9789144126241 by Smakprov Media AB

En inkluderande skola

Mรถjligheter, hinder och dilemman

cla es nilholm

Claes Nilholm

En inkluderande skola mรถjligheter, hinder och dilemman

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39940 ISBN 978-91-44-12624-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Omslagslayout: Karl Stefan Andersson Printed by Eurographic Group, 2019

Innehåll

Förord 9 1 Introduktion 11 Utmaningen 11 Bokens syften 13 Mina utgångspunkter 15 Innehållet i kapitlen 17 2 Vad betyder or det ”ink luder ing”? 21 Salamancadeklarationen 21 Ord och deras skepnader 25 Några grundläggande aspekter 26 Inkludering som placering 28 Inkludering som en bra miljö för elever med funktionsnedsättningar/i behov av särskilt stöd 29 Inkludering som en bra miljö för alla elever 31 Inkludering som gemenskap 33 Att skilja på olika inkluderingsbegrepp 34

Innehåll

3 Vilk a är skolans uppdr ag? En analys av styr dokument 39 Olika sätt att förhålla sig till utbildningsväsendets styrdokument 40 Min läsning av styrdokumenten 41 Skollagen och läroplanen – olika förhållningssätt 44 Styrdokumenten och olika definitioner av inkludering 46 4 Hur lyck as svensk skola med sina uppdr ag? 51 Kunskapsuppdraget 53 Demokratiuppdraget 63 Trygghet och trivsel 67 Fullgör skolan sitt uppdrag och är den inkluderande? 68 5 Hur k an ink luder ande lär miljöer sk apas? 71 Insikter från effektstudier 72 Insikter från studier av goda exempel 85 Två exempel från verksamma pedagoger 92 6 Att tänk a som en forsk ar e och handla som en pr aktik er 103 Teori och praktik – en vanlig uppfattning 104 Teori och praktik i svensk forskning 107 Ytterligare tankar om relationen teori–praktik 110 Teoriers styrka 114 Att inte skilja teori från praktik 116 Att arbeta för inkludering i praktiken – hur kan man göra? 117

Innehåll

7 Vad motver k ar en utveck ling mot ink luder ing? 125 Samhällsförändringar 125 Brist på stöd i styrdokumenten 129 Medikaliseringen av olikhet 131 Brist på konsensus 135 Brist på kunskap 137 Negligering av olikhet 138 Slutsatser 139 8 Ink luder ing och dilemman 143 Dilemman 144 Bristperspektivet 144 Det kritiska perspektivet 146 Systemperspektivet 148 Dilemmaperspektivet 149 Inkludering som utopi 151 Referenser 157 Person- och sakregister 165

Förord

Min avsikt med den här boken är att försöka skapa ett större utrymme för en mer utvecklad diskussion om skolan än den man möter i många sammanhang idag. Detta kan ju synas vara en väldigt högmodig ambition, men det hela har inte så mycket med högmod att göra som med de uppenbara brister som är så vanliga i diskussioner om skolan. Framför allt är det två brister jag tänker på. För det första att man inte tar sin utgångspunkt i en analys av vilken sorts medborgare som utbildningen ska fostra och utbilda och den relaterade frågan om vem som ska bestämma detta. För det andra att man sällan diskuterar hur det som sker på ”golvet” i skolan, där all reell skolförändring äger rum, ska kunna utvecklas. I stället hörs påståenden om att lärare ska arbeta utifrån ”evidens”, som om detta skulle lösa skolans alla problem. I den här boken konkretiserar jag vad den typen av påståenden har för relevans när vi närmar oss faktiska undervisningssituationer. Jag hoppas således att boken får läsaren att ta ett helhetsgrepp på skolan, alltifrån frågan om vad den har för uppdrag till hur detta uppdrag ska kunna realiseras i det dagliga arbetet i klassrummen. Kerstin Hultén och Emily Wigelius på Studentlitteratur har gett ett gott stöd i arbetet med boken. I två avsnitt har jag valt att låta två erfarna specialpedagoger berätta om sitt arbete. Jag valde er för att jag har förtroende för hur ni arbetar. Av sekretesskäl kan jag inte nämna er med namn, men jag är enormt tacksam för att ni ville

