9789144125657 by Smakprov Media AB

YRKESUTBILDNING PÅ UNDANTAG? ATT BRYTA DEN l å g a ATTRAKTIONSKRAFTEN

Alexandru Panican (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39912 ISBN 978-91-44-12565-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: TT/Maskot Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Författare 13 Förord 19

1. Varför skriva en bok om yrkesutbildningens attraktionskraft?

Alexandru Panican

Yrkesutbildningens attraktionskraft i siffror   24 Varför är det viktigt att uppmärksamma yrkesutbildningens attraktionskraft?   32 Bokens disposition   35

I. Historiskt perspektiv 2. Hur kan den gymnasiala yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras?

Jonas Olofsson & Alexandru Panican

Om studiens metod   Teoretiska utgångspunkter  Det svenska utbildningspolitiska paradigmet

47  48  50

Utbildningsforskning   Skolföreträdare på lokal nivå  Yrkesutbildningens låga attraktionskraft – en slutsats

60  64  70

3. Då var yrkesutbildningen attraktiv    77 Arbetsmarknad och utbildningsreformer 1950–1990 Anders Nilsson

Yrkesutbildningens dominerande former  Tillströmningen till yrkesutbildning 1950–1990  Yrkesutbildningens attraktionskraft  En tolkning av förloppet  Avslutning

78  84  86  92  95

II. Samtidsperspektiv 4. Hur reflekterar högstadieelever?    103 Yrkesutbildningens attraktionskraft inför gymnasievalet Alexandru Panican

Metod och urval  Hur reflekterar högstadieelever?  Diskussion

5. Kan högre utbildning lyfta yrkesgymnasiet?

104  106  118

127

Daniel Persson Thunqvist & Anders Hallqvist

Utgångspunkter   Yrkesutbildningarna i en nutidshistorisk kontext   Vård- och omsorgsprogrammet   Bygg- och anläggningsprogrammet  Diskussion

129  132  135  142  149

6. Yrkeselev – en attraktiv identitet?    159 Ideologiska konstruktioner av yrkeseleven Maria Terning & Helena Tsagalidis

En sammanhållen eller uppdelad utbildning – en historisk odyssé  1990-talets identitetserbjudande   2000-talets identitetserbjudanden   Omförhandling av identiteten »yrkeselev«

161  168  171  179

7. Våras det för trädgårdsutbildning?    191 Varierande bilder av trädgårdsyrkens och trädgårdsutbildningens attraktionskraft Ingrid Berglund & Camilla Gåfvels

Olika signaler om intresset för trädgårdsutbildning  Metod och analytiskt tillvägagångssätt   Skiftande bilder av trädgård och trädgårdsutbildning  Valet av trädgårdsutbildningen – möjliga påverkansfaktorer  Diskussion

8. Att hjälpa ungdomar till arbete

191  196  198  206  212

223

Yrkesutbildning och andra sätt Eskil Wadensjö

Unga på väg mot arbetsmarknaden  Varför åtgärder för etablering på arbetsmarknaden?  Vilka åtgärder kan förbättra ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden?  Åtgärder för ungdomar med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden  Utvärderingar av åtgärder för ungdomar   Sammanfattning och rekommendationer

223  225  227  230  233  245

9. Yrkesutbildning – en verksamhet mellan två kulturer

253

Robert Höghielm

Traditionella strategier för att lära sig ett yrke  Innebörden av arbetslivskultur  Arbetsplats för yrkeslärande  Företagskultur och synen på lärande inom företag  Uppfattningar om skolkultur respektive yrkeskultur   Yrkeselevers/lärlingars påverkan på företags lärandestrategier   Tänkbara möjligheter  Sammanfattande reflektioner

10. Yrkesutbildning och produktivitetskoalitioner

253  256  260  264  267  274  276  278

287

Exemplet Teknikcollege Jonas Olofsson

Inledning   Collegekonceptet och lärlingsutbildningen  Rekryterings- och förändringsmotiv  Ett efterfrågestyrt lärande – om Teknikcollege  Sammanfattning och slutsatser

11. Kan Sverige lära av Japan?

287  291  295  300  310

319

Fay Lundh Nilsson

Bakgrund till undersökningen  Historisk bakgrund  Den moderna japanska gymnasieskolan och dess yrkesutbildningar  Några exempel på gymnasiala yrkesutbildningar  Japanska ungdomars attityder till gymnasial yrkesutbildning

321  322  327  332  337

Utmaningar för unga på en (delvis) ny arbetsmarknad  Utmaningar för utbildningssystemet  Några slutsatser och tankar om vad Sverige kan lära av Japan

341  345  346

III. Kritiska perspektiv 12. Omsorg och pedagogik?

357

Olika undervisningsstrategier i barn- och fritidsprogrammet Carina Hjelmér

Bakgrund  Metod och teori  Innehåll och arbetssätt i undervisningen  Tid, kravnivåer samt användning av mobiler och datorer  Diskussion

13. »Om man inte står ut med att folk driver med en då passar man inte in.«

358  360  364  370  376

383

Skämtsamma språkpraktiker och genusprocesser på fordons- och transportprogrammet Katarina Kärnebro

