9789144122793 by Smakprov Media AB

MedIcInsk terMInoLogI

Bengt I LIndskog Jรถrgen MaLMquIst

MEDICINSK MEDICINSK

Asklepiosstaven Asklepiosstaven är en gammal symbol för läkekonsten med Hippokrates' välkända sentens: O BIOS /Livet/ BRACHYS Asklepiosstaven en gammal symbol för läkekonsten. Den bär /kort/ H TECHNE /konsten/ MAKREär /stor/ O KAIROS /rättahär tillfället/ OXYS /snabbt de tre första raderna av Hippokrates välkända sentens. förgånget/.

HIPPOKRATES SENTENS BIOS BRAKHYS LIVET ÄR KORT På omslaget ses ett just befruktat ägg inför sin första delning. TEKHNE MAKRE KONSTEN ÄR LÅNG Efter en tavla av Urban Frank. KAIROS OXYS TILLFÄLLET FLYKTIGT PEIRA SPHALERE ERFARENHETEN BEDRÄGLIG KRISIS KHALEPE OMDÖMET SVÅRT Den grekiska texten har förenklats genom att bestämd artikel och accenttecken har utelämnats.

TERMINOLOGI Bengt I Lindskog Jรถrgen Malmquist

Tidigare utgiven som: Medicinsk Ordbok av Carl Sundberg 1926. Medicinsk Terminologi av Wilhelm Wernstedt 1935–1959. Medicinsk Terminologi av Acke Renander 1965–1969. Medicinsk Terminologi av Bengt I. Lindskog & Bengt L. Zetterberg 1974. Medicinsk Terminologi/Lexikon av Bengt I. Lindskog & Bengt L. Zetterberg 1981. Medicinsk Terminologi av Bengt I. Lindskog 1997, 2004, 2008 och 2014.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38042 ISBN 978-91-44-12279-3 Upplaga 7:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer: Urban Frank, om inget annat anges Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Sebastian Wadsted Printed by Interak, Poland 2020

Innehållsförteckning

Hur man använder denna bok Förord till 5:e upplagan 2008 Förord till 7:e upplagan 2020 Redaktionella principer Förkortningar Språklig inledning Några (enkla) skrivregler Medicinskt morfemlexikon A−Ö APPENDIX Anatomiska termer Etiska regler för läkare

Försättsbladet 7 9 11 13 15 21 23 27 657 674

Förord till 5:e upplagan 2008

Medicinsk Terminologi har funnit sin roll som vägledare inom det svenska medicinska språket. Boken har i nuvarande skepnad skapats genom täta kontakter med många olika specialister och med undertecknad som sammanhållande faktor. Det gäller bland annat att samla in nya termer. Enligt uppgift publiceras nu årligen cirka 1,4 milj. vetenskapliga artiklar om medicinska problem. I detta informationsflöde dyker ständigt nya termer upp. Problemet blir då att bedöma, om och när de blir brukliga. Anslagstiden för detta varierar, men blir allt kortare. Ofta är det enskilda specialister, som går i täten för att skapa nya termer och ev. språkliga synpunkter får komma i andra hand. Dock ska termerna anpassas både språkligt och vetenskapligt för att falla bra in i svenskt språkbruk, vilket är det som gäller i detta lexikon. Det medicinska språket är inte bara termer utan mycket mera. Med vårt språk markerar vi vår syn på människor. Det är en del av vår personlighet. Inom den medicinska professionen måste vi vårda inte bara våra patienter utan även vårt språk genom att behandla även det på rätt sätt. Jag vill därför anbefalla till läsning REDAKTIONELLA PRINCIPER och SPRÅKLIG INLEDNING. Den senare är skriven av professorn i latin vid Lunds universitet Birger Bergh. Var och en medicinskt bildad kan med en solid baskunskap om medicinska termer och morfem lätt efter behov skapa nya termer, vilket sker kontinuerligt. Termförrådet är här anpassat till en nivå som en intresserad och upplyst allmänhet kan ha glädje av, liksom de som inom sitt yrkesliv har behov av fullgod medicinsk terminformation. Boken fyller därför sin plats i litteraturlistan hos flera olika utbildningar. Ett terminologiskt lexikon blir aldrig färdigt. Ständigt dyker det upp nya termer och uttryck i det medicinska språkets levande värld. För denna upplaga gäller att det på nytt är fullständigt genomgånget och reviderat på tillämpliga områden. Med stort intresse tar undertecknad emot synpunkter på termer. Sådana har alltid lett till en fördjupad diskussion med olika parter. Den minsta lilla oklarhet ska rättas till! Resultatet kan då bli nyformulering av definitioner. Sådana ändrar sig ibland över tiden. Målet att förnya sig och ständigt följa med i de senaste vetenskapliga och språkliga rönen är en viktig faktor för att hålla en bok som MEDICINSK TERMINOLOGI aktuell. Forskningen går alltid vidare. Nya läkemedel ser ständigt dagens ljus. Här är medtaget de vid bokens utgivning aktuella generiska namnen på läkemedel. För utförligare information om läkemedel hänvisas till Fass, som uppdateras ständigt.

