9789144124032 by Smakprov Media AB

ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN - studieteknik och motivation på vägen

Marina Bergman Britt-Marie Israelsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38780 ISBN 978-91-44-12403-2 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015, 2018 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: kmlmtz66/Shutterstock Bilder på innehållssidor samt kapitelsidor: Julien Tromeur/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2018

INNEHÅLL

1 Din resa! 7 Bokens upplägg 8 Skapa din egen bok 10 Övningar 11

2 Tänka nya tankar 13 Tänk med hjälp av frågor 15 Djupinriktat lärande 16 Att tänka och anteckna samtidigt 18 Tankekartor 19 Tänk innan du glömmer 22 Känna igen kontra att kunna 23 Att skapa nya vanor 24 Lästips 29 Övningar 29

3 Mål med utbildningen 33 Kunskap och förståelse 33 Färdigheter och förmågor 34 Värderingsförmåga och förhållningssätt 34 Lärandemål 36 Kognitiva förmågor 37 Att analysera och kritiskt granska 39 Förstå samband 43 Det egna ansvaret 44 Fusk och plagiering 46 Lästips 47 Övningar 48

Innehåll

4 Kompetens 51 Kreativitet och problemlösning 55 Brainstorming 59 Disneystrategin 60 Sex tänkande hattar 61 Problemlösning 62 Att arbeta självständigt 63 Lästips 64 Övningar 64

5 Motivation och uthållighet 67 Bara gör 68 Fokusera på en sak i taget 70 Ät, träna och sov 71 Sätt tydliga mål 72 Belöningar på gott och ont 73 Mindset 74 Lästips 78 Övningar 78

6 Självkännedom 81 MBTI – vad är du för en typ? 81 Vad ger dig energi? 82 Fakta eller idéer? 83 Objektiv eller subjektiv? 85 Strukturerad eller spontan? 86 Sammanfattande ord om MBTI 87 Intelligent på olika sätt 87 Mitt sätt att lära 90 Lästips 93 Övningar 93

Innehåll

7 Minnet 99 Arbetsminnet 99 Långtidsminnet 101 Skapa kopplingar med hjälp av bilder 103 Gör en bildberättelse 105 Skapa en minnespromenad 106 Skapa kopplingar med hjälp av ord 108 Minne och stress 108 Lästips 110 Övningar 110

8 Konsten att planera 113 Överblick 114 Förberedelse 114 Tydliga mål 115 Tidsbestämma studiepassen 116 Prioritera 117 Lästips 119 Övningar 119

9 Att läsa kurslitteratur 123 Förbered dig innan du läser 125 Läs aktivt med reflekterande frågor 126 Ha tålamod 128 Förmågan att läsa bortom orden 129 Att läsa vetenskapliga artiklar 130

Innehåll

10 Akademiskt skrivande 135 Förstå den akademiska strukturen 136 Utveckla din skrivkompetens 137 Skriv för att lära 138 Hänvisa till källor 139 Referera med skärpa 141 Skriv med egna ord 142 Väv ihop din text 144 Snygga till det på slutet 148 Lästips 150 Övningar 151

11 Muntlig presentation 153 Känn din publik 154 Förbered dig väl 154 Väck intresse 155 Säg det du ska säga 155 Hjälp publiken 156 Det är okej att vara nervös 157 Avsluta tydligt 158 Lästips 159 Övningar 159

12 Min kompetens 161 Övningar 163

Slutord 169 Lista över läs- och lyssnartips 171 Lista över övningar 173 Referenslista 175 Sakregister 179

KAPITEL 8

Konsten att planera

”Hur ska jag hinna allt?”

Vi vet att en del studenter älskar att planera. Men alla är inte lika entusiastiska. En del kämpar och vill planera men har svårt att komma igång. Ibland gör de ett ryck och får till en planering men den faller sönder innan de ens hunnit börja. För något dyker upp, eller något tar betydligt längre tid än de tänkt sig och då tappar de lusten att försöka hålla sig till sin planering. Att planera innebär att avsätta tid för något specifikt. Att se till att man skapar tid för det man tänkt göra, istället för att se om man får tid över för att göra det man behöver göra. Att vänta på tid brukar sällan fungera. För att kunna planera behöver du förstå vad som behöver göras och när. Det kräver också att du förstår vilka konsekvenser det blir om du inte gör något. För att kunna göra en vettig planering krävs också att du har en realistisk tidsuppfattning om hur lång tid det kommer att ta att göra det du avser att göra. I de flesta fall tar saker längre tid än man tror. Att planera är en avancerad färdighet som kräver flera kognitiva förmågor. Vi utgår här ifrån att du ska göra en planering på en kurs. Här är exempel på vad du behöver avsätta tid för. • Orienteringstid. Att avsätta tid för att orientera dig om kursen/

momentet så att du får en överblick, ett helhetsperspektiv.

