9789144122489

Vad är arbetsvetenskap?

En introduktion redaktĂśrer

Gunnar Gillberg, Erik Ljungar Anna Peixoto och Jonas Axelsson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39448 ISBN 978-91-44-12248-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Peeling Onions (1848–1852) Collection: Hirschl & Adler Galleries, New York Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Författarpresentation 9 1 Arbete, vetenskap och arbetsvetenskap 13 Gunnar Gillberg, Erik Ljungar, Anna Peixoto och Jonas Axelsson Bokens innehåll 14 2 Vad är arbete och varför bör vi studera det? 17 Gunnar Gillberg Begreppet arbete 18 Sysselsättningens historiska utveckling 20 Arbetet som strukturerande faktor 23 Arbete, livsvillkor och ohälsa 26 Drivkrafter 35 Avslutning 38 Diskussionsfrågor 38 Referenser 39 3 Vad är vetenskap? 41 Anna Peixoto och Gunnar Gillberg Vad är kunskap? 42 Vad är vetenskap? 43 Ett kritiskt förhållningssätt 44 Systematisk insamling av data 45 Värdering av insamlade data 46 Vad är vetenskapsteori? 49 Vad är en teori och hur görs en analys? 56 Betydelsen av begrepp 57 Teorier är forskarens verktyg 57 Forskningens etiska principer 60 Avslutning 63 Diskussionsfrågor 65 Referenser 65

© Författarna och Studentlitteratur

4 Vad är arbetsvetenskap? Ett försök till svar 67 Jonas Axelsson Den arbetsvetenskapliga löken 70 Det mänskliga i arbetslivet förtydligat med hjälp av Lysgaards teori 76 Strävan efter ett mänskligare arbete – några exempel 80 Vad arbetsvetenskap skulle kunna vara 83 Avslutning 86 Diskussionsfrågor 87 Referenser 87 5 Vad är en arbetsmarknad? 91 Tora Nord och Jonas Westman Den moderna arbetsmarknadens framväxt 92 Upprinnelsen till en svensk arbetsmarknadsmodell 94 Den svenska modellen 96 Arbetsmarknadspolitik 99 Arbetslöshet 101 Arbetsmarknadens skiktning 104 Avslutning 107 Diskussionsfrågor 108 Referenser 108 6 Vad är en arbetsorganisation? 111 Erik Ljungar Institutioner och organisationer 116 Teknik och organisationer 121 Taylorism och fordism 122 Från human relations till HRM 125 Processorganisering och new public management 128 Avslutning: ”Den mänskliga faktorn” och arbetets organisering 130 Diskussionsfrågor 131 Referenser 132

© Författarna och Studentlitteratur

7 Hur ser relationen mellan arbete och identitet ut? 135 Hanna Uddbäck och Gunnar Gillberg Socialisation och arbete 138 Identitetens olika ansikten 140 Personlig identitet 141 Social identitet 144 Arbetets betydelse för identiteten 148 När samhället förändras 149 Identitet, yrke och organisation 152 Avslutning 154 Diskussionsfrågor 155 Referenser 155 8 Vad är arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete? 159 Cecilia Ljungblad och Lotta Dellve Utveckling och utmaningar 160 Historik: insatser, händelser, milstolpar 160 Utveckling genom god metodik, samarbeten mellan parter och akademiska ämnen 162 Förändrade och aktuella utmaningar 164 Arbetsmiljöer 165 Fysisk arbetsmiljö 166 Psykosocial – organisatorisk och social – arbetsmiljö 167 Arbetsmiljöarbete 172 Reglerat arbetsmiljöarbete 173 Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete 175 Avslutning 177 Diskussionsfrågor 177 Referenser 178 9 Vad kan en arbetsvetenskaplig studie vara? 181 Lotta Dellve och Jan Holmer Kvalitativ eller kvantitativ arbetsvetenskaplig studie 182 Kvalitativ och kvantitativ metodik 183 Blandad metodik 185