Stor tacksamhet strömmar nu liksom tidigare till de många kolleger och forskare, som vänligt svarat på närgångna frågor om termers definition och användbarhet. Att här namnge dem alla skulle bli en lång uppräkning, men ett namn känns särskilt betydelsefullt. Professor Peter Wahlberg, Mariehamn på Åland, har varit till ovärderligt stöd och hjälp inte bara vid denna upplaga utan även tidigare. Han har läst hela ändringsmanuskriptet och kommit med många kloka synpunkter och formuleringar. TACK! Den här föreliggande upplagan bygger på sina föregångare. Undertecknad kom in i bilden 1974. Jag vill hänvisa till tidigare upplagors förord och anbefaller verket till flitigt utnyttjande, då det därigenom bidrar till en ökad förståelse för det viktigaste av allt inom medicinsk terminologi, nämligen klarheten. Därigenom befordras även patientsäkerheten, vilket är speciellt viktigt i samband med bl.a. ökande datorisering inom sjukvården. Lund våren 2008 Bengt I Lindskog

Förord till 7:e upplagan 2020

Medicinsk Terminologi har ett betydligt större textomfång än andra svenskspråkiga medicinska ordböcker. Orsakerna är att boken, förutom ett helt aktualiserat terminnehåll, omfattar följande: ŕ Språkligt: Uppslagsord av grekiskt eller latinskt ursprung följs av etymologi (uppgift om ordets härstamning) samt beträffande substantiv också uppgift om ändelse, genitivform och genus, ibland även pluralform. När det gäller engelska, tyska eller franska termer, eller svenska termer med ursprung i något av dessa språk, finns förklarande översättning. ŕ Äldre termer: Flera termer som nu sällan eller aldrig används har behållits. Det rör sig bland annat om sjukdomsbenämningar, termer om mentala funktioner, antropologiska termer, namn på behandlingsmetoder och namn på kirurgiska och andra instrument. Vid läsning av äldre facklitteratur är det av värde att kunna förvissa sig om sådana termers innebörd. Dessutom utgör vissa av dem i modifierad form aktuella termer. Vidare är dessa termer av historiskt och kulturellt intresse. I många fall har det särskilt angetts att termen är obsolet (förlegad) och/eller inte längre accepterad. En gallring har gjorts av dessa termer jämfört med föregående upplaga. ŕ Odontologiska termer: Medicinsk Terminologi skiljer sig från andra medi cinska ordböcker genom att odontologiska termer är rikt representerade. Även inom den här gruppen har vi behållit flera äldre termer som nu har liten aktualitet. ŕ Sällan använda termer: Boken innehåller uppslagsord som har full aktualitet men sällan brukas på grund av att begreppet avser en klinisk och vetenskaplig sällsynthet. Exempel på detta är sällsynta sjukdomar (såsom genetiska) och sällsynta missbildningar.

•

Verkets utveckling Boken kom ut första gången 1926. Den har därefter förnyats av flera författare och redaktörer. Undertecknad Bengt Lindskog har haft ansvaret sedan 1974. Under åren har ett antal specialister bidragit med goda råd och värdefulla synpunkter av stor betydelse för boken, vilka alla tacksamt mottagits. Medicinsk Terminologi upplaga 5 gavs ut 2008. Den 6:e upplagan 2014 hade ett oförändrat textinnehåll. Jörgen Malmquist inträdde som medförfattare 2017 med ansvar för en grundlig förnyande revision så att boken nu speglar aktuell terminologi inom sjukvård och humanmedicinsk vetenskap. Förklarande texter har utökats, särskilt beträffande biokemi och genetik. Området läkemedel är ett exempel där denna nya upplaga är rikligt uppdaterad. Alla läkemedel som då redigeringen avslutades var i bruk i Sverige, och som är presenterade i läkemedelskatalogen Fass, är inkluderade med substansnamnet (det generiska namnet) som uppslagsord. Följande grupper har utelämnats: vacciner, växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och medel som tillhör alternativmedicinen. Handelsnamn (varumärkesnamn) har inte tagits in då dessa är så många fler än substansnamnen samt ständigt förändras (nya tillkommer och gamla försvinner). Läkemedel som inte längre är i användning har utelämnats med undantag för ett fåtal medel av historiskt intresse.

• Se vidare avsnitten Redaktionella principer och Språklig inledning. Juni 2020 Bengt I Lindskog Jörgen Malmquist Författarna och förlaget tar gärna emot synpunkter på sådant som kan bli bättre i kommande upplaga (Studentlitteratur.se).

