9789144122649 by Smakprov Media AB

lo SoSo gi cio cio loloSo gigicio lo ANTHONY GIDDENS PHILIP W. SUT TON

Översättning från engelska av ”Sociology”, åttonde upplagan. Författare Anthony Giddens och Philip W. Sutton. © Anthony Giddens och Philip W. Sutton, 2013. The right of Anthony Giddens and Philip W. Sutton to be identified as Authors of this Work has been asserted in accordance with the UK Copyright, Designs and Patents Act 1988. First edition published in 1989 by Polity Press. This edition is published by arrangement with Polity Press Ltd., Cambridge.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6599 ISBN 978-91-44-12264-9 Upplaga 6:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2021 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Lisa Sjösten Fackgranskning och svensk bearbetning: Thomas Johansson Omslag: Francisco Ortega Printed by Interak, Poland 2020

INNEHÅLL

Förord till sjätte svenska upplagan 15 Inledning 17 Centrala teman 18 Viktiga inslag i vårt perspektiv 19 KapITEL 1

Vad är sociologi? 21

Vad man kan förvänta sig av detta kapitel 21 Den sociologiska fantasin 22 Studera människan och olika samhällen 23 Det sociologiska tänkandets utveckling 25 Teorier och teoretiska perspektiv 25 Sociologins grundare 26 Tre teoretiska traditioner 33 Analysnivåer: mikrosociologi och makrosociologi 36 Slutsats 37 KapITEL 2

Teorier och perspektiv 39

Sociologins etablering 40 Émile Durkheim: verklighetens sociala nivå 41 Max Weber: kapitalism och religion 44 Bestående teoretiska dilemman 48 Social struktur och mänskliga aktörer 48 Konsensus kontra konflikt 51 Samhällets omvandling – och sociologins 52 Feminismen och den manliga sociologin 54 Postkolonial sociologi 57 Reflexivitet, risk och kosmopolitism 58 Slutsats: sociologisk teori i utveckling 61

Innehåll

KapITEL 3

Globalisering och samhällsförändring 63

En värld i upplösning 64 Tidiga samhällen 65 Pastorala samhällen och jordbrukssamhällen 65 Traditionella civilisationer 66 Befolkningstillväxt och demografiska trender 67 Samhällets omvandling 68 Modernitet och industriteknik 68 Kategorisering av samhällen 69 Utvecklingsländerna 70 Nyligen industrialiserade länder 70 Hur samhället förändras 71 Ekonomisk utveckling 71 Sociokulturell förändring 72 Politisk organisation 73 Globalisering 74 Globaliseringens grunddrag 74 Informationsteknik 74 A. Sammanflätningen av kulturer och ekonomier 78 B. Politisk globalisering 80 Debatter om globaliseringen 81 Hyperglobalister 81 Skeptiker 82 Pragmatiker 83 Utvärdera bevisen 83 Globaliseringens konsekvenser 84 Globalisering eller glokalisering? 85 Ökad individualism 86 Slutsats: Hur styr man ett globalt samhälle? 87 KapITEL 4

Miljön 91

Naturen, miljön och samhället 92 Naturen och miljön 92 Sociologin och miljön 93 Vad är miljöfrågor? 96 Föroreningar och avfall 97 Livsmedelsbrist och genmodifierade grödor 100 Den globala uppvärmningen 103

Innehåll

Konsumism, risker och vägar mot en hållbar framtid 109 Konsumism och miljöförstöring 110 Tillväxtbegränsningar och hållbar utveckling 112 Livet i det globala ”risksamhället” 114 Ekologisk modernisering 114 Rättvisa miljövillkor och det ekologiska medborgarskapet 118 Slutsats 120 KapITEL 5

Städerna och stadslivet 123

Städer – antika och moderna 124 Städer i den antika världen 124 Industrialisering och urbanisering 125 Den moderna stadens utveckling 126 Globala städer 126 Teorier om urbanism 127 Gemenskap och den urbana personligheten 128 Chicagoskolan 129 Stadens rum, övervakning och urban ojämlikhet 131 Sociala rörelser och kollektiv konsumtion 133 Urbana tendenser och den hållbara staden 135 Urbana tendenser i industriländerna 136 Urbanisering i utvecklingsländerna 140 Att styra städer 143 Städer som aktiva förändringsaktörer 144 Borgmästarnas roll 144 Städer och globala krafter 145 KapITEL 6

Arbete och ekonomi 149

Kris i den globala ekonomin 149 Ekonomisk sociologi 151 Ekonomiska organisationer 152 Transnationella företag 153 Taylorism och fordism 154 Postfordistiska trender 156 Arbetets förändrade karaktär 158 Vad är arbete? 158 Den sociala organiseringen av arbetet 160 En fackföreningsrörelse på utdöende? 163

Innehåll

Arbetets feminisering 165 Automatisering, kunskapsekonomin och ”kvalifikationer” 169 Bristande anställningstrygghet 172 Arbetslöshet 174 Slutsats: flexibilitet och ”karaktärens krackelering” 178 KapITEL 7

Social interaktion och vardagsliv 181

Det dagliga livets drama 182 Könet och kroppen 183 Förkroppsligande och identiteter 185 Ansikte, kropp och tal i interaktionen mellan människor 187 Möten 187 Intrycksstyrning 188 Personlig zon 190 Regler för social interaktion 191 Gemensamma kunskaper 191 Interaktionsvandalism 191 Interaktion i tid och rum 193 Utvecklingen av regler för interaktion på nätet 196 Att bygga upp tillit på nätet 199 Slutsats: närhet och avstånd i mänsklig interaktion 200 KapITEL 8

Livsloppet 203

Det sociala jaget och socialisationen 203 Socialisationsagenter 203 Könsrollsinlärning 204 Livsloppet 206 Barndomen 209 Tonåringen och ungdomskulturen 211 Unga vuxna 212 Medelåldern 213 Ålderdomen 214 Åldrande 214 En åldrande befolkning 215 Hur åldras människan? 216 Att bli gammal: motstridiga förklaringar 218 Aspekter av åldrande 219 Åldrandets politik 222

Innehåll

Död, döende och sorg 225 Dödens och döendets sociologi 225 Teoribildningen om döden i moderna samhällen 226 Dödshjälp och assisterat självmord – en växande debatt 227 KapITEL 9

Familjer och nära relationer 231

”Familjen” som institution och ideologi 232 Familjens funktioner 233 Feministiska synsätt 234 Är kärnfamiljen på tillbakagång? 235 Familjepraktiker 236 Att ”göra” familjeliv 236 Balansen mellan arbete och omsorg 238 Våld i nära relationer 239 Familjens mångfald och nära relationer 243 Många olika familjestrukturer 243 Intimitetens omvandling 245 Äktenskap, skilsmässa och separation 249 Nya partnerskap, ombildade familjer och släktrelationer 254 Familjerna i ett globalt sammanhang 260 Blir familjemönstren mer eller mindre enhetliga? 261 Slutsats 262 KapITEL 10

Hälsa, sjukdom och funktionshinder 265

Ätstörningar, genteknik och kroppssociologi 265 Innovativa hälsotekniker 267 Medicinsk sociologi – om hälsa och sjukdomar 268 Att definiera hälsa 269 Biomedicinen och dess kritiker 270 Pandemier och globalisering 274 Hiv/aids-pandemin 278 Sociologiska perspektiv på hälsa och sjukdom 279 Hälsans sociala grund 281 Social klass och hälsa 281 Kön och hälsa 284 Hälsa och social sammanhållning 287 Sociologin om funktionshinder 288 Den individuella modellen för funktionshinder 288 Den sociala modellen för funktionshinder 288

Innehåll

Funktionshinder, lagstiftning och politik 291 Hälsa och funktionshinder i en föränderlig värld 292 KapITEL 11

Stratifiering och samhällsklass 295

Stratifieringssystem 296 Slaveri 297 Kast 298 Teorier om klass 300 Karl Marx teori om klasskonflikt 300 Max Weber: klass, status och parti 300 Att förena Marx och Weber 301 I skärningspunkten mellan olika former av ojämlikhet 304 Att kartlägga klasstrukturen 305 Klasskillnader i den utvecklade delen av världen 308 Finns det en överklass? 308 Den växande medelklassen 311 Den nya arbetarklassen 312 Finns det en underklass? 313 Social mobilitet 318 Jämförande rörlighetsstudier 319 Social mobilitet i Storbritannien 321 Kön och social mobilitet 323 Är Storbritannien ett meritokratiskt samhälle? 323 Slutsats: klassbegreppets fortsatta betydelse 324 KapITEL 12