Genusprocesser i skolvardagen påverkar jämställdheten  Bakgrund   Teori och metod  Hur vidmakthålls stereotypa föreställningar i språkpraktikerna?  Hur uppfattar eleverna sitt handlingsutrymme och känslan av tillhörighet?  Diskussion

383  384  386  388  401  404

IV. Framtidsperspektiv 14. Ny tid kräver nya former för yrkesutbildning

415

Kerstin Littke

Ett förändrat samhälle – ett paradigmskifte  Ett individualiserat samhälle  Reformer inom gymnasial yrkesutbildning  Retorikens betydelse  Större än du nånsin tror  Kvalitet i gymnasial yrkesutbildning  Företagsförlagda gymnasiet, FFG  Lärlingscentrum  Värdeskapande lärande  Hur vi kan göra yrkesprogrammen mer attraktiva?  Samtalet om yrkesutbildning

417  419  420  422  423  424  427  433  435  436  437

15. Yrkeskunskap, bildning och arbete    443 En framåtblick i backspegeln Kenneth Abrahamsson

Om yrken, återkommande utbildning och kunskapslyft  Den eviga jakten på framtidens arbete

16. Yrkesutbildningens låga attraktionskraft

443  466

493

Ett problem utan lösning? Alexandru Panican

Vad vet vi om den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft?

494

Hur kan yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras och begripliggöras?   496 Vad bör göras framöver för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft?   508 Register 523

Författare

Redaktör Alex andru Panican är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Han har ett brett forskningsintresse, däribland ungdomsarbetslöshet med fokus på övergången från skola till arbetsliv, aktivering av arbetslösa, fattigdomsbekämpning och validering av reell kompetens.

Övriga författare Kenneth Abrahamsson är docent i pedagogik och adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Han har tidigare arbetat med forskningsfinansiering, senast vid FAS/Forte. Ingrid Berglund är universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse finns inom området yrkesdidaktik och utveckling av yrkeskunnande samt inom olika yrkesområden, såväl skolförlagt som arbetsplatsförlagt. Ingrid är huvudsakligen verksam inom yrkeslärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Camilla Gåfvels är lektor vid Institutionen för bild- och slöjdpedagogik vid Konstfack, Stockholm. Hennes forskningsintressen är centrerade kring yrkeskunnande respektive områden kopplade till bedömning, i skola såväl som arbetsliv. Därtill hyser hon ett

stort intresse för undervisningsutvecklande forskning i praktiskt estetiska ämnen. Anders Hallqvist är lektor vid avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Han har i sin forskning bland annat sysslat med vuxnas karriärövergångar och begreppet biografiskt lärande. Han är även programansvarig för folkhögskollärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Carina Hjelmér är docent i pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Hennes forskningsintresse är inom utbildningssociologi med fokus på maktprocesser i förskola och skola i relation till det omgivande samhället. Det gäller framför allt frågor om demokrati och inflytande ur köns-, klass- och etnicitetsperspektiv. Robert Höghielm är senior professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Han har mångårig erfarenhet av forskning och företagskontakter kring både yrkesutbildning och vuxenutbildning, med fokus på det praktiska lärandets utmaningar. K atar ina K är nebro är universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. I sin forskning ägnar hon sig åt frågor inom områdena värdegrund, medborgarbildning, livsfrågor och genus. Katarina har

en bakgrund som gymnasielärare på yrkesprogram och undervisar blivande ämnes- och yrkeslärare inom områdena allmändidaktik, specialpedagogik, konflikthantering, genus och sociala relationer. Kerstin Littke är utredare och nationell samordnare för European Qualification Framework for Lifelong Learning vid Myndigheten för yrkeshögskolan. Hon har tidigare arbetat som universitetsadjunkt och biträdande föreståndare vid Centrum för yrkeskunnande på Göteborgs universitet samt som förvaltningschef för gymnasie- och vuxenutbildning i Tjörns kommun och har mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete inom samverkan mellan skola och arbetsliv, lärande i arbete, lärlingsutbildning och validering. Hennes första befattning inom skola var som skolsköterska i grund- och gymnasieskolan samt på folkhögskola. Fay Lundh Nilsson är fil.dr i ekonomisk historia och har tills nyligen varit verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet. Under de senaste fyra åren har hon tillbringat längre forskningsperioder vid Nagoya University i Japan. Hennes forskningsinriktning har främst handlat om samspelet mellan utbildning och ekonomisk samt social utveckling. Anders Nilsson är professor emeritus i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning berör långsiktiga samband mellan utbildning och arbetsmarknad, under senare år framför allt