• Förberedelsetid. Att avsätta tid för att skaffa dig en översiktlig kunskap

inför en föreläsning, innan du läser litteraturen med mera.

• Schemalagd tid. Att avsätta tid för allt som redan är schemalagt, såsom

föreläsningar, seminarier, grupparbeten, labbar och examinationer.

113

8 Konsten att planera

• Studietid. Att avsätta tid för när du ska läsa litteratur och ägna dig åt

självstudier och samarbete med andra. • Skrivtid. Att avsätta tid för att skriva på rapporter, PM, uppsatser och så vidare. • Repetitionstid. Att avsätta tid för att repetera. Gör det till en vana. • Familjeliv och fritid. Allt i livet handlar inte om studier. Du ska hinna med att umgås med vänner, att träna och att ägna dig åt intressen. För att få ihop det behöver du avsätta tid för det också i din planering. • Paustid. Lägg in pauser i din planering så att du inte glömmer bort det. Det räcker med tio minuter, men det är också tid som ska planeras in. • Belöning. Skriv gärna in i din planering vad du tänker belöna dig med när du nått ett visst mål. Det sporrar och ger dig motivation. Det ska vara roligt att plugga!

Överblick Börja med att skaffa dig en övergripande förståelse för vad kursen handlar om och hur den är upplagd. I kursplanen framgår lärandemålen och vilka examinationer som ingår. Ta dig tid och försök att förstå vad lärandemålen betyder. Lärandemålen kan göras om till frågor eller uppmaningar. Då kan du se hur examinationen övergripande kommer att se ut och får en förståelse för vad kursen handlar om. Till vissa kurser finns någon form av kursinformation som studiehandledningar, kurs-PM eller liknande. Många lärare lägger ner mycket tid och omtanke när de skriver dessa dokument. I dessa dokument finns viktig information om kursens innehåll och upplägg och förklaringar till vad som ska göras och i vilken ordning. Där framgår också ofta vilken litteratur som ingår och vad som ska läsas och i vilken ordning. Dessa dokument ska därför läsas noga. När du gjort allt detta har du en övergripande bild av kursen, och du kan lägga in det som är schemalagt i en planering.

Förberedelse Du behöver förbereda dig, värma upp – innan du går på en föreläsning, innan du läser en bok eller gör något annat. Då har du något att hänga upp de fakta 114

8 Konsten att planera

som presenteras på och du kan fortare komma framåt i din förståelse. Har du förberett dig är det också ofta lättare att komma på frågor att ställa både till dig själv och till läraren. Om du inte förbereder dig kommer all information att vara ny och det tar mycket kraft och energi av dig att försöka förstå. Ta för vana att söka upp ord och begrepp i NE eller i andra uppslagsverk, googla, sök på Wikipedia, men var kritiskt medveten. Läs innehållsförteckningar och sammanfattningar i kurslitteraturen, skumläs texten. Ta reda på vad du tror att något betyder. Tanken är inte att du ska förstå allt innan, det är inte meningen. Men att ha orienterat sig ger dig bättre förutsättningar att lära. Och det innebär att du behöver avsätta tid för förberedelse i din planering.

Tydliga mål Att enbart skriva att du ska plugga på torsdag hjälper dig inte. Det är lika flummigt som om vi skulle skriva att vi ska jobba på torsdag i våra kalendrar. När torsdagen kommer finns risken att du ägnar halva förmiddagen åt att fundera på vad du ska göra. Det är slöseri med dyrbar tid. Nej, du behöver bli konkret, tydlig med vad det är du avser att göra. En del studenter skriver i sin planering att de ska läsa 50 sidor en viss dag. Det kan fungera för en del. Men för andra blir det inte lika bra. De läser och läser och bockar sedan av att de faktiskt plöjt igenom 50 sidor. Problemet är bara att de inte har en aning om vad de läst eftersom fokus låg på antal sidor. Och vad hjälper det då att de läst? Samma princip gäller för dig som håller på med beräkningar av olika slag. Du bestämmer dig för att räkna 25 tal varje dag och tar dig igenom alla tal, och bockar av. Men du har ingen aning om vad det är du räknar på eller i vilka olika sammanhang de olika formlerna bör användas, ditt fokus har varit att få det gjort, antalet stod i fokus snarare än det du skulle lära dig. Här spelar hjärnan oss lite av ett spratt. Den registrerar antal sidor eller antal mattetal du tänkt räkna och när du gjort det får du en dopaminkick och mår bra eftersom du nått ditt uppsatta mål. Du känner dig nöjd med dig själv, men har kanske inte lärt dig så mycket.