Redaktionella principer

Ordboken avser att utgående från dagens aktuella språkbruk ange rätt termer. Övergiven term har oftast endera uteslutits eller angetts som föråldrad. Det medicinska fackspråket är variationsrikt, och samtliga varianter av termer har i många fall inte kunnat tas med. Ett allt större antal medicinska termer finner vägen in i vardagsspråket. Läsare med gymnasiekompetens och uppåt beräknas kunna tillgodogöra sig innehållet utan svårigheter. Strikt alfabetisk ordning har eftersträvats. Det innebär bl.a. att huvudtermen inte alltid kommer först. Termer som hänger samman med föregående term har markerats genom marginalindrag. Lodrätt tvärstreck | betyder att föregående del av uppslagsordet inte upprepas utan motsvaras av - (bindestreck). Som exempel kan nämnas sinnes|celler, där det följande -centra osv. ska läsas som sinnescentra etc. Samma funktion har - (bindestreck) efter ett uppslagsord, t.ex. normo- , där det följande -blast ska utläsas normoblast, således utan bindestreck. Där ordboken å andra sidan menar att bindestreck ska förekomma är hela det berörda ordet utskrivet med utsatt bindestreck, t.ex. AV-block, beta-1-receptorer. Det lodräta strecket fungerar på i princip samma sätt där böjningsstammen av latinska ord ges. Så t.ex. innebär gastrul|a att det följande -ae ska utläsas gastrulae, dvs. ordets genitivform (jfr Språklig inledning). Läsaren uppmärksammas på skillnaden mellan syn. och jfr, där syn. betyder att det därefter angivna ordet är likvärdigt, dvs. en synonym, medan jfr innebär en hänvisning till en term där kompletterande information kan ges. Stavning. Den moderna svenska medicinska terminologin eftersträvar svensk stavning och den principen har följts här. Där latinska eller grekisk-latinska termer bör anges har detta vanligen skett inom parentes. Den svenskspråkiga termen har blivit ledande utan att utesluta den latinska. Se också Språklig inledning. Förkortningar har inskränkts till de i medicinska och allmänspråket vanligaste samt sådana som redovisas på sidan 13.

Böjningsformer. Ordboken ger upplysning om genitivändelser och genus på latinska ord samt svenska genusändelser ([-en] för realgenus och [-et] för neutrum), i de fall där det finns ett etablerat språkbruk. Genus har också betydelse för adjektivformen, vilket diskuteras i Språklig inledning. Etymologier. Ordens ursprung är ofta till hjälp för att förstå deras nuvarande användning, vilket har varit en ledande pedagogisk princip. Ordförklaringar. Det är omöjligt att i ett verk som detta ge en fullständig förklaring till varje terms nyttjande. I de fall där längre text har tagits med har tanken varit att didaktiskt söka finna andra medicinska termer (t.ex. med förklaring inom parentes) som hör till ämnesområdet, dels för att hjälpa läsaren att direkt förstå facktermen, dels ge läsaren en uppfattning om i vilka sammanhang termen kan brukas. Biokemiska och immunologiska termer som gäller sjukdomsprocesser och läkemedelsverkningar har ägnats särskild uppmärksamhet. Eponymer (termer som innehåller personnamn) hör inte bara hemma i medicinens kulturhistoria. De har också visat sig ha en stark terminologisk livskraft. Många är fortfarande i bruk, om än ofta med betydelseglidningar, och måste då ingå i en ordbok. Vid eponymer kan endast sparsamma upplysningar lämnas av i övrigt ofta mycket intressant stoff; t.ex. anges ofta årtal inom [] för att visa en eponyms tillkomstår. Stilsorter. Fetstil har använts för uppslagsord, som normalt är placerade i början av ny rad. Halvfet kursiv stilsort anger underbegrepp till uppslagsordet eller exempel på hur det används. Kursivstil inne i text utgör en hänvisning, dvs. anger att ordet finns som särskilt uppslagsord. Kursiverad termvariant direkt efter ett uppslagsord innebär en synonym term. Den utgör i regel också en hänvisning. Om två termer är helt synonyma är dock huvudregeln att fullständig förklarande text inte återges på båda platserna. Kursivstil är därutöver använd för latinskt ord inne i en förklaring eller en direkt översättning av ett sådant, vilket framgår tydligt av sammanhanget. Bilder och textrutor är namngivna efter det uppslagsord de hör till och är placerade intill uppslagsordet, vanligen på samma sida. Ibland kan en bild eller textruta även anknyta till ett annat uppslagsord. I sådana fall finns hänvisning därifrån. APPENDIX omfattar dels ett antal anatomiska termer, dels de etiska regler för läkare som Sveriges läkarförbund har fastställt.

FÖRKORTNINGAR Förkortningar är mycket vanliga inom det medicinska språket och används även här. I boken har flera angetts i nära anslutning till sin medicinska betydelse, vilket framgår av närliggande text. Förkortningar för språk, t.ex. e. för engelska, är kursiverade. I övrigt har i boken använts i svenska språket mycket ofta förekommande förkortningar i enlighet med Svenska Språknämndens skrivregler samt följande: adj. adjektiv anat. anatomisk (term) anest. anestesiologisk (term) antrop. antropologisk (term) arab. arabiska bakt. bakteriologisk (term) da. danska e. engelska eg. egentligen embryol. el. embr. embryologisk (term) epidemiol. epidemiologisk (term) ev. eventuellt f. el. f. franska eller femininum (sammanhanget får avgöra betydelsen) farm. farmakologisk (term) fr.a. framför allt fsv. fornsvenska g. grekiska gen. genitiv genet. genetisk (term) gynekol. gynekologisk (term) hematol. hematologisk (term) immunol. immunologisk (term) it. italienska jap. japanska jfr jämför kir. kirurgisk (term) lungmed. lungmedicinsk (term) m. maskulinum m.m. med mera mikrobiol. mikrobiologisk (term)