yrkesutbildningens betydelse. Inom det området har han bland annat publicerat Yrkesutbildningen i Sverige 1850–1910, varit medredaktör för antologin Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940–1975, samt publicerat flera artiklar i internationella tidskrifter och i antologier. I anslutning till denna forskning har han även uppmärksammat den yrkesinriktade utbildningens stora betydelse för folkhögskolor och inom vuxenutbildningen. Nilsson har tidigare även bedrivit forskning om läs- och skrivkunnighetens utveckling under jordbruks omvandlingen på 1800-talet. Jonas Olofsson är professor vid Malmö universitet. Han har framför allt intresserat sig för frågor om ungas etableringsvillkor på arbetsmarknaden. Daniel Persson Thunqvist är biträdande professor vid avdelningen för pedagogik och sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Hans forskningsintressen inkluderar utbildningssociologi, yrkesutbildning, ungas övergång mellan skola och arbetsliv samt social interaktion. Daniel undervisar också i sociologisk teori med inriktning mot arbete och arbetsliv. Maria Terning är universitetslektor vid avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande vid Linköpings universitet. Hennes forskning fokuserar på den politiska dimensionen inom utbildning. Hon

studerar hur samhälleliga och politiska föreställningar om gymnasieelever skapar skilda förutsättningar för kunskapande och livschanser. Därutöver forskar hon om hur rektorer inom yrkesinriktad vuxenutbildning formulerar sitt uppdrag i skärningspunkten mellan krav på effektivitet, flexibilitet och genomströmning visavi bildning och medborgarskapande. Maria undervisar på Yrkeslärarprogrammet och på den Kompletterande pedagogiska utbildningen. Helena Tsagalidis är universitetslektor och programansvarig utbildningsledare för Yrkeslärarprogrammet vid Linköpings universitet, avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande. Hennes forskning handlar om kunskapsbedömning och fokuserar på bedömning av yrkeskunnande. Hon studerar hur yrkeskunnande bedöms i olika bedömningspraktiker. Därutöver forskar hon om yrkestävlings bedömningar. Helena undervisar på Yrkeslärarprogrammet. Eskil Wadensjö disputerade i nationalekonomi vid Lunds universitet 1972 med avhandlingen Immigration och samhällsekonomi. Han var universitetslektor i nationalekonomi vid Lunds universitet från 1972 och prefekt för den Nationalekonomiska institutionen där 1978–1980. Han är sedan 1980 professor i arbetsmarknadspolitik vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Han har varit föreståndare för SOFI i olika perioder och var dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteteten vid Stockholms universitet 1996–2005. Han har deltagit i ett antal statliga utredningar

och internationella utredningar (Nordiska Rådet, EU, OECD, ILO, Europarådet). Han har i sin forskning behandlat invandring och integration, arbetsmarknadspolitik, social- och avtalsförsäkringarna, de unga och de äldres ställning på arbetsmarknaden och ekonomisk doktrinhistoria. Han har publicerat ett stort antal artiklar och böcker.

Förord

I många avseenden framstår 1990-talets inledande krisår som en brytpunkt i den svenska välfärdsstaten. Ungdomars (15–24 år) arbetsmarknadsetablering och försörjning förändrades drastiskt med negativa effekter i form av ökad marginalisering, utanförskap och relativ fattigdom. Parallellt har utbildningsperioderna förlängts, etableringsfasen har blivit mer utdragen och det har blivit svårare för ungdomar att få varaktiga arbetstillfällen. Ungdomsarbetslösheten har ökat till rekordnivåer i förhållande till det utmärkande läget på den svenska arbetsmarknaden. Sysselsättningsnedgången är oftast koncentrerad till framför allt de yngre på arbetsmarknaden. Även under perioder då arbetslösheten för gruppen 25–74 år befunnit sig på förhållandevis konstant låg nivå, har ungdomsarbetslösheten utvecklats ogynnsamt. Så var fallet både under åren 2000–2002 och under 2007 – år som kännetecknas av en utpräglad högkonjunktur med stark arbetskraftsefterfrågan. Sedan den globala finanskrisen 2008, och fram till corona pandemin 2020, befann sig svensk ekonomi i en kontinuerlig konjunkturåterhämtning med en ökad sysselsättningsgrad, en oavbruten BNP-tillväxt samt sjunkande arbetslöshet. Men den svenska arbetsmarknaden dras på samma gång med ett tilltagande matchningsproblem. Med detta menas att företag inte hittar arbetssökande med rätt kompetens samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög. För att åtgärda matchningsproblematiken och för att minska den höga ungdomsarbetslösheten har utbildningssystemet på gymnasial nivå

