JONAS ÖSTERBERG
Resultatanalys i skolan
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37294 ISBN 978-91-44-12400-1 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014, 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefan Andersson Omslagslayout: Jens Martin Omslagsillustration: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2023
Innehåll
1 Introduktion 11 Syfte och målgrupp 14 Bokens kapitel 16 2 Skolutveck ling och r esultatansvar 19 Förutsättningar och lokalt ansvar 22 Krav på systematiskt kvalitetsarbete 26 Sammanfattning 28 3 R esultatanalys för skolutveck ling 31 Utgångspunkter 32 Vad är resultatanalys? 32 Utvärderingsfokus 33 Analysmodell 35 Tre kvalitetsdimensioner 36 Systematisk analys 39 Synliggör resultat! 39 Använd olika underlag! 42 Formulera frågor och gör bedömningar! 45 Sammanfattning inför fortsättningen 48 Att vända blicken 50 Yttre och inre faktorer 51 Undervisningen i fokus 54
© Författaren och Studentlitteratur
7
Innehåll
Utveckling på vetenskaplig grund 58 Lärande exempel 59 Självvärdering 62 Förutsättningar för självvärdering 65 Reflekterande praktiker 65 Lärare som kvalitetsutvecklare 67 Professionalitet 69 Utmaningar i processanalysen 72 Skolan som lärande organisation 75 Skolkultur och förbättringsarbete 78 Kulturanalys 81 Sammanfattning 82 4 Att leda r esultatanalys och skolutveck ling 85 Rektorsrollen i en decentraliserad skola 87 Behov av stärkt pedagogiskt ledarskap 89 Vad är pedagogiskt ledarskap? 92 Ledarstrategier 94 Leda systematiskt kvalitetsarbete 97 Rektorsrollen i praktiken 100 Rektors ledarhandlingar 101 Anpassa ledarskapet 102 Hävda det nationella uppdraget 105 Leda lärares lärande 109 Det kommunala perspektivet 114 Följa upp och stödja pedagogiskt ledarskap 115 Att skapa delaktighet och struktur 117 Det gemensamma ansvaret 118 Dialog för utveckling 121 Sammanfattning 124
8
© Författaren och Studentlitteratur
Innehåll
5 R esultatanalys i pr aktik en 127 Om att ta vara på erfarenheter 129 Exempel 1. Grundskola 130 Kommentar till exemplet 135 Tidig uppföljning och tidigt stöd 136 Exempel 2. Grundskola 137 Kommentar till exemplet 141 Om att värdera avsikter och utfall 143 Exempel 3. Vuxenutbildningsenhet 143 Kommentar till exemplet 146 Om att utgå från forskning om skolresultat 149 Exempel 4. Gymnasieskola 150 Kommentar till exemplet 154 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 155 Sammanfattning 159 6 Dilemman och möjligheter 161 Produktionens och utvecklingens logik 162 Från mätbart till märkbart 164 De färdiga konceptens dilemma 166 Några avslutande ord 168 Litteratur 171 Sakregister 183
© Författaren och Studentlitteratur
9
3 Resultatanalys för skolutveckling
Resultat i skolan handlar om måluppfyllelse och hur väl eleverna och verksamheten lever upp till målen i skollagen, läroplanerna och kursplanerna. Det kan sägas spegla hur skolan lyckats i förhållande till målen, vad som kommer ut av en insats eller en verksamhet. I skolan handlar det om vad eleverna presterar och vad personalen i skolan genomfört och vad det leder till (Skolverket 2012b, s. 45). Skolans verksamhet går inte att enkelt och slutgiltigt mäta. Det beror ofta på att det är svårt att hitta mått som kan användas för att få en bild av i vilken utsträckning ett mål är uppnått. Undervisning och fostran är ju en komplex process och därför räcker ofta inte enkla beskrivningar och mått som underlag för att bedöma om verksamheten levt upp till målen, särskilt inte målen i läroplanen. Trots att det är svårt visar erfarenheter att det är värt att med jämna mellanrum stanna upp för att analysera och tolka verksamhetens resultat för att komma fram till verkningsfulla och långsiktigt hållbara förbättringar. Förutom att det är en del i skolans ansvar att utvärdera verksamheten, är det också en viktig del i professionaliteten för verksamma i skolan. Att analysera resultat, i syfte att hitta förbättringsmöjligheter, motverkar tendensen att ständigt rusa vidare och angripa nästa problem utan någon egentlig eftertanke och kanske till och med göra samma sak en gång till med förväntan att resultatet ska bli ett annat.