Fattigdom, social exkludering och välfärd 327

Fattigdom 328 Att definiera fattigdom 328 Att mäta fattigdom 329 Vem är fattig? 332 Fattigdom och social rörlighet 337 Social exkludering 339 Den sociala exkluderingens dimensioner 340 Exempel på social exkludering 341 Brottslighet och social exkludering 342 Välfärdsstaten 343 Teorier om välfärdsstaten 343 Den brittiska välfärdsstaten 344 Omvandlingen av välfärdsstaten 352

Innehåll

KapITEL 13

Global ojämlikhet 355

På väg mot jämlikhet? 356 Global ojämlikhet 359 Den globala ojämlikhetens språk 360 Mäta ekonomisk ojämlikhet 361 Ökar verkligen den globala ekonomiska ojämlikheten? 363 Index för mänsklig utveckling: några tendenser 364 Ojämlika förutsättningar 365 Hälsa 365 Hunger, undernäring och svält 366 Utbildning, läskunnighet och barnarbete 366 Förändrade befolkningsmönster 368 Befolkningsanalys: demografi 369 Befolkningsförändringarnas dynamik 369 Den demografiska transitionen 370 Kan fattiga länder bli rika? 371 Teorier om utveckling 374 Analys av teorierna om utveckling 378 Globala orättvisor i en föränderlig värld 379 Utsikter inför 2000-talet 380 KapITEL 14

Kön och sexualitet 383

Kön, genus och sexualitet 384 Biologi, sexualitet och sexuella identiteter 387 Sexualitet och sexuella praktiker 389 Sociala konstruktioner av kön och sexualitet 390 Sexualitet, religion och moral 392 Olika former av sexualitet 392 Genusordningen 393 Bristande jämställdhet 397 Feministiska synsätt 397 Postmodernism och queerteori 401 Feminism och HBTQ-rörelser 403 Feministiska rörelser 404 Medborgerliga rättigheter för HBTQ-personer 407 Globalisering, människohandel och prostitution 410 Den globala sexhandelsindustrin 410 Slutsats 413

Innehåll

KapITEL 15

Etnicitet och migration 415

Grundbegrepp 415 ”Ras” 415 Etnicitet 416 Etniska minoriteter 417 Fördomar och diskriminering 418 Varför lever rasismen kvar? 419 Från ”gamla” till ”nya” former av rasism 420 Sociologiska teorier om rasism 422 Etnisk integration, mångfald och konflikt 424 Etnisk mångfald 424 Modeller för etnisk integration 427 Sysselsättning, bostäder och straffrätt 429 Etniska konflikter 433 Migration i en global tid 434 Migrationen och imperiets fall: Storbritannien sedan 1960-talet 435 Migration och EU 437 Globalisering och migration 438 Diaspora 439 Slutsats 440 KapITEL 16

Religion 443

Sociologiska studier av religion 443 Vad är religion? 443 Religionen i den klassiska sociologin 445 På väg mot en sekulär tidsålder? 450 Bortom sekulariseringen 453 Religiösa organisationer och rörelser 456 Religionens organisering 456 Tendenser inom dagens religion 460 Religion i Europa 460 Religion i USA 462 Kristendom, kön och sexualitet 464 Fundamentalism 465 Slutsats 471

Innehåll

KapITEL 17

Medierna 473

Mediernas mångfald i den globala eran 473 Den digitala revolutionen 473 Internet och webben 474 Film 478 Televisionen 479 Musik 481 Tidningar 485 Medieteorier 486 Funktionalism 487 Konfliktteorier 487 Symbolisk interaktionism 490 Postmodern teori 492 Publiken och mediernas bilder 494 Bilden av klass, kön, etnicitet och funktionshinder 496 Innehavet av, makten över och alternativen till de globala medierna 499 Medieimperialism? 500 Innehavet av medievärldens ”superföretag” 501 Motstånd mot och alternativ till globala medier 502 Slutsats 504 KapITEL 18

Utbildning 507

Utbildning, undervisning och kultur 509 Utbildning som socialisation 510 Undervisning för kapitalistiska syften? 510 Den dolda läroplanen 511 Utbildning och kulturell reproduktion 513 Sociala skillnader och utbildning 520 Debatten om intelligens 521 Kön och skolundervisning 523 Etnicitet och utbildning 527 Utbildning i ett globalt perspektiv 530 Elever som går i grundskola – ett globalt perspektiv 532 Läs- och skrivkunnighet och analfabetism 532 Teknik i klassrummet 533 Utbildningens och undervisningens framtid 534 Förändringar på utbildningsområdet – det brittiska fallet 535 Högre utbildning i den digitala tidsåldern 539 Slutsats 541

Innehåll

KapITEL 19

Kriminalitet och annat avvikande beteende 543

Grundläggande begrepp 544 Teorier om kriminalitet och avvikelse 545 Kriminalitetens funktion 545 Interaktionistiska perspektiv 547 Konfliktteorier 550 Att kontrollera brottsligheten 552 Teoretiska slutsatser 556 Offer och förövare 557 Kön, sexualitet och hatbrott 557 Unga människor som förövare och offer 561 ”Manschettbrottslighet”, företagsbrott och statsbrott 564 Fängelser, straff och rehabilitering 566 Varför har vi fängelser? 566 Rörelsen för reparativ rättvisa 567 Kriminalitet i ett globalt perspektiv 568 Organiserad brottslighet 568 IT-brottslighet 570 Slutsats: avvikande beteende, kriminalitet och social ordning 572 KapITEL 20

Politik, styrning och sociala rörelser 575

Politisk sociologi 575 Makt 576 Auktoritära stater och demokratisk politik 577 Eliter och byråkratier mot demokrati? 579 Politiska ideologier 584 Demokratin sprider sig över världen 587 Kommunismens fall 587 Demokratiseringen och dess motståndare 588 Globala styrelseformer: utsikter och realiteter 593 Sociala rörelser och social förändring 596 Vad är sociala rörelser? 596 Att formulera teorier om sociala rörelser 596 Globaliseringen och ”rörelsesamhället” 601 Slutsats 603

Innehåll

KapITEL 21

Nationer, krig och terrorism 605

Nationer och nationalism 607 Nationalismen och det moderna samhället 607 Nationer utan stater 608 Nationer och nationalism i utvecklingsländerna 609 Nationalstaten, nationella identiteter och mänskliga rättigheter 611 Krig, folkmord och fredsprocesser 613 Teorier om krig och folkmord 614 Krigets förändrade karaktär 614 Nya och gamla krig 616 Fredsprocesser 619 Terrorism 621 Vad är terrorism? 622 Gamla och nya former av terrorism 623 Slutsats 626 Referenser 627

Person- och sakregister 683

Vad är sociologi?

Den värld vi i dag lever i kan kännas befriande och spännande, men samtidigt förvirrande och oroande. Det är på många sätt enklare än tidigare att kommunicera och knyta vänskapsband över nationsgränserna, men det finns även våldsbrott, internationell terrorism, krig som bryter ut och bestående ekonomisk och social ojämlikhet. Den moderna världen erbjuder många möjligheter, men den är också full av allvarliga risker, framför allt den skadliga inverkan som vår livsstil och höga konsumtionsnivå har på naturen. De flesta människor i de relativt rika länderna har det materiellt sett bättre än någonsin tidigare, medan miljontals människor i andra delar av världen lever i fattigdom och förlorar sina barn till följd av brist på livsnödvändiga saker som mat, rent vatten och grundläggande hälso- och sjukvård. Hur kan det se ut så här trots att mänskligheten som helhet har en förmåga att kontrollera sitt öde på ett sätt som hade varit omöjligt att föreställa sig för tidigare generationer? Varför ser vår värld ut som den gör? Varför skiljer sig dagens levnadsbetingelser så mycket från det förflutnas? Varför genomsyras människans värld av en sådan oerhörd ojämlikhet? I vilken riktning rör sig dagens samhällen? Om man aldrig har ställt sig själv den typen av stora frågor kan man betrakta sig själv som en nybörjarsociolog. Dessa och många andra frågor står i fokus inom sociologin, ett studieområde som har en viktig roll att spela i det moderna livet. Sociologi kan definieras som det vetenskapliga studiet av mänskligt liv, sociala grupper, hela samhällen och den mänskliga världen i sig. Detta kan vara en förvirrande och utmanande upplevelse, © S T U D E N T L I T T E R aT U R

eftersom det som studeras är vårt eget beteende som sociala varelser i relation till ett stort antal andra människor. Sociologin har extremt stor spännvidd och innefattar allt från analyser av individers möten på gatan till undersökningar av kriminalitet, internationella förbindelser och globala former av terrorism. De flesta av oss utgår från vårt eget liv och dess välbekanta inslag – som familj, vänner och yrkesliv – när vi ser på världen. Men sociologin uppmanar oss att inta ett bredare perspektiv, för att förstå varför vi beter oss som vi gör. Den lär oss att merparten av det vi betraktar som naturligt, oundvikligt, gott och sant kanske inte är det, och att de saker vi tar för givna faktiskt har formats av historiska händelser och sociala processer. Att förstå de subtila men ändå komplexa och djupgående sätt på vilka våra enskilda liv avspeglar vårt sociala sammanhang och våra sociala erfarenheter är själva grunden för sociologens perspektiv.