mm millimeter molekylärbiol. molekylärbiologisk (term) nederl. nederländska Obs! observera obstet. obstetrisk (term) odont. odontologisk (term) opt. optisk (term) otol. otologisk (term) patol. patologisk-anatomisk (term) pga. på grund av plur. pluralis psyk. psykiatrisk (term) psykol. psykologisk (term) resp. respektive rtg radiologisk (term) sb substantiv span. spanska spec. speciell(t) statist. statistisk (term) syn. synonym (term) ty. tyska vb verb veter. veterinärmedicinsk (term)

Ee E förkortning för bl.a. 1. emmetropị (normalsynthet); 2. Escherịchia, t.ex. E. cọli, den vanliga kolibakterien i tarmen; 3. internationell enhet. e-, ec-, ek-, ex- (av g. ek-, ex- och l. e-, ex-) från-, ur-, ut-, t.ex. evakuera (utrymma, tömma), ẹczema, eksẹm och exkrẹt (utsöndring). e cạusa ignọta (l.) av okänd anledning. Eales sjukdom (efter den engelska läkaren Henry Eales, 1852−1913) upprepade blödningar i ögats näthinna (retịna) av okänd orsak. early feeding (e.) tidig tillmatning av barn som vid födseln är lätta i förhållande till graviditetstiden och som därför behöver omedelbar näringstillförsel. Eastern equine encephalitis (e.) (EEE) östlig hästencefalit, en sjukdom orsakad av ett alfavirus som av flera myggarter sprids mellan djur och från djur till människa. Eatons ạgens se Mycoplạsma pneumonịae. Eaton−Lamberts syndrom (efter den amerikanska neurologen Lealdes McKendree Eaton, 1905−1958, och den amerikanska fysiologen Edward H. Lambert, 1915−2003) myastẹnt syndrom, generell muskelsvaghet av autoimmun orsak. Syndromet kan uppkomma i samband med cancer, vanligen småcellig lungcancer. ebastịn[-et] ett antihistamịn och H1-antagonịst, medel vid allergi. EBM förkortning av e. evidence-based medicine, evidensbaserad medicin, principen att utnyttja samlade vetenskapliga fynd inför medicinska beslut. ẹbolafeber (efter floden Ebola i Zaire, Afrika) blödarfeber med massiva blödningar och mortalitẹt (dödlighet) på upp till 90 %. Ingen antiviral terapi finns. Sjukdomen orsakas av ett virus som är släkt med marburgvirus, bunyavirus och lassa virus. Ett vaccin har framställts och visat sig effektivt. Ẹbners dentịn- och cementtrådar (efter den österrikiska histologen A.G. Victor Ebner von Rosenstein, 1842−1925) mycket små fiskfjällslagrade tillväxtlinjer i tändernas dentịn. Ebners fibrịller eller tangentiạlfibrer kollagẹna fibrer i tandens rotcementvävnad. Ebners körtlar utsöndrande (serö ̣sa) körtlar på tungans bakre del intill de vallformade tungpapillerna (papịllae vallạtae). Ebners linjer eller inkrementlinjer (odont.) små (mikroskopiska) tillväxtlinjer i tandens dentịn. Ebners retịkulum ett nätverk av celler i testiklarnas sädesbildande kanalerna (tụbuli seminịferi). Ebsteins anomalị (efter den tyska läkaren Wilhelm Ebstein, 1836−1912) missbildning av trikuspidạlklaffen mellan hjärtats högra © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

förmak och kammare, ofta tillsammans med öppning i förmaksväggen. EBV, EB-virus förkortning för Ẹpstein−Barr-virus. ec-, ech- se e- och/eller ek-. ECC(e.) se extrakorporeạl cirkulatiọn. ecc-, ecch- se ekk-. ECDC European Centre for Disease Prevention and Control, EU:s myndighet (i Stockholm) för epidemiologisk övervakning m.m. ECG engelsk förkortning för EKG. echauffẹrad (av f. échauffé, uppvärmd, upphettad) varm, uppvärmd, antingen i kroppslig bemärkelse: varm och svettig, eller i psykisk: upphetsad. Echinocọccus blåsmasksläktet; se ekinokock. echinocọck se ekinokọck. echinokockọs (l. echinococcọs|is, -is f.) ekinokockọs, blåsmasksjuka. echinostomịas|is (l.-is f.) infektion med inälvsparasiter av typ leverflundra (en sugmask) av släktet Echinostọma. ECHO-virus eller echo-virus (av e. entẹric cytopathogẹnic hụman orphan vịrus) RNA-virus med ca 30 olika typer i gruppen enterovịrus inom familjen Picornavịridae. ECHO-virus, som förekommer normalt i tarmen, kan ge (vanligen lättare) infektioner i form av utslag, övre luftvägsinfektion, diarré och i värsta fall meningoencefalịt (hjärnhinne- och hjärninflammation). eck- se även ekk-. eckymọs se ekkymọs. ecl- se även ekl-. eclampsịa gravidạrum eller parturiẹntium (l.) se eklampsi. ECM se erythẹma mịgrans, EM. ECMO (e. extracọrporeal mẹmbrane oxygenạtion) extrakorporeạl membransyresättning, en teknik för syresättning av blodet när normal syresättning inte fungerar på grund av akut lungsjukdom eller omogna lungor; spec. inom pediạtrisk och traumatolọgisk intensivvård efter stora olyckor etc; jfr extrakorporeạl cirkulation. E. coli förkortning för den vanliga tarmbakterien Escherịchia cọli. Ecọnomo-encefalịt (efter den österrikiska neurologen Constantin von Economo, 1876−1931) encephalịtis lethạrgica, europeisk sömnsjuka. ECP eosinophịlic catịonic proteịn, ett basiskt cytotọxiskt protein från eosinofịla, vita blodkroppar. ECP kan mätas i blodplasma och kan användas som markör för inflammatorisk pågående process vid allergi eller parasitinfektion. ecph- se ekf-. ẹcstasy (e. upphetsning, från sina sinnen) en illegal drog med kemiskt namn 3,4-metylendioximetamfetamin. Den är centralstimulerande och förändrar missbrukarens

