9789144124049

Page 1

Rasten

Mรถjligheternas mellanrum Ann S. Pihlgren (red.)


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39833 ISBN 978-91-44-12404-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Nils-Martin Lundsgård (kapitel 6) Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2019


Innehåll

Prolog 11 Skolgårdsläraren Lars Berglund  11 Rastverksamhet på Mälarhöjdens skola  11 Engagerande aktiviteter  15 Trygghet 15 Frågor att diskutera  16 Författarpresentation 17 1 Inledning 21 Ann S. Pihlgren  21 Vad är rast?  22 Rastens syfte i vår tid  23 Rasten som risk  24 Rasten som möjligheternas mellanrum  25 Rektors och fritidslärares ansvar  26 Antologins innehåll  27 Antologins kapitel  28 Sammanfattning 30 Frågor att diskutera  31 Referenser 32

© Författarna och Studentlitteratur

5


Innehåll

2  Play wor k på r asten: Skolgår den, en plats för lek  33 Eva Kane  33 Varför playwork på rasten?  34 Vad är playwork?  35 En plats för lek  38 Planera för lek  42 Playworks förhållningssätt  46 Playworkteorier 48 Sammanfattning 51 Frågor att diskutera 51 Referenser 52 3  Skolgår dslär ar es ar bete  57 Gustav Sundh  57 Uppbyggnaden av en rastverksamhet  57 Viljan att förändra och ges rätt förutsättningar  58 Iakttagelser under observationsveckorna  59 Syftet med rastverksamheten  63 Utformandet av en rastverksamhet  66 Grundutbud av material till utlåningsboden  67 Material till pedagogledda aktiviteter  68 Lånekorten 68 Var sak har sin plats i boden  68 Lånesystemet 69 Elevernas delaktighet i utlåningssystemet  70 Pedagogledda rastaktiviteter  70 Vidareutveckling av rastverksamheten  72 Det situationsstyrda lärandet 73

6

© Författarna och Studentlitteratur


Innehåll

Skapa attraktionskraft för ansvar och delaktighet  74 Skolgårdsläraren 77 Sammanfattning 77 Frågor att diskutera  78 Referenser 78 4  Skolgår den och r asten genom histor ien  79 Anna Larsson  79 Skolgården i äldre skolformer  80 Rasten i folkskolan 82 Grundskola och fritidshem  86 Elevernas rastlek  87 Avslutning 90 Sammanfattning 91 Frågor att diskutera 91 Referenser 91 5  R asten – tid för rör else?  95 Håkan Larsson  95 Rast och rörelse – en inledning  95 ”Barn rör sig mindre” – myt eller verklighet?  97 Rast och rörelse – för disciplinering eller utveckling?  100 Fenomenologiska och sociokulturella perspektiv på barns rörelse 103 Sammanfattning 107 Frågor att diskutera  109 Referenser 110

© Författarna och Studentlitteratur

7


Innehåll

6  Fysiskt aktiv lek  113 Knut Løndal Översättning: Nils-Martin Lundsgård  113 Introduktion 113 Rast – fritid med frihet?  114 Rast – fysiskt aktiva pauser med instrumentella målsättningar? 115 Kapitlets fokus  117 Lek – en väg till lärande i och genom fysisk aktivitet?  118 Lek och lärande  119 Fysiskt aktiv lek  120 Fritidslärarens roller i mötet med lekande barn  123 En övervakande roll  125 En initierande och inspirerande roll  126 En deltagande och samspelande roll  127 Sammanfattning 129 Frågor att diskutera  130 Referenser 131 7  För eställningar om skolgår den  137 Anna Lenninger  137 Glapp mellan yrkesgrupper  137 Skolgården tillmäts skiftande betydelse  138 Avspeglar samhällets syn  139 Samhällelig nytta blev finansiellt värde  141 Ojämn kamp för större yta  142 Rymlighet en förutsättning  143

