven jord och gubbe. Ordbildning från grunden presenterar typiska och frekventa ordbildningsmönster i svenskan: sammansättningar och avledningar med prefix och/eller suffix. Vi skiljer mellan nordisk-germanska och grekisk-latinska ordled. Först ges tydliga regler och en mängd belysande exempel. Därefter kommer systematiska övningar av olika svårighetsgrad, de första normalt lättast. (De sista övningarna kan vara relativt svåra och kräva hjälp från lärare eller ordbok.) Boken är en grundligt reviderad och utökad version av Anna Hallströms Öva ordbildning, tidigare utgiven på annat förlag. Vi använder huvudsakligen ett modernt och varierat ordförråd, men i de sista övningarna i varje avsnitt förekommer även ett mer avancerat ord- och frasförråd. Boken kan med fördel användas i lärarledd undervisning i svenska som andraspråk – gärna i samband med genomgångar av grammatik. Eftersom samtliga övningar är försedda med facit kan den även lämpa sig för självstudier. I viss mån ansluter boken till vår tidigare utgivna Grammatik från grunden. För den som efter att ha gått igenom Ordbildning från grunden vill ha ytterligare – och mer avancerade – övningar inom området rekommenderar vi vår Svår grammatik och ordbildning, som bland annat tar upp särskilt komplicerade sammansättningar och säroch sammanskrivning av ord. Stockholm i mars 2018 Anna Hallström Urban Östberg
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 5
5
2018-04-24 14:24
Inledning
Inledning Ordförrådet i svenskan förändras och utökas, liksom i alla levande språk. Vissa ord försvinner, blir ovanliga eller betraktas som ålderdomliga samtidigt som andra kommer till genom nybildning eller inlån. Nya ord som införs fullt färdiga genom lån från ett annat språk kallas lånord, till exempel internet, sneaker (från engelskan), baguette (från franskan) och sushi, emoji (från japanskan). Idag kommer de flesta lånord från engelskan. Så småningom kan böjning och uttal anpassas till det genuint svenska så att de inte uppfattas som lånord längre, till exempel jobb, tejp eller mejla. Ett vanligt och viktigt sätt att bilda nya ord av dem som redan finns är sammansättning (till exempel ett språk + en lärare = en språklärare, en stad + en del = en stadsdel). En sammansättning består vanligen av två eller flera självständiga ord, s. k. rötter eller rotmorfem. Svenskan har mycket stora möjligheter att bilda sammansättningar (i jämförelse med exempelvis engelskan). Ett annat sätt att skapa nya ord är avledning. Vid avledning lägger man till ändelser (suffix eller efterleder), förleder (prefix) eller både och (till exempel lycka +lig = lycklig, o+lycka = olycka, o+tack+sam =otacksam). Suffixet bestämmer vilken ordklass, till exempel substantiv eller verb, som avledningen tillhör.
6
978-91-44-12650-0_book.indd 6
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Inledning
Sammansättning
Avledning
rot foge-s rot
prefix rot
bok hylla
o vän lig (adjektiv)
stad s del
miss förstå
suffix
(verb)
ung dom (substantiv)
En kombination av avledning och sammansättning finns också, till exempel rödrandig till röd + rand, blåögd till blå + ögon.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 7
7
2018-04-24 14:24
Prefix
Prefix Nordiska och tyska prefix Obetonade prefix bea) bespruta spruta på något
besvara svara på något betvivla tvivla på något belysa lysa på någon eller något Be- är transitiverande, dvs. gör att verbet kan ha ett direkt objekt utan en preposition (till exempel besvara en fråga i stället för svara på en fråga). De båda verben (med eller utan be-) konstrueras olika: bespruta en åker med gift = spruta gift på en åker. b) beväpna
förse med vapen
bemanna förse med manskap (personal) beslöja
förse med en slöja; dölja
Be- betyder ibland förse med.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 27
27
2018-04-24 14:24
Prefix
c) befria
göra fri
berika
göra rik (abstrakt betydelse)
beveka
göra vek (mjuka upp; övertala)
Be- betyder ibland göra, förvandla till. d) bestraffa straffa
Be- har ibland ingen egentlig betydelse utan ger en stilistisk skillnad. (Bestraffa är något mer formellt än straffa.) e) betala, betyda, betona
I många verb lånade från tyskan har be- ingen särskild betydelse på svenska.