Vad man kan förvänta sig av detta kapitel Det här kapitlet är det första av tre kapitel som tillsammans ger en introduktion till sociologiämnet: vad sociologi är, var ämnet kom ifrån, hur det har utvecklats med tiden, hur sociologer arbetar och vilka typer av förklaringar de använder sig av. I det här inledningskapitlet ger vi en kort introduktion till vad sociologi är, hur och varför ämnet kom till och hur det används. I kapitel 2 undersöker vi sociologiska teorier. Teorier är viktiga inom alla akademiska ämnen, eftersom de gör det möjligt att erbjuda förklaringar

KAPITel 1 VAd är socIologI?

snarare än att bara presentera fakta. Vi kan till exempel se att andelen gifta yrkesarbetande kvinnor i vår del av världen i dag är högre än på 1950talet. Själva statistiken är utan tvekan användbar, men den fordrar en förklaring: Varför är det fler gifta kvinnor som arbetar i dag än tidigare? Bra teorier kan erbjuda just detta. De försöker förklara varför något har hänt eller förändrats och breddar på så sätt vår kunskap. I kapitel 2 hittar vi viktiga moderna sociologiska teorier som feminism, funktionalism, struktureringsteori, figurationsstudier, postmodernism och fler därtill. Man ska inte låta sig avskräckas av dessa till synes svåra termer. De är egentligen bara ett snabbare sätt att beskriva de olika sätt på vilka sociologer tolkar och förstår den sociala världen. I återstoden av det här kapitlet diskuterar vi för det första sociologi som ett sätt att tänka på världen eller ett annat sätt att se på saker som är mycket svårt att koppla bort när man väl har lärt sig behärska det. Med andra ord – en gång sociolog, alltid sociolog! Världshändelser, personliga relationer, familjeliv, internationell politik och mycket mer: du kommer att se alla dessa saker i ett annat ljus när du väl har utvecklat ett sociologiskt sätt att se och tänka. För det andra introducerar vi ett antal idéer som utvecklades under 1800-talet och början av 1900-talet, av några av de allra första sociologerna – de som grundade den moderna sociologin som akademisk disciplin. Vi placerar dessa tänkare i sin tids historiska kontext för att illustrera de nya sociala problem de försökte lösa och hur de gick till väga. Vi diskuterar sedan några sätt att se på sociologi som kom därefter. Men denna lista är inte uttömmande, och man måste läsa kapitel 2 om ”Teorier och perspektiv” för att lära sig mer om nyare teorier. Kapitlet avslutas med de nyligen framförda idéerna om att sociologer måste kommunicera med vanliga människor och medierna för att sociologin ska kunna påverka samhället i större utsträckning. Vi är vana vid att se psykologer, historiker och statsvetare i rollen som experter på

tv-nyheterna och i dokumentärer, men sociologer ser vi sällan. I detta avsnitt diskuterar vi vad detta beror på och vad sociologerna kan göra åt det. Men vi börjar med att beskriva vad det innebär att ”tänka sociologiskt” – en nödvändig förutsättning för att kunna ”göra sociologi”.

Den sociologiska fantasin Att lära sig att tänka sociologiskt handlar om att utveckla sin fantasi. Att studera sociologi är inte bara en rutinmässig process som går ut på att tillägna sig kunskap från böcker av den här typen. En sociolog måste kunna frigöra sig från sina närmaste personliga omständigheter för att se saker i en större social kontext. För att kunna arbeta sociologiskt måste man utveckla vad den amerikanske sociologen C. Wright Mills, med en känd formulering, kallade sociologisk fantasi (Mills 1970). Den sociologiska fantasin kräver att vi ”tänker oss bort” från våra vardagsrutiner för att på så sätt kunna se dem ur en ny synvinkel. Det bästa sättet att illustrera detta handlar om något som miljontals människor gör varje dag utan närmare eftertanke, nämligen den till synes banala handlingen att dricka en kopp kaffe. Vad kan man, från en sociologisk synvinkel, säga om en så pass vanlig och ointressant handling? För det första är kaffe inte bara en dryck; den är en del av våra dagliga sociala aktiviteter, och har därmed ett symboliskt värde. De ritualer som är förknippade med kaffedrickande är ofta viktigare än själva drycken. Morgonkaffet är ofta centrum i en personlig rutin och ett viktigt första steg mot att börja dagen. Senare på dagen kan morgonkaffet följas av kaffe i andras sällskap och utgör då grunden för en gruppritual, inte bara en personlig ritual. Två människor som bestämmer sig för att dricka en kopp kaffe tillsammans är troligtvis mer intresserade av att umgås med varandra än av att dricka kaffe. I alla samhällen ger intag av mat och dryck möjligheter till social interaktion, vilka erbjuder ytterst intressanta teman för sociologiska undersökningar. © S T U D E N T L I T T E R aT U R

KAPITel 1 VAd är socIologI?

För det andra innehåller kaffe koffein, en drog med en stimulerande effekt på hjärnan, och många dricker kaffe för att få en ”extra skjuts”. Långa dagar på kontoret eller sena nätter framför sociologiböckerna – vi har faktiskt hört att det finns studenter som studerar på det sättet – blir mer uthärdliga genom regelbundna kaffepauser. Kaffe är en vanebildande substans men människor som är beroende av kaffe betraktas inte som ”drogmissbrukare”. Detta beror på att kaffe, liksom alkohol, är en socialt accepterad drog, vilket exempelvis kokain och heroin inte är. Men det finns samhällen där man tolererar användningen av kokain men rynkar på näsan åt både kaffe och alkohol. Sociologer är intresserade av varför dessa skillnader finns och hur de har uppstått. För det tredje dras vi när vi dricker en kopp kaffe, utan att vara medvetna om det, in i en komplex väv av sociala och ekonomiska relationer som löper över hela vår planet. Kaffet sammanlänkar människor i de rikaste respektive de fattigaste delarna av världen. Det konsumeras huvudsakligen i relativt rika länder men odlas framför allt i fattiga länder. Kaffe är en av de värdefullaste varorna på världsmarknaden, och är i många länder den främsta källan till utländsk valuta. Produktionen, transporten och distributionen av kaffe kräver löpande transaktioner mellan människor som befinner sig i en helt annan del av världen än kaffedrickaren. Att studera den här typen av globala kopplingar är en viktig uppgift för sociologer. För det fjärde är det att smutta på en kopp kaffe inte ”naturligt”, utan förutsätter en lång process av social, politisk och ekonomisk utveckling. Liksom andra välbekanta inslag i den västerländska kosthållningen – som te, bananer, potatis och vitt socker – började kaffe konsumeras i stor skala först mot slutet av 1800-talet, även om det var modernt i den sociala eliten innan dess. Drycken har sitt ursprung i Mellanöstern, men började masskonsumeras i vår del av världen under den västerländska koloniala expansionen för över 200 år sedan. I stort sett allt kaffe vi dricker i dag kommer från områden som Sydamerika och Afrika, © S T U D E N T L I T T E R aT U R

som koloniserades av européerna. Drycken är inte en ”naturlig” del av den västerländska kosthållningen, hur normalt det än må kännas för dagens människor att köpa och dricka kaffe. Slutligen har kaffet blivit en ”märkesvara” och politiserats i dagens debatter om globalisering, rättvis internationell handel, mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Konsumenternas val av vilken sorts kaffe de ska dricka och var de köper det har blivit såväl politiskt som en livsstilsfråga. Vissa människor dricker bara ekologiskt kaffe, koffeinfritt kaffe eller ”rättvisemärkt” kaffe. Det senare innebär att kaffet köps till fullt marknadspris av småproducenter i utvecklingsländer. Andra går till mindre, fristående kaféer snarare än till stora kedjor som Starbucks och Espresso House. När vi börjar utveckla vår sociologiska fantasi blir morgonkaffet någonting ytterst fascinerande som vi närmar oss med en ny förståelse. Som vi kommer att se i den här boken är de bästa sociologiska studierna de som berättar någonting för oss som vi inte visste tidigare eller får oss att se välbekanta rutiner och levnadsmönster på ett nytt sätt.

