9789144122397

N Ä R A L LT S T Å R P Å S P E L

När allt står på spel Erfarenheter från framgångsrik mästerskapscoaching

Carl-Axel Hageskog Per Gerrevall

C A R L- A X E L H A G E S K O G PER GERRE VAL L

N Ä R A L LT S T Å R P Å SPEL ERFARENHE T ER FRÅN FRAMGÅNGSRIK M ÄS T E RSK A PS­ COACHING

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39768 ISBN 978-91-44-12239-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

Författarnas tack 13 01 / Utgångspunkter 15 Inledning – bokens idé 16 Mästerskapscoachens utmaningar 21 Scenario 1: December 1996, Malmö 21 Scenario 2: April 1998, Bratislava 31 Utmaningar som scenarierna illustrerar 38 Elitidrottens kontextuella villkor 39 Coachens yttre villkor 40 Coachens inre villkor 45 02 / Centrala begrepp 47 Coach och coaching 47 Coachens uppdrag 50 Kunnande, kompetens och kvalifikationer 53 Från novis till expert 58 Mästerskapscoachers kunnande och praktik – en utblick 61 Mästerskapscoaching 61 Mästerskapscoachers kunnande 65 Mästerskapscoachens praktik 70

7

I nneh å ll

03 / Mästerskapscoacherna i boken och vår metod 75 Mästerskapscoacherna i boken 75 Jarle Aambø 76 Agne Bergvall 77 Marit Breivik 77 Marika Domanski Lyfors 77 Curt Einarsson 78 Conny Evensson 78 Anne Forsell 79 Vésteinn Hafsteinsson 79 Carl-Axel Hageskog 80 Kenth Hultqvist 80 Bengt Johansson 81 Dag Kaas 81 Kristina Landgren Carestam 82 Stefan Lindeberg 82 Marita Skogum 82 Alex Stöckl 83 Tommy Svensson 83 Glenn Östh 84 Tore Øvrebø 84 Dialogmetoden 85 Vårt genomförande 85 04 / Att bli mästerskapscoach 89 Mästerskapscoachernas bakgrund 89 Uppväxten och de första kontakterna med idrotten 90 Den egna idrottskarriären 93 Övergången till att bli idrottsledare 96 Utbildning och lärande 98

8

I nneh å ll

Vägar till mästerskapsuppdraget 106 Våra coachers olika vägar till mästerskapsuppdraget 107 Att bli mästerskapscoach – en sammanfattande reflektion 117 Den egna bakgrunden 117 Vägen in i ledaruppdraget 119 Betydelsefulla kvaliteter 123 05 / Mästerskapscoachens uppdrag och kunnande 127 Uppdraget som mästerskapscoach 127 Upplevelsen av uppdraget 128 Mästerskapscoachens kunnande 131 Ett värdebaserat ledarskap 132 Utövarens hela utveckling i fokus 133 Det sociala sammanhangets potential 136 Relationen mellan coach och utövare 138 Kunskapsdimensioner 141 Mästerskapscoachens kunnande – en sammanfattande reflektion 162 06 / Formering av lednings- och supportteam 169 Lednings- och supportteam 170 Det interna ledningsteamets formering 171 Kraven på ledningsteamet 180 Utveckling av en prestationskultur 186 Samspelet med externa parter 190 Formering av lednings- och supportteam – en sammanfattande reflektion 198

9

I nneh å ll

07 / Förberedelser för mästerskapet 201 Olika inslag i förberedelsearbetet 202 Idrottsliga förberedelser 203 Planering av boende och logistik 228 Mästerskapscoachens egna förberedelser 232 Förberedelser inför mästerskapet – en sammanfattande reflektion 236 08 / Coaching under mästerskapet 239 Laguttagningar 240 Förberedelser inför laguttagningen 242 Grunden och formen för en laguttagning 247 Att kommunicera en laguttagning 255 Att se till att utövarna är i form 260 Mästerskapets tävlingar 263 Tävlingens innebörd 263 Tävlingsförberedelser 266 Att utmanas och utvecklas under mästerskapet 272 Uppmärksamheten och den professionella lyhördheten 274 Vinster och förluster 279 Kritiska händelser – att hantera det oförutsedda 287 Coaching under mästerskapet – en sammanfattande reflektion 291 Laguttagningar 292 Mästerskapets tävlingar 293