© Författaren och Studentlitteratur
31
3 R esultatanalys för skolutveck ling
Utgångspunkter Det här kapitlet handlar om vikten av att stanna upp då och då för att se vad verksamheten leder till. Den grundläggande tesen är att det är viktigt för att en skola ska kunna utveckla verksamheten så att resultaten förbättras. Det kommer att handla om systematik och tekniker, men lika mycket om värderingar, skolkultur och förhållningssätt. Låt oss först välja några utgångspunkter inför fortsättningen.
Vad är r esultatanalys? Ekonomistyrningsverket skriver i Resultatanalys för nybörjare (ESV 2003) att resultat handlar om att blicka bakåt, ”att se i backspegeln”, och kunna ta till vara erfarenheter i det fortsatta arbetet. Tanken är ju att kunskapen om det inträffade ska kunna ligga till grund för fortsatta beslut. En central fråga i sammanhanget är vad de verksamma i skolan ska analysera och skapa förståelse om för att få kunskap om vad som behöver förbättras. En skolledare som ser att matematik resultaten försämrats över ett antal år ställer ju sig frågan vad det beror på, eller som det uttrycks i en inspektionsrapport: Skolans resultat bör sannolikt kunna utvecklas ytterligare om rektorn och lärarna utvärderar elevernas resultat för att skapa en helhetsförståelse, det vill säga en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör och utvärderar för att strukturera, skapa en helhetsbild, tolka underlag och mål samt söka framgångsfaktorer respektive orsaker till varför målen inte nåtts. Ett viktigt incitament i ett kvalitetsarbete är att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. (Bergeå 2008, s. 37f)
För den enskilda skolan kan inte en bedömning av måluppfyllelse endast knytas till individuellt mätbara prestationer, exempelvis
32
© Författaren och Studentlitteratur
3 R esultatanalys för skolutveck ling
elevernas betygsresultat. Den ska även kopplas samman med hur väl skolan klarar av att möta de krav som ställs utifrån barns och elevers skiftande behov och rätt till stöd i sitt lärande. En utvärdering av resultatet kan därför inte heller enbart begränsas till att jämföra resultat och mål. För att den ska kunna leda till kvalitetsutveckling och förbättring bör den fokusera på verksamhetens förutsättningar och vad som sker i verksamheten, hur det sker och varför just detta sker.
Utvär deringsfokus Sedan 1960- och 1970-talen har utvärdering av skolors kvalitet förändrats i sin inriktning. Under de båda decennierna var utvärderingarna produktorienterade, vilket innebar att de främst hade fokus på elevernas prestationer i form av betyg och provresultat. Den typen av utvärderingar kom att kritiseras för att den inte inbegrep den undervisningsprocess som bidrog till studieresultaten (Håkansson 2006). Utvärderingarna och uppföljningarnas tyngdpunkt låg i alltför stor utsträckning på strukturvariabler som resurser och andra mängddata. Det behövdes mer kunskap om själva lärandeprocessen i skolan (Finansdepartementet 1994). Det fanns vid den tiden en forskningstradition i den så kallade effective school-forskningens anda, där man studerat karakteristika för framgångsrika skolor. Däremot fanns det inte i någon större utsträckning kunskap om varför elever inte fick kunskaper och färdigheter som de hade rätt till. Utvärderare och skolforskare förespråkar att det som sker i ”den svarta boxen” ska lyftas fram, det vill säga undervisningen och klassrumsmiljön, för att skapa förståelse för vad som leder till det uppnådda resultatet (Karlsson Vestman & Andersson 2007, s. 58, se också Jahnke & Hirsch 2020).