Studera människan och olika samhällen Man säger ofta att sociologi helt enkelt är ”vetenskapen om samhället”. Men vad är då ”samhället”? När sociologer talar om ett samhälle brukar de syfta på en grupp människor som lever inom ett avgränsat område och uppvisar gemensamma kulturella särdrag som språk, värderingar och grundläggande uppförandenormer. Vi kan därmed tala om det franska samhället, det danska samhället eller det argentinska samhället. ”Samhället” rymmer emellertid även institutioner – som vissa typer av styrelseformer, utbildningssystem och familjestrukturer – och de relativt stabila relationerna mellan dessa. De varaktiga mönster som skapas av relationerna mellan människor, grupper och institutioner bildar ett samhälles sociala grund struktur. När vi börjar tänka på det sociala livet med hjälp av begreppen samhälle, institutioner och sociala strukturer har vi börjat använda vår sociologiska fantasi och ”tänka sociologiskt”.

KAPITel 1 VAd är socIologI?

När man har tillägnat sig en förmåga att fantisera sociologiskt ser man att händelser som påverkar en enskild individ i själva verket speglar större sociala frågeställningar. En skilsmässa kan vara känslomässigt uppslitande för den som går igenom den – det Mills kallar ett ”personligt bekymmer”. Men skilsmässofrekvensen i ett samhälle är samtidigt ett betydande ”allmänt problem” som påverkar pensionssystemet, bidragssystemet och bostadsbehovet. Även det att bli av med jobbet och inte hitta ett nytt tillräckligt snabbt kan vara en personlig tragedi för individen. När miljontals människor befinner sig i samma situation handlar det emellertid inte alls bara om privata känslor av hopplöshet. Det rör sig då om ett allmänt problem som är ett uttryck för större ekonomiska tendenser och samhällstrender. Försök att tillämpa den sociologiska fantasin på ditt eget liv. Man behöver inte bara tänka på tråkiga händelser. Fundera över orsaken till att du över huvud taget bläddrar i den här boken – varför bestämde du dig för att läsa sociologi? Du kan vara en motvillig sociologistudent (men så är det väl ändå inte?) som går en kurs för att den ingår i din utbildning till jurist, lärare, journalist eller företagsledare. Eller så vill du bara väldigt gärna förstå världen du lever i bättre. Oavsett motivation har du sannolikt, utan att veta om det, en hel del gemensamt med andra sociologistudenter. Det beror på att ditt privata beslut samtidigt avspeglar din position i det större samhället. Stämmer någon av följande saker in på dig? Är du ung? Vit? Har du akademisk bakgrund eller kanske tjänstemannabakgrund? Har du haft, eller har du fortfarande, ett deltidsjobb för att få mer pengar varje månad? Du vill kanske hitta ett bra jobb när du är klar med utbildningen men är ganska ointresserad av själva studierna? Du vet kanske inte vad sociologi är men tror att det har något att göra med hur människor beter sig i grupp? Över tre fjärdedelar av läsarna kommer att svara ”ja” på alla de här frågorna. Det beror på att universitetsstudenter inte är representativa för befolkningen som helhet utan vanligtvis kommer från mer pri-

vilegierade samhällsgrupper, och deras attityder speglar i allmänhet attityderna hos deras vänner och bekanta. Vår sociala bakgrund spelar en oerhört viktig roll för vilka livsstilsval vi gör. Eller så stämmer inget av ovanstående in på dig. Du kommer kanske från en etnisk minoritet, från en arbetarklassfamilj eller från relativt fattiga förhållanden. Du är kanske medelålders eller äldre. Men man kan ändå dra vissa försiktiga slutsatser om dig. Du har säkert varit tvungen att kämpa för att komma dit du är i dag. Du har troligtvis varit tvungen att övervinna negativa reaktioner från vänner och andra som tycker att det är rena dårskapen att säga upp sig från ett bra jobb, skuldsätta sig eller riskera att misslyckas. Dessutom kan du mycket väl ha varit tvungen att kombinera högre utbildning med att vara förälder på heltid. För sociologer finns det ingenting sådant som en ”isolerad individ” som fattar sina beslut helt oberoende av andra människor. Även om alla påverkas av det sociala sammanhanget så bestäms vårt beteende aldrig helt och hållet av detta sammanhang. Sociologin undersöker kopplingarna mellan vad samhället gör med oss och vad vi gör med samhället och oss själva. Våra aktiviteter strukturerar – eller ger form åt – den sociala världen runtomkring oss samtidigt som de struktureras av denna värld. Våra sociala sammanhang utgörs inte av en mängd helt slumpmässiga händelser och handlingar; de är strukturerade på specifika sätt, eller följer vissa mönster. Det finns vissa regelbundenheter i vårt sätt att bete oss och i våra relationer med varandra. Idén om en ”struktur” för visserligen tankarna till en byggnad men sociala strukturer påminner egentligen inte särskilt mycket om fysiska strukturer, som när de väl har byggts existerar oberoende av våra handlingar. Mänskliga samhällen befinner sig i en process av ständig strukturering (Giddens 1984). Det innebär att de hela tiden omskapas av själva de ”byggstenar” de utgörs av – människor som oss själva. Vi återvänder till kaffeexemplet. Det är inte så att kaffekoppen i din hand bara dyker upp från ingenstans. Du väljer att gå till ett spe© S T U D E N T L I T T E R aT U R

KAPITel 1 VAd är socIologI?

cifikt kafé, du väljer om du ska dricka en latte, en cappuccino eller en espresso. När du, tillsammans med miljontals andra människor, fattar de här besluten bidrar du också till att forma marknaden för kaffe, vilket i sin tur påverkar de kaffeproducenter som lever i länder långt borta och vilka du aldrig kommer att träffa. Vi har sett dramatiska bevis för de sociala strukturernas formbarhet under de senaste årtiondena. De kommunistiska regimerna i Östeuropa, däribland det forna Sovjetunionen, föll snabbt samman i slutet av 1980-talet och början av 1990talet, när vanliga människor gick ut på gatorna och protesterade mot bristen på frihet och ekonomisk utveckling. Ingen förutsåg att kommunismens till synes fasta och stabila sociala strukturer skulle svikta bara för att människor slutade ge legitimitet åt regimerna och deras ledare. År 2011 inleddes en rad uppror mot auktoritära regimer i Mellanöstern och Nordafrika, där människor uttryckte sitt missnöje och krävde förändring. I Libyen tog överste Muhammar Gaddafis 42-åriga regim slut och i Egypten avsattes president Hosni Mubarak efter att demonstranterna tagit över Tahrirtorget i huvudstaden Kairo. Den här typen av revolutionära händelser visar att sociala strukturer befinner sig i en ständig utvecklingsprocess och aldrig är huggna i sten, hur stabila eller ”naturliga” de än upplevs.

Det sociologiska tänkandets utveckling Många studenter som börjar läsa sociologi blir förvånade över den stora mängd olika teorier de ställs inför. Sociologi har aldrig varit en disciplin där en enda samling idéer accepteras som giltiga av alla, även om vissa teorier har dominerat mer än andra. Sociologer är ofta oeniga om hur det mänskliga beteendet ska studeras och om hur forskningsresultat ska tolkas. Detta är fullständigt normalt och ett drag som alla vetenskapliga ämnen delar. Till skillnad från fysiken eller kemin innebär sociologin att vi studerar oss själva, vilket betyder att vi på allvar måste utmana åsikter och attityder som © S T U D E N T L I T T E R aT U R

vi har haft under lång tid. Sociologin kan göra oss mycket förvirrade och bekymrade. Ändå måste vi anstränga oss till det yttersta för att lägga våra känslomässiga och politiska övertygelser åt sidan, åtminstone när vi befinner oss i processen att ”göra sociologi”. Annars finns det en risk för att vi låter oss vilseledas och för att de resultat vi producerar inte är användbara.