Förord

ändrats flera gånger sedan 1990-talet. Ett syfte med dessa ändringar har varit att förbättra övergången från skola till arbetsliv. Yrkesutbildningarna skulle erbjuda mer av färdigutbildning för att underlätta för elever att snabbt erhålla stadigvarande sysselsättning inom sitt yrkesområde direkt efter avslutad utbildning. Tanken bakom införandet av gymnasiala lärlingsutbildningar var att de skulle bli ett alternativ till skolförlagd yrkesutbildning. En ytterligare förhoppning med dessa ändringar var att göra yrkesutbildningarna mer attraktiva för eleverna. Den svenska arbetsmarknaden har ett stort behov av yrkesutbildade arbetssökande – alltså bör fler högstadieelever läsa gymnasiala yrkesprogram, vilket i sig stämmer överens med de nämnda ändringar som gjorts på gymnasial nivå. Sedan den senaste stora skolreformen, som implementerades 2011, har dock andelen elever som läser ett yrkesprogram i stället minskat. Men hur kommer det sig att attraktionskraften minskar samtidigt som utbildningssystemet ändrats för att gynna just denna utbildningsform, som är tänkt att rusta eleven med högt efterfrågade kompetenser på arbetsmarknaden? Denna antologi har som syfte att svara på denna huvudfråga. Antologibidragen behöver inte omfatta yrkesutbildningen i sin helhet – författarna avgör fokus och avgränsningar i det egna bidraget – men de ska behandla någon aspekt som är kopplad till och relevant för den svenska gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft. Vissa kapitel baseras på primärempiriskt material oavsett använd vetenskaplig metod (kvalitativ eller kvantitativ), medan andra bidrag är teoretiskt inriktade (såsom problematisering av institutionella villkor för yrkesutbildningen, granskning av teoribildningar om yrkesutbildningen och undersökning av olika didaktiska modeller). Samma öppenhet gäller den teoretiska referensramen och författarens ämnestillhörighet. I denna antologi publiceras forskare med olika disciplinära hemvister (ekonomisk historia, nationalekonomi, sociologi, socialt arbete, pedagogik och arbetsvetenskap). Boken avspeglar därmed

tvärvetenskaplighet genom att utifrån olika perspektiv undersöka den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft. Denna bok vänder sig till samtliga som har intresse för frågor kopplade till övergången skola–arbetsliv, med betoning på gymnasieelevers etableringsmöjligheter. Boken ger ett grundligt underlag för att bättre förstå de utmaningar som gymnasiala yrkesprogram står inför, framför allt när det gäller yrkesutbildningarnas attraktionskraft. Antologin ger utgångspunkter för den fortsatta forskningen om gymnasial yrkesutbildning. De olika bidragen i antologin omfattar dessutom rekommendationer för ett fortsatt utvecklingsarbete med utbildning på sekundär nivå för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft. Det innebär att boken blir aktuell för akademiker (forskare, studenter, undervisande personal), skolpersonal, berörda utredare, myndighets- och partsföreträdare samt utbildningspolitiker. Författarna i denna bok är aktiva i ett forskarnätverk (yrkes utbildningsnätverk) om gymnasial yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden. Yrkesutbildningsnätverket initierades 2007 och har sedan dess finansiering från Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Yrkesutbildningsnätverket koordineras från Lunds universitet, Socialhögskolan, och omfattar deltagare från flera lärosäten i Sverige och i de nordiska länderna. I nätverket ingår även berörda parter på lokal, regional och nationell nivå. Ett stort tack till Forte som ger sitt stöd till nätverket och som därmed möjliggör både kunskapsspridning och forskning om ett mycket angeläget område för ungdomar och arbetsmarknaden. Jag hoppas att boken väcker intresse och eftertanke hos läsaren samt att den leder till lärdomar såväl som till konkreta ändringar i praktiken för att förbättra den gymnasiala yrkesutbildningen och därigenom övergången skola–arbetsliv! Lund i oktober 2020 Alexandru Panican

Förord

kapitel 4.

Hur reflekterar högstadieelever? Yrkesutbildningens attraktionskraft inför gymnasievalet Alexandru Panican

I detta kapitel undersöker jag yrkesutbildningens attraktionskraft sett ur högstadieelevers perspektiv. Kapitlet omfattar tre rubriker. Under den första diskuteras den använda metoden för empiriinsamling samt urvalet av kommuner. Därefter redovisas det empiriska materialet under en separat rubrik som svarar på antologins första fråga (Vad vet vi om den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft?) utifrån högstadieelevers perspektiv. Under kapitlets sista rubrik diskuteras empirin utifrån några centrala iakttagelser och här formuleras svar på antologins tredje fråga (Vad bör göras framöver för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft?) med utgångspunkt i studiens empiriska underlag. Det svenska utbildningssystemet har sedan 1990-talet genomgått flera omfattande förändringar. En sådan reform är införandet av skolpeng och ett fritt skolval (prop. 1991/92:95; 1992/93:230). Denna reform har skapat ett nytt utbildningslandskap med en skolmarknad där marknadslogiken fått ett tydligt genomslag (Olofsson 2010; Lundström & Parding 2011): privata aktörer kan bli huvudmän för skolor, elever får rollen som konsumenter genom att välja skola och utbildning, skolor blir marknadsaktörer som konkurrerar om elever. Skolor som inte lyckas rekrytera elever blir förlorare i kampen om den offentligfinansierade skolpengen (Dahlstedt & Fejes 2018; Hjort & Panican 2011; Richardson 2004). Inom ramen för denna marknadisering av gymnasieskolan, »som drevs längre än i något annat land« (Gustafsson, Sörlin & Vlachos

103

Metod och urval Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod, nämligen med semistrukturerade intervjuer.1 Kvalitativa metoder i form av intervjuer är inriktade på ett fåtal, dock djupgående, intervjuer i stället för ett stort antal respondenter (Kvale & Brinkmann 2014; Bryman 2018). Empirin omfattar 20 enskilda intervjuer med högstadieelever som läser sista terminen i årskurs 9 då gymnasievalet

1 Studien har finansierats av Ratio – Näringslivets forskningsinstitut. Hela studien, som omfattar ytterligare teman än det som diskuteras i detta kapitel, presenteras i Panican (2015), Väljer unga fel? Stockholm: Ratio.