8

© Författarna och Studentlitteratur


Innehåll

Två exempel  144 S:t Hansgården i Lund  144 Östra skolan i Sunne  148 Avslutning 152 Frågor att diskutera  153 Referenser 155 8  Identitet på skolgår den   157 Maria Rönnlund  157 Platsidentitet 158 ”Lekplatser”, ”bråkplatser” och ”trygga platser”  160 ”Vi”, ”dom” och ”jag”  163 Rumsliga dimensioner samverkar 167 Sammanfattning 169 Frågor att diskutera  170 Referenser 170 9  Efter r asten  173 Ann S. Pihlgren  173 Rasten som arena för relationsarbete  173 Relationsarbetet och skolans vuxna  175 Att arbeta aktivt med relationsarbete  176 Familjegrupper som lärgemenskap  177 Samlingen som arena för konfliktlösning  179 Sokratiska samtal  185 Forumspel som dramatisering av händelser  189 Ansvarig vuxen  191 Sammanfattning 191 Frågor att diskutera  192 Referenser 193

© Författarna och Studentlitteratur

9


Innehåll

10  Att var a r astaktivist – r asten som pr aktik  197 Olof Jonsson  197 Lärare i fritidshem med rasten i blickfånget  197 Varje skola är unik  200 Aktivitet eller lek?  201 Rasten – vad betyder den?  203 Möjligheter synliggörs när innehållet utvecklas  205 Att starta rastverksamhet, sprida ordet och skapa förståelse 206 Förändrade strukturer  207 Rasten med sikte på framtiden  207 Sammanfattning 210 Frågor att diskutera  210 Referenser 211 Sakregister 213

10

© Författarna och Studentlitteratur


1 Inledning Ann S. Pihlgren

I grunden handlar det snarast om att se rasten som ett möjligheternas mellanrum, ett tidsmässigt rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation och vila.

Rasten är en etablerad del av skoldagen och har funnits så länge utbildningsverksamhet har förekommit, även om syftet med rasten kanske skiftat över tid. I klosterskolan varvades lektionerna med avbrott för bön; i folkskolan bröts lektionsflödet för att elda i kaminen och vädra den ofta instängda och trånga skollokalen. I skolan på 1960-talet dominerade positivistiska1 vetenskapliga idéer som hävdade att elever inte orkade mer än 40–45 minuters lärande och att de därefter behövde rast. Rasten har historiskt också varit ett område där eleverna givits en större frihet och den har därmed fungerat som ett frirum för utvecklande av barns egen kultur i lekar, ramsor och byteshandel med kulor, bokmärken, filmstjärnor och liknande.

1  Positivism är en vetenskaplig inriktning som betonar strävan efter att grunda forskningen i fakta eller data genom empiriska studier. En pedagogisk positivistisk inriktning inom pedagogik är behaviorism.

© Författarna och Studentlitteratur

21


Ann S. Pihlgr en

Vad är rast? I Svenska Akademiens ordböcker beskrivs begreppet rast så här (Rast, u.å.): Rast substantiv ~en ~er rast-en * (kortare) uppehåll under arbetspass i skolan, arbetslivet m.m. Jfr paus.

I fritidshemmets läroplansdel (Lgr 11, 4. Fritidshemmet) betonas att eleverna ska erbjudas en meningsfull fritid. Detta pekar också på ett av problemen med rasten i skolan. Rasten är knappast elevens fritid, lika lite som eftermiddagens fritidshemstid. Redan i sin klassiska bok Life in classrooms, publicerad på 1960-talet, påpekade Phillip W. Jackson att intagna i fängelser eller på mentalsjukhus är de enda två grupper i samhället som förutom grundskoleelever måste befinna sig på respektive institution (Jackson, 1990). Såväl under rast- som fritidshemstid måste de yngre eleverna finnas kvar på skolans område. Dessutom regleras även dessa tider under skoldagen av läroplanstext. Som historisk konstruktion tycks rasten snarast ha setts som en tid för ”ickelärande”, ett kortare uppehåll då eleverna fick paus från lärandet. Läraren fick också en paus från undervisandet och eleverna, åtminstone fram till dess att tjänstgöringen som rastvakt infördes. Var och en som arbetat inom skolverksamheten vet att rasten som lärarens paus är viktig – kampen om vem som ska rastvakta fortsätter att föras, numera ofta mellan lärare och fritidshemspersonal. Att delta i rastverksamhet ses fortfarande på många håll som lägre status, något som man försöker undvika. Diskussionens vågor har också rört själva begreppet – många tycker det känns fel att vara ”vakt” i relation till eleverna.