Teorier och teoretiska perspektiv Det är ett faktum att jag köpte en kopp kaffe i morse, att den kostade en viss summa pengar och att kaffebönorna som användes för att göra den hade odlats i Centralamerika, men i sociologin vill vi också veta varför saker händer och det betyder att vi måste konstruera teorier som kan förklara våra fakta. Vi vet exempelvis att miljontals människor i dag använder internet och sociala nätverk för att hålla kontakten med vänner eller för att skriva internetdagböcker. Men denna utveckling är helt ny och väcker därmed vissa frågor. Varför spred sig internetanvändningen så snabbt? Varför kom de sociala medierna till och varför är det så många människor som använder dem? Varför är unga människor mer benägna att använda sociala medier än äldre personer? Vilken inverkan har de sociala medierna på tidigare kommunikationsformer? För att besvara frågor som dessa behöver vi samla in och sammanställa bevis samt formulera teorier. Att formulera teorier handlar om att konstruera abstrakta tolkningar av händelser med hjälp av en grupp logiskt sammanhängande påståenden som förklarar en mängd empiriska eller ”faktiska” situationer. En teori om sociala medier skulle till exempel ha till syfte att visa hur kommunikationsteknologin har utvecklats över tid och vilka som var förutsättningarna för de nya mediernas framgångar. God sociologi kännetecknas av att faktainsamling och förklarande teorier är nära sammanlänkade. Vi kan bara utveckla giltiga teoretiska förklaringar om vi kan testa dem med hjälp av empirisk forskning: sociologiska teorier är inte ren spekulation. I motsats till vad människor bru-

KAPITel 1 VAd är socIologI?

kar tro talar fakta inte för sig själva, utan de måste tolkas. Och tolkningen äger rum inom ramen för ett antal grundläggande teoretiska antaganden. Många sociologer arbetar främst med praktiska forskningsprojekt, men om de inte har någon teoretisk kunskap att luta sig mot kommer deras forskning troligtvis inte att kunna förklara de komplexa skeenden de observerar på ett tillfredsställande sätt. Detta gäller även sådan forskning som utförs enbart med praktiska mål i åtanke. Många människor betraktar sig själva som i grunden praktiska och ”jordnära”, och är misstänksamma mot teoretiker och teorier som tycks ligga långt från deras egen vardag. Men alla till synes praktiska beslut bygger på teoretiska antaganden. Chefen för ett företag kan till exempel vara helt ointresserad av ”teori”. Men hon kan samtidigt anse att hennes anställda motiveras av ekonomiska belöningar och att det är löftet om dessa som får dem att arbeta hårt. Detta är en enkel underliggande teoretisk tolkning av det mänskliga beteendet, som chefen tar för given utan att inse eller medge det. Ett alternativt synsätt är att de flesta människor arbetar för att skapa ett bra liv för sig själva och sina familjer och att ekonomiska belöningar bara är ett medel för att uppnå detta mindre individualistiska mål. När vi väl börjar leta efter tillfredsställande tolkningar av mänskliga handlingar kan vi inte undgå att bli intresserade av rivaliserande teorier. Utan någon form av teoretisk utgångspunkt vet vi inte ens vad vi ska titta efter när vi inleder en studie eller när vi tolkar våra resultat i slutet av forskningsprocessen. Men vi ställer inte upp teorier enbart för att tolka fakta. Det teoretiska tänkandet måste också kunna användas för att angripa generella problem med hur det sociala livet kan och bör studeras, till att börja med. Bör sociologiska metoder utformas med naturvetenskapen som förebild? Hur kan vi bilda oss en uppfattning om människans medvetande, sociala handlande och samhällsinstitutioner? Vad kan sociologer göra för att hålla sina egna förutfattade meningar utanför forskningen? Bör de ens

försöka? Det finns inga enkla svar på dessa frågor, vilka har besvarats på olika sätt alltsedan sociologin uppstod på 1800-talet.

Sociologins grundare Människor har länge varit nyfikna på orsakerna bakom sitt eget beteende, men under tusentals år byggde försöken att förstå människan på tänkesätt som fördes vidare från generation till generation. Innan de moderna vetenskaperna uppstod var det ”folkseder” – traditionella kunskaper och handlingsmönster som gick i arv – som härskade i de flesta samhällen, och dessa levde kvar en bra bit in på 1900-talet. Ett exempel är människors syn på hälsa och sjukdomar. Äldre människor med goda kunskaper om ett samhälles folkseder gav råd om hur man kunde förebygga krämpor och bota sjukdomar. Cratis Williams reflekterar över sin amerikanska uppväxt i Lawrence County, i delstaten Kentucky, och ger oss ett smakprov på den tidens appalachiska kultur (Williams 2003 s. 397–398): Om man hängde en blybricka i ett snöre runt ett barns hals skyddade man det mot förkylningar och höll häxor borta när barnet sov. Barn som hemsöktes av mardrömmar kunde bära dessa blyamuletter för god nattsömn och trevliga drömmar, eftersom mardrömmar orsakades av häxor och andra onda varelser som var maktlösa när det fanns bly i närheten. Vuxna som led av snarkningar och mardrömmar sökte lindring genom att lukta på en smutsig strumpa när de gick och lade sig.

I dagens moderna samhällen är det mycket få människor som förespråkar den här typen av metoder eller hyser liknande övertygelser. Vi har i stället en mer vetenskaplig syn på hälsa och sjukdomar. Barn vaccineras mot sjukdomar som tidigare var vanliga och får lära sig att mardrömmar är något normalt och oftast ofarligt. Det är inte heller särskilt vanligt att apoteken säljer gamla svettiga strumpor som bot mot snarkningar. De systematiska försöken att studera det sociala livet har sitt ursprung i ett antal genomgripande förändringar som började © S T U D E N T L I T T E R aT U R

KAPITel 1 VAd är socIologI?

med franska revolutionen 1789 och den indu striella revolutionen vid mitten av 1700-talet i Europa. Dessa händelser innebar slutet för äldre, traditionella sätt att leva, och sociologins grundare försökte förstå varför dessa radikala förändringar hade ägt rum. Genom detta utvecklade de mer systematiska och vetenskapliga sätt att se på den sociala respektive den naturliga världen, något som utmanade konventionella religiösa övertygelser.

Auguste Comte Ingen enskild individ kan grunda ett helt ämnesområde, och många personer var delaktiga i att utveckla det tidiga sociologiska tänkandet. Någon som brukar ges en särskilt framskjuten position är emellertid Auguste Comte (1798–1857), som uppfann ordet ”sociologi” omkring 1840. Comte hade från början använt termen ”social fysik” för att beskriva det nya ämnet, men den användes redan av några av hans intellektuella rivaler. För att särskilja sitt eget synsätt från deras myntade han termen ”sociologi” – det systematiska studiet av den sociala världen. Comtes tänkande speglade den omvälvande tid han levde i. Han ville skapa en vetenskap om samhället som skulle identifiera den sociala världens ”lagar”, på samma sätt som naturvetenskapen hade identifierat naturens lagar. Comte insåg visserligen att alla vetenskapliga discipliner har sina egna teman, men trodde att man kunde tillämpa en liknande logik och vetenskaplig metod på dem. Genom att blottlägga de lagar som styr mänskliga samhällen skulle vi kunna påverka framtiden och skapa större lycka och välgång för hela mänskligheten. Comte ville att sociologin skulle bli en ”positiv vetenskap” med samma slags exakta metoder som inom astronomi, fysik och kemi. Positivism är en doktrin som säger att vetenskapen endast ska studera observerbara företeelser som kan upplevas direkt genom erfarenheten. Genom noggrann observation kan man alltså sluta sig till lagar som kan förklara förhållandet mellan de observerade fenomenen. Genom att förstå de orsaksmässiga © S T U D E N T L I T T E R aT U R

relationerna mellan olika händelser kan vetenskapsmän förutspå vad som kommer att hända i framtiden. Inom sociologin har det positivistiska synsättet till syfte att producera kunskap om samhället utifrån bevis från observationer, jämförelser och experiment. Comte hävdade att människans försök att förstå världen hade genomgått tre huvudsakliga stadier: det teologiska, det metafysiska och det positiva. Under det teologiska stadiet styrdes tänkandet av religiösa idéer och av en övertygelse om att samhället var ett uttryck för Guds vilja. Under det metafysiska stadiet började man betrakta samhället i naturliga snarare än övernaturliga termer, och händelser förklarades med hänvisning till naturlagar. Det positiva stadiet inleddes med Copernicus, Galileos och Newtons upptäckter, och det var nu man började använda vetenskapliga metoder för att studera samhället. Comte ansåg att sociologin var den sista av vetenskaperna som skulle utvecklas, men han hävdade att den också var den mest betydelsefulla och komplexa. Under den senare delen av sin karriär var Comte väl medveten om tillståndet i det samhälle han levde i, och han riktade sin uppmärksamhet mot den ojämlikhet som industrialiseringen hade skapat och det hot den utgjorde mot den sociala sammanhållningen. Den långsiktiga lösningen var, enligt hans uppfattning, att skapa moraliskt samförstånd genom en ny ”mänsklighetens religion” för att hålla ihop samhället trots de nya mönstren av ojämlikhet. Comtes vision förverkligades aldrig, men genom att vara med och grunda en vetenskap om samhället bidrog han på ett viktigt sätt till den professionalisering av sociologin som akademisk disciplin som ägde rum längre fram.