föra) förarga
förminska
göra arg göra mindre
förbättra göra bättre förfalska
göra falsk
försämra
göra sämre
förenkla
göra enklare
förnya
göra ny(are)
För- är lånat från tyskan och betyder ibland göra någon/något + rotmorfemets (vanligen ett adjektiv) betydelse. För- bildar verb av adjektiv och ibland även av verb. Prefixet är vanligt och produktivt, dvs. nya ord kan bildas efter samma mönster.
28
978-91-44-12650-0_book.indd 28
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
b) försilvra
förse med silver
förgylla
förse med guld
förtenna
förse med (överdra med) tenn
För- betyder ibland förse något/någon med + rotmorfemets betydelse. Prefixet läggs vanligen till substantiv som anger metall. c) förfalla falla sönder
förgöra göra slut på förblöda
blöda så man dör
förtala tala illa om För- betyder ibland försvagning, försämring eller slut. d) föräta sig
äta för mycket
försäga sig
säga för mycket
förläsa sig
läsa för mycket
försova sig
sova för länge
För- betyder ibland i alltför hög grad, för mycket. e) förhöra, förstå, försöka, förlåta
I många verb lånade från tyskan har för- ingen särskild betydelse på svenska.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 29
29
2018-04-24 14:24
Prefix
Betonade prefix ana) anropa ropa på någon
anklaga klaga på någon An- är lånat från tyskan och motsvarar ibland svenskans preposition på. b) ankomma komma fram
An- kan uttrycka riktning. c) anordna ordna
anskaffa skaffa An- har ibland ingen egentlig betydelse utan ger endast en stilistisk skillnad. (Anskaffa är exempelvis något mer formellt än skaffa.) d) anfalla, anmärka, använda, angelägen, en anhängare
I många ord lånade från tyskan har an- ingen särskild betydelse på svenska.
avavfrosta
befria från frost (om kyl och frys)
avstressa
befria från stress, ta bort stress från
avromantisera
ta bort romantik från
avdramatisera
ta bort dramatik från
Av- betyder ibland (bort) från.
30
978-91-44-12650-0_book.indd 30
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
ererinra, erkänna, ersätta I många verb lånade från tyskan har er- ingen särskild betydelse på svenska.
förförkontroll förspel förarbeta föranmälan förord Som betonat prefix betecknar för- något som ligger före i tiden. För något som ligger efter i tiden används prefixet efter- (efterkontroll, efterspel, efterarbete, efteranmälan, efterord). Det latinska prefix som ofta motsvarar för- är pre- (förhistorisk/prehistorisk).
samsammansamtycka tycka samma sak samtid
samma tid (speciellt om vår egen tid)
sambo
någon som bor (lever) tillsammans med någon
sammanbinda binda samman
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 31
31
2018-04-24 14:24
Prefix
sammanfoga
foga samman (ihop)
Sam- uttrycker samhörighet och betyder samman, tillsammans eller samma. Motsatsen till sam- är ibland sär- som betyder åtskild (sambo – särbo; sambeskattning – särbeskattning).
undundanundfly fly undan undvika vika undan undangömma gömma undan undanröja
avlägsna, gömma undan
Und(an)- betyder (bort) från.
återåteranvända använda på nytt återkomma
komma på nytt (igen, tillbaka)
återses
ses (träffas) på nytt
återgå
gå (komma) tillbaka
återträff
en träff på nytt (igen)
Åter- betyder på nytt (igen) eller tillbaka.
32
978-91-44-12650-0_book.indd 32
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
överöverdriva, överleva, översätta I många ord lånade från tyskan har över- ingen särskild betydelse på svenska. Ibland är över- förstärkande och betyder mycket eller särskilt: överintelligent, överbegåvad, överkänslig. Prefixet kan också uttrycka en högre ställning: överläkare, statsöverhuvud (kung eller president), överbefälhavare (högsta chefen för det militära). Över- är ibland motsatsen till under- och uttrycker läge eller riktning: överkropp/ underkropp, överarm/underarm, överklass/underklass.