115

8 Konsten att planera

Om det är så för dig kan det vara bättre att sätta upp ett mål där du utgår ifrån vad det är du ska lära dig. Börja lära dig. Exempel på hur du kan skriva i din kalender: • Läsa så mycket att jag börjar få en aning om vad dissonansteorin går ut på. • Göra en sammanfattning av kapitel 3–7. • Räkna så mycket att jag kan förklara för min sambo vad derivata

innebär, så att vi båda fattar vad jag menar.

• Räkna så mycket att jag kan tillämpa formlerna XX i ett annat

sammanhang.

Sätt upp konkreta mål för vad det är du ska göra, vad det ska leda till för kunskap eller förståelse. Gör du det förbereder du dig också mentalt och har lättare för att komma igång när du väl ska plugga. Hjärnan är förberedd, införstådd med vad du ska göra – börja förstå, lära dig. Alla mål du formulerar i din planering måste dock vara realistiska att genomföra. Att klämma in för mycket i en planering gör ingen människa glad. Man blir bara stressad och tappar sugen.

Tidsbestämma studiepassen För att kunna tidsbestämma något behöver du veta hur lång tid något tar. Det är inte alltid så lätt att veta i förväg hur lång tid det tar att läsa om vissa moment eller att räkna eller att skriva på en rapport. Här får du helt enkelt prova dig fram och träna dig i att förstå hur lång tid saker faktiskt tar. Vanligast är att saker tar längre tid än du tänkt dig. En annan aspekt av tid är hur långa studiepass du ska lägga in. Du kan lägga in att du ska studera i två timmar. Men inom den tiden behöver du lägga in korta pauser. Vi rekommenderar att du pluggar i pass på 30 minuter för att hålla koncentrationen uppe. Men vi är alla olika och för en del fungerar det att plugga i 45 minuter medan andra tycker att det räcker med 20 minuter. Prova dig fram och se vad som passar för dig. Lägg in pauser i din planering och var gärna tydlig med vad du ska göra i pausen – ta en bensträckare, gå runt kvarteret, stretcha ut kroppen eller dricka ett glas vatten. Hjärnan behöver få tid för att reflektera och smälta alla fakta och all information. Efter pausen börjar du nästa studiepass med att konkretisera och sammanfatta det du gjort hittills. 116

8 Konsten att planera

Prioritera I en planering bör du avsätta tid för allt du vill ska rymmas i ditt liv, som träning, nöjen, vila, städning och möten med familj och vänner, så att du verkligen skapar tid och utrymme för det också. Ändå händer det att vi kan känna att vi inte hinner med allt vi tänkt. Stanna upp och fundera på om du verkligen behöver göra allt, eller kan du vinna på att satsa mer på studierna just nu? Finns det något du kan plocka bort, dra ner på, för att skapa mer tid för studier? Att få studielivet att fungera handlar mycket om att bli bra på att prioritera, och att inse att du inte kommer att kunna göra allt du vill. Att det inte går att hänga med på allt, gå på alla fester, hjälpa kompisen att bygga en altan, resa jorden runt, arbeta halvtid, hänga på sociala medier, lära dig spela piano och ta dykarcertifikat. Studietiden är oftast en kort del av våra liv. Var snäll mot dig själv och prioritera så att du får den tid du behöver för dina studier. Allt det roliga finns kvar när du är klar med dina studier. Vissa studenter planerar i en elektronisk kalender men vill ändå göra en visuell kalender som de kan sätta upp på kylskåpet eller på en garderobsdörr. Därmed ser de vad som är planerat för veckan, så att de kan påminna sig själva och ställa in sig på vad de ska göra. Här är en enkel mall du kan använda dig av. Använd ett vanligt A4- eller A3-papper eller skriv på en whiteboard. Det går givetvis bra att göra detta i din dator också. Fyll på de olika tidspassen med det du ska göra. Kom ihåg att lägga in pauser också! Tid