Föror d

medverka i min bok. Det är ytterligare några personer jag vill tacka för att de är ett stöd för mig och också för att de gett synpunkter på mina texter i andra sammanhang, vilket indirekt fått konsekvens för hur denna bok utformats. Ansvaret för innehållet i boken är förstås endast mitt. Tack till alla i ”min” forskargrupp vid Uppsala universitet, PS-gruppen (Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik), för att jag tillsammans med er får diskutera och utveckla teorier om vårt spännande och viktiga forskningsområde. Speciellt tack till Gunilla Lindqvist som gett användbara synpunkter på mitt slutmanus och till Lena Almqvist som granskat det avsnitt som bygger på den rapport som hon, Johan Malmqvist och jag skrivit för Vetenskapsrådet. Tack till alla andra, för många att nämna här, som varit villiga att ge synpunkter på mina blogginlägg , vilket hjälpt mig att utveckla många tankar som presenteras i boken (https://mp.uu.se/web/claes-nilholmsblogg). Tack till min professorskollega, Eva Forsberg. Du är en sorts kollega som jag inte tidigare saknat eftersom jag inte visste att den sorten fanns. Tack till mina fantastiska döttrar Hannah och Clara för att ni finns i mitt liv och ibland till och med läser det jag skriver och då kommer med användbara synpunkter. Tack min älskade Karina för att du (nästan) alltid tror på det jag gör och är så uppmuntrande hela tiden. Ofta har du också läst sådant jag skrivit och kommit med konstruktiva synpunkter på språk och innehåll. Claes Nilholm, 15 april 2019 På tåget någonstans mellan Knivsta och Uppsala

1 Introduktion

Fr ågan om inkludering handlar ytterst om hur vi ska kunna skapa en skola där alla elever har en bra situation och ges förutsättningar till att utvecklas till vuxna och ansvarstagande medborgare i samhället. Att samhället lyckas med denna svåra uppgift är givetvis oerhört betydelsefullt för dess fortlevnad, likaväl som det är enormt viktigt för individen att erbjudas möjligheter att förverkliga sina potentialer. I detta inledande kapitel skisserar jag först kort några av de utmaningar som möter en skola som vill bli mer inkluderande, det vill säga en skola för alla elever (Hjörne & Säljö, 2013). Därefter presenterar jag mina syften med boken och mina egna utgångspunkter när jag skrivit den. Avslutningsvis beskriver jag kort det specifika innehållet i vart och ett av bokens kapitel. Som redan framgått handlar boken om skolan, men nästan alla resonemang är tillämpliga på arbetet i förskoleklass och de flesta är också relevanta för förskolan.

Utmaningen De flesta elever i skolan har en bra situation i den meningen att de lär sig utifrån sina förutsättningar och trivs med sin situation. Vi vet dock att det finns elever som utsätts för mobbning, vantrivs och/eller inte vill gå till skolan. Det finns också elever som inte stimuleras av den undervisning som ges och känner sig omotiverade. Elever kan

1 Introduktion

ha en jobbig situation hemma vilket gör att de inte kan koncentrera sig på de aktiviteter som bedrivs i skolan. Det finns också barn som har föräldrar som har problem med att utöva sitt föräldraskap, till exempel på grund av att de har missbruksproblem. Vi vet också att vissa barn och unga utsätts för sexuella övergrepp i hemmen. Andra växer upp med föräldrar som är kriminella och/eller sitter i fängelse. En del elever kan ha en mer eller mindre medfödd svårighet inom ett område av betydelse för skolan, till exempel vad gäller förmågan att koncentrera sig eller att lära sig avkoda skrivna tecken. Det finns också elever som är väldigt duktiga inom ett eller flera områden men som känner att de inte får den stimulans de behöver i skolan. Eftersom skolan möter alla barn och unga i samhället blir utmaningarna stora. Beredskapen att möta utmaningarna ser väldigt olika ut i olika delar av utbildningssystemet, där kvalitetsskillnader mellan skolor identifierats som ett problem (Skolverket, 2018; SOU 2017:35). Vidare är det så att skolor idag möter sinsemellan olika elevgrupper. Vissa skolor möter färre och andra många elever i olika typer av svårigheter. Det är givetvis viktigt att alla skolor uppnår god kvalitet så att de kan hantera elevers olika förutsättningar. Det synes också viktigt att elever i svårigheter inte samlas på vissa skolor. Min avsikt här är inte att svartmåla utan att visa på att en seriös diskussion om inkludering inte kan stanna vid retorik utan måste beakta de svårigheter som lärare och andra i skolan de facto möter. Utmaningarna och svårigheterna handlar givetvis inte endast om elever och deras förutsättningar, utan i minst lika hög grad om hur den egna verksamheten kan anpassas för att möta alla barn och elever. Det är således viktigt att alla skolor håller god kvalitet. Det torde redan framgå att det är en mycket stor utmaning att skapa en inkluderande skola.

