9789144125282

Pratlust och talängslan – om selektiv mutism

Carina Engström (red.)

Metodbok i arbete med barn med selektiv mutism

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39891 ISBN 978-91-44-12528-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Shutterstock.com Illustrationer delsida: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2019

Innehåll

Förord 11 Lotta Andersson, Lena Holmberg, Sofie Levander och Anna Nyrén Varför skrev jag denna bok? 13 Vem kan ha nytta av denna bok? 14 Tack 15 Inledning 17

Del 1 En översiktlig beskrivning av språkutveckling och språkstörning 1. Vad krävs för att utveckla ett åldersadekvat språk? 23 2. Vad är s­ pråkstörning? 27 Anna Eva Hallin

Del 2 Ångest, talängslan och psykiatriska svårigheter 3. Vilket är sambandet mellan talängslan och ångest? 33 Tine Ernholdt Vad är ångest? 33 Hur sker inlärning? 35 Habituering 37

4. Kan selektiv mutism f ­ örklaras av ­psykiatriska s­ vårigheter? 39

Del 3 Selektiv mutism 5. Vad är då s­ elektiv mutism? 45 6. Hur vanligt är selektiv mutism? 47 7. När debuterar selektiv mutism? 49 8. Är selektiv mutism ärftligt? 53 9. Vilka andra svårigheter är vanliga vid selektiv mutism? 55

Del 4 Talängslan kopplat till selektiv mutism och andra närliggande diagnoser 10. Definition 59 11. Selektiv mutism eller autism? 61 12. Selektiv mutism eller språkstörning? 65 Språkförståelse vid selektiv mutism 67 Berättarförmåga vid selektiv mutism 68 Pragmatiska svårigheter och pragmatisk språkstörning 69

13. Selektiv mutism och flerspråkighet 71 14. Selektiv mutism eller psykogen dysfoni? 73

Del 5 Selektiv Mutism inom förskola och skola 15. Allmänt om anpassningar inom förskolan (3–6 år) 79 16. Förutsägbarhet 83 17. Trygghet 87 18. Humor 89 19. Ögonkontakt 91 20. Tillsägelser 93 21. Frågor 95 22. Misstag 97 23. Gruppen 101 24. Råd om anpassningar inom skola (6–12 år) 105 25. Vart ska vårdnadshavare vända sig? 115 26. Omhändertagande 117

Del 6 Klinisk tillämpning 27. Modell från remiss till behandlingsplan 123 Selektiv mutism, bedömning 123

28. Föräldrautbildning 141 Syftet med kursen 142

29. Logopedens roll vid selektiv mutism 147 30. Shaping och sliding in 151 31. Beröm 155 32. Förberedelser för kommunikations­övningar enligt shaping- och s­ liding in-metodiken 157

Del 7 Behandlings­samverkan mellan logoped och pedagog 33. Intervention på f ­ örskola eller skola med stöd av logoped 163

Del 8 Fallbeskrivningar utifrån ett behandlar­perspektiv 34. Miro 169 35. Alexander 173 36. Maja 177

Del 9 Kommunikations­övningar 37. Exempel på kommunikations­lekar 183

Del 10 Berättelser 38. Noahs berättelse 195 39. Fridas berättelse 201 40. Frida och walkie-talkie-­metoden 217 41. Erikas berättelse 227

Del 11 Bilagor, referenser och förslag på litteratur 42. Bilagor 233 Referenser 249

Vad krävs för att utveckla ett åldersadekvat språk?

1.

Vår förmåga att, på ett automatiserat sätt, utveckla ett talspråk förutsätter att vi har en grundläggande kommunikativ kompetens. Att vi kan lyssna på och titta på någon annan. Att vi gemensamt kan dela uppmärksamhet på ett tredje objekt, som att titta på samma bild eller lyssna på samma instruktion. Att vi klarar att ta emot information och ge information. Att vi kan vänta in någon annan och hålla tillbaka egna impulser.

Att vi kan vara följsamma i kroppsspråk, röst och språk. Att vi utvecklar förmågan att kunna styra andra och samtidigt ha uppmärksamhet och följsamhet mot den eller dem vi styr.

Vi behöver utveckla vår förmåga att förstå innebörden av ett ord och begrepp utan att det är kopplat till en viss situation och förstå ordets betydelse såväl generaliserat som specifikt, exempelvis hundar som art och min egen hund som individ, mammor generellt och min egen mamma. Vi behöver förstå ordens betydelse kopplat till andra ord och till positionen i en sats, exempelvis att ”Hunden jagar pojken” och ”Pojken jagar hunden” har olika betydelse enbart på grund av placeringen i satsen och att ordet ”inte” i en sats tar bort betydelsen av det negerade ordet, som i ”Bilen är röd” jämfört med ”Bilen är inte röd”.

Vi behöver även ha förmåga att koppla ord och meningar till en kontext och till den situation där yttrandet fälls, exempelvis att det är skillnad på ordet ”älskar” i yttrandet ”Jag älskar morötter” respektive ”Jag älskar mina barn”. Eller förstå att en person 23

24 � 1. Vad kr ävs för att utveckla …

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

som yttrar något inte ska tas på allvar om kontexten och situa­ tionen motsäger innehållet i yttrandet, exempelvis om pappa säger: ”Vad glad jag blir när du klampar in med leriga skor på mitt nystädade golv” eller om en kompis säger: ”Gå på bio utan mig bara, jag kan sitta här ensam hela kvällen.” Vi måste förstå när någon skämtar, är ironisk eller använder metaforer.

Språket har en formsida med byggstenar och regler samt en innehållssida med ett semantiskt innehåll. Dessutom har det en funktionssida som definieras av vad som är syftet med yttrandet.