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

8–10 10–12 12–13

13–15 15–17 17–18

18–20 20–22

117

8 Konsten att planera

Att vara bra på att planera kommer att vara en viktig konkurrensfördel när du söker jobb i framtiden. Så se till att bli riktigt bra på att planera! Tänk dock på att det kräver träning och åter träning för att bli bra på något, det gäller planering också. Du fixar det! FÖR FAT TAR ENS REFLEK T IONER När jag började studera till ingenjör hade jag två småbarn hemma och jag kände mig osäker på om jag skulle klara av det och oroade mig mycket. Jag ville vara så mycket som möjligt med barnen samtidigt som jag också hade en hög ambitionsnivå och ville klara studierna med goda resultat. För att få en vettig studiesituation bestämde jag mig för att göra en realistisk planering. Tiden efter dagishämtning och fram till godnattsagan var familjens tid och böckerna fick vänta. Jag var på den tiden en utpräglad kvällsmänniska och som piggast framåt midnatt och därför passade det mig bra att studera på kvällarna när barnen lagt sig. Jag kunde plugga i lugn och ro i flera timmar och jag hade som mål att göra komprimerade sammanfattningar av kapitlen och böckerna jag läst. När sammanfattningarna var klara kunde jag lägga mig med gott samvete. Jag hade som mål att när kursen var klar skulle jag ha kokat ner mina sammanfattningar till två A4-sidor per kurs. När de var klara samlade jag dem i en pärm som jag fortfarande har kvar. Dessa sammanfattningar hade jag sedan stor nytta av när jag skulle repetera och plugga till tentan och när jag behövde använda kunskapen i andra kurser, men också när jag började jobba. När det gällde min ambitionsnivå bestämde jag mig för att lägga den på en rimlig nivå och lovade därför mig själv att det var okej om jag inte klarade samma studietakt som mina studiekamrater. Att sätta en realistisk ambitionsnivå gjorde mig lugnare, mitt dåliga samvete minskade och studierna gick över förväntan. På sätt och vis blev studiesituationen bättre för mig än för några av mina studiekamrater, som hade fokus helt på studierna. De valde att läsa flera valbara kurser utöver programmet medan jag insåg att jag inte skulle hinna det och prioriterade det jag helst ville läsa.

118

8 Konsten att planera

LÄSTIPS Dansa på deadline av Alexander Rozental och Lina Wennersten. Vi har redan tipsat om denna bok men gör det igen. Det är en bok som på djupet förklarar varför vi skjuter upp att göra saker, men som också ger många tips på hur du kan förändra ditt beteende, sätta konkreta och realistiska mål och att lära dig planera.

Övningar ÖVNING 8A: TR ÄNA PÅ AT T BEDÖMA TIDSÅTGÅNG

Vår uppfattning är att många studenter tycker att det är svårt att avgöra hur lång tid saker tar – och det är svårt. Den här övningen handlar om att få en uppfattning om kursens innehåll och hur omfattande arbetsinsats som kommer att behövas, det vill säga tidsåtgång. Utgå från kursplan, kurshandledning och schema för den kurs du läser just nu eller snart ska börja läsa. • Börja med att göra en tidsaxel för hela kursen och skriv in sådant som

redan är fastställt: föreläsningar, labbar, övningar, examinationer etcetera.

• Gör en tidsbudget. Hur många timmar ska du jobba med kursen? Som

riktmärke kan du använda dig av att i normalfallet motsvarar 1,5 hp (högskolepoäng) 40 timmars arbete, en veckas heltidsstudier. (En kurs på 7,5 hp motsvarar 200 timmar, fem veckors heltidsstudier.) Går kursen på hel- eller halvfart? Behöver du lägga ner mer tid för att kursen är svår eller området är nytt för dig? • På din tidsaxel fördelar du ut den budgeterade tiden under respektive moment. Glöm inte att lägga in tid för egna studier, som att förbereda dig, läsa litteratur, skriva, reflektera och repetera! ÖVNING 8B: DE TAL JPL ANER A MIN VECK A

Livet är inte bara att plugga. För att en planering ska fungera behöver flera aspekter i livet också läggas in i en planering. Här ska du göra en detaljerad veckoplanering som innehåller alla delar i ditt liv. När det gäller kurser kan du använda dig av din planering från övning 8a. Skriv ner din planering i en kalender, det finns många olika varianter. Att ha allt i huvudet fungerar inte. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