Émile Durkheim Det fanns en annan fransk sociolog, Émile Durkheim (1858–1917), vars idéer kom att få ett mer varaktigt inflytande över sociologin än Comtes. Durkheim betraktade sociologin som en ny vetenskap som gjorde traditionella filosofiska frågor till sociologiska, något som krävde att man studerade

KAPITel 1 VAd är socIologI?

den verkliga världen empiriskt. Han menade att vi måste studera det sociala livet på samma objektiva sätt som de vetenskapsmän som studerar naturen. Det är kärnbudskapet i hans välkända uppmaning att ”betrakta sociala fakta som ting”. Med detta menade han att sociala institutioner existerar i en hård och objektiv verklighet, och därför kan analyseras på samma noggranna sätt som objekt i naturens värld. Vad är då sociala fakta? Durkheim förklarar att sociala fakta är alla de institutioner och handlingsregler som begränsar eller kanaliserar mänskligt beteende. För individen kan sociala fakta upplevas ungefär som en yttre kraft, även om de för det allra mesta tas för givna och uppfattas som ”naturliga” eller ”normala” delar av livet. Valutasystemet är till exempel ett socialt faktum vi sällan tänker på. Vi får betalt i pengar, vi lånar pengar av banken när vi ska köpa en bil eller ett hus och om vi inte sköter vår ekonomi anses vi ha låg kreditvärdighet och får kanske inte låna. Men valutasystemet fanns där redan när vi föddes och vi är tvungna att följa dess regler, eftersom vi måste använda det för att vara en del av samhället. I den betydelsen kan man säga att systemet begränsar eller formar vårt sätt att handla. Detta är typiskt för alla sociala fakta – de existerar oberoende av individen och formar hennes val och handlingar. I sin analys av självmord använde Durkheim begreppet sociala fakta för att förklara varför vissa länder har högre självmordsfrekvens än andra (se ”Klassiska studier 1.1”). Självmord kan uppfattas som en fullkomligt individuell handling, som ett resultat av stor olycka eller kanske djup depression. Ändå kunde Durkheim visa att sociala fakta som religion, äktenskap, skilsmässa och samhällsklass påverkar självmordsstatistiken. Och eftersom det finns regelbundna mönster i olika länder måste dessa mönster förklaras sociologiskt snarare än psykologiskt. Durkheim ägnade mycket tid åt att studera de förändringar som omskapade samhället under hans egen livstid och var särskilt intresserad av social och moralisk solidaritet – vad det är som

binder samman ett samhälle. Solidariteten upprätthålls när individer integreras i sociala grupper och styrs av en uppsättning gemensamma värderingar och sedvänjor. I The division of labour in society (1984 [1893]; originalets titel De la division du travail social) hävdade Durkheim att industrisamhällets intåg också förde med sig nya typer av solidaritet. Enligt Durkheim kännetecknas äldre kulturer med en låg grad av arbetsdelning (specialiserade roller, exempelvis en tydlig yrkesindelning) av mekanisk solidaritet. De flesta människor har samma typ av sysselsättning och förenas av sina gemensamma erfarenheter och delade övertygelser. Men den moderna industrins utveckling och städernas utbredning gav upphov till en ökad arbetsdelning, som innebar slutet för mekaniska former av solidaritet. Till följd av den allt större specialiseringen av arbetsuppgifter och roller skapades en ny typ av sammanhållning, organisk solidaritet. När arbetsdelningen ökar blir människor mer beroende av varandra, eftersom alla behöver de varor och tjänster som andra yrkesgrupper tillhandahåller. Liksom den mänskliga ”organiska” kroppen är varje del eller organ beroende av alla de övriga för att hela samhället eller kroppen ska fungera väl. Durkheim ansåg dock att den sociala förändringen i den moderna världen gick så snabbt och var så kraftig att stora svårigheter skulle kunna uppstå. När ett samhälle förändras innebär det att även livsstilar, moral, övertygelser och uppfattningar om vad som är ett acceptabelt beteendemönster förändras. Men när förändringarna sker snabbt och kontinuerligt förlorar de gamla värderingarna sitt grepp om människor utan att några nya hinner etableras. Durkheim kallade den här typen av oro och osäkerhet för anomi – en stark känsla av vilsenhet, rädsla och hopplöshet till följd av att många människor i samhället upplever att deras liv saknar mening och struktur och att det inte finns några tydliga riktlinjer för handlandet. Den stora frågan är om kontinuerliga och snabba förändringar någonsin kan bli ett ”normaltillstånd” för människan i moderniteten. © S T U D E N T L I T T E R aT U R

KAPITel 1 VAd är socIologI?

KLASSISKA STUDIER 1.1 ÉMILE DURKHEIMS STUDIE AV SJÄLVMORD

Forskningsproblemet En av livets mer skrämmande sidor är fenomenet självmord, som ofta lämnar de efterlevande med fler frågor än svar. Varför beslutar sig vissa personer för att ta sitt eget liv? Varifrån kommer egentligen den press de upplever? En av de första sociologiska klassikerna som utforskar relationen mellan individen och samhället är Émile Durkheims analys av självmordsfrekvens, Självmordet (Durkheim 1983 [1897]). Även om människor ser sig själva som individer med fri vilja och fria val så visar Durkheims studie att till och med en högst personlig handling som självmord är påverkad av vad som händer i den sociala världen. Man hade forskat om självmord även före Durkheims studie, men han var den förste att hävda en sociologisk förklaring. Tidigare författare hade medgett att det fanns vissa sociala faktorer som inverkade på självmord, men använde i allmänhet ”rastyp”, klimat eller mental ohälsa för att förklara sannolikheten för att en individ skulle begå självmord. Durkheim hävdade dock att självmordsfrekvensen – antalet självmord per 100 000 invånare – var ett socialt faktum som enbart kunde förklaras av andra sociala fakta, och att den varierar avsevärt mellan olika samhällen i världen (se figur 1.1). Genom att undersöka officiell statistik i Frankrike upptäckte Durkheim att människor i vissa sociala grupper hade större sannolikhet att begå självmord än andra. Han upptäckte att fler män än kvinnor begick självmord och likaså fler protestanter än katoliker, fler rika än fattiga och fler ensamstående än gifta. Frågan var vad detta kunde bero på.

Självmordsfrekvens per 100 000 < 5.0 5,0–9,9 10,0–14,9 > 15,0 Uppgift saknas/ej tillämplig

FIGUR 1.1 Åldersstandardiserad självmordsfrekvens efter land och region, 2016. Källa: WHO (2018).

Durkheims förklaring av dessa upptäckter drog Durkheim slutsatsen att det finns sociala krafter utanför individen som påverkar självmordsfrekvensen. Han kopplade sin förklaring till tanken om social solidaritet och två typer av band i samhället – social integration och social reglering. Durkheim hävdade att människor som är starkt integrerade i sociala grupper, och vars önskningar och ambitioner styrs av sociala normer, hade lägre sannolikhet att begå självmord. Med utgångspunkt i den relativa närvaron eller frånvaron av integration och reglering urskilde han fyra typer av självmord.

KAPITel 1 VAd är socIologI?