14 Vad betyder orden? Exempel: anropa
ropa på
1. besvara
2. ankomma
3. föräta sig
4. fördyra
5. förstärka
6. beväpna
7. förverkliga
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 33
33
2018-04-24 14:24
Prefix
8. betvivla
9. förfalska
10. bespruta
11. befria
12. förvärra
13. anordna
14. undkomma
15. samarbeta
16. vitaminberika
17. försena
18. avmagnetisera
19. återköp
20. förhistorisk
21. förbeställa
15 Översätt verben till vänster till ditt eget språk. Du har hjälp av de svenska synonymerna.
Din översättning 1. ankomma
Synonym
komma fram till, anlända till
bekomma beröra, göra intryck på, bekymra
34
978-91-44-12650-0_book.indd 34
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
undkomma komma undan, rädda sig undan 2. anhålla
begära, be om
avhålla
hindra, låta bli
behålla
ha kvar
erhålla
få
3. bekänna
erkänna
tala om, tillstå, erkänna medge
4. anropa
ropa till, ropa på
5. anklaga
klandra, beskylla
beklaga 6. besvara
försvara 7. anvisa
vara ledsen över; kondolera (beklaga sorgen) svara på ta i försvar, föra någons talan utpeka, visa på
avvisa
visa bort, avböja
bevisa
bekräfta, bestyrka
förvisa
sända i landsflykt, deportera
8. avvika
undvika
skilja sig från; gå, smita, rymma låta bli, avstå från
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 35
35
2018-04-24 14:24
Prefix
9. avtala
träffa avtal, bestämma, komma överens om
förtala
baktala, skvallra om, tala illa om
samtala
tala tillsammans, diskutera
10. avsätta
sätta av, spara; avskeda
undsätta
komma till någons hjälp
besätta
ockupera, inta, invadera
11. avsäga sig
försäga sig 12. ansluta sig
tacka nej till säga för mycket, prata bredvid munnen förena sig (med), gå in (i)
besluta
avgöra, bestämma, fatta beslut
försluta
stänga (t ex burkar, kärl)
16 Sätt in ord från övning 15. Du har hjälp av synonymerna. Exempel: Presidenten svarade inte på journalistens fråga.
Presidenten besvarade inte journalistens fråga.
1. Vi kommer fram till Stockholms central om en kvart.
Vi
36
978-91-44-12650-0_book.indd 36
till Stockholms central om en kvart.
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
2. Jag måste begära tre dagars ledighet i början av maj.
Jag måste om tre dagars ledighet. 3. Kan jag få ha kvar katten hela sommaren?
Kan jag få katten hela sommaren? 4. Du behöver inte ge mig skulden! Jag har inte slagit sönder glaset.
Du behöver inte mig! 5. Jag är ledsen över förseningen.
Jag förseningen. 6. Lasse ville alltid ta sin lillebror i försvar.
Lasse ville alltid sin lillebror. 7. Sköterskan visade mig på en plats i mottagningsrummet.
Sköterskan mig en plats. 8. Vi gick ganska tidigt från festen i lördags.
Vi ganska tidigt från festen i lördags. 9. Jag vill försöka avstå från att göra samma misstag igen.
Jag vill försöka att göra samma misstag igen.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 37
37
2018-04-24 14:24
Prefix
17 Sätt in rätt verb. Bilda verbet av ordet inom parentes och prefixen an-, be- eller för-. Böj verbet, där det behövs. Exempel: (lysa) Jag tycker att vi ska belysa tavlan med en spotlight.