1 Introduktion

Bokens syften Under en lång tid har jag intresserat mig för frågan om inkludering. Jag har bedrivit forskning om hur ordet tolkas (se t.ex. Göransson & Nilholm, 2014), om hur inkluderingen i skolan ska kunna förbättras (se t.ex. Lindqvist & Nilholm, 2014; Nilholm & Alm, 2010) och om många andra aspekter av inkludering. Jag har vidare föreläst om inkludering i en rad olika sammanhang och också skrivit en hel del blogginlägg om olika infallsvinklar på inkludering. I den här boken vill jag presentera en mer övergripande bild av vad jag kommit fram till under denna resa. Inkludering är som vi kommer att se ett begrepp som framför allt växt fram inom ramen för specialpedagogiken, som ju traditionellt handlar om situationen för barn och elever som hamnar i olika typer av svårigheter i skolan. I den här boken tar jag dock ett större grepp än så och vill diskutera och analysera vad inkludering kan betyda för skolan mer generellt (jfr Skrtic, 1991). Således menar jag att inkludering har att göra med alla elevers och barns situation i utbildningssystemet. Det betyder att vi måste rikta blicken både mot hur skolan som helhet fungerar på systemnivå, i form av ett utbildningssystem, och mot hur inkluderande miljöer kan gestaltas på skol- och klassrumsnivå. Även om diskussionerna om inkludering i denna bok kommer att omfatta alla elever är det förstås viktigt att hålla ett extra öga på de elever som nämndes ovan och som befinner sig i problematiska skolsituationer. Utöver min önskan att diskutera och analysera begreppet och fenomenet inkludering utifrån ett forskningsperspektiv är mitt syfte med boken också att öppna för ett delvis nytt sätt att tänka kring skolan. Skoldebatten i Sverige har under senare år kraftigt styrts av att svenska elever presterat sämre än tidigare i internationella jämförelser av kunskapsresultat. Därför har en stor del av diskussionen

1 Introduktion

handlat om hur kunskapsresultaten ska förbättras. Detta är givetvis en oerhört viktig fråga, men fixeringen vid resultat har enligt min mening lett till tre olyckliga konsekvenser. För det första har andra aspekter av skolans uppdrag än kunskapsuppdraget negligerats. I styrdokumenten för skolan beskrivs ett väsentligt bredare uppdrag som till exempel innebär att elever ska förberedas för medborgarskap, lära sig samarbeta och utvecklas till ansvarsfulla människor. För det andra, och delvis som en följd av det första, blir den demokratiska styrningen av skolan oklar. Samma politiker som i debatter och annat i huvudsak diskuterar skolan utifrån ett kunskapsuppdrag har samtidigt i lagtexter och andra dokument skrivit in ett betydligt bredare uppdrag för utbildningen. Problemen för skolan är således långt större än att elever inte når kunskapsmålen – de gäller själva styrningen av skolan. För det tredje har diskussionen ofta handlat om frågor på systemnivå och inte om hur det konkreta klassrumsarbetet ska gestaltas för att skolan ska kunna utvecklas i önskvärd riktning. Sammanfattningsvis är syftet med boken • att diskutera och analysera begreppet och fenomenet inkludering utifrån ett forskningsperspektiv • att öppna för ett till delar nytt sätt att diskutera utbildningsväsendet • att visa på möjligheter, hinder och dilemman i skapandet av en mer inkluderande skola. Jag kommer i boken att argumentera för att en diskussion om skolan bör ta sin utgångspunkt i syftet och målet med utbildningen och i frågor om vem som har ansvar för vad i skolors arbete.