10

I nneh å ll

09 / Förbättringsarbete och utveckling 297 Förbättringsarbete – några utgångspunkter 298 Förbättringsarbetets olika steg 304 Planera och pröva 305 Studera och utvärdera 308 Coachernas egen utveckling 315 Icke-formaliserade utvecklingsinslag 317 Informellt lärande 320 Förbättringsarbete och utveckling – en sammanfattande reflektion 323 Förbättringsarbete och utveckling 324 Coachens egen utveckling 325 10 / Framgångsrik mästerskaps­coaching – våra sammanfattande slutsatser 331 Framgångsrik mästerskapscoaching – innehåll och form 332 En utvecklings- och prestationsfas 332 Mästerskapscoaching i en utvecklingsoch prestationskultur 335 Ett värdebaserat ledarskap 352 Med transformativa inslag 354 Epilog – värdebaserad mästerskapscoaching i praktiken 357 Referenser 363

11

01

Utgångspunkter Hösten 2017 började vi skissa på en bok som skulle ta tillvara den gömda skatt som finns i form av våra framgångsrika mästerskapscoachers erfarenheter, upplevelser och tankar som de har samlat på sig under många års arbete på idrottens område. Efter mycket funderande och långa diskussioner beslutade vi oss för att försöka fånga in, förstå och beskriva det unika och det gemensamma i ett urval av några framgångsrika mästerskapscoachers resa. Resultatet återger vi delvis här i denna bok. Att vi skriver delvis beror på att mycket av detta kunnande inte utan vidare låter sig fångas i ord, det vill säga det som faller inom ramarna för den tysta kunskapen – ”we can know more than we can tell” (Polanyi, 1966, s. 4). Men trots språkets begränsningar kan vi ändå presentera en gedigen bild av mästerskapscoachers unika kvaliteter och vad det innebär att coacha inför och under ett mästerskap. Välkomna att ta del av vad vår studie av erfarna mästerskapscoacher visat.

Boken vänder sig till en bred målgrupp. Alla som är verksamma som ledare, tränare eller coacher på olika nivåer inom idrottsrörelsen kan

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

15

U tg å ngspunkter

ha glädje av att ta del av några av våra mest framgångsrika coachers erfarenheter. Boken kan härigenom användas både som litteratur inom idrottens ledarutbildningar och som diskussionsunderlag för studiecirklar, workshops eller dylikt. Eftersom det är några av Sveriges och Norges samt en av Islands mest kända coacher som medverkar, vilka samtliga har legat bakom ett stort antal medaljer i internationella mästerskap, kan alla med ett intresse för idrott finna glädje i att få veta mer om vad som ligger bakom de framgångar som coacherna som medverkar i boken har varit delaktiga i. Utöver dessa målgrupper vänder sig boken även till alla som är intresserade av ledarskap för mästarklass inom andra fält.

Inledning – bokens idé Boken beskriver och utforskar framgångsrik coaching inom elit­ idrotten1. Med framgångsrik menar vi här att det är en coaching som både varit hållbar över tid och resulterat i framstående prestationer.

Syftet med boken är att fånga in vad som karakteriserar den framgångsrika mästerskapscoachingen, såväl långsiktigt i utvecklings­ arbetet mellan mästerskapen som kortsiktigt i prestations­ fasen under mästerskapen, samt vilket kunnande de framgångsrika coacherna har utvecklat genom sina erfarenheter. Syftet är vidare att bidra till professionaliseringen av coachyrket och till idrottsrörelsens arbete med kompetensförsörjning inom elitidrotten.

Sannolikt kommer kraven på coacher inom elitidrotten bara att öka, vilket i sin tur kommer att ställa krav på välutbildade och utvecklingsorienterade coacher, samtidigt som det kommer att ställa krav på idrottsrörelsens olika organisationer att skapa sådana arbetsvillkor för sina coacher som är hållbara över tid. Professionella coacher behöver ha arbetsvillkor som ger dem möjlighet att kom-

1 Vi har valt att genomgående använda oss av den engelska stavningen coaching.

16

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

U tg å ngspunkter

binera arbete med ett hälsosamt liv vid sidan av idrotten. Coachers arbetsvillkor är emellertid ett så komplicerat ämne, att det behöver ägnas en särskild undersökning. Vi har inte haft möjlighet att gå närmare in på dem i den här studien.