© Författaren och Studentlitteratur
33
3 R esultatanalys för skolutveck ling
Förskjutningen av utvärderingsfokus från resultat till att omfatta såväl förutsättningar som processer i verksamheten och resultat ger också större förutsättningar för utveckling. Det ger utvärderingarna större information om vad som bidragit till resultatet och vad som kan förbättras. Utvärderingarnas syfte handlar om att bidra till att utveckla utbildningens kvalitet (Håkansson 2006, s. 159). Som jag beskrivit ovan är det också själva grundbulten i den enskilda skolans systematiska kvalitetsarbete. En skola som har förmåga att titta i backspegeln kan se på sina insatser som en förutsättning för elevernas utveckling. Det är en viktig del av skolans ansvar. Fokus i skolans egen utvärdering av sin verksamhet behöver därmed i större utsträckning förskjutas från elevernas förutsättningar till en mer djupgående analys av organiseringen av verksamheten och de professionellas arbete. Den inriktningen bidrar till att lärarna kan lära sig genom sina erfarenheter – ett lärande som kan vara utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet. På samma sätt som skolan främjar elevens inlärning och skapar förväntningar på denna, borde skolan också själv kunna lära sig nya saker genom att medvetet utnyttja sina erfarenheter av inlärningsprocessen. (Lyytinen 1992, s. 115)
För att förstå resultatet av en skolas verksamhet och hitta möjliga vägar till förbättringar, har vi så här långt kunnat konstatera att en resultatanalys behöver handla om både förutsättningarna för verksamheten och skolans sätt att organisera den och dess innehåll. I kommande avsnitt presenterar jag en generell analysmodell som kan ta sin utgångspunkt i de här delarna.
34
© Författaren och Studentlitteratur
3 R esultatanalys för skolutveck ling
Analysmodell Många skolor har fått kritik av Skolinspektionen för att inte följa upp studieresultaten. En nödvändig del i det systematiska kvalitetsarbetet är att analysera resultaten för att förstå vilka förbättringar som behövs. Många skolor har inte hittat formerna för det och upplever att det är svårt att hitta en systematik i arbetet med resultatanalys. Men hur skulle en modell för en sådan analys kunna se ut? Låt oss tittare lite närmare på det. Analys i skolan kan beskrivas som en fördjupande genomlysning för att strukturera, skapa en helhetsbild, tolka underlag och mål och söka framgångsfaktorer respektive orsaker till att man inte når målen. Ordet analys betyder ju att plocka isär och sedan sätta ihop delarna till en syntes. Det innebär att ta sig in i det som ska analyseras på ett djupare plan och söka efter mönster och avvikelser. Att analysera innebär ofta att ställa sig frågan: Varför är det på detta viset? (Bergeå 2008). Resultatanalysens mål är att på ett trovärdigt sätt bedöma resultatens kvalitet i förhållande till de uppställda målen. Men det handlar också om att förstå vilka faktorer som påverkat måluppfyllelsen. I skolans resultat behöver inverkande faktorer synliggöras för att sedan kunna sättas ihop till en sammanhängande helhet som kan skapa en förståelse för det resultat som åstadkommits. Det här sättet att analysera har en förklarande ansats och syftar till att ta reda på hur verksamheten bedrivs, vilka förutsättningarna är och vilka resultat som uppnås. En analys av det slaget innebär att förstå delarna på ett djupare plan och se hur de hänger ihop och interagerar. Vilka delar i verksamheten avgör resultatet? Vilka förutsättningar har haft störst betydelse för dessa delar? Den här ansatsen har sin grund i den så kallade ramfaktorteorin, som utvecklats i Sverige av de båda pedagogikprofessorerna Urban
© Författaren och Studentlitteratur
35
3 R esultatanalys för skolutveck ling
Dahlöf och Ulf P. Lundgren. Centralt i modellen är att bygga upp kunskap om relationen mellan mål, ramar, process och resultat för att kunna analysera det som sker i verksamheten utifrån de ramar och förutsättningar som ges. Det som sker i processen faller sedan ut i form av olika typer av resultat. Ett annat sätt att beskriva de ingående delarna i modellen är att tala om strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet (Skolverket 2004, Haug 2003). Relationen mellan de tre kvalitetsdimensionerna kan illustreras på följande sätt:
Strukturkvalitet
Processkvalitet
Resultatkvalitet
Tr e kvalitetsdimensioner Som jag beskrivit ovan brukar kvalitet i skolan officiellt definieras utifrån hur väl verksamheten uppfyller nationella mål, krav och riktlinjer samt andra uppsatta sådana som är förenliga med de nationella. Hög kvalitet i skolan kännetecknas också av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Med den definitionen av kvalitet kan de tre begreppen strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet konkretiseras utifrån de nationella styrdokumenten i kvalitetstermer enligt följande: Strukturkvalitet handlar om mål, ramar, regler och resurser. Mål handlar om de nationella målen men också de lokala mål som sätts upp. Resurser handlar både om personella och materiella resurser: personalens kompetens, antal lärare och övrig personal, utrustning och lokaler. Den elevgrupp som skolan arbetar med är också en strukturell faktor. De strukturella faktorerna kan sägas vara de förutsättningar som ger
36
© Författaren och Studentlitteratur
3 R esultatanalys för skolutveck ling
verksamheten dess möjligheter och i vissa fall också begränsningar. Förutsättningarna ger skolan de ramar inom vilka den kan agera. Processkvalitet handlar om förhållningssättet till verksamheten, hur man arbetar och hur utveckling och lärande går till. Något förenklat uttryckt handlar det om vad skolan gör av de förutsättningar som finns. Det pedagogiska arbetet och hur det organiseras är i fokus. Hur lärare tänker och agerar för att skapa förutsättningar för lärande är centralt liksom mötet mellan lärare och elev. Andra viktiga processfaktorer är pedagogiskt ledarskap, planering och utvärdering. Resultatkvalitet handlar om resultaten av verksamheten och därmed uppfyllelsen av målen i kursplanerna och läroplanen, men även de mål som skolan satt upp som exempelvis specifika utvecklingsmål. Det övergripande synsätt som bör prägla en resultatanalys är att skolverksamheten ska bidra till elevernas utveckling och lärande. Det pedagogiska arbetet, processkvaliteten, påverkas av vilka förutsättningar som finns för arbetet i form av strukturella faktorer. Genom att betrakta något som antingen en förutsättning eller en arbetsprocess för att nå målen, kan ledningen och personalen pröva olika förklaringar till att måluppfyllelsen är god eller mindre god. När den varit mindre god infinner sig frågan: Varför? Den modell som beskrivits ovan visar på många olika faktorer som kan påverka resultat. Den skola som är på jakt efter orsakerna till resultaten, börjar med att förutsättningslöst analysera dem. Modellen kan då följas i motsatt riktning:
Strukturkvalitet
Processkvalitet
© Författaren och Studentlitteratur
Resultatkvalitet
37
3 R esultatanalys för skolutveck ling
Att analysera resultat handlar om att ställa relevanta frågor om dem och att ha en hypotes om var man ska söka vidare efter orsaker och på vilket sätt. Det är betydelsefullt att skolor har en systematik i sitt arbete med resultat. För de skolor som strävar efter att exempelvis förbättra elevernas kunskapsresultat är det en nödvändig och naturlig utgångspunkt att följa upp och bedöma elevernas kunskapsresultat utifrån olika perspektiv och frågeställningar. Skolinspektionens granskning av hur systematiskt skolor arbetar för att förbättra kunskapsresultat visar att många av dem har svårt att finna systematik. Genomgående visar granskningen att skolor är alltför individfokuserade, på så sätt att de främst fokuserar på att följa upp, utvärdera och åtgärda resultaten på elevnivå. Skolorna letar många gånger förklaringar till resultaten hos enskilda elever och vidtar åtgärder på individnivå för att förebygga misslyckanden. Snarare bör en resultatanalys utformas så att den fokuserar på överliggande nivås arbete. Det innebär att en elevs misslyckande ska förstås utifrån hur väl lärarna lyckats i sitt uppdrag. När en elev inte lyckats uppnå målen är det ett lärarproblem, vilket i sin tur innebär att rektors ansvar synliggörs (Rapp 2011). Detta sätt att se på resultat tvingar alla till en, vad man skulle kunna kalla, ”synvända”. Det är inte barnets/elevens förmodade förutsättningar som ska fokuseras. I stället är intresset riktat mot förskolans/skolans kompetens att möta var och en utifrån individuella förutsättningar. (Rapp 2011, s. 195)