1 Introduktion

Mina utgångspunkter Det har i många sammanhang varit ett vetenskapligt ideal inom samhälls- och utbildningsvetenskap att vara icke-normativ, att beskriva ”hur det är” och inte syssla med frågan ”hur det borde vara”. Under de senaste årtiondena har det dock i allt högre grad vuxit fram en skepsis mot att samhälls- och utbildningsvetenskaplig forskning kan vara neutral i relation till de fenomen som studeras. Insikten om att forskarens utgångspunkter i form av teorier och antaganden och även värderingar kommer att påverka forskningen har blivit tämligen allmänt omfattad. Det hindrar inte att det fortfarande finns ”objektivister” som menar att de lyfter fram sanningen om hur ”det är”. För mig synes objektivismen i denna form som något naiv. Det hindrar dock inte att det finns fakta att ta hänsyn till som till stora delar har en objektiv karaktär. Det är till exempel ett faktum att föräldrars utbildningsbakgrund påverkar hur elever lyckas i det svenska skolsystemet, och det är också ett etablerat faktum att tidig träning i att avkoda bokstäver underlättar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Dessa fakta blir dock riktigt intressanta först när de sätts i ett sammanhang. Vad ska vi med alla dessa fakta till? Vilka konsekvenser har de för hur vi organiserar utbildningen? Vilken forskning behövs för att skolan ska uppnå de mål vi sätter för den? För mig landar dessa frågor i den större frågan om vad utbildningen ska vara till för. Annorlunda uttryckt menar jag att vi måste ta vår utgångspunkt i den pedagogiska filosofin, vilken är den del av utbildningsvetenskapen som fokuserar frågor om vad utbildningen ska tjäna för syften. Eftersom det inte går att ge ett strikt objektivt vetenskapligt svar på frågan om vad utbildningen ska ha för övergripande syften är svaret beroende av våra värderingar. Min utgångspunkt är således att forskningen om skolan och våra kunskaper om skolan mer generellt måste sättas i relation till vad skolan ska uppnå. Nu finns det ett svar

1 Introduktion

på den pedagogiskt filosofiska frågan om vad skolan ska uppnå och det är de mål som uttrycks i våra styrdokument. I vår demokrati har vi beslutat att utbildningen ska ha de mål som uttrycks där, varför de bör tas på största allvar. Jag kommer att ingående diskutera hur inkludering som mål förhåller sig till de mål som vi kan återfinna i styrdokumenten och diskutera om, och i så fall på vilket sätt, forskningen kan underlätta för skolan att realisera de mål som uttrycks i styrdokumenten och samtidigt bli mer inkluderande. Mina utgångspunkter är inte helt olika dem som den pedagogiske klassikern John Dewey (se t.ex. Dewey, 1916/1999) förespråkade. Dewey ägnade stor energi åt att polemisera mot uppfattningar om att vetenskapens uppgift är att avgöra hur verkligheten ser ut (Biesta & Burbules, 2003; se också Rorty, 1982). Ett centralt begrepp i Deweys teoretiserande var ”transaktion”, vilket något förenklat kan sägas betyda att människan är i en ständig interaktion med sin omvärld. Hur denna omvärld framträder är på så sätt avhängigt av vad vi gör och vad vi vill åstadkomma, antaganden som också är centrala i exempelvis aktivitetsteorin (se t.ex. Leontjev, 1981). I transaktionen, som ofta löper rutinmässigt, stöter vi också på problem som för att kunna lösas kräver att vi utvecklar ny kunskap. Vad som blir ett problem och vilken kunskap vi behöver utveckla är således avhängigt av vad vi vill åstadkomma. Därför kan vi aldrig friställa kunskapsfrågan från våra mänskliga projekt och vad vi vill uppnå. Om vår strävan till exempel är att skapa ett rättvist utbildningssystem blir det ett problem om utbildningssystemet sorterar elever utifrån deras sociala bakgrund. En del av utbildningssociologin försöker förklara på vilket sätt ett utbildningssystem återskapar sociala skillnader. Sådana undersökningar blir intressanta just eftersom de bedrivs utifrån ett värderingsperspektiv. Om vi å andra sidan anser att utbildningssystemets viktigaste funktion är att stärka nationens

1 Introduktion

internationella konkurrenskraft blir de fallande resultaten i internationella undersökningar ett stort problem som kräver lösningar. Kort sagt, vad som blir problematiskt, och således pekar på problem som vetenskapen bör försöka lösa, är avhängigt av vad vi vill med utbildningssystemet. Kunskap och teorier bör i detta perspektiv ses som redskap för att förändra snarare än som bilder av verkligheten, även om grundläggande fakta förstås alltid måste beaktas.