Vi har haft några frågor som utgångspunkt för vår studie. De kan formuleras enligt följande: ■■ ■■ ■■ ■■

Vilka uppgifter har en mästerskapscoach?

Vad gör en mästerskapscoach?

Vad utmärker framgångsrik mästerskapscoaching?

Vilket kunnande har en framgångsrik mästerskapscoach utvecklat?

■■ Hur rekryteras och utbildas mästerskapscoacher?

■■ Hur utvecklar mästerskapscoacher sin verksamhet och sitt kunnande?

Vi inleder med att ge en överblick över bokens idé och hur den är upplagd (figur 1.1).

Idé Utblick forskning Utse coacher Dialog som metod Mästerskapscoaching • Mästerskapen • Team och roller • Före mästerskapet • Under mästerskapet • Efter mästerskapet Eftertankar Resultat FIGUR 1.1

Bokens idé och upplägg

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

17

U tg å ngspunkter

I det första kapitlet kommer vi att gå igenom de kontextuella utgångspunkter som boken vilar på. Vi ger ett par exempel på vilka slags utmaningar som mästerskapscoachen kan ställas inför, varefter vi behandlar de olika yttre och inre villkor som inverkar på mästerskapscoachens praktik.

Det andra kapitlet ägnar vi åt lite begreppsexercis för att reda ut vilken innebörd vi lägger i begreppen mästerskapscoach och mäster­ skapscoaching samt några andra begrepp av betydelse. Därefter kommer vi att lyfta fram tidigare studier av mästerskapscoaching, som vi har bedömt vara särskilt relevanta för vår egen studie. En tämligen vanlig utgångspunkt är att man utgår från tidigare forskning inom fältet och bygger vidare på den. Det har även vi gjort, men på ett något annorlunda sätt. Vi har varit mer selektiva och valt ut några studier, som vi menar har stor bäring på mästerskapscoachingens innehåll. Dessa studier kommer vi att ha som återkommande referenspunkter till den studie vi själva har gjort. Sedan har vi efter hand som olika teman vuxit fram också funnit det angeläget att fördjupa innehållet med hjälp av annan litteratur.

I det tredje kapitlet presenterar vi underlaget för vår egen studie.

Vi börjar med att presentera de mästerskapscoacher vi har samtalat med för att inhämta material till boken. Det rör sig om erfarna mästerskapscoacher från Sverige, Norge och Island, som är eller har varit framgångsrika med avseende på deras utövares prestationer vid stora mästerskap. Därefter presenterar vi vår metod och hur vi har gått tillväga för att genomföra vår studie. Metodologiskt bygger vår studie på dialogens form (Göranzon & Hammarén)2. En grundidé bakom dialogen som forskningsmetod är användandet av gestaltningar för att sätta den erfarenhetsbaserade kunskapen i rörelse.

Gestaltningar brukar i dialogseminariets form utgöras av skönlitteraturens klassiker, men vi har i stället valt att ta vår utgångspunkt i gestaltningar av kritiska händelser hämtade från elitidrotten. Det vill säga att dialogpartnern (intervjuaren – i det här fallet Carl-Axel 2 Göranzon, B. & Hammarén, M. Dialogseminariemetodik. Bakgrund och manual.

18

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

U tg å ngspunkter

En engagerad Calle Hageskog manar på sina utövare.

Foto: Arne Forsell.

Hageskog) berättar om en händelse som utmanar och sätter den andras erfarenhetsbaserade kunnande i rörelse. De kritiska händelser som vi har använt oss av har hämtats från Carl-Axel Hageskogs (fortsättningsvis Calle Hageskog) karriär som coach inom svensk tennis. De ger en bild av vad mästerskapscoaching handlar om.

Bokens följande kapitel 4–9 baseras på våra samtal med mäster­skapscoacherna. I kapitel 4 beskriver vi coachernas väg in i uppdraget som mästerskapscoach samt deras idrottsliga bakgrund, utbildning och erfarenheter i övrigt som kommit att få betydelse för uppdraget. I kapitel 5 övergår vi till att analysera coachernas kunnande och de uppdrag de har eller har haft som mästerskapscoacher. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

19

U tg å ngspunkter

I kapitel 6 och 7 belyser vi coachens långsiktiga arbete och vad som ingår i den strategiska planering som görs inför de större mästerskapen. I kapitel 6 behandlar vi coachernas formering av en ledningsorganisation som ska säkerställa att utövarna ges bästa möjliga förutsättningar för att utveckla sitt kunnande och för att prestera optimalt i samband med mästerskapet. I kapitel 7 tar vi upp övriga inslag i planeringsarbetet inför mästerskapet, såsom idrottsliga förberedelser och allt det praktiska runt boende och logistik.