Jag har så här långt i kapitlet berört resultatanalysens syften och vilket fokus den bör ha för att kunna användas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vi har sett att en utvärdering av resultat inte kan begränsas till att konstatera om huruvida målen för utbildningen
38
© Författaren och Studentlitteratur
3 R esultatanalys för skolutveck ling
uppnåtts. För att en resultatanalys ska kunna ge kunskap om vad som är värt att utveckla för att resultatet ska bli bättre, behöver den innehålla en analys av varför målen uppnåtts eller ej. En skola som avser att förbättra måluppfyllelsen behöver därför vända blicken mot de förutsättningar och den process/verksamhet som bidrog till resultatet. För det har en generell analysmodell presenterats. Vi ska nu titta närmare på hur skolor kan synliggöra, analysera och värdera verksamheten och dess resultat. För det behövs olika underlag som kan belysa verksamheten utifrån olika perspektiv.
Systematisk analys Den sammantagna tolkning som kan göras av Skolinspektionens granskningar av skolors resultatuppföljning är att de skolor som inspekterats har bristfällig information om vilka resultat som uppnås och att de över lag tror att resultaten är bättre än vad de faktiskt är. Hur ska skolor kunna förbättra verksamheten om de har bristfällig information om resultaten?
Sy nliggör r esultat! Som vi varit inne på flera gånger tidigare är ju själva poängen med ett systematiskt kvalitetsarbete att uppnådda resultat får ligga till grund för fortsatta förbättringsåtgärder. Vilka resultat ska skolor sammanställa? Hur kan skolor skapa sig en bättre kunskap om vilka resultat som uppnås? Ett första steg är att visualisera resultaten så att de blir begripliga och möjliga att analysera. Svårbegripliga sammanställningar, som siffertabeller, har ofta gjort att skolans personal har tröttnat och helt enkelt tappat lusten för att arbeta vidare med resultaten. Resultat behöver därför bearbetas och presenteras på ett relevant sätt för att en analys och förhoppningsvis ett lärande ska starta.
© Författaren och Studentlitteratur
39
3 R esultatanalys för skolutveck ling
Många huvudmän har insett att de behöver bistå och serva sina skolor med att sammanställa och visualisera resultaten på ett begripligt sätt. Svåröverskådliga siffertabeller har ersatts med lättbegripliga spindel- eller stapeldiagram, som också elever och föräldrar kan begripa sig på. Förutom den allmänna statistiken ges möjlighet för varje skola att få fram egen statistik för prioriterade områden eller annat de behöver veta för att utveckla verksamheten. Många skolor uppskattar att de kan få sammanställningarna. Under senare år har tekniken möjliggjort att de kunnat göras mer interaktiva. Skolor får då möjlighet att utifrån sammanställd data själva på ett enkelt sätt välja vilken data de vill analysera eller jämföra. Den tid och kraft som tidigare ägnats åt att förstå krångliga siffer tabeller har kunnat ägnas åt analysarbetet. Sammanställningarna för varje skola gör också att skolan kan få exempelvis kunskapsresultaten nedbrutna på olika sätt, till exempel uppdelad på pojkar och flickor, ämnen, årskurser och klasser. Trender över åren kan också tas fram. Många gånger berör sammanställningarna resultatdata på individnivå i form av kunskapsresultat. Håkansson (2019) presenterar olika typer av individutfall av skolans undervisning, som då inte enbart handlar om rena kunskapsresultat. Han talar om olika former av elevers lärande som utfall av skolans undervisning varav det vanligaste är kunskapsresultat. Andra kunskapskvaliteter finns i elevernas samspel med andra. Håkansson lyfter även fram att elevernas lärandeerfarenheter och förmågor att aktivt skapa kunskap utifrån olika frågeställningar är utfall av verksamheten. De är också centrala resultat av skolans verksamhet och återfinns i läroplanernas övergripande mål. Sådana individresultat är det mindre vanligt att huvudmän och skolor sammanställer i sina underlag som grund för analys och verksamhetsutveckling. Det kan dock vara betydelsefullt att även sådana resultat sammanställs. De kan till viss del fångas upp genom exempelvis elevenkäter.