1. Egoistiska självmord kännetecknas av en låg grad av integration och inträffar när en individ blir isolerad, eller när hans eller hennes band till en social grupp försvagas eller bryts. Den låga självmordsfrekvensen bland katoliker kunde till exempel förklaras med deras starka gemenskap, medan den personliga och moraliska friheten bland protestanter innebär att de ”står ensamma” inför Gud. Äktenskapet skyddar individen mot självmord genom att integrera honom eller henne i en stabil social relation, medan ensamstående förblir mer isolerade. 2. Anomiska självmord orsakas av bristande social reglering. Här hänvisade Durkheim till tillståndet anomi, som innebär att människor blir ”normlösa” som ett resultat av snabba förändringar eller ekonomisk instabilitet. Förlusten av en fast referenspunkt för normer och önskningar – som i tider av ekonomisk omvälvning eller i samband med personliga svårigheter som skilsmässor – kan störa balansen mellan människors omständigheter och deras önskningar så att de inte längre vet hur de ska hantera tillvaron. 3. Altruistiska självmord inträffar när en individ blir ”överintegrerad” – de sociala banden är för starka – och kommer att värdesätta samhället mer än sig själv. I ett sådant fall blir självmord en uppoffring för det ”allmänna bästa”. Japanska kamikazepiloter och islamistiska ”självmordsbombare” är exempel på detta. Durkheim ansåg att den här typen av självmord var vanligare i traditionella samhällen där det råder mekanisk solidaritet. 4. Den sista typen är fatalistiska självmord. Durkheim ansåg att denna kategori hade förlorat sin relevans, då den här typen av självmord inträffar när en individ styrs alltför mycket av samhället. Förtrycket av individen i diktatoriska regimer kan resultera i känslor av maktlöshet och hopplöshet. Självmordsfrekvensen varierar mellan olika samhällen men är samtidigt relativt stabil inom enskilda samhällen över tid. Durkheim betraktade detta som bevis för att det finns starka och varaktiga sociala krafter som påverkar självmordsfrekvensen, och menade att man därför kan upptäcka generella sociala mönster även i individuella handlingar.

Kritiska röster Sedan Självmordet gavs ut har många invändningar framförts mot Durkheims studie, i synnerhet mot hans okritiska sätt att använda officiell statistik, hans ointresse för icke-sociala faktorers inverkan och hans uppfattning att alla typer av självmord kan klassificeras. En del kritiker har visat hur viktigt det är att förstå de sociala processerna när man samlar in data om självmord, eftersom rättsläkares definitioner och kriterier påverkar det antal dödsfall som registreras som ”självmord”. på grund av detta kan självmordsstatistiken variera starkt mellan olika samhällen, som Durkheim hävdar, men det beror inte nödvändigtvis på skillnader i självmordsbeteende; det beror snarare på att rättsläkare går till väga på olika sätt när de registrerar ”oförklarliga dödsfall”.

Relevans i dag De argument som hans kritiker framför är befogade, men Durkheims studie har likväl förblivit en sociologisk klassiker. Den bidrog till att etablera sociologin som en disciplin med ett bestämt fokus – studiet av sociala fakta – och hans bärande argument är fortfarande övertygande: För att fullt ut förstå den till synes mest personliga självmordshandling måste man söka en sociologisk förklaring och inte bara undersöka personliga drivkrafter. Durkheims identifiering av självmordsfrekvens som ett forskningsämne är i dag allmänt accepterad, och studien är dessutom viktig för att den visar att sociala fenomen kan analyseras systematiskt och vetenskapligt med hjälp av en noggrant utarbetad metod.

KAPITel 1 VAd är socIologI?

Karl Marx Karl Marx (1818–1883) idéer står i skarp kontrast till Comtes och Durkheims, trots att också han försökte förklara de förändringar som förknippades med den industriella revolutionen. När Marx var ung ledde hans politiska aktiviteter till att han hamnade i konflikt med de tyska myndigheterna, och efter en kortare tid i Frankrike gick han i permanent exil i Storbritannien. Där bevittnade han fabrikernas och industriproduktionens framväxt, liksom den växande ojämlikheten. Hans intresse för den europeiska arbetarrörelsen och socialistiska idéer återspeglades i hans böcker och artiklar, och en stor del av hans arbete kretsade kring politiska och ekonomiska frågor. Men med tanke på att han kopplade ekonomiska problem till sociala institutioner är hans texter fulla av sociologiska insikter. Trots att han skrev om den mänskliga historien i stort låg Marx huvudfokus på utvecklingen av kapitalismen: ett produktionssystem som skiljer sig radikalt från alla tidigare ekonomiska system. Marx identifierade två viktiga beståndsdelar hos kapitalismen. Den första är kapitalet, det vill säga alla tillgångar – pengar, maskiner och även fabriker – som kan användas direkt eller investeras för framtida avkastning. Kapitalackumulationen går hand i hand med den andra beståndsdelen: löne arbete. Lönearbete utförs av den grupp arbetare som inte själva äger några produktionsmedel utan måste ta de anställningar som erbjuds av dem som äger kapitalet. Marx hävdade att de som äger kapitalet – kapi talisterna – utgör en styrande klass, medan den stora massan av befolkningen bildar en klass av avlönade arbetare – arbetarklassen. När industrialiseringen spred sig flyttade ett stort antal bönder, som tidigare hade försörjt sig genom jordbruk, till de växande städerna. De kom där att utgöra en urban industriarbetarklass, som Marx också kallade proletariatet. För Marx innebar detta att kapitalismen är ett system av klasser, i vilket relationen mellan de två största klasserna präglas av en underliggande konflikt. Trots att kapitalägarna © S T U D E N T L I T T E R aT U R

och arbetarna är beroende av varandra – kapitalisterna behöver arbetskraft och arbetarna behöver löner – råder det ingen jämvikt i detta ömsesidiga beroendeförhållande. Arbetarna saknar helt eller delvis kontroll över sitt arbete, och arbetsgivarna kan skapa profit genom att lägga beslag på produkterna av arbetarnas arbete – betala dem mindre än värdet av deras arbete. Marx såg klasskonflikterna som den historiska utvecklingens drivkraft; de är som han uttryckte det ”historiens motor”. Så här skriver Marx och Engels (1994 [1848] s. 10) i början av Kommunistiska manifestet: ”Alla hittillsvarande samhällens historia är klasskampens historia.” Enligt Marx har vi under historiens lopp genomgått en rad olika stadier, som inleddes med ”primitiva kommunistiska” samhällen bestående av jägare och samlare och fortsatte med antikens slavsamhällen och feodala system med landägare och lantarbetare. Den nya egendomsägande eller kapitalistiska klassen ersatte den jordägande adeln, och på samma sätt som kapitalisterna hade kullkastat den feodala ordningen skulle kapitalisterna själva störtas av proletariatet. Enligt Marx skulle arbetarna göra revolution och skapa ett nytt samhälle, utan någon skarp skiljelinje mellan ägare och arbetare. Detta historiska stadium kallade han för kommunism. Det här innebär inte att alla former av ojämlikhet som genom ett trollslag skulle försvinna, men samhället skulle inte längre vara uppdelat i en liten klass med monopol på den ekonomiska och politiska makten och en stor massa som inte tjänar särskilt mycket på sitt arbete. Det ekonomiska systemet skulle bygga på gemensamt ägande och ett mer humant och jämlikt samhälle skulle långsamt växa fram. Marx idéer kom att få stort inflytande under 1900-talet. Fram till för bara någon generation sedan levde över en tredjedel av jordens befolkning i samhällen vars regeringar hämtade inspiration från Marx idéer. Sedan den revolutionsvåg som började i Polen 1989 och därefter fick kommunistiska regimer på fall över hela Östeuropa, för att slutligen leda till kommunismens fall i självaste Sovjetunionen 1991, har Marx idéer tappat mark. Till och med i Kina,

KAPITel 1 VAd är socIologI?

där ett kommunistiskt parti fortfarande sitter vid makten, har den kapitalistiska ekonomiska utvecklingen fått starkt fäste. Trots kapitalismens utbredning över världen känns det som att den arbetarrevolution som Marx väntade sig ligger längre bort i dag än den gjorde på hans egen tid.