© Författarna och Studentlitteratur

En- eller flerdimensionella perspektiv på arbete 187 Snävare eller bredare perspektiv 187 Förhållanden på olika nivåer 188 Deltagarorienterade forskningsstudier 192 Kritik mot deltagarorienterad forskning 195 Forskarstödda lärprocesser 197 Forskningscirklar 197 Självvärderingar med forskarstöd 199 Dialogkonferenser 202 Avslutning 203 Diskussionsfrågor 204 Referenser 205

10 Framtidens arbetsliv – en arbetsvetenskaplig fråga 207 Ann Bergman och Lars Ivarsson Arbetslivet – i går och i dag 207 Arbete som vetenskapligt fenomen tar form 208 Innebörden av arbete vidgas och intensifieras 211 Avsaknaden av arbete 213 Framtiden – en ofrånkomlighet 216 Framtiden – olika förhållningssätt 218 Profetior 218 Sannolik, möjlig eller önskvärd 220 1969 års framtidsteams utsaga om Sverige 2000 224 Avslutning 228 Diskussionsfrågor 229 Referenser 230 11 Arbetsvetenskap – en sammanfattning 235 Gunnar Gillberg, Anna Peixoto, Erik Ljungar och Jonas Axelsson Person- och sakregister 241

© Författarna och Studentlitteratur

Gu n na r Gi l l be rg, E r i k Lj u nga r , A n na P e i xo to oc h Jona s A x e l sson

1 Arbete, vetenskap och arbetsvetenskap Arbete är en så central och viktig del av samhället att det har växt fram ett eget ämnesområde (en disciplin) som studerar arbete.

Det vi kallar arbetsvetenskap är en vetenskap som har arbete som sitt centrala forskningsområde. Arbetsvetenskap är ett tvär- och mångvetenskapligt ämne, det vill säga ett ämne som involverar kunskaper, metoder och begrepp från olika ämnesområden.

I studiet av människor i arbete, arbetsliv, arbetets former och processer utnyttjas kunskaper, metoder och modeller från bland annat sociologi, psykologi och ergonomi. Arbetsvetenskapen kan till exempel studera områden som arbete och arbetsmarknad, arbete och globalisering, arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadens historia, arbetsorganisation och ledarskap, arbetsrätt, ergonomi, förändringsprocesser på arbetsplatser, arbete ur ett genusperspektiv, lärande i arbetslivet, konflikter mellan individer och inom organisationer samt psykosocial och fysisk arbetsmiljö, för att ge några exempel. Den gemensamma nämnaren är dock att arbetet alltid är i centrum.

Gemensamt för de problem som arbetsvetaren försöker förstå och förklara är alltså att de går på tvärs mellan och genom olika ämnesområden (discipliner). Vi rör oss också mellan olika nivåer, utifrån ett individ-, organisations- och samhällsperspektiv för att försöka beskriva, förklara och förstå problem kopplade till

© Författarna och Studentlitteratur

9

G Gillberg, E Ljungar, A Peixoto och J Axelsson arbete. Vårt mål är att i första hand förstå arbetet som fenomen, arbetets betydelse och arbetets konsekvenser. En arbetsvetare ställer frågor som: Hur kan vi förstå och förklara varför vi arbetar?

Vad har arbete för mening för människan? Hur organiserar vi arbete? Hur fungerar arbetsmarknaden? Det som en arbetsvetare studerar är således arbete, vad det är, vad det kan vara och vilken samhällelig betydelse det har.

Genom att läsa denna bok hoppas vi att du ska få en bättre förståelse för vad arbete är och kan vara, hur vi ur ett arbets­ vetenskapligt perspektiv kan studera arbete och vilken roll som arbetsvetenskapen och arbetsvetare har och kan ha i samhället. Boken är på inget sätt en heltäckande beskrivning av arbetsvetenskapens olika discipliner och teorier. Boken ska i stället betraktas som en introduktion till arbetsvetenskap, en introduktion som gör det möjligt för dig som läsare att bekanta dig med vissa centrala och grundläggande begrepp och perspektiv. Förhoppningen är att boken kommer att öppna dörrarna till och förbereda dig för vidare studier och fördjupningar i ämnet.