22

© Författarna och Studentlitteratur


1 Inledning

R astens syfte i vår tid Hur rasten bör organiseras och vilket innehåll den bör ha, har naturligtvis att göra med vad rastens syfte bör vara. Att elever har rätt till rekreation slås fast i barnkonventionens artikel 31 (UNICEF Sverige, 2009): Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Hjärnforskning pekar på att elever behöver bearbeta lärandet genom att vila under processen och syssla med annat, så kallad ”inkubation” (Björklund, 2008). Studier i skolmiljö har visat att det går att öka kvaliteten och antalet kreativa idéer genom att medvetet införa andra aktiviteter eller tid för inkubation i undervisningen (Jensen, 2005). Att få möjlighet att leka är en viktig del i barns utveckling, såväl för tänkande, känslor och fantasi som för motorik och fysiska förmågor (Kane, 2017). Leken spelar också en viktig roll för att utveckla gemensamma känslor, tro och relationer. En god skolgårdsmiljö bidrar också till ökad fysisk aktivitet, främjar därmed hälsan och bidrar positivt till elevernas studieresultat (Faskunger, 2008). Fritidshemmet är den enda verksamhet vars lagstadgade syfte är att ge eleverna en meningsfull fritid. Som nämndes tidigare är detta ett motsägelsefullt uppdrag eftersom eleverna inte själva kan välja att vara där. Nyckelordet i begreppet är dock meningsfull. Eleverna ska kunna hitta till en fritid som är meningsfull. En meningsfull fritid kan innebära att leka själv eller tillsammans med andra, att lära sig att hitta till och röra sig i spännande miljöer, att prova på idrottsaktiviteter, hobbyaktiviteter, läsning och annat som kan berika en fortsatt fritid. Det handlar också om att lära sig hur man fortsatt lever ett gott liv, tar hand om sin kropp genom rörelse och goda måltidsvanor. Vad som kommer att vara meningsfullt varierar från elev till elev (Skolverket, 2016). Skolverksamheten har ett kompensatoriskt uppdrag,

© Författarna och Studentlitteratur

23


Ann S. Pihlgr en

det vill säga ett uppdrag att se till att alla elever får med sig det som läroplanen anger, oavsett vilka ursprungliga förutsättningar de har. Det kompensatoriska uppdraget innebär att olika grupper av elever kan behöva ges möjlighet till olika nya upptäckter, beroende på vilka erfarenheter de har. I en samtida uttolkning av rasten som företeelse är det rimligt att tänka sig att fritidshemmets läroplansdel styr innehållet i rasttiden och att syftet är att ge eleverna redskap för en meningsfull fritid, samtidigt som de erbjuds vila och möjlighet till bearbetning av det lektionsbundna lärandet genom inkubation. Rastens lärande är byggt på lek i spännande och utmanande miljöer. Med ett sådant syfte blir också en central fråga hur rasten blir den roliga, utvecklande och trygga miljön som krävs. Hur behandlas och förebyggs de problem som enligt tradition uppstår under raster?

R asten som risk Den senaste Friendsrapporten om mobbning och kränkningar visar att så många som 23 procent av elever i årskurs F–3 är oroliga för att bli ensamma på rasten (Friends, 2017). De mest otrygga platserna finns enligt eleverna utanför lektionsmiljön: toaletter, omklädningsrum, korridorer och skolgård. Rasttiden innebär en mer ostrukturerad tid och miljö än den starkt styrda lektionsmiljön, där närvaron i princip kan överblickas genom att läraren kontrollerar att det sitter elever i varje bänk och där elevernas aktiviteter är lätta att stämma av. Många elever har genom åren hört hotet ”Du ska få på rasten …” viskas under lektionstid. I sämsta fall kan rasten vara ett riskfyllt ingenmansland, en arena för trakasserier och psykiska och fysiska kränkningar, där det är svårt att överblicka om alla elever finns på plats och vad de gör, eller om obehöriga rör sig bland elevgrupperna.