1. (svensk)
Efter tre år i Sverige är han nästan helt
2. (stiga)
Har du
3. (verklig)
Han fick sina drömmar
4. (fri)
Många afrikanska kolonier blev
5. (svara)
Har du
6. (löjlig) Varför 7. (vinge)
Kan du
10. (gåvor)
Hon var verkligen musikaliskt
11. (vapen)
Rånaren var
12. (fin)
Drottning Silvia har ett
13. (minska)
De här glasögonen
14. (spruta)
Tomaterna är inte
15. (silver)
Jag har fått min ljusstake
38
978-91-44-12650-0_book.indd 38
Kebnekaise någon gång? . på 60-talet. brevet från Migrationsverket? du mitt förslag?
Tärningen är kastad. Är det ett
8. (tvivla) Jag 9. (tydlig)
.
ord? inte att det du säger är rätt. vad du egentligen menar? . . sätt. . . .
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
16. (guld)
Är ramen av riktigt guld? Nej, den är bara .
17. (dum)
Det sägs att man blir av för mycket
18. (se)
TV-tittande. I Lund vi domkyrkan och universitetets huvudbyggnad.
19. (skylla)
Han blev för att tala osanning.
20. (gift)
Han blev när han åt av svampen.
21. (dubbel)
Värdet på den här gamla silverskeden har
sedan du köpte den.
22. (stark)
Bron ska .
23. (svår)
Det här är redan svårt. Måste du det
ytterligare?
24. (skön)
Man försökte staden med konstverk.
25. (dunkel)
Ett moln solen.
26. (stum)
Jag blev helt . Jag hade ingenting att säga.
27. (komma) När tåget till stationen? 28. (ropa) Kalle Lasse i sin kommunikationsradio. 29. (klaga)
Jag har inte gjort något. Varför du mig?
30. (svara)
Alla frågor ska .
31. (visa) Vaktmästaren mig bänk 18 i biosalongen.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 39
39
2018-04-24 14:24
Prefix
32. (säga)
Det är lätt att
33. (göra)
De stridande försöker
34. (sova)
Jag råkade
35. (svag)
Sjukdomen har antagligen
36. (äta)
Sofia har
37. (ung)
Personalen har
38. (åldras)
Den här sortens mobiler brukar
39. (växa)
Trädgården såg lite
40. (anmäla)
Du måste
41. (arg) Det 42. (folk)
sig när man blir ivrig. varandra. mig i morse. honom. sig på gräddbakelser. genom tillskott av nya krafter. snabbt. ut. dig till kursen. mig verkligen att han inte kommer.
Österbotten i Finland är till stor del
av
finlandssvenskar. 43. (falsk)
Han skriver inte så där. Någon har
hans
namnteckning. 44. (bättra)
Victor läste hårt för att
sina betyg.
45. (sämre)
Alice var mycket sjuk i går och hennes tillstånd har ytterligare.
40
978-91-44-12650-0_book.indd 40
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
18 Välj rätt prefix och skriv verbet i rätt form. (an-, be-, und-) komma 1. Han kritiserade henne ordentligt men det henne inte. 2. Tåget från Göteborg på spår 10 . 3. Fem personer dödades men nio utan skador.
(an-, av-, be-, er-) hålla 4. Den här boken tycker jag att du ska som ett minne. 5. Jag om semester. 6. Vi bestämde oss för att oss från sprit i två veckor. 7. Tror du att jag får katten? 8. Otto en ersättning på 500 kronor.
(an-, be-) klaga 9. Jag att jag inte kunde komma.
(av-, und-) vika 10. Tyvärr måste jag redan . 11. Försökte du mig i går eftersom du gick en annan väg?
(av-, för-, sam-) tala 12. Jag ska en tid med rektorn. 13. Jag trodde att vi skulle men det var bara han som pratade.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 41
41
2018-04-24 14:24
Prefix
14. Stefan blev
av sina arbetskamrater.
(av-, be-, till-) sätta 15. Hur stor del av din lön
du till mat varje månad?
16. Josefin blev
från sin tjänst.
17. När ska man
den nya lärartjänsten?
18. Tyskland
Norge och Danmark under andra världskriget.
(an-, be-) sluta 19. Är du 20.
till någon fackförening? ni något viktigt på mötet i går?