Innehållet i kapitlen Ordet inkludering har kommit att ges olika betydelse beroende på vem som använder det och på det sammanhang där det används. Vi kan säga att ordet inkludering kopplats till olika tankeinnehåll. I det följande kapitlet (kapitel 2) kommer jag att visa på några olika sätt som ordet används på. En vanlig betydelse som ges inkludering, som det kan vara viktigt att redan här säga något om, är att inkludering endast handlar om var utbildning äger rum. I ett specialpedagogiskt sammanhang har det då handlat om att undvika särlösningar som specialskolor, särskilda undervisningsgrupper och resursskolor för elever i olika typer av svårigheter. I de fall då sådana verksamheter upphör och elever flyttas in i den ordinarie verksamheten talas det ofta om inkludering. Jag vill dock redan här påpeka att den definition av inkludering jag själv kommer att använda utgår från att inkludering inte endast handlar om var eleverna placeras utan också om hur de har det. Om elever exempelvis flyttas från en resursskola till en vanlig klass vet vi inte om de är inkluderade om vi inte vet hur de har det i den nya omgivningen. Jag vill också påpeka att även om inkludering innebär att särlösningar undviks behöver detta inte nödvändigtvis medföra ett omfamnande av vad som skulle kunna kallas ”den stängda dörrens

1 Introduktion

politik”. Denna innebär att inga särlösningar över huvud taget tillåts, vilket kan tyckas vara mycket problematiskt då till exempel a) en hel del forskning pekar på att en-till-en-undervisning för elever som har svårt att lära sig läsa och skriva kan vara mycket värdefull (Slavin m.fl., 2011) och b) det finns fall där det kan vara missgynnsamt för elever själva och/eller för deras klasskamrater att vistas i samma klassrum (UNESCO, 1994). Att inkludering innebär mer än en placering i ett vanligt klassrum respektive att det kan vara rimligt att göra vissa undantag från ”den stängda dörrens” politik kommer att utvecklas vidare i nästa kapitel. Utan tvekan är det dock så att rörelsen mot en inkluderande utbildning innebär att särlösningar undviks så långt som möjligt (a.a.). I kapitel 2 behandlas också relationen mellan inkludering och liknande ord, som integrering och mainstreaming. Ett relativt stort fokus kommer att läggas vid den så kallade Salamancadeklarationen (UNESCO, 1994), vilken brukar betecknas som det internationella genombrottet för inkludering. Vad det är för utbildningsvision som skisseras där och vilka elevgrupper som fokuseras är frågor som diskuteras i kapitlet. Efter att på detta sätt ha visat på olika tolkningar av inkluderingsbegreppet kommer vi i kapitel 3 och kapitel 4 till de mycket viktiga frågorna om a) huruvida svensk skola ska vara inkluderande enligt styrdokumenten (kapitel 3) och b) i vilken mån den är inkluderande i verkligheten (kapitel 4). Det är framför allt skollagen och i andra hand läroplanerna som diskuteras här, liksom statistik och mer övergripande undersökningar av situationen för elever i utbildningssystemet. Styrdokumenten uttrycker det som det i demokratisk ordning beslutats att skolan ska uppnå. Om dessa styrdokument inte är förenliga med idéer om inkludering är det förstås rimligt att fråga sig varför vi ska sträva efter en inkluderande skola över huvud taget.