24

© Författarna och Studentlitteratur


1 Inledning

Alla elever vill heller inte gå ut på rasten och det erbjuds ofta få möjligheter för dem att få en positiv rast med inspirerande utelekar, i bibliotekets läshörna eller i fortsatt arbete i klassrummet. Rastens organisation tycks i många stycken ha behållit sin klassiska struktur: Alla elever vistas ute under samma tid med någon eller några vuxna som övervakar. Möjligen har övervakningen under senare år förstärkts – många för eleverna lockande miljöer i skolans omgivning har till och med försvunnit till förmån för ett ibland kanske överdrivet risktänkande. Det kan vara befogat att fråga sig om denna klassiska struktur är den mest optimala. Ska rasten fortsätta att organiseras på det sätt som alltid gjorts?

R asten som möjligheter nas mellanrum I grunden handlar det snarast om att se rasten som ett möjligheternas mellanrum, ett tidsmässigt rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation, vila och inkubation, som ingressen anger. Det kräver några viktiga förutsättningar. Särskilt under rasten är eleverna sysselsatta med relationsarbete – att förstå sig på hur man själv och andra fungerar i relationer – något som också innebär experimenterande med inneslutning och uteslutning av andra (Wrethander, 2015). Rastverksamheten kräver vuxna som arbetar förebyggande för en trygg social miljö men som också kan hantera de konflikter som uppstår på ett sätt som bidrar till elevens egen förmåga att lösa framtida konflikter. Ytterligare ett syfte med rasten är alltså att bidra med underlag för ett sådant lärande. En annan viktig förutsättning är deltagande vuxna med olika funktioner – som deltagande vuxna i lek och aktiviteter, för att fånga upp elever som på olika sätt hamnat utanför eller inte tar sig in i lekar på egen hand och vuxna som garanter för säkerhet och trygghet. Fritidshemspersonalen och i synnerhet fritidsläraren tänker igenom

© Författarna och Studentlitteratur

25


Ann S. Pihlgr en

hur miljö och aktiviteter ska kunna bidra till elevernas positiva utveckling och behöver ställa sig frågan: Hur ser en rastkontext ut som ger elever en positiv upplevelse?

R ektors och fritidslär ar es ansvar I skollagen meddelades att fritidsläraren och fritidspedagogen är behöriga att undervisa i fritidshem (SFS 2011:326). Det innebär att dessa har ett särskilt uppdrag att leda det pedagogiska arbetet – att planera och genomföra pedagogisk verksamhet samt kritiskt granska och vidareutveckla verksamheten (Skolverket, 2014). Att leda det pedagogiska arbetet innebär bland annat att ansvara för att det finns fritidspedagogiska planeringar som beskriver vad som ska ske under rastverksamheten. Uppdraget innebär att planera verksamheten så att den utgår från elevernas intressen, behov och erfarenheter (Lgr 11, 4. Fritidshemmet). Rektor är ytterst ansvarig för att rastverksamheten omfattas av pedagogiska planeringar, även om själva planeringsarbetet är fritidslärarens och fritidspedagogens ansvarsområde. För att rastverksamheten ska leva upp till det ovan föreslagna syftet krävs det också att skolverksamhetens roller är tydliggjorda, något som också är rektors ansvar. Att besluta om vem som ska vara rastvakt och när är en sådan uppgift, men också att fördela arbetsuppgifterna utifrån kompetens så att exempelvis fritidsläraren och fritidspedagogen ansvarar för den undervisning som bedrivs på rasten. Hit hör alltså också schema­ läggning som möjliggör utvecklande rastverksamhet genom tid för för- och efterarbete för ansvarig personal. Rastvakt är som sagt ett omdebatterat fenomen, kanske på grund av att rollerna och begreppen inte har klarats ut. Rastvakten ska inte vakta på eleverna utan vara en garant för elevernas säkerhet. Många elever är i rörelse samtidigt under rasten och säkerheten kräver att