I kapitel 8 uppmärksammar vi coachens agerande i samband med själva mästerskapet och i de kritiska situationer som då ofta uppkommer. De medverkande coacherna representerar olika idrotter, såväl individuella idrotter som lagidrotter. Det är en variation som medför att vi inte kan gå djupare in på varje enskild idrotts specifika villkor. I första hand har vi i stället sökt efter det gemensamma och det som förenar mästerskapscoacher och mästerskapscoaching oavsett idrott.

Kapitel 9 har vi ägnat åt utvecklingsfrågor. Det gäller dels coachens arbete med att utveckla utövarna och den miljö de befinner sig i, dels coachens egen utveckling, det vill säga vad coachen gör för att vidmakthålla och utveckla sitt eget kunnande.

Kapitel 10 bygger på våra eftertankar. Vi har reflekterat var och en för sig, varefter vi diskuterat våra resultat och ställt dem mot de studier som sedan tidigare har gjorts av mästerskapscoacher – eller serial winning coaches, som de brukar kallas. I kapitlet redovisar och diskuterar vi våra huvudsakliga resultat beträffande vad det är som utmärker framgångsrik mästerskapscoaching. Vi hoppas att det ska finnas rika lärdomar att hämta från våra beskrivningar, som sedan behöver kompletteras med mer idrottsspecifika ställningstaganden i fråga om hur dessa mer generella iakttagelser kan appliceras på olika idrotters specifika villkor.

20

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

U tg å ngspunkter

Mästerskapscoachens utmaningar För att illustrera mästerskapscoachens utmaningar har vi valt att inleda med två händelser från Calle Hageskogs period som förbundskapten för tennislandslaget. Det är två berättelser som illustrerar väsentliga inslag i mästerskapscoachens tillvaro. Genom att ge en konkret och detaljerad bild av coachens arbete under mästerskapen vill vi skildra dessa tävlingars speciella egenart samt visa att de är unika, även om de till det yttre kan likna andra tävlingar. Mästerskapet kan karakteriseras med begreppet singularitet, vilket innebär att ledarteamets och utövarnas uppmärksamhet alltid måste vara på hundra procent för att man inte ska gå i den så kallade förtrogen­ hetsfällan, det vill säga att göra så som man alltid brukar göra (Rolf, 1995).

Den ena händelsen tar sin utgångspunkt i en förlust, som var mycket smärtsam för de involverade. När denna händelse sedan sattes in i ett lite större sammanhang, visade det sig att den kunde ge både lärdomar och bränsle till ett långsiktigt arbete för att kunna lyckas bättre nästa gång. Den andra händelsen utgörs av en vinst, där reflektionen över vad det var som gjorde vinsten möjlig utgör själva kärnan i berättelsen. Vinster och framgångar är frukten av ett såväl hårt som systematiskt arbete, och det är detta arbete som vi avser att illustrera med de båda berättelserna.

Scenario 1: December 1996, Malmö Efter tre landskampsvinster under året var det dags för final i det prestigefyllda mästerskapet Davis Cup – tennisens världsmästerskap för nationslag. Davis Cup startade år 1900 som International Lawn Tennis Challenge, men turneringen fick snart sitt nuvarande namn.

Namnet Davis Cup kommer från den amerikanske politikern Dwight Filley Davis3, som var den som startade tävlingen. Första gången täv-

3 https://www.daviscup.com/en/organisation/davis-cup-history.aspx

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

21

U tg å ngspunkter

lingen spelades var det endast två nationslag som deltog, och USA vann över Storbritannien. Tävlingen har därefter vuxit och antalet deltagande länder är numera cirka 130. De länder som varit mest framgångsrika genom åren är USA och Australien.

En Davis Cup-match avgörs genom fyra singelmatcher och en dubbelmatch – samtliga matcher i bäst av fem set. Det lag som först vunnit tre matcher är segrare. Det finns ett givet spelmönster, som innebär att två singelmatcher öppnar landskampen på fredagen.

Under lördagen spelas en dubbelmatch, och sedan spelas de två sista singelmatcherna på söndagen