Bokens innehåll Boken är en antologi vilket innebär att olika författare har skrivit de olika kapitlen i boken. Kapitlen kan läsas fristående, men det finns en koppling mellan dem och tanken är att boken ska bilda en genomtänkt helhet som ger läsaren en översiktlig förståelse för ämnet. Gemensamt för författarna är att de är forskare och universitetslärare inom arbetsvetenskap vid olika universitet och högskolor i Sverige.

I kapitel 2 försöker Gunnar Gillberg att besvara frågan om vad arbete är och varför arbete och arbetsliv är en central fråga för samhällsvetenskapen. Varför behövs det en disciplin som kallas arbetsvetenskap?

I kapitel 3 ger Anna Peixoto och Gunnar Gillberg en introduktion till vad vetenskap är. De beskriver vad som skiljer vardags-

10

© Författarna och Studentlitteratur

1 Arbete, vetenskap och arbetsvetenskap kunskap från vetenskap och vad vetenskapsteori är bra för. Kapitlet behandlar också forskningsetiska principer och ger exempel på när forskning inte har genomförts på rätt sätt.

Kapitel 4 är skrivet av Jonas Axelsson och syftar till att beskriva vad arbetsvetenskap har varit, är och kan vara. I kapitlet argumenteras för att arbetsvetenskap kan innehålla en rad olika strävanden. En viktig strävan, som särskilt diskuteras i kapitlet, är strävan efter ett mer mänskligt arbete. Sverre Lysgaards teori om arbetarkollektivet tas till hjälp för att belysa vad ”det mänskliga” i arbetslivet kan vara. I slutet av kapitlet tas tanken upp att arbetsvetenskapen bör vara en aktiv kraft för ett mer demokratiskt arbetsliv.

Kapitel 5, 6, 7 och 8 belyser på olika sätt arbete utifrån ett arbetsmarknads-, organisations- och individperspektiv. I dessa kapitel fördjupas de olika aspekter av arbetsvetenskapen som är aktuella och viktiga inom ämnet. I kapitel 5 ger Tora Nord och Jonas Westman en introduktion till vad en arbetsmarknad är och vad som kännetecknar den svenska arbetsmarknaden.

Kapitel 6 är författat av Erik Ljungar och beskriver och förklarar vad en arbetsorganisation är och kan vara. I kapitel 7 ger Hanna Uddbäck och Gunnar Gillberg en introduktion till hur identitet och arbete hänger samman och vad identitet egentligen innebär. I kapitel 8 visar Cecilia Ljungblad och Lotta Dellve hur arbetsmiljöfrågor rör sig på arbetsmarknads-, organisationsoch individnivå och hur viktigt det är för en arbetsvetare att förstå samtliga nivåer när denne försöker förstå, förklara och förbättra arbetslivet.

I kapitel 9 ger Lotta Dellve och Jan Holmer exempel på hur arbetsvetenskapliga studier kan se ut. Arbetsvetare använder många olika metoder, teorier och angreppssätt med syfte att förstå, förklara och förbättra arbetslivet och dess olika dimensioner. Kapitlet illustrerar mer konkret vad en arbetsvetare kan studera och hur man kan gå tillväga.

Kapitel 10 är skrivet av Ann Bergman och Lars Ivarsson som diskuterar arbetsvetenskapens och arbetsvetarens roll i det fram-

© Författarna och Studentlitteratur

11

G Gillberg, E Ljungar, A Peixoto och J Axelsson tida samhället och arbetslivet. Vilket arbetsliv är möjligt? Vilket arbetsliv är troligt? Vilket arbetsliv är önskvärt?

Kapitel 11 ger en kort sammanfattning av bokens samtliga kapitel.

Avslutningsvis vill vi rikta ett tack till Roland Ahlstrand, ­Mattias Bengtsson, Bengt Furåker, Johan Lindgren, Henrik Lundberg, Goran Puaca, Christer Theandersson och Cathrine Wasshede som har läst och kommenterat de olika kapitlen i denna bok. Även om ansvaret för det som står skrivet givetvis helt vilar på de enskilda författarna och redaktörerna, så har ovan nämnda personer lämnat värdefulla synpunkter som med säkerhet gjort boken bättre och mer användbar.