omdöme. Dödsfall har rapporterats och hos gravida kvinnor finns risk för fosterskador. ECT förkortning för (e.) electroconvụlsive thẹrapy, elẹktrokonvulsịv terapị eller behandling, äldre benämning elchock; behandlingsmetod inom psykiatrin, spec. vid depressionstillstånd; se elbehandling. ect(o)- se ekt(o)-. ectopị|a (l. -ae f., av g. ek-, ut-, + tọpos, plats) se ektopi. ectopịa cọrdis (l.) ektokardị. ectopịa lẹntis (l.) felaktigt belägen ögonlins. ectopịa tẹstis (l.) felaktigt belägen testikel som då ligger över aponeurọsen (senhinnan) till mụsculus oblịquus extẹrnus abdọminis (bukens yttre sneda muskel), på lårets insida, ovanför penisbasen eller i perinẹum (bäckenbotten); jfr cryptorchịsmus. ectopịa vesịcae (l.) frånvaro av nedre bukvägg och främre urinblåsevägg så att bakre urinblåseväggen är synlig; syn. exstrophịa vesịcae. eculizumạb[-en] en monoklonal antikropp som reducerar hemolysen vid paroxysmal nattlig hemoglobinuri. ẹczema (l., eczẹmatis n.) se eksẹm. eczẹma herpẹticum eksem orsakat av herpes simplex-virus som lagrat sig på en redan existerande hudsjukdom, oftast atopisk dermatit. ED förkortning för erektịl dysfunktiọn. edẹma se ödẹm. ED50 (e. median effective dose) term inom klinisk prövning, den dos av ett läkemedel som gör avsedd nytta hos hälften av de personer eller försöksdjur som fått den. EDTA förkortning för etylẹndiamịntẹtraacetạt, en form av ättiksyra, ett medel som binder ett flertal metaller i kelạt och används mot förgiftningar med t.ex. bly, kobolt och nickel. Ett kalciumkomplex av EDTA tillförs blodet vid behandling varvid tungmetallen tränger ut kalcium och bildar komplex med EDTA som i sin tur snabbt utsöndras genom njurarna. Om EDTA laddas med t.ex. natrium eller kalium tar det i stället upp kalcium och kan då användas som antikoạgulans (koagulationshämmande medel) i laboratorieförhållanden eller inom odontologin vid rotbehandling av trånga kanaler för att lösa upp dentịn (tandben). Edwards syndrom [1960] (efter den engelska genetikern John H. Edwards, 1928−2007) trisomi-18-syndrom. EEE förkortning för e. Eastern equine encephalitis. EEG förkortning för elektroencefalogram; ett EEG är en registrering av hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på skallen. efavirẹnz[-en] virushämmande medel som hämmar ett HIV-enzym och används vid HIV-infektion.