104

Del II. Samtidsperspektiv

2016, s. 36), har högstadieeleverna huvudrollen genom att det är de som avgör gymnasievalet. Oavsett koppling mellan den påtänkta gymnasieutbildningen och yrkesutgång och oberoende av den kommande huvudmannens kompetens såväl som av om det gymnasiala programmets innehåll har potential att erbjuda en utbildning som leder till en efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden, är det högstadieeleven som avgör vad som utgör ett genomtänkt gymnasieval. Därmed blir det viktigt att studera högstadieelevernas attityder inför gymnasievalet. Forskningen avseende elevers egna reflektioner kring gymnasievalet är mycket sparsmakad, fram till 2015 då empirin för denna studie samlades in. Viss forskning har skett gällande grundskoleelevers utbildningsval (Svensson 2001; Broady & Börjesson 2002; Lund 2006; Dresch & Lovén 2010), dock med fokus på valprocessens faktiska genomförande och utfall. I en annan studie undersöks hur ungdomars gymnasieval avspeglar strukturella aspekter såsom utbildningssegregation och genusaspekter (Sandell 2007). En undersökning som är mer aktuell och som ligger nära studien som presenteras i detta kapitel är Skolverkets (2013) rapport om hur förutsättningar som ligger till grund för olika gymnasiemarknader kan påverka ungdomars gymnasieval.

ska göras. Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats; intervjuerna har genererat sammanlagt drygt 200 sidor text. Vid rekrytering av intervjupersoner har jag inledningsvis vänt mig till skolans rektor för att få tillstånd att bedriva studien (göra intervjuer med elever) och få kontaktuppgifter till skolans yrkes- och studievägledare. I nästa steg har jag kontaktat skolans yrkes- och studievägledare som vidare informerat skolpersonal och elever om studien. Yrkes- och studievägledarna har själva eller i samråd med klassföreståndare valt studiedeltagare samt tidpunkt för intervjuer. För att kunna göra intervjuer med elever med skilda preferenser gällande gymnasieval har kravet från min sida varit att välja respondenter med olika studieresultat. Samtliga intervjuer har gjorts på respektive skola. Könsfördelningen mellan de intervjuade visade sig bli exakt lika trots att jag inte har haft som syfte att uppnå detta då studien inte har ett genusperspektiv. Det har också visat sig att även det planerade gymnasievalet följer en nästan lika jämn fördelning mellan pojkar och flickor: fem pojkar uppgav att de kommer att välja teoretiska program och lika många ämnade välja yrkesprogram; sex flickor planerade välja teoretiska program och fyra yrkesprogram. För att ringa in variationer i det empiriska materialet har ambitionen varit att göra undersökningen i kommuner med olikartade socioekonomiska förhållanden. Studien har genomförts i kommuner som är geografiskt spridda inom Skåne och som vid tidpunkten för studien (våren 2015) representerade olika erfarenheter vad gäller elevernas sociala bakgrund, med fokus på föräldrarnas utbildningsnivå, sökmönstret till gymnasiala program, andel elever med utländsk bakgrund, befolkningsstorlek samt medianinkomst. Gällande studieresultat på högstadiet har jag valt en kommun som låg strax över (Helsingborg) och en kommun som befann sig under (Simrishamn) riksgenomsnittet för skolresultat vad gäller elever i årskurs 9 med betyget godkänt i alla ämnen. Därefter har jag valt två kommuner som stod för ytterligheter i Skåne: en kommun som hävdade sig bäst såväl i regionen som i landet (Ystad) och en kommun (Svalöv) som 4. Hur reflekterar högstadieelever?

105

var en av landets kommuner som hävdat sig sämst (lägst i undersökningsregionen) sett till studieresultat i årskurs 9 (SKL 2014). I varje kommun har gjorts fem intervjuer.

Redovisningen omfattar flera citat för att låta läsaren komma nära det empiriska materialet. Jag använder olika formuleringar såsom »den intervjuade«, »respondenten«, »studiedeltagare« eller »undersökningsdeltagare« för att i strävan efter att hålla respondenterna anonyma inte synliggöra om det är en flicka eller pojke som citeras. De intervjuade bildar två elevgrupper: yrkesinriktade (elever som planerar välja ett yrkesprogram) och teoretiskt inriktade (elever som tänker välja ett teoretiskt program). Inom varje grupp återfinns ungefär samma attityder. Nästan samtliga inom den egna gruppen pratar med en och samma röst. Detta gör att empiriredovisningen kommer att presenteras under två separata underrubriker: under den första lyfts reflektioner kopplade till yrkesinriktade elever fram, under den andra underrubriken uppmärksammas de teoretiskt inriktade elevernas sätt att resonera gällande yrkesutbildningens attraktionskraft.