12

© Författarna och Studentlitteratur

Gu n na r Gi l l be rg

2 Vad är arbete och varför bör vi studera det?

Vad är arbete och varför är arbete och arbetsliv en central fråga för samhällsvetenskapen? I följande kapitel kommer dessa frågor att diskuteras och analyseras. Vi börjar med en kort genomgång av begreppet för att sedan gå vidare och bredda perspektivet genom en historisk tillbakablick. Avslutningsvis diskuteras vilken roll som arbetet spelar i dag samt vilka konsekvenser det moderna arbetslivet får för livet i övrigt.

Ett uppenbart skäl till varför arbetslivet är en central fråga för samhällsvetenskaperna är att arbetet upptar en mycket stor del av de flesta människors liv och det är få, om ens någon, som inte på ett eller annat sätt har erfarenhet av arbete. Ofta, när vi möter en främmande människa, ställer vi ganska snart frågan ”vad jobbar du med?”. Det uppfattas som det mest naturliga sättet att närma sig en person vi inte känner och det visar också vilken betydelse vi tillmäter arbetet. Genom arbetet får vi en plats och en identitet i samhället (se vidare kapitel 7). Arbetets betydelse framträder kanske ännu tydligare när vi tänker på vad det betyder att inte ha något arbete. Det flesta är överens om att arbetslöshet är något negativt och skadligt, både för individen och för samhället. De flesta studier som gjorts visar också mycket riktigt att arbetslöshet exempelvis leder till sämre hälsa. Arbetslöshetens negativa effekter på individen och samhället är med andra ord väldoku-

© Författarna och Studentlitteratur

13

Gunnar Gillberg menterat. En tidig studie som visade detta var Marie Jahodas med fleras studie De arbetslösa i Marienthal (Jahoda 2014 [1933]) som genomfördes på 1930-talet och är att betrakta som en arbets­ vetenskaplig klassiker.

Begreppet arbete Om vi tränger djupare in i ordet arbete och följer dess betydelse kan vi konstatera att det svenska ordet arbete är ett lån från tyskans Arbeid. Dess ursprungliga betydelse är möda eller besvär och det har i svenskan samma rötter som ordet arvode som i sin ursprungliga form betydde just arbete (trälarbete). Det tyska ordet Arbeid sägs i sin tur stamma från den indoeuropeiska stavelsen orbh som förmodligen betydde föräldralöst barn (jfr eng. orphant). I tyskan började begreppet arbete (Arbeit) användas i förändrad form i anslutning till industrialiseringen och det ersatte det tidigare begreppet verka (werken) som betecknade den hantverksmässiga produktionen (se t.ex. Hellquist 1922). Vi kan se en liknande ursprungsbetydelse i de latinska språken, där exempelvis det franska ordet för arbete (travail) samt det franska ordet för slit (toil) och det spanska ordet för arbete (trabajo) har sina rötter i det vulgärlatinska ordet tripalium som var ett tortyr­ instrument. I ursprunglig form refererar alltså ordet arbete till något som är smärtsamt, besvärligt och tvingande. Om vi jämför med tyskan så kan vi konstatera att även vi i Sverige ibland skiljer mellan begreppet verksamhet och begreppet arbete, där begreppet arbete oftast likställs med lönearbete i någon form, medan verksamhet vanligtvis refererar till mer självständiga och fria former av arbete.