40
© Författaren och Studentlitteratur
3 R esultatanalys för skolutveck ling
Förutom resultatdata på individnivå kan också andra data ingå i den dataapplikation som skolor kan ha tillgång till. På så sätt har kommuner möjliggjort för skolorna att analysera inte bara kunskapsresultat. Med data kopplade till förutsättningar och process är tanken att skolornas analyser ska bli djupare och spetsigare. Resultat står då inte så nakna för sig själva utan kan speglas i hur förutsättningarna sett ut och förändrats och hur processen verkar te sig. När det gäller förutsättningar kan det handla om lärarnas behörighet och ekonomiska nyckeltal och vad avser skolans processer kan personalstabilitet och personal- och elevenkäter fungera som indikatorer. Men alla skolor har långt ifrån samma möjligheter att få hjälp att redovisa statistik. Särskilt gäller det skolor i mindre kommuner där de kommuncentrala skolresurserna inte är desamma. Att sammanställa och visualisera skolresultat och andra data om verksamheten är dock en viktig förutsättning för att kunna arbeta vidare med en analys. När väl resultaten synliggjorts finns det en mängd frågor att ställa sig. Relevanta reflekterande frågor kan vägleda sammanställningen av resultat och skapa en förståelse på ett djupare plan. Följande exempel visar några frågor av den karaktären: • • • • • • • •
Vilka resultat ska redovisas? När ska resultatet redovisas och analyseras? Vad betyder variationen i siffrorna? Skiljer sig resultaten mellan olika grupper? Inom vilka kunskapsfält brister det? Vilka mönster finns det i resultaten? Skiljer sig resultaten mellan pojkar och flickor? Vad måste undersökas i detalj för att vi ska förstå orsakerna till resultaten? (hypotesbildning) • Hur ska detta undersökas? (hypotestestning) • Vad ytterligare måste undersökas för att få en komplett bild?
© Författaren och Studentlitteratur
41
Jonas Österberg är pol.mag. och planeringsledare vid grundskole förvaltningen i Göteborgs stad. Han har tidigare varit undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling och har mångårig erfarenhet av arbete med kvalitetsfrågor inom skolan, särskilt med inriktning på resultatanalys och skolutveckling.
Resultatanalys i skolan Varje skola har ett ansvar för sina resultat och har möjlighet att utveckla verksamheten så att de förbättras. Vägen framåt är att utvärdera sin verksamhet och att få dessa utvärderingar att komma till nytta i det lokala utvecklingsarbetet. Författaren visar på möjliga sätt för den enskilda skolan att utifrån sina behov nå förbättrade resultat inom ramen för gällande styr system. I centrum står resultatanalysen. • Vad är resultatanalys och varför är den så viktig för en skolas utveckling? • Vad innebär det att leda systematiskt förbättringsarbete och hur kan ett sådant ledarskap se ut? • Hur kan resultatanalys och kvalitetsförbättringar genomföras i praktiken? • Vilka problem och möjligheter finns det i arbetet med resultatanalys och kvalitetsförbättringar? Utmärkande för resonemangen är de många lärande exemplen. Den andra upplagan av boken innehåller uppdateringar utifrån gällande styrdokument. I övrigt har texten omarbetats utifrån aktuell forskning och exempelbasen har utökats. Boken vänder sig till framför allt rektorer, förvaltningstjänstemän med ansvar för skolutveckling samt lärare som behöver skaffa sig en medveten hållning till skolans resultat och utveckling.
Andra upplagan Art.nr 37294
studentlitteratur.se