Reglerna som barnet successivt lär sig intuitivt utan någon egentlig undervisning finns på alla språkliga och kommunikativa nivåer oavsett vilket språk barnet exponeras för. Utöver talat språk finns andra varianter av symbolspråk, exempelvis teckenspråk. Eftersom boken handlar om talängslan är fokus i boken på det talade språket. Erfarenheten visar dock att barn med talängslan även kan ha svårt att kommunicera via alternativ kommunikation eftersom kommunikation handlar om att bygga relationer. Språkljuden eller fonemen är språkets minsta betydelseskiljande byggstenar. Det finns regler för vilka språkljud (fonem) som är möjliga att använda i respektive språk och hur dessa går att kombinera, och redan i fyraårsåldern kan de flesta barn avgöra om ett ord är fonologiskt möjligt eller inte.

På frågan ”Ska vi döpa dockan till Gulpa, Glupa eller Gplau?” svarar det normalspråkiga barnet med stor sannolikhet ”Gulpa” eller ”Glupa”, eftersom de fonologiska reglerna tillåter dessa kombinationer men inte den tredje.

Ordningsföljden av fonemen påverkar ordets betydelse: mil/ lim, bil/bli, och om vi byter ett språkljud mot ett annat ändras betydelsen: pil/bil/mil.

Morfemen byggs av fonem och är språkets minsta betydelsebärande byggstenar. För att kunna komma vidare från att enbart förstå och använda ett- till tvåordsyttranden måste barnet kunna uppfatta, lagra in och generalisera morfemen. I exempelvis ordet hans finns två morfem. Han som betecknar genus samt s som

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

betecknar ägande. I namnet Hans finns bara ett morfem. I ordet flickornas finns fyra morfem som vart och ett har en egen be­­ tydelse: genus, plural, bestämd form, ägande. Det gör att vi förstår att ordet flickornas inte handlar om några flickor utan om exempelvis omklädningsrummet, som i satsen: ”Titta i flickornas omklädningsrum.”

Vi har grammatiska regler som styr hur ord kan böjas och placeras i en sats. Vi har regler som styr sekvenseringen av satser i en berättelse, och vi har mer subtila regler om vad som är lämpligt, tillåtet, förväntat eller passande att yttra.

Utöver talspråkliga regler tillkommer de regler som styr skriftspråket och som är mindre flexibla och tillåtande än vad talspråket är. Redan innan barn påbörjar sin egentliga läs- och skrivutveckling börjar de förstå skriftspråkets struktur genom att vuxna läser för dem. Det är vanligt att barn även övar skriftspråkets struktur genom att låtsasläsa och låtsasskriva innan den faktiska läsutvecklingen startar.

Det finns många fallgropar på vägen mot att erövra ett språk, och det är förvånansvärt få barn som inte under sina första fem levnadsår bara genom att befinna sig i och vara aktiv i en verbal miljö klarar av hela processen mot att bli en talande, språkligt kompetent individ.

Barn som inte på egen hand utvecklar dessa språkliga förmågor kan ha svårigheter med språkets formsida. Barnet kan ha en nedsatt förmåga att uppfatta, processa och lagra in språkets minsta byggstenar: språkljuden/fonemen och de betydelsebärande enheterna i orden, morfemen. Det kan leda till att barnet får svårt att tolka och förstå ord och grammatik samt svårt att själv uttala ord korrekt och att använda grammatiska strukturer. Även om ett barn utvecklar språket till formsidan så kan det få svårigheter med språkets innehåll och funktion. Detta kan leda till större konsekvenser i samspelet med andra än om uttal och grammatik avviker från det adekvata.

1. Vad kr ävs för att utveckla … � 25

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Hur vi förväntas kommunicera med varandra påverkas av den kontext vi kommunicerar i och av sociala och kulturella uttalade och outtalade regler och normer. I den mångkulturella miljö många barn lever i förväntas de tidigt kunna anpassa inte bara språket utan även sin pragmatiska kommunikation till aktuell situation och gällande norm.1

1 Läs gärna böckerna i serien Språkutveckling och språkstörning hos barn (Nettelbladt & Salameh, 2007; 2013; Salameh & Nettelbladt, 2018).

26 � 1. Vad kr ävs för att utveckla …

Carina Engström är legitimerad logoped och har lång erfarenhet av diagnostik och behandling vid olika typer av kommunikationssvårigheter. Hon arbetar som logoped och logopedchef vid Röstkonsultens logoped­ mottagningar. Författaren anlitas ofta som föreläsare och handleder och undervisar logopedstudenter, logopeder och pedagoger och har bland annat skrivit flera artiklar i ämnet samt initierat ett nationellt tvär­ vetenskapligt nätverk för behandlare inom SM. Övriga författare är Anna Eva Hallin, legitimerad logoped med doktors­ examen, forskare och Tine Ernholdt, legitimerad psykolog.

Pratlust och talängslan – om selektiv mutism

I boken beskrivs diagnosen selektiv mutism och konsekvenserna av att inte klara av att kommunicera verbalt och aktuell forskning presenteras översiktligt. Fokus ligger på hur man genom sam­ verkan mellan barnets familjenätverk, förskola, skola samt vård­ givare kan identifiera, utreda och hjälpa.

Den här boken vänder sig till personer som i sitt arbete möter barn som har svårigheter att utveckla sin verbala kommunikation och sitt språk på grund av ångestreaktion (logopeder, special­ pedagoger, barnpsykologer) men även till andra inom vård, förskola och skola samt inte minst till vårdnadshavare.

Art.nr 39891

studentlitteratur.se