Om vi tar steget över till något modernare definitioner av begreppet arbete kan vi konstatera att Nationalencyklopedin definierar arbete som en ”verksamhet på vilken en människa bygger sin försörjning” (Klippt från Nationalencyklopedin, 2020-04-29, uppslagsord arbete), det vill säga en verksamhet med ett specifikt syfte. Definitionen betonar försörjning, det vill säga den kraft och

14

© Författarna och Studentlitteratur

2 Vad är arbete och varför bör vi studera det? de ansträngningar vi ägnar åt verksamheter som är nödvändiga för vår överlevnad och vårt välbefinnande. När vi exempelvis pratar om arbetskraft lägger vi betoningen på den kraft en männi­ ska har för att utföra ett arbete. Denna kraft fördelas emellertid mellan både de verksamheter som vi får betalt för att utföra (eller som vi tar betalt för att utföra) och sådana verksamheter som vi inte får någon omedelbar ersättning för. Ett vanligt sätt att skilja dem åt är att tala om betalt och obetalt arbete. Det betalda arbetet benämns ofta i termer av förvärvsarbete och för de flesta är detta den vardagsförståelse man har när begreppet arbete ska definieras och beskrivas. Det obetalda arbetet däremot är mer svårdefinierat och innefattar exempelvis ideellt arbete, hushållsarbete och studier. Det finns alltså en glidande skala där lönearbete övergår i andra former av arbete. Att samla frimärken eller ägna sig åt trädgårdsodling är exempel på verksamheter som vanligtvis inte anses vara arbete eftersom dessa sysslor inte är nödvändiga för vår försörjning (om vi inte äger en frimärksbutik eller är profes­ sionella trädgårdsodlare). Hushållsarbete däremot är en nödvändig del av vår försörjning och överlevnad och detsamma gäller omsorg om barn. Dessa många gånger centrala och livsnödvändiga uppgifter har ofta negligerats när begreppet arbete har definierats.

Begreppet arbete har därför ofta tagits för givet och den vanligaste definitionen har relativt oreflekterat varit ”lönearbete” (Karlsson 2017, s. 44–45). Hur ska då begreppet definieras för att det ska bli rimligt och användbart när vi ägnar oss åt arbetsvetenskapliga studier och arbetsvetenskaplig forskning?

Sociologen Jan Ch. Karlsson har utvecklat en rimlig definition och utgångspunkt om vi vill bredda perspektivet. Arbetet, säger Karlsson, är ”de verksamheter som försiggår inom ramen för de interna sociala relationer – arbetsformer – som organiserar nödvändighetens sfär i ett samhälle” (Karlsson 2017, s. 51). Det handlar alltså, enligt Karlsson, om de aktiviteter som vi får anse vara nödvändiga för vår försörjning och för att samhället ska fungera, vilket då inkluderar andra former av arbete än rent lönearbete.

Viss kritik har dock riktats mot denna definition, för även om

© Författarna och Studentlitteratur

15

Gunnar Gillberg arbete är något som vi ”gör” inom ramen för ”nödvändighetens sfär” så måste denna nödvändighet avgränsas från det som inte är nödvändigt och då uppstår svårigheter eftersom vi här lätt kan vara oeniga om hur ”nödvändigt” något är. Sociologen Bengt Furåker menar att det är rimligare att försöka ge en bild av fenomenet utan några anspråk på gränsdragningar eftersom gränsen mellan arbete och andra aktiviteter alltid kommer att vara diffus (Furåker 1991, s. 14–19).

Men hur har då människor arbetat och levt inom det som Karlsson definierar som ”nödvändighetens sfär” om vi ser tillbaka histo­riskt? I nästa avsnitt ska vi undersöka detta lite närmare och i första hand se vilka sektorer och näringsgrenar som har varit viktiga och hur dessa har förändrats från mitten av 1700-talet och fram till i dag.

Sysselsättningens historiska utveckling Om vi utgår från definitionen att arbete är de aktiviteter som försiggår inom nödvändighetens sfär så kan vi konstatera att dessa aktiviteter i hög grad färgar såväl individen som våra organisationer och hela vårt samhälle. Vi skulle mycket väl kunna säga att sätten vi arbetar på präglar olika typer av samhällen.