163

efed efedrịn[-et] slemhinneavsvällande medel som används i hostmediciner. Till struktur och verkningssätt erinrar det om adrenalịn och har verkan på adrenẹrga receptọrer. Det är klassat som dopningsmedel på grund av en svagt centralstimulerande effekt. efelịder (l. ephẹlid|es, -um f. plur., av g. epi-, på-, + hẹlios, sol) fräknar, pigmentförändringar i huden. efemä ̣r av g. epi-, på-, + hemẹra, dag) kortvarig, som varar högst en dag; jfr ephẹmera (endagsfeber). effekt (l. effẹct|us, -us m., utförande, verkan) fysikaliskt mäts effekt i watt (W) som är mängd energi per sekund (J/s). effektdos den del av absorberad dos (upptagen mängd giftiga ämnen eller strålning) som träffar de aktuella (avsedda) vävnaderna; jfr exponeringsdos, gray (Gy) och rem. effektmått resultatmåttet av en behandlingsmetod. effekt(or)organ det organ som mottar en retning och ska reagera på ett särskilt sätt, t.ex. en muskel som får en nervimpuls för att sammandra sig; jfr receptororgan, målorgan. effeminatiọn (l. effeminạti|o, -ọnis f., av ex-, ut-, + fẹmina, kvinna) historisk term för ”förkvinnligande”; 1. förekomst av (psykiska och fysiska) kvinnliga egenskaper hos män; 2. högsta grad av konträr sexualitet (det motsatta könets egenskaper) hos en man så att han helt upplever sig som kvinna. ẹf|ferens [plur. -ferẹntes och (i neutrum) -ferẹntia] (l. av ex-, ut-, + fẹrre, bära) efferẹnt, som för bort, utåtförande eller -ledande (om gångar, kärl och nerver), t.ex. dụctus eller dụctulus ẹfferens tẹstis, plur. dụctus eller dụctuli efferẹntes tẹstium, sädesledare, vas ẹfferens, plur. vạsa efferẹntia, efferent(a) kärl, blodbortledande ven(er) eller lymfkärl t.ex. från en lymfkörtel, nẹrvus ẹfferens, plur. nẹrvi efferẹntes, efferent(a) nerv(er), utåtledande nerver som ger motoriska impulser, dvs. signaler till musklerna. Se bild reflexbåge. efflorescẹns (l. efflorescẹnti|a, -ae f., av ex-, ut-, + florẹscere, blomstra) uppblomning; sammanfattande term för begränsade hudförändringar (utslag etc.), t.ex. erythẹma, mạcula, pạpula. efflụvium capillọrum (l. efflụvi|um, -i n., av ex-, ut-, + flụvium, flöde, + capịllus, hårstrå) plötsligt håravfall; syn. deflụvium capillọrum. Se bild alopeci. effusiọn[-en] (l. effusio -onis f., utflöde) 1. utsippring av vätska från en vävnad till annan vävnad eller till kroppshåla, t.ex. pleuraeffusion, som kan vara transsudạt eller exsudạt beroende på halten av protein; 2. ansamling av utsipprad vätska. Vb effundẹra. efmoroktokọg alfa ett fusionsprotein, framställt med rekombinant DNA-teknik, bestående av modifierad koagulationsfaktor 8 och Fc-delen av immunglobulin G. Medlet används vid hemofili A. efter|blödning blödning som startar eller återkommer efter det att den stillats, t.ex. efter avslutad operation. -börd (avgång av) moderkaka med hinnor och navelsträng efter barnets födelse. -bördsperioden tiden mellan barnets födelse och avgången av efterbörden (vanligen 15−30 min.).

164

-potentiạl en negativ eller positiv spänning som bildas omedelbart efter det att en nervtråd urladdat sig och innan den elektriska vilospänningen återställts. -värkar värkar efter en förlossning när efterbörden drivs ut och livmodern dras samman. egen|blodgivning blodavtappning från en person i lugnt skede för att blodet ska kunna transfundẹras senare vid t.ex. en operation till samma person. -strålning den karakteristiska elektromagnetiska strålning av en bestämd våglängd som varje grundämne återsänder vid bestrålning. -terapị 1. sjukdomsbekämpning med egna medel utan annans ingripande; syn. egenvård; 2. ökad självkännedom hos (blivande) psykoterapeut genom att själv genomgå psykoterapi. -vård patientens egen behandling av (enklare) sjukdomar, den vård en person ger sig själv utanför ramen av en medicinsk institution; jfr friskvård och Coué-metoden. egẹst|a (l. -ọrum n. plur., av e-, ut-, + gẹrere, bära, föra) kroppens avfalls produkter, uttömningar (urin, avföring etc.), det avförda. Adj. egestọrius (l.) som avser eller hör samman med utdrivning, t.ex. canạlis egestọrius, utdrivningskanalen i magsäckens nedersta del; se sạccus digestọrius. EGF (e.) epidermal growth factor, en polypeptịd, en tillväxtfaktor, som ökar i blodet vid olika typer av skador och vid olika cancerformer, t.ex. bukspottkörtelcancer. EGFR cellreceptor för EGF. Hos människan används vanligen benämningen HER. Vissa cancerläkemedel verkar genom att blockera receptorn. Eggenhållare (efter den norska tandläkaren Sveinn Eggen, 1913−1998) plasthållare för att placera tandröntgenfilm eller digitalmottagare på rätt ställe inne i munnen (intraorạlt). Den har ett skaft, som sticker ut ur munnen och är hjälp att rikta in röntgenstrålarna rätt. Se bild Eggenhållare. ẹgo[-t] (l., jag) jaget, enligt Freud en av själslivets tre funktionsgrupper (id, detet, ẹgo, jaget, och sụperẹgo, överjaget); ego förmedlar kommunikationen mellan de yttre och inre delarna av en persons liv och fungerar i valoch anpassningssituationer. egocentricitẹt (av l. ẹgo, jag, + cẹntrum) självupptagenhet, egenskapen att ställa sig själv i mittpunkten för allt. Adj. egocẹntrisk. Sb egocẹntriker.