Yrkesinriktade högstadieelever De intervjuade som avser att välja yrkesprogram resonerar om både teoretiska program och yrkesprogram. Oftast har dessa högstadie elever kunskaper om fler gymnasiala program jämfört med elever som planerar fullfölja ett teoretiskt program, vilka för det mesta endast visar intresse för det gymnasiala program som de tänker välja. En respondent uppger: Jag är väldigt insatt i både studieförberedande utbildningar och yrkes. Det är alltid bra och veta vad som finns för man vet aldrig om man vill byta till ett studieförberedande.

106

Del II. Samtidsperspektiv

Hur reflekterar högstadieelever?

De yrkesinriktade eleverna diskuterar yrkesprogram i positiva ordalag, oftast genom att lyfta fram praktikperioden. De refererar till den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen och anser att praktikperioden förankras i olika praktiska moment som gör att man lär sig ett yrke på ett konkret sätt. En studiedeltagare nämner:

Jag tycker det är bra med yrkeslinjer, praktikperioder gör att man lär sig genom praktik. Till exempel om du ska lära dig mura en vägg så kan du inte läsa på att mura en vägg utan du måste göra detta, lära dig praktiskt om hur man gör detta, böckerna hjälper inte.

Gång efter annan diskuteras yrkesutbildningar i termer av »roligt«, nämligen att det är roligt med praktiska moment på utbildningen eftersom det är just dessa delar av utbildningen som är mest givande. En av de intervjuade säger: Det är roligare att hålla på med det praktiska. Det är roligast med praktik för då får man gå ut och prova på stället. Jag är mer sådan yrkesinriktad, det är roligare att hålla på med praktiska, jag är praktisk av mig själv än att sitta med teoretiskt.

Samtidigt menar de flesta av de yrkesinriktade studiedeltagarna att de vill kombinera praktik och »verkligheten« med skolförlagd utbildning. Det anses att den skolförlagda delen är givande för att de då får ta del av yrkeskunskaper också på en teoretisk nivå. Den skolförlagda utbildningsdelen ger dessutom möjlighet att återse sina studiekamrater för att kunna bibehålla vänskapsbanden, en del väljer att fortsätta studera tillsammans med sina gamla klasskamrater. En av undersökningsdeltagarna lyfter fram följande önskemål: Jag vill ju ha 50–50. Jag vill både sitta i skolan och arbeta med mina kompisar men även vara ute i verkligheten på en arbetsplats för att se hur det är. 4. Hur reflekterar högstadieelever?

107

Alltså jag tror inte att jag väljer högskolebehörighet eftersom på den skola jag kommer att gå får vi oftast jobb innan vi går färdigt skolan. Och så jag är sån som jag inte orkar plugga vidare. Så jag får jobb direkt. Så jag behöver inte högskolebehörighet.

Ett fåtal studiedeltagare pekar i stället på att högskolebehörighet utgör en »försäkring« inför den egna framtiden genom att erbjuda flera möjligheter, såsom att ändra utbildningsprogram eller fortsätta med eftergymnasiala studier: Ja, högskolebehörighet har betydelse. För om jag inte tycker att utbildningen och jobbet är ball då kan jag ändra utbildning eller plugga vidare eller arbeta mig upp till annat.

En del av de intervjuade elever som planerar att välja ett yrkesprogram har hört om lärlingsutbildningar och berättar att de hade gärna valt det i stället för en yrkesutbildning om denna utbildningsform hade funnits i den egna kommunen eller på ett rimligt dagpendlingsavstånd. Lärlingsutbildningar uppfattas vara än mer praktiskt orienterade än yrkesprogram. De som hade valt lärlingsutbildningar hänvisar oftast till en egen studietrötthet. En respondent förklarar: Jag är så j-vla trött på skolan, jag orkar bara inte mer.

108

Del II. Samtidsperspektiv

Samtliga gymnasiala program resulterar i en examen, antingen yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Förhoppningen är att yrkesutbildningarna, som avslutas med yrkesexamen efter färdig utbildning, ska underlätta etableringen inom yrkesområdet. Eleven kan inom ramen för den valda yrkesutbildningen göra individuella val som ger högskolebehörighet (prop. 2008/09:199), men de flesta av de intervjuade yrkesinriktade eleverna visar inte intresse för högskolebehörighet eftersom de inte anser sig ha någon användning av den:

En annan säger: Jag har [det nämns en funktionsnedsättning, förf:s anm.] och det gör att jag tycker att teoretiskt är sjukt tråkigt. Ju mindre teoretiskt desto roligare.

På samma sätt som yrkesutbildningar anses lärlingsutbildningar ge eleven en möjlighet att lära sig om hur det fungerar i »verkligheten«:

Ja, det verkar kul [med lärlingsutbildningar, förf:s anm.], man får lära sig mycket mer om hur det går ute i verkligheten på arbetsplatserna. Man lär sig där.

En annan faktor som nämns är att lärlingsutbildningar skapar kontakter som kan mynna ut i en anställning, vilket enligt ett fåtal intervjuade kan leda till att man inte behöver fullfölja hela den gymnasiala utbildningen: Om jag är intresserad och de [refereras till arbetsgivare, förf:s anm.] gillar mig då får man börja tidigare. Man behöver inte gå hela utbildningen vilket är bra.