Latinska och grekiska prefix antiantikommunist(isk)
motståndare till kommunism
antinazist(isk)
motståndare till nazism
antivåld
mot våld
antiinflammatorisk medel mot inflammation Anti- är ett grekiskt prefix som betyder mot. Det används framför allt tillsammans med adjektiv och substantiv som betecknar personer som tillhör en viss åsiktsriktning. Motsatsen uttrycks ibland med pro-: prokommunistisk, proamerikansk
42
978-91-44-12650-0_book.indd 42
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
dedesdemaskera
befria från (en) mask
desinficera/desinfektera
befria från smittämne/infektion
De-/des- betyder befria från eller utrota det som rotmorfemet anger. De- är den latinska motsvarigheten till det svenska av- (frosta–avfrosta). De latinska verben slutar vanligen på -era, de svenska på-a. De- används när verbet börjar på konsonant och des- när verbet börjar på vokal.
kontrakontrarevolution
motrevolution
kontraorder
motorder
Kontra- är ett latinskt prefix som betyder motsatt.
proprokommunistisk
för kommunism, kommunistvänlig
prorojalistisk
för rojalism, kungavänlig
Pro- kommer från latinet och betyder för eller -vänlig och är motsatsen till anti-.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 43
43
2018-04-24 14:24
Prefix
rerekonstruktion
återuppbyggnad
reorganisera
återorganisera, organisera på nytt
Re- är ett latinskt prefix som betyder åter, på nytt. Verb med re- har vanligen det latinska suffixet -era.
19 Para ihop dessa ord med rätt synonym: desorienterad, kontraorder, rekreera sig, returnera, reorganisera, antipati, profylax, protestera, antifascist, desillusionerad. 1. vila upp sig
2. återsända
3. motvilja
4. förvirrad
5. invända, säga emot
6. omorganisera
7. förebyggande åtgärder
8. berövad illusioner
9. motståndare till fascismen
10. motorder
44
978-91-44-12650-0_book.indd 44
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
Nekande prefix ootrevlig
inte trevlig
ovälkommen
inte välkommen
ovän
inte vän, fiende
o- betyder inte och förekommer framför allt vid adjektiv. oljud
missljud, oväsen
ogräs
gräs (växter) som växer på fel ställe
oväder dåligt väder o- betyder ibland att något är sämre än vad grundordet anger. Motsatsen till o- är ibland väl- (ovillig–välvillig, oljud-välljud).
missvanförmisstolka tolka fel missförstå förstå fel vansköta sköta på ett dåligt sätt vanvård
dålig vård
förtala tala illa om förleda leda fel (locka) O-, miss-, van- och för- är nordiska eller germanska prefix. De har nekande eller pejorativ (nedsättande) betydelse.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 45
45
2018-04-24 14:24
Prefix
inimirildisde(s)inofficiell
inte officiell
impopulär
inte populär
irrationell
inte rationell
illegal
inte legal (olaglig)
disharmonisk
inte harmonisk
desorienterad
inte orienterad (bortkommen, vilsen)
In-, dis-, de(s)- är latinska prefix med pejorativ betydelse. In- motsvarar det germanska prefixet o-. Observera att n i in- assimileras med i den första konsonanten i det efterföljande rotmorfemet (in- + relevant blir alltså irrelevant, in + lojal blir illojal). Ibland kan in- motsvara prefixet icke- : irreligiös = icke-religiös. Prefixet in- kan också ange riktning (invadera, importera).
20 Vad betyder orden? Exempel: Han är onaturlig.
inte naturlig
1. Det är otrevligt.
46
978-91-44-12650-0_book.indd 46
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
2. Jag missförstod henne.
3. Han är missnöjd.
4. Hon lever osunt.
5. Det är impopulärt.
6. Det känns overkligt.
7. Han misslyckades.
8. Vi vantrivdes den första tiden.
9. Han såg vanvårdad ut.
10. Filmen var omoralisk.
21 Sätt rätt nekande prefix på dessa ord. Arbeta med ordbok. Exempel: populär
impopulär
1. tala
2. kompetent
3. kvalificerad
4. konsekvent
5. intressant
6. stabil
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 47
47
2018-04-24 14:24
Prefix
7. säker
8. harmonisk
9. tro
10. bruka
11. klädsam
12. informerad
13. villig
14. sköta
15. pryda
16. trygg
17. rationell
18. förnuftig
19. lojal
20. reguljär
21. regelbunden
22. relevant
23. viktig
24. vettig
25. aktuell
48
978-91-44-12650-0_book.indd 48
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Prefix
22 Sätt in nekade verb. Böj verbet där det behövs. Exempel: (sköta)
Min son har varit borta från många lektioner. Han missköter verkligen sitt skolarbete.