Eggenhållare Eggenhållare används för att en tandröntgenfilm ska kunna placeras på rätt sätt på insidan av tandraden om röntgenstrålarna riktas enligt hållarens horisontella del.

egyptiska ögonsjukdomen d etsamma som trakọm. EHEC eller ehec (enterohemorrhagisk Escherichia cọli) vissa stammar av E. coli som producerar ett toxịn vilket ger blodig diarré, njurskada, ibland svår sjukdom med dödlig utgång. Ẹhlers−Danlọs syndrọm [1901] (efter den danska hudläkaren Edvard Ehlers, 1863−1937, och den franska hudläkaren Henri Alexandre Danlos, 1844−1912), EDS, samlingsnamn på en grupp ärftliga abnorma tillstånd i bindväven vilka ger övertänjbarhet i hud och leder; flera typer finns beskrivna med olika ärftlighetsgång och ämnesomsättningsstörningar; syn. cutis (hyper)elạstica. Ehrlịchia (efter den tyska bakteriologen Paul Ehrlich, 1854−1915, nobelpris 1908) släkte av mikroorganismer inom familjen Rickettsiạceae, som sprids via fästingar. Den art som kan ge sjukdom hos människa heter nu Anaplasma. ehrlichiọs detsamma som anaplasmos. Ehrlichs reagẹns [1882] paradimetylamino bensaldehyd (PDMBA), ett diazoreagens som bildar röd färg med bl.a. porfobilino gẹn; av värde vid diagnostik av porfyrị. EIA förkortning för (e.) enzyme-linked immunosorbent assay, enzymkopplad immunabsorberande analys, en med radioimmunanalys besläktad analysmetod för att med enzymhjälp kvantitativt mäta låga halter av proteiner (i blod eller andra kroppsvätskor); jfr ELISA. Eikenẹlla cọrrodens den enda representanten för ett släkte gramnegativa, fakultativt anaerọba, stavformade bakterier som finns i munhålan och normalt är apatogẹna, men även har opportunịster som kan ge sårinfektioner och abscẹsser. eikosanoịder samlingsbenämning för prostaglandịner, leukotriẹner, tromboxạner och lipoxịner, dvs. metabolịter av omättade fettsyror med 20 kolatomer, särskilt arakidọnsyra; de verkar som vävnadshormọner och har stor biologisk betydelse. Eịnthovens triangel [1903] (efter den holländska fysiologen Willem Einthoven, 1860−1927, nobelpris 1924) avledningspunkterna vid EKG i vänster arm, höger arm och vänster ben, vilka tillsammans utgör hörnen i en triangel med hjärtat i mitten. Eịsenmengers syndrom [1897] (efter den tyska läkaren Victor Eisenmenger, 1864−1932) medfött hjärtfel, vanligen med septumdefekt i kammarväggen, dvs. öppen förbindelse mellan de båda hjärtkamrarna, vilket ger en höger−vänstershuntning av blodet med dåligt syresatt blod ut i vävnaderna samt ett högt blodtryck i lungkretsloppet. ejakulạt (av l. ejaculạre, kasta eller slunga ut) den uttömda sädesvätskan. ejakulatiọn (l. ejaculạti|o, -ọnis f.) sädesuttömning, sädesavgång, t.ex. ejaculạtio praẹcox (l.) för tidig sädesavgång vid samlag. Adj. ejakulatọrisk (l. ejaculatọrius) som har med sädesuttömningen att göra, t.ex. dụctus ejaculatọrius, sädesvätskans utförsgång, sprutgång. ejektion (av l. eịcere, kasta ut) den process som innebär att hjärtat pumpar ut blod. ejektions|fraktion den andel av den vänstra eller högra hjärtkammarens maximala © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

ekla

spänningsfält mellan punkterna I

III

I II

III

V5 höger

vänster V4

aVL

aVR

aVF

kopplingspunkter för EKG-kurvorna

1 2 3 4 5 6

EKG-kurvans utseende vid olika faser av hjärtats arbete

1. P-våg 2. P-Q-sträcka 3. Q-tagg 4. R-tagg 5. S-tagg 6. S-T-sträcka 7. T-våg 8. T-P-sträcka

V2 bröstavledningarnas koppling och deras EKG-kurvor

kurvan visar en hjärtcykel (= ett hjärtslag) på EKG

EKG och blodflödet genom hjärtat: aktiviteter under EKG-faserna (se numrering ovan) 1–2 förmaken drar ihop sig i sista fasen av inflödet av blod till kamrarna 3–7 kamrarna drar ihop sig, blod strömmar ut i aorta och lungartären 7–8 förmaken och kamrarna vidgar sig, blod börjar strömma in

EKG Elektriska fenomen styr hjärtats arbete och kan avläsas genom EKG. Man ser en svit av vågrörelser under varje hjärtcykel (sammandragning och avslappning). Dessa har fått bokstavsbeteckningarna P till T. Därav är Q, R och S spetsiga och kallas ofta taggar, men det är lika korrekt att kalla dem vågor.