Bortsett från de yrkesinriktade elevernas hänvisningar till studietrötthet lyfts endast i enstaka fall negativa aspekter med teoretiska program. En respondent berättar: Ja, jag vet att min syster fick en teoretisk utbildning, hon blev ingenting på den, typ samhällslinjen. Och jag kan själv tycka att det var förlorad tid, jag skulle aldrig själv välja den, jag vill komma ut i arbetslivet när jag har gått ut mitt gymnasium och därför väljer jag yrkesförberedande utbildning.

Det ska tilläggas att ingen av de intervjuade yrkesinriktade eleverna har betyg för att kunna söka sig till ett teoretiskt program. 4. Hur reflekterar högstadieelever?

109

Jag har varit säker på mitt val sedan i femman ungefär, jag skulle följa i pappas fotspår.

Här följer ett annat exempel: Intervjuare: Hur tänker du kring gymnasievalet? Respondent: För mig har det alltid varit självklart. Intervjuare: Hur menar du, på vilket sätt var det självklart?

110

Del II. Samtidsperspektiv

I de flesta fall behöver respondenterna höja sina betyg även för att komma upp till de antagningspoäng som krävs till det påtänkta yrkesprogrammet. Men likaledes, om de hade haft höga meritpoäng hade de, enligt sina egna utsagor med hänvisningar till ointresse för skolbänkstudier, ändå inte valt annorlunda. Flera av eleverna pekar på en studietrötthet som gör att de inte förmår fullfölja ett teoretiskt program. I samband med att de resonerar om sitt intresse för praktiska moment på den framtida utbildningen framträder också en egen nedvärdering av yrkesprogram. Deras argumentation avspeglar en syn på yrkesutbildningar som att de inte riktigt utgör en del av den gymnasiala skolan, en utbildning inriktad på traditionella skolbänkstudier, utan att de i stället handlar om praktik och yrkesrelaterade kunskaper som förbereder eleven för arbetslivet. De praktiska momenten anses vara vägen ut från det eleverna inte vill ha mer av, nämligen skolförlagda studier i en traditionell skolmiljö. Vissa yrkesinriktade respondenter har förhoppningen att få ett jobb även innan avslutade studier, såsom framkom i ett tidigare citat, för då behöver de inte ens fullfölja utbildningen. En aspekt som vägleder i gymnasievalet och därmed påverkar hur eleven uppfattar utbildningens/programmets attraktionskraft är den enskildas sociala bakgrund, med hänvisning till föräldrarnas utbildning och yrke. I det empiriska materialet framkommer det att flera av de yrkesinriktade respondenterna väljer ett yrkesprogram som ligger nära det en av föräldrarna eller båda har som sysselsättning. En studiedeltagare förklarar:

Respondent: Jag har varit uppväxt på en bondgård med djur och traktorer och olika fordon. Så mitt val har alltid varit självklart. Intervjuare: Ok och vad var det valet? Respondent: Fordons- och transportprogrammet. Intervjuare: Så du har alltid vetat vad du skulle välja och bli? Respondent: Ja, det stämmer.

Lika tydligt framkommer denna koppling mellan programmets attraktionskraft och förälderns/föräldrarnas utbildnings- och yrkesval bland de teoretiskt inriktade eleverna – det blir en reproducering av social snedrekrytering till studier på sekundär nivå. En av studie deltagarna som planerar välja ett teoretiskt program uppger: Ja, men det är självklart att jag väljer samhälle för att kunna plugga [xxx] på universitet för att sedan bli som mina föräldrar.

Valet av ett teoretiskt program på gymnasial nivå blir för dessa elever självklart, så att de därefter ska kunna fortsätta studera på högskole-/ universitetsnivå även om de inte har bestämt sig för inriktning på universitetsnivå: Det finns inte annat för mig än universitetsstudier, jag ska bli som de [refereras till föräldrar, förf:s anm.] men vad exakt jag väljer vet jag inte, det är för tidigt att säga det nu. De [föräldrarna, förf:s anm.] har alltid velat att jag skulle bli [xxx] eller [xxx].

Slutsatsen att elevernas gymnasieval och skolresultat följer ett socialt reproducerande mönster som vilar på deras sociala bakgrund är väl belagd (se t.ex. Panican & Paul 2019; Olofsson & Panican 2008; Broady & Börjesson 2008; SOU 1993:85; Angelov, Johansson & Kennerberg 2008; Gruffman 2010; Svensson 2001; Skolverket 2012, 2015; Dresch & Lovén 2010; Lovén 2000; SOU 2017:35). 4. Hur reflekterar högstadieelever?