26

© Författarna och Studentlitteratur


1 Inledning

det finns en rastvakt med uppgiften att just fungera som vakt – det är den person som eleverna ska vända sig till när något inträffar eller när obehöriga tar sig in på skolgården (Pihlgren, 2018). Det är knappast lämpligt att rastvakten har andra uppdrag på skolgården, hen ska vara en garant för att säkerheten upprätthålls, den som man ska vända sig till när det ”brinner eller blöder”. Det är också rimligt att denna garant för snabba åtgärder vid olyckor eller hot har en tydlig instruktion för hur hen ska agera och en telefon som kan användas i akuta lägen. Fritidshemspersonalens huvuduppgift är i stället att, utifrån sin professionella kompetens, se till att eleverna leker, har roligt, får vila och rekreation och lär sig under lekfulla former genom att ordna lekar eller leka med i grupper med elever. I det uppdraget ingår också att fånga upp elever som inte hittar in i leken och hjälpa dem att hitta till samvaro och sysselsättning.

Antologins innehåll Den här antologin handlar om rasten och verksamheten där i teori och praktik. I inledningen har följande frågor ställts: Ska rasten fortsätta att organiseras på det sätt som alltid gjorts? Hur behandlas och förebyggs de problem som enligt tradition uppstår under raster? Hur ser en rastkontext ut som ger elever en positiv upplevelse? Det är frågor som de olika kapitlen i antologin syftar till att besvara. Målgruppen för boken är i första hand studenter i utbildning till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och andra lärarstuderande. Boken är också tänkt att kunna fungera som en introduktion till området för yrkesverksam fritidshemspersonal och lärare, och för rektorer, skolutvecklare och andra intresserade av rastens utveckling. Antologin belyser rasten ur en rad olika perspektiv. Antologins författare har sin bakgrund i flera olika discipliner och bidrar också

© Författarna och Studentlitteratur

27


Ann S. Pihlgr en

med olika ingångar i ämnet. I boken varvas kapitel på vetenskaplig grund med praktiska exempel på hur arbetet kan se ut. Antologins författare är dels forskare, dels praktiker med olika erfarenhet av rastverksamhet. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget.

Antologins k apitel Antologin inleds med en prolog där fritidspedagogen Lars Berglund beskriver hur han tänker om rastverksamheten vid Mälarhöjdens skola. Det är viktigt att rasten är en trygg plats med deltagande vuxna, där elevernas egna idéer och lek får utrymme. I Inledning beskrivs kortfattat området för boken, dess kapitel och författare. I ett historiskt perspektiv har rasten snarast betraktats som ett mellanrum mellan lektionerna, ett synsätt som inte sällan lett till att rasten blivit riskfylld och otrygg för många elever. Inledningen föreslår i stället ett samtida syfte för rasten som möjligheternas mellanrum, ett tidsmässigt rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation, vila, inkubation och i förlängningen underlag för att träna konfliktlösning. Playwork på rasten: Skolgården, en plats för lek utvecklar läsarens kunskap om playwork, ett sätt att, utifrån vetenskaplig litteratur och beprövad erfarenhet, utveckla en lekvänlig miljö för skolgården och rasten. Eva Kane beskriver hur playwork bygger på tanken om att människor har en grundläggande drift att leka som inte har något annat syfte än att få oss att leka. Det handlar om att inta ett förhållningssätt där barnens perspektiv på lek är i fokus, inte den vuxnes. I Skolgårdslärares arbete beskriver Gustav Sundh hur han och hans kollegor systematiskt och med skolledningens stöd byggde upp