119

8 Konsten att planera

• Bestäm en tid när du ska göra din veckoplanering, till exempel fredag

eftermiddag, så att det blir till en rutin, en vana. • Lägg in allt som ska göras på dina kurser. Bestäm vad du ska plugga, när du ska göra det och var du ska vara. • Skriv in andra åtaganden du har under veckan. Det kan vara familjeliv, jobb, träning, fritidsintressen, tvätta, städa, träffa kompisar, bio och så vidare. • Kom ihåg att lägga in tid för paus och någon form av belöning. • Se på din planering, bedöm om den är realistisk eller om du måste prioritera bort något för att hinna med dina studier. • Utvärdera din planering när veckan har gått. – Hann du med allt? – Fick du göra ändringar? – Är det något som du skjutit upp och måste lägga in i planeringen under helgen eller nästa vecka? • Fortsätt med det som fungerat bra och träna vidare på sådant som inte fungerat lika bra. Träning ger färdighet! • Gör en ny planering för nästa vecka och så vidare. Övning 8c: Detaljplanera en aktivitet

Den här övningen handlar om att verkligen detaljplanera en specifik aktivitet. Välj ut ett avsnitt i en pågående kurs eller ett kapitel i din kurslitteratur. Tanken är att du ska dela upp dina studier i flera pass, där du arbetar aktivt på olika sätt, med full koncentration. Vi visar här ett exempel på hur det kan se ut, men du utformar planen själv så att den passar dig och din kurs. Förberedelser • Avsätt 30 minuter kvällen före föreläsningen för att skaffa en överblick över vad som ska behandlas och hur det är kopplat till litteraturen. • Brainstorma och associera utifrån det du redan känner till och vad du tror att du ska lära dig. Reflektera över vad som kom fram i brainstormingen och formulera frågeställningar. • Skumma litteraturen som hör till avsnittet och sök kortfattad information i NE eller på Wikipedia.

120

8 Konsten att planera

Föreläsningen • Var aktiv – 100 procents koncentration på föreläsningen (inget på mobiltelefonen). Tänk på det som behandlas. Associera och koppla samman det nya med det du redan kan. Dra slutsatser och sammanfatta. • Anteckna stödord och frågor sparsamt så att du hinner lyssna på, tänka på och reflektera över det som sägs. • Använd fem minuter efter föreläsningen till att tänka igenom/reflektera över vad den handlade om. Bearbeta föreläsningen • Avsätt minst två timmar inom ett dygn, kom ihåg att ta paus. • Sammanfatta dina anteckningar från föreläsningen i en tankekarta eller ett dokument som du kan spara och använda när du repeterar. Du kan med fördel göra detta tillsammans med dina kurskamrater. • Har du fått svar på dina frågeställningar och har du fått nya frågor? • Läs kurslitteraturen som hör till avsnittet, anteckna och komplettera din sammanfattning. Kommunicera vad du lärt dig • Avsätt 30 minuter för att diskutera vad du lärt dig med andra kurskamrater eller berätta för någon vad du kan. Om ingen annan har tid får du berätta för katten eller spela in och lyssna på dig själv. Repetera • Avsätt tio minuter inom en vecka och minst två korta repetitioner till inom en månad. • Använd dina sammanfattningar när du repeterar och komplettera om du fått nya insikter till exempel i samband med litteraturstudier. Utvärdera din planering • Räckte tiden för de olika momenten? • Vill du ändra på något? • Hur ska du fortsätta att utveckla din förmåga att planera?

121

Marina Bergman (t.v.) är beteendevetare och har arbetat med introduktion av nya studenter på Mälardalens högskola sedan 2002. Britt-Marie Israelsson (t.h.) är energiingenjör och har arbetat som lärare, studierektor samt studieoch karriärvägledare på Mälardalens högskola, 1992–2017. Fler än 6 000 studenter har gått deras kurs i studieteknik.

ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN - studieteknik och motivation på vägen Läser du din första termin på högskolan? Den här boken är till för dig. Den beskriver vad du förväntas lära dig på högskolan, men erbjuder också konkreta verktyg och tips på hur du lyckas med dina studier. Exempel på frågor som boken tar upp är: • Hur lär jag på bästa sätt? • Hur skapar jag goda studievanor? • Hur läser jag kurslitteratur? • Hur blir jag bra på att planera? • Hur gör jag för att analysera och kritiskt granska? • Hur behåller jag koncentrationen när jag läser? • Hur kan jag påverka min motivation? • Hur tränar jag och förbättrar mitt minne? Denna andra upplaga är omarbetad, och utifrån studenters återkoppling har författarna utvecklat resonemangen om vanor, mindset, uthållighet och snabba belöningskickar som ibland stjäl för mycket av vår tid. Boken vänder sig till nya studenter på högskolan, men kan även användas av gymnasieelever som en förberedelse inför högre studier.

Andra upplagan

studentlitteratur.se

Art.nr 38780