Om vi anlägger ett historiskt perspektiv på arbete ser vi ganska snart att olika historiska epoker karakteriseras av olika sätt att organisera och strukturera ”nödvändighetens sfär”. Den dominerande formen för arbete brukar till och med användas som definition för vissa historiska epoker. Industrisamhället är en sådan definition och den refererar direkt till en viss form av organisering av arbete. Detsamma gäller det som vi ibland kallar jordbrukssamhället eller det agrara samhället som dominerades av jordbruksarbete. I dag förkommer ofta begrepp som tjänstesamhälle, informationssamhälle eller post-industriellt samhälle.

Dessa begrepp refererar till det faktum att andra former av arbeten sysselsätter allt fler människor. Även om beskrivningar i stor utsträckning utgår från lönearbetets olika former (och därmed

16

© Författarna och Studentlitteratur

2 Vad är arbete och varför bör vi studera det? utesluter obetalt arbete) så understryks viktiga förändringar i samhället. Det kan dock redan här vara på sin plats att höja ett varningens finger för att undvika missförstånd. När man i littera­t uren talar om exempelvis ett ”postindustriellt” samhälle så menar man inte att industrin saknar betydelse eller att jordbruket har upphört. Det handlar i första hand om vilka sektorer eller näringsgrenar i samhället som sysselsätter flest människor.

I dag är de flesta människor i Sverige sysselsatta inom det som brukar benämnas tjänstesektorn, dit bland annat stora delar av den offentliga sektorn räknas. Vi producerar emellertid mer industriprodukter än någonsin tidigare och jordbruket är mer produktivt nu än det någonsin har varit. Produktivitetsökningen i samhället har alltså varit enorm. Rationaliseringsprocesser av olika slag, ny teknik, effektivare maskiner etc. har gjort att vissa sektorer behöver allt mindre folk för att producera allt mer. Däremot växer andra sektorer (t.ex. tjänsteproduktion) i takt med att nya behov och branscher blir viktiga för samhällets överlevnad och utveckling.

Figur 2.1 visar hur de olika näringsgrenarna förändrats över tid. Diagrammet, som är gjort av ekonomhistorikern Christoffer Lagerqvist (2012), tar sin utgångspunkt i den situation som rådde i mitten av 1700-talet och försöker åskådliggöra den historiska förändring som olika sektorer eller näringsgrenar genomgått fram tills i dag.

© Författarna och Studentlitteratur

17

Redaktörer för boken är Gunnar Gillberg, Erik Ljungar, Anna Peixoto och Jonas Axelsson, övriga författare är Ann Bergman, Lotta Dellve, Jan Holmer, Lars Ivarsson, Cecilia Ljungblad, Tora Nord, Hanna Uddbäck och Jonas Westman. De är alla på ett eller annat sätt verksamma inom ämnet arbetsvetenskap, både som forskare och lärare.

Vad är arbetsvetenskap?

En introduktion Arbete är ett fenomen som vi alla har någon relation till och kunskap om. Ofta är arbetet tätt kopplat till vår identitet. ”Vad jobbar du med?” är en av de första frågorna vi ställer när vi träffar nya bekantskaper. Arbetet är alltså en central företeelse och det upptar en mycket stor del av de flesta människors liv. Sättet som vi organiserar arbetet på påverkar också andra delar av livet.

Familjeliv, utbildning och välfärdssystem är alla exempel på aspekter av livet som på ett eller annat sätt är beroende av eller sammankopplade med arbete och arbetsliv.

Arbete är med andra ord ett så centralt fenomen att det har uppstått en särskild disciplin för att studera detta område – nämligen arbetsvetenskap. I denna bok introducerar vi detta område.

Arbetsvetenskapen hämtar näring ur många olika discipliner och perspektiv och det kommer också till uttryck i denna bok. Viktiga delområden som behandlas är bland annat arbetsorganisation, arbetsmarknad och arbetsmiljö.

Boken är i första hand tänkt som en lärobok på grundnivå för studenter i arbetsvetenskap och personalvetenskap, men den riktar sig också till dem som är intresserade av arbetet som fenomen.

I de olika kapitlen introduceras ett antal centrala begrepp och perspektiv som är viktiga att ha med sig vid fördjupade studier av arbete och arbetsliv.

Art.nr 39448

studentlitteratur.se