(slutdiastoliska) blodvolym som drivs ut ur kammaren vid varje hjärtslag. Uttrycks vanligen som slagvolym i procent av slut diastolisk volym och används som ett mått på hjärtpumpens effektivitet. -(bi)ljud de ljud som kan avlyssnas (med stetoskop) när hjärtat kastar eller pumpar ut blod (vid sỵstole, sammandragningen), t.ex. systọliskt blåsljud. ejẹktorsug sugapparat driven med tryckluft eller vattenledningsvatten. Vanlig inom sjukvården och hos tandläkare; jfr vakuumsug. ek- se e-. ekfỵma (l. ecphỵm|a, -atis n., av g. ek-, ut-, + phỵma, växt) utväxt eller protuberạns, (trubbigt) utsprång. EKG[-t] förkortning för elektrokardiogram; ett EKG är en registrering av hjärtmuskelns elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som anbringas på kroppsytan; jfr långtids-EKG. Se bild EKG. EKG-vẹktor en registrering av elektrisk aktivitet beträffande både styrka och riktning, se vektor-EKG. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

ekgonịn[-et] nedbrytningsprodukt av kokaịn. ekinocỵter (e. burr cells) en speciell form av akantocỵter (röda blodkroppar med naggad kant); kännetecknas av att cellerna är regelbundet naggade; ses bl.a. vid uremị (urinförgiftning). ekinokockọs (av l. echinocọccus, av g. echịnos, igelkott, + kọkkos, bär) blåsmasksjuka, dyntbildningen eller -stadiet av dvärgbandmask, endera Echinocọccus granulọsus (huvudvärd hund) eller E. multilocularis (huvudvärd räv). Maskägg kan smitta människor. Larven bildar då cystor (blåsor) som kan finnas på flera ställen i kroppen, vanligen i lever och lungor, med allvarliga och svårbehandlade yttringar som följd. ek- (l. ec-, av g. ek-) från-, ur-, ut-. -kondrọm[-et] (l. -chondrọm|a, -atis n. av g. chọndros, brosk, + -ọma, tumör) brosk tumör eller broskutväxt. -krịna körtlar (av g. krịnein, avsöndra) körtlar som avsöndrar sekret (vätska) som inte innehåller andra cellbeståndsdelar. Termen används endast om svettkörtlar,

närmare bestämt om dem som har merokrin sekretion. -kymọm[-et] (l. -chymọm|a, -atis n., av g. chymọs, saft, + -ọma, tumör) tumörliknande blodutgjutning i underhudsvävnad, blåmärke; jfr suffusiọn och suggillatiọn. -kymọs[-en] (l. ecchymọs|is, -is f., av g. chymọs, saft, + -ọsis, sjukdom) blod utgjutning, större infiltrerande blödning i vävnader, stort blåmärke; jfr suffusiọn och suggillatiọn samt petẹkier. eklampsị (l. -lampsị|a, -ae f., av g. lạmpein, lysa) utbrett allmänt krampanfall utan förbindelse med epilepsị eller hjärnskada. Termen avser vanligen eklampsi i samband med graviditet eller förlossning. Sådan eklampsi är ett sällsynt, allvarligt akut tillstånd med stark blodtrycksstegring, kramper och medvetslöshet. Eklampsi är livshotande för såväl kvinnan som fostret. Jfr preeklampsi. eklampsịsm (l. eclampsịsm|us, -i m.) krampbenägenhet. Adj. eklạmptisk (l. eclạmpticus).

165

Bengt I. Lindskog, MD, har redigerat Medicinsk terminologi sedan 1974, är docent i kirurgi vid Lunds universitet, professor i medicinens historia vid Köpenhamns universitet och medlem av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård sedan dess start 1987 och slutade som dess ordförande 2002. Jörgen Malmquist är docent i internmedicin vid Lunds universitet. Han har varit verksam som sjukhusläkare i många år. Därefter har han arbetat som redaktör och skribent i flera uppslagsverk, bland andra Nationalencyklopedin 1995–2011.

MedIcInsk terMInoLogI Medicinsk terminologi är den mest anlitade större medicinska ordboken på svenska. Den innehåller drygt 27 000 uppslagsord med upplysningar om ordens betydelse, ursprung och uttal. Till många ord finns dessutom kulturhistoriska notiser samt språkliga exempel som belyser ordens användning. Detaljerade illustrationer kompletterar framställningen, och korshänvisningar utökar användningsområdet. Medicinsk terminologi har anor som går tillbaka till 1926 då den första upplagan av boken gavs ut. Nya, reviderade upplagor ges ut med jämna mellanrum för att innehållet ska svara mot den medicinska utvecklingen. Boken är nu inne på sin sjunde upplaga. En av bokens främsta styrkor är möjligheten för användaren att följa ordens uppbyggnad och härstamning samt utveckling över tid. Äldre termer som inte längre är i bruk har bevarats för att läsaren ska kunna förvissa sig om innebörden av termer från äldre facklitteratur. Boken vänder sig i första hand till vård- och medicinstuderande, läkare, sjuksköterskor, läkarsekreterare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och många andra som arbetar inom vården. Den lämpar sig också för andra grupper som kan behöva förstå eller använda medicinsk terminologi, som jurister, försäkringstjänstemän och journalister. sJunde uppLagan

studentlitteratur.se

Art.nr 38042