28

© Författarna och Studentlitteratur


1 Inledning

sina rastaktiviteter utifrån deltagande observationer av elevernas behov, dialog med eleverna och läroplansstudier. Skolgården och rasten genom historien handlar om skolrastens funktion, skolgårdens utformning och barns lek på skolgården genom historien. Skolans utomhusmiljö nämns första gången i de skolreglerande dokumenten på 1600-talet. Anna Larsson gör nedslag i den svenska skolhistorien för att synliggöra hur skolgården och dess betydelse har diskuterats bland annat genom människors berättelse om sin barndoms skolgårdstillvaro. I Rasten: tid för rörelse? problematiserar Håkan Larsson det faktum att eleverna förutsätts att själva längta efter att röra sig på rasten. Han menar att det vore mera fruktbart att reflektera utifrån fenomenologiska och sociokulturella perspektiv: Vad är det i dagens utformning av utemiljö och verksamhet som hindrar barn från att röra på sig? Det kräver att pedagogen ställer frågor till eleverna om vad som skulle kunna locka till rörelse. Det kräver också att man funderar på hur miljön skulle kunna designas för att locka till rörelse. I Fysiskt aktiv lek: Hur kan fritidslärare främja lärande hos barn i lågstadieåldern utan att leken fallerar? diskuterar Knut Løndal hur självvald och barnstyrd utomhuslek relateras till lärande och hur fritidsläraren kan bidra till det. Rasten ses ofta antingen som full frihet eller som något som ska användas för att nå specifika mål. Författaren förespråkar en helhetssyn där barnet är aktivt med känslor, ­socialt samspel, kognition och kroppslighet finns med. När barn leker under rasterna kan vanor upprättas och återupprättas. Fritidsläraren växlar mellan olika roller i mötet med lekande barn. En initierande och inspirerande roll, liksom en deltagande och samspelande roll, kommer att ge möjligheter till att agera erkännande gentemot barns självvalda lek och samtidigt försiktigt stimulera till aktivitet som bidrar till helhetslärande.

© Författarna och Studentlitteratur

29


Ann S. Pihlgr en

Genom att redogöra för de föreställningar som finns om skolgården visar landskapsarkitekten Anna Lenninger i kapitlet Föreställningar om skolgården hur skolgården inte alltid är prioriterad och inte självklart har präglats av tankar om lek och utevistelse. Kapitlet visar också på skolgårdens möjligheter genom att beskriva två olika sätt att utveckla skolgården eller parkverksamheten. I Identitet på skolgården konstaterar Maria Rönnlund att elevers identitet skapas i relation till rum och platser. Vissa rumsliga sammanhang är särskilt betydelsefulla för identitetsskapandet, inte minst skolans utemiljö – skolgården. I kapitlet ges exempel på hur elever uppfattar och erfar sin skolgård med ”lekplatser”, ”bråkplatser” och ”trygga platser” och vad det får för betydelse i hur de skapar ett ”jag”, ett ”vi” och ett ”dom”. I Efter rasten beskriver Ann S. Pihlgren hur elevernas relationsarbete på rasten och de eventuella dilemman och konflikter som uppstår där kan bearbetas i undervisningen på fritidshemmet eller i klassrummet genom metoder som utvecklar elevernas sociala förmåga, arbetsformer såsom familjegrupper, samling som forum för konfliktlösning, sokratiska samtal och forumspel. Antologin avslutas med Att vara rastaktivist – rasten som praktik där rastaktivisten Olof Jonsson gör en betraktelse utifrån sin fleråriga erfarenhet som lärare på rasten. Han lyfter fram vikten av samverkan mellan verksamheterna, samt värdet av att formulera mål och syfte med rastverksamheten och av att låta elevernas inflytande och lek vara en aktiv del av verksamheten.

Sammanfattning Även om rasten fungerat som ett frirum för barns egen kultur har den i ett historiskt perspektiv snarast betraktats som ett mellanrum eller tomrum mellan lektionerna; ett synsätt som inte sällan lett till

30

© Författarna och Studentlitteratur


1 Inledning

att rasten blivit riskfylld och otrygg för många elever. Ett modernare och mer samtida syfte för rasten kan i stället vara att utgöra ett möjligheternas mellanrum, ett tidsmässigt rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation, vila, inkubation och i förlängningen underlag för konfliktlösning. För att det ska komma till stånd krävs ett genomtänkt förebyggande arbete men också en utvecklad konflikthantering som leder till att eleverna själva lär sig lösa konflikter. Rasten och miljön behöver också planeras på ett sätt som leder till utveckling för eleverna. Det innebär att rektor måste ta ansvar för de organisatoriska förutsättningar som krävs: schemaläggning, kompetensfördelning och rollfördelning i personalgrupperna. Sist men inte minst krävs närvarande och deltagande vuxna.