1. (lyckas)
Han klarade inte provet. Han totalt.
2. (förstå)
Jag förstod honom inte och han förstod inte mig heller.
3. (klä)
4. (trivas)
5. (vårda)
Vi varandra helt. Jag såg Katarina i går. Hon hade en ny tatuering, och den henne alldeles förskräckligt, tyckte jag. Lukas trivdes inte alls i sin nya lägenhet. Han ända från början. Hasse ger inte katterna tillräckligt med mat och vatten. Han dem.
23 Sätt in nekade adjektiv. Böj adjektivet där det behövs. Exempel: (farlig)
1. (populär)
Han gjorde sig bland sina vänner eftersom han ständigt talade illa om dem.
© Författarna och Studentlitteratur
978-91-44-12650-0_book.indd 49
Prova den här medicinen! Den är alldeles ofarlig.
49
2018-04-24 14:24
Prefix
2. (vårdad)
Barnet hade smutsiga och trasiga kläder och såg ut.
3. (vårdad)
Killen hade smutsigt hår och var smutsig under naglarna, och hans jeans såg ut som om de aldrig hade blivit tvättade. Ja, han gav ett allmänt intryck.
4. (använd)
Är de här verkligen handdukarna ? De ser lite fläckiga ut.
5. (legal)
Det är att föra in narkotika i landet.
6. (sund)
Nina sover för lite och slarvar med maten. Hon lever helt enkelt .
7. (kompetent) Svenskläraren visste inte vad ett prefix var. Han var
helt verkligen så 8. (verklig)
i svenska. Finns det svensklärare?
När jag vaknade på morgonen efter den otäcka drömmen, kändes allt så .
9. (nöjd)
Usch, vad jag känner mig
med mig själv
i dag. 10. (nöjd)
50
978-91-44-12650-0_book.indd 50
Alla såg
ut på tunnelbanan i morse.
© Författarna och Studentlitteratur
2018-04-24 14:24
Ordbildning från grunden
Boken vänder sig till studerande i svenska som främmande språk/ andraspråk. Här behandlas svenskans möjligheter att bilda nya ord genom sammansättningar och avledningar med prefix och/ eller suffix. Först presenteras regler och en mängd tydliga exempel. Därefter följer övningar av varierande slag och svårighetsgrad. Genom att boken har facit till de flesta övningar kan den användas för självstudier, men den är i första hand avsedd för lärarledd undervisning.
| Ordbildning från grunden
Hur sätter man samman nya ord i svenskan? Heter det järnvägstation eller järnvägsstation, skattavdrag eller skatteavdrag? Vad betyder prefixen be- i betvivla och för- i förtala? Vilka är de vanligaste nekande prefixen? Vilken betydelse har suffixet -bar i adjektivet bärbar? Vilken är den latinska motsvarigheten till -bar? Hur används suffixet -is i ord som godis eller brådis? Finns det manliga och kvinnliga suffix? Dessa och många fler frågor besvaras i Ordbildning från grunden.
Anna Hallström Urban Östberg
Anna Hallström och Urban Östberg är båda verksamma vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Tidigare har de bl.a. givit ut Grammatik från grunden.
Wortbildung
formazione delle parole
word formation
Ordbildning från grunden sõnamoodustus
Ordbildning i svenska språket – med övningar och facit
formation des mots
Anna Hallström Urban Östberg
słowotwórstwo
sananmuodostus
Art.nr 39959-01
studentlitteratur.se
978-91-44-12650-0_cover.indd 1,3
woordvorming
formación de palabras
tvoření slov 2018-04-24 14:26