Max Weber Liksom Marx var Max Weber (1864–1920) inte bara sociolog, utan intresserade sig för många olika områden. Han föddes i Tyskland, där han tillbringade större delen av sin akademiska karriär, och i sina verk behandlar han nationalekonomi, juridik, filosofi och komparativ historia, liksom sociologi. Han intresserade sig också för kapitalismens utveckling och för hur moderna samhällen skiljer sig från tidigare typer. I ett antal studier beskrev Weber några av de grundläggande dragen hos moderna industrisamhällen och formulerade centrala frågor som fortfarande är av central betydelse för dagens sociologi. Weber erkände klasskonflikter men betraktade dem som mindre betydelsefulla än Marx gjorde. Ekonomiska faktorer är viktiga enligt Weber, men också idéer och värderingar kan skapa social förändring. I sitt hyllade och omdiskuterade verk Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1978 [1904–1905]) förde han fram tanken att religiösa värderingar – särskilt sådana som har med puritanism att göra – var av grundläggande betydelse för det kapitalistiska synsättets uppkomst. Till skillnad från andra tidiga sociologer hävdade Weber att sociologer bör studera social handling – de subjektivt meningsfulla handlingar som människor utför, och som riktas mot andra. Det är sociologins uppgift att förstå meningen bakom alla dessa individuella handlingar. En viktig del av Webers sociologiska perspektiv är idealtypen. Idealtyper är modeller som skapas för att göra oss medvetna om ett socialt fenomen och för att hjälpa oss att förstå det. Dessa hypotetiska konstruktioner kan på ett effektivt sätt få upp forskares ögon för ett ämne. Vi kan exempelvis konstruera en enkel idealtypisk ”terroristgrupp” baserat

på de mest framträdande drag som har observerats hos IRA i Nordirland, ETA i Spanien, Röda brigaderna i Italien och al-Qaidas globala nätverk. Vi kan notera att alla dessa grupper verkar utanför den traditionella politiken; de använder våld mot staten och riktar ofta in sig på civila för att visa sin makt. Vi kan sedan använda denna idealtyp för att analysera andra verkliga fall av politiskt våld. I verkligheten finns det naturligtvis många skillnader mellan våra fyra grupper. Röda brigaderna var kommunister, IRA var en irländsk nationalistisk gruppering, ETA är en baskisk separatiströrelse och al-Qaida är ett globalt islamistiskt nätverk. Trots detta kan vi med hjälp av vår idealtyp väga in dessa skillnader samtidigt som vi inser att de har tillräckligt många gemensamma drag för att tillsammans kunna beskrivas som ”terroristgrupper”. Det är viktigt att notera att prefixet ”ideal-” inte innebar att Weber såg begreppet i fråga som något perfekt eller önskvärt. Idealtyper är ”rena” eller ”ensidiga” former av verkliga sociala fenomen. Men att konstruera en idealtyp av terrorism (eller något annat) utifrån vissa gemensamma aspekter av en mängd observerade fall är mer effektivt än att använda en enda verklig terroristgrupp som mall för andra. Weber ansåg att det moderna samhällets uppkomst följdes av betydelsefulla förändringar i det sociala handlingsmönstret. Människor rörde sig bort från traditionella övertygelser grundade i vidskepelse, religion, sedvänjor och gamla vanor. I stället ägnade de sig i allt högre grad åt rationell, instrumentell beräkning, där de vägde in handlingens effektivitet och framtida konsekvenser. I industrisamhället fanns det inte särskilt stort utrymme för känslor eller för att göra saker enbart för att ”det är så man alltid har gjort”. Vetenskap, modern teknik och byråkrati uppkom och Weber beskrev detta med ordet rationalisering – det sociala livet organiserades i enlighet med effektivitetsprinciper och med utgångspunkt i teknisk kunskap. Om det tidigare var religionen och gamla sedvänjor som styrde människors attityder och värderingar kännetecknades det moderna sam© S T U D E N T L I T T E R aT U R

KAPITel 1 VAd är socIologI?

hället av rationaliseringen av politik, religion, ekonomiska aktiviteter och till och med musik. Weber var djupt oroad över vad rationaliseringsprocessen skulle komma att leda till. Han fruktade att spridningen av byråkratin, som är den effektivaste formen av administration, skulle kväva kreativiteten och resultera i att människor fångades i en ”järnbur” från vilken det fanns små utsikter att fly. Denna byråkratiska dominans byggde visserligen på rationella principer, men skulle ändå leda till att människan förlorade sin livsglädje genom att överreglera varje del av hennes liv. För Weber hade den till synes progressiva upplysningseran under 1700-talet, med de vetenskapliga framstegen, det ökade välståndet och människors större lycka, även en mörk sida som förde med sig nya faror.

Tre teoretiska traditioner Som vi har sett intog sociologins klassiska grundare – Durkheim, Marx och Weber – olika perspektiv i sina studier. Durkheim betonade de sociala krafternas styrka när det gäller att skapa gemensamma värderingar och samförstånd. Även Marx såg sociala strukturer som mycket starka, men han hävdade att konflikter och ojämlikhet var starkt förankrade i alla samhällen. Max Weber fokuserade å andra sidan på det sociala livets och individers sociala handlingars meningsfulla karaktär. Dessa grundläggande skillnader har bestått under sociologins historia och utvecklats till tre generella sociologiska traditioner: funktionalism (Durkheim), konfliktteori (Marx) samt teorier om social handling eller ”interaktionistiska” teorier (Weber). De tre traditionerna introduceras i korthet i det följande, men du kommer att stöta på argument och idéer som bygger på dem genom hela boken. Så småningom bör du kunna avgöra vilken tradition studierna du läser om har mest gemensamt med.

Funktionalism Enligt funktionalismen är samhället ett komplext system vars olika delar tillsammans skapar stabilitet, och det är sociologins uppgift att klarlägga relationerna mellan dessa delar. Vi kan till © S T U D E N T L I T T E R aT U R

exempel analysera ett samhälles religiösa övertygelser och seder genom att visa hur de förhåller sig till andra institutioner, eftersom samhällets olika delar alltid utvecklas i nära relation till varandra. Funktionalister, däribland Comte och Durkheim, har ofta använt en organisk analogi där de jämför samhällets sätt att fungera med en levande organism. De hävdar att samhällets olika delar samverkar med varandra på samma sätt som kroppens olika delar, och att detta främjar samhället som helhet. För att studera ett kroppsorgan som hjärtat måste vi visa vilken relation det har till andra delar av kroppen. Genom att pumpa runt blodet i kroppen spelar hjärtat en viktig roll för att upprätthålla organismens liv. När man analyserar funktionen hos en social institution som utbildningssystemet handlar det på ett liknande sätt om att visa vilken roll denna spelar för att samhället ska fungera. Funktionalismen betonar vikten av moralisk konsensus för att upprätthålla ordning och stabilitet. Moralisk konsensus föreligger när majoriteten av människorna i ett samhälle har samma värderingar. Funktionalister betraktar ordning och balans som normaltillståndet i ett samhälle, och detta sociala jämviktsläge bygger på att det finns moralisk konsensus bland samhällsmedlemmarna. Durkheim hävdade till exempel att religiösa övertygelser gör människor mer benägna att ansluta sig till centrala sociala värderingar, vilket bidrar till att upprätthålla den sociala sammanhållningen. Fram till 1960-talet var funktionalismen troligtvis den viktigaste teoretiska traditionen inom sociologin, särskilt i USA. Talcott Parsons (1902–1979) och Robert K. Merton (1910–2003) var två av dess mest framstående representanter. Mertons version av funktionalismen har fått särskilt stort inflytande. Han skiljer mellan manifesta och latenta funktioner. Manifesta funktioner är sådana som deltagarna i en specifik typ av social aktivitet skapar medvetet och avsiktligt. Latenta funktioner är konsekvenser av denna aktivitet som deltagarna är omedvetna om. Som exempel använder Merton den regndans som utförs av hopifolket i Arizona och New Mexico. Syftet med

Anthony Giddens är professor emeritus vid Department of Sociology och är fellow of King’s College i Cambridge. Bland hans böcker på svenska kan nämnas: Intimitetens omvandling, Modernitetens följder samt Modernitet och självidentitet. Philip W. Sutton är oberoende forskare, och har tidigare arbetat på University of Leeds och vid Robert Gordon University i Aberdeen.

Sociologi Sociologi är en av de ledande introduktionsböckerna till ämnet sociologi och har i över 30 års tid lästs av tusentals studenter över hela världen. Boken väver samman en internationell överblick över dagens samhällen med en gedigen genomgång av disciplinens teoretiska huvuddrag. Boken ger en klar och överskådlig introduktion till sociologin som ämne och visar hur viktigt det är att ha en förståelse för hur samhället fungerar för att man som individ ska kunna engagera sig i centrala samhällsfrågor. Denna upplaga, den sjätte på svenska, har reviderats i sin helhet. Boken har anpassats för att vara relevant för svenska studenter. Den ger på ett tematiskt sätt god överblick över den senaste tidens utveckling i världen. Klassiska och moderna teorier behandlas utförligt och även de mest komplicerade tankarna förklaras på ett engagerande och pedagogiskt sätt. Denna upplaga innehåller både ny och uppdaterad information om globalisering, arbetsmarknad, krig och konflikter, migration, religionens återkomst, klimatförändringen och miljön samt ny mediateknik. Sociologi innehåller allt som en sociologibok på introduktionsnivå bör göra. Bredden och omfattningen gör den till ett perfekt verk för universitetsstudenten som går sin första sociologikurs, och den kommer att ge inspiration åt en ny generation sociologer.

Sjätte upplagan

Art.nr 6599

studentlitteratur.se