111

De elever som planerar att välja teoretiska program visar i flera fall negativa attityder när yrkesprogram kommer på tal. Yrkesprogram anses hålla en låg kunskaps- och undervisningskvalitet som inte leder till en utvecklande framtid. I stället anses att yrkesutbildningar handlar om etablering i lågstatusyrken. De teoretiskt inriktade eleverna anser att yrkesutbildningar är till för elever som antingen saknar studieförmåga eller inte visar något intresse för studier. Att välja en yrkesutbildning likställs med att man stympar sina möjligheter till ett framgångsrikt arbetsliv med en hög inkomst. Dessutom anser de att elever som väljer yrkesprogram inte längre har möjlighet till vidarestudier på högskolenivå eftersom man inte kan förvärva högskolebehörighet på dessa utbildningar (ett påstående som egentligen inte stämmer, genom att välja vissa kurser leder också yrkesprogrammen till högskolebehörighet). Yrkesutbildningar bedöms vara undermåliga utbildningsformer och de elever som väljer yrkesutbildningar beskrivs i nedsättande termer. Nedan presenteras flera citat från olika respondenter för att avspegla de teoretiskt inriktade elevernas attityder gällande yrkesutbildningar: Det är mera att det är så att teoretiska är mer för de smarta och sånt, de som inte är lika smarta de kommer inte in på teoretiska. Om jag skulle välja yrkesutbildningar så känns det att jag kastar bort alla mina poäng som jag har jobbat så hårt för. Jag har hört att om man väljer yrkesprogram så är det liksom bara det, det blir inte mer efter det i livet. Yrkesutbildningar är utbildningar som passar mindre studiemotiverade.

112

Del II. Samtidsperspektiv

Teoretiskt inriktade högstadieelever

Alltså jag tror att de flesta vill tjäna mycket pengar. Så man ser upp till de höga utbildningarna, det är de som ger mycket pengar. De som har höga ambitioner har höga utbildningar och egna företag. Så är det inte med yrkes, yrkesutbildningarna försörjer en men de ger inte så himla bra jobb.

Jag vet inte mycket om yrkesprogram men jag är inte intresserad av dessa heller, det är utbildningar för dem som inte vill plugga. Teoretiska är de bästa och naturvetenskapliga linjen är den främsta, den öppnar många dörrar och sånt […] den gör att man kan komma in på vilken högskola man vill. Yrkesutbildningar är raka motsatsen. […] yrkesutbildningar är mer så för sådana som är mindre studiemotiverade, jag är inte säker på vilka som får lov att söka yrkesutbildningar men jag har hört att det är väldigt stor bredd på åldern så det är väldigt många som skulle söka sig dit så det är något för alla, det är mer sådana äldre personer som söker sig till yrkesutbildningar och försöker hitta ett yrke medan teoretiska […] är högskoleförberedande. Om man vill gå vidare i livet så är det teoretiska som gäller. Alltså jag vet bara att yrkesutbildningar är inget för mig egentligen. Jag har alltid varit bra på det teoretiska […] för mig hade det aldrig varit något alternativ att välja yrkesprogram. Och för mig känns det som yrkesutbildningar är till för lågutbildade.

En enda undersökningsdeltagare funderade vid intervjutillfället fortfarande på utbildningsalternativ, det lutade mot ett teoretiskt program men studiedeltagaren fortsätter reflektera kring vilken utbildningsinriktning som skulle passa bäst:

4. Hur reflekterar högstadieelever?

113

Alexandru Panican (red.) är docent vid Lunds universitet. Övriga medverkande är: Kenneth Abrahamsson, Ingrid Berglund, Camilla Gåfvels, Anders Hallqvist, Carina Hjelmér, Robert Höghielm, Katarina Kärnebro, Kerstin Littke, Fay Lundh Nilsson, Anders Nilsson, Jonas Olofsson, Daniel Persson Thunqvist, Maria Terning, Helena Tsagalidis och Eskil Wadensjö.

YRKESUTBILDNING PÅ UNDANTAG? ATT BRYTA DEN LÅGA ATTRAKTIONSKRAFTEN 2011 är ett viktigt år för den svenska gymnasieutbildningen. Genom en omfattande gymnasiereform, förkortad GY11, sjösattes den nya 3813991 gymnasieskolan. Genom GY11 skulle yrkesutbildningarna lägga större betoning på yrkesämnena, ha karaktären av färdigutbildning, avslutas med en yrkesexamen samt bli mer avnämarstyrda och präglade av arbetslivets behov. Förhoppningen var att yrkesutbildningarna skulle bli mer attraktiva, fler elever skulle välja denna utbildningsform för att möta arbetslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft. Yrkesutbildningens attraktionskraft utgör en avgörande faktor i förhållande till Sveriges tilltagande matchningsproblem. Med matchningsproblem menas att företag inte hittar arbetssökande med rätt kompetens samtidigt som det finns arbetslösa, framför allt unga arbetslösa, i behov av ett jobb för sin försörjning. Det kommer att saknas upp till 100 000 gymnasialt yrkesutbildade år 2025. Samtidigt har attraktionskraften för yrkesutbildningar minskat sedan gymnasiereformen, tvärtemot de ambitioner som har funnits med GY11. Bidragen i denna antologi utgår från följande tre frågor: • Vad vet vi om den gymnasiala yrkesutbildningens attraktionskraft? • Hur kan yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras och/eller begripliggöras? • Vad bör göras framöver för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft? I antologin medverkar forskare med olika disciplintillhörighet med intresse för gymnasial yrkesutbildning.

Art.nr 39912

studentlitteratur.se