1 Introduktion

Svenska forskare brukar påstå att svensk skola ska vara inkluderande enligt styrdokumenten, men ordet inkludering finns faktiskt inte med där. I kapitel 3 tar jag alltså tag i den frågan på allvar: I vilken mån framgår det av styrdokument att svensk skola ska vara inkluderande? I kapitel 4 presenteras siffror som speglar hur väl skolan klarar sitt uppdrag och i vilken grad den kan sägas vara inkluderande i praktiken. Så här långt fram i boken blir det dags att fråga sig hur verksamheten i skolor ska kunna bli mer inkluderande, vilket leder till bokens mest omfattande avsnitt. Vilka faktorer förefaller gynna uppkomsten av inkluderande processer? Annorlunda uttryckt: Vilka möjligheter finns att skapa mer inkluderande lärmiljöer? Denna helt centrala frågeställning ägnas två kapitel (5 och 6). I det första av dessa båda kapitel närmar jag mig ämnet utifrån två olika frågor: a) Vad kan vi lära oss av effektforskningen (det vill säga sådan forskning där effekten av olika metoder och arbetssätt undersöks)? och b) Vad kan vi lära oss av forskningen om goda exempel? I det andra kapitlet om inkluderingens möjligheter (kapitel 6) är utgångspunkten annorlunda. Här diskuterar jag hur rektorer, lärare och andra systematiskt kan söka kunskap om hur deras skolor ska kunna bli mer inkluderande. Det handlar inte i lika hög grad som i det tidigare kapitlet om att tillgodogöra sig resultat från forskningen, utan mer om att lära sig tillämpa den systematik som karakteriserar forskning i det egna utvecklingsarbetet. I bokens båda avslutande kapitel tar jag upp problem och dilemman som kan uppstå när målet är en mer inkluderande skola. Kapitel 7 handlar om problem och kapitel 8 om dilemman. Skillnaden är betydelsefull. I det här sammanhanget handlar problem, å ena sidan, om svårigheter som går att åtgärda så att problemet löses. Dilemman, å andra sidan, går inte att lösa utan det handlar om att finna en balans mellan motstridiga men ändå åtråvärda mål. Till exempel

1 Introduktion

vill vi att barn och elever som möter svårigheter i skolan ska få hjälp. Samtidigt vill vi inte peka ut elever som avvikande. Vi måste således hitta en balans mellan två motstridiga mål, att hjälpa respektive att inte peka ut. Det går inte att hitta någon helt tillfredsställande lösning på detta, vilket gör det till ett dilemma snarare än ett problem.

Fr ågor 1. Varför menar författaren att det är en stor utmaning att skapa en inkluderande skola? 2. Vilka tre övergripande syften har boken? 3. Vad menar författaren med att kunskap och teorier är redskap? 4. Vad tycker du att skolan ska ha för målsättningar om du får bestämma? 5. Om du arbetar eller ska arbeta inom skolan, hur ser du på dina egna målsättningar i relation till de mål som formulerats i styrdokumenten?

Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Nilholms forskning är framför allt inriktad på studier av inkluderande processer, specialpedagogiskt arbete och specialpedagogiska synsätt i skolsystemet.

En inkluderande skola – möjligheter, hinder och dilemm an de flesta elev er i svensk skola har en bra situation i den meningen att de trivs och når målen. Men hur ska vi göra för att hjälpa de elever som inte har det bra i skolan? Hur skapar vi en skola där alla elever har en bra situation samtidigt som särlösningar undviks i så hög grad som möjligt? I den här boken tas ett helhetsgrepp på ”inkludering” genom att ett antal grundläggande frågor besvaras: ȆȆ ȆȆ ȆȆ ȆȆ ȆȆ

Vad betyder inkludering? Ska svensk skola vara inkluderande enligt styrdokumenten? Är svensk skola inkluderande? Vad kan vi lära oss av forskningen? Hur kan de rektorer och lärare som vill utveckla en mer inkluderande skola systematisera sitt arbete? ȆȆ Vilka hinder och dilemman kan identifieras när avsikten är att skapa en inkluderande skola? När dessa övergripande frågor knyts till det vardagliga arbetet i skolan möter läsaren ett till stora delar nytt sätt att tänka kring svensk skola. Boken vänder sig främst till verksamma lärare och studenter på lärarprogrammet, men även till andra som arbetar med barn och ungdomar och till alla som intresserar sig för skolfrågor.

Art.nr 39940

studentlitteratur.se