Fr ågor att diskuter a • Vilket syfte anser du att rasten bör fylla i skolverksamheten? • I inledningen ställs äldre syften med rasten mot ett föreslaget samtida syfte. Hur ser läget ut i rastverksamheten i dag enligt din erfarenhet? • Vilken kompetens krävs av fritidsläraren för att kunna utveckla rasten i enlighet med det föreslagna samtida syftet? Vad skulle du själv behöva utveckla för att kunna arbeta mot ett sådant syfte?

Läs mer Pihlgren, A. S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat – planera och utvärdera. Lund: Studentlitteratur.

© Författarna och Studentlitteratur

31


Ann S. Pihlgr en

Referenser Björklund, L-E. (2008). Från novis till expert: förtrogenhetskunskap i kognitiv och didaktisk belysning. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet. Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Friends (2017). Friendsrapporten 2017. https://www.dropbox.com/sh/ w9pd82tqelkb4o2/AACIWnFZTp5-UXa3FYitEb0ha?dl=0&preview= Friendsrapporten_2017.pdf [Hämtad 2018-04-04]. Jackson, P. W. (1990). Life in classrooms. New York: Teacher College Press. Jensen, E. (2005). Teaching with the brain in mind. Alexandria: ASCD. Kane, E. (2017). Den livsviktiga leken. I: A. S. Pihlgren (red.), Fritidshemmet. Fritidslärarens uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur, s. 221–244. Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2017. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Pihlgren, A. S. (2018). Leda fritidshemmet – praktika för skolledare. Lund: Studentlitteratur. Rast (u.å.). I Svenska Akademiens ordböcker. https://svenska.se/tre/?sok=rast&pz=1 [Hämtad 2018-04-04]. SFS 2011:326. Om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Stockholm: Sveriges riksdag. Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd. Fritidshem. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2016). Fritidshemmet – Ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Wolters Kluwers. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. https://unicef.se/barnkonventionen/ [Hämtad 2018-04-04]. Wrethander, M. (2015). Relationsarbete på fritidshem och i skola. I: A. S. Pihlgren (red.), Fritidshemmet och skolan: Det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur, s. 199–214.

32

© Författarna och Studentlitteratur



Antologins redaktör Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare och skolutvecklare vid Ignite Research Institute. Hon har varit delaktig i Skolverkets arbete med nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt skrivit flera delar i Läslyftet. Bokens övriga författare är Lars Berglund, Olof Jonsson, Eva Kane, Anna Larsson, Håkan Larsson, Anna Lenninger, Knut Løndal, Maria Rönnlund och Gustav Sundh.

Rasten Möjligheternas mellanrum Rasten har funnits så länge utbildningsverksamhet har förekommit. Historiskt har rasten snarast setts som en tid för ”ickelärande”, ett kortare uppehåll då eleverna fick paus från lärandet. Den här antologin förespråkar i stället att rasten ses som ett möjligheternas mellanrum, ett rum för lek, kreativitet och rörelse som också ger rekreation och vila. Frågor som behandlas i antologin är följande: • Vilken betydelse har lek och rörelse på rasten och hur kan det uppmuntras? • Vilken betydelse har rasten för elevers identitetsskapande? • Vad kan vi lära av rastens historia? • Hur ser en skolgård ut som inspirerar eleverna till lek och lärande? • Ska rasten fortsätta att organiseras på det sätt som alltid gjorts? Hur ser en samtida rastverksamhet ut? • Hur behandlas och förebyggs de problem som enligt tradition uppstår under raster? • Hur ser en rastmiljö ut som ger elever en positiv upplevelse? Antologin vänder sig till studenter i utbildning till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem och andra lärarstuderande. Den är också tänkt att kunna fungera som en introduktion till området för yrkesverksam fritidshemspersonal, lärare, rektorer och skolutvecklare. Antologins författare har sin bakgrund i flera olika discipliner och bidrar också med olika ingångar i ämnet, de är forskare och praktiker med olika erfarenhet av rastverksamhet. Varje kapitel ger förslag på vidare läsning inom det behandlade området samt frågor som hjälp för att diskutera kapitlet exempelvis under utbildning eller i arbetslaget. Art.nr 39833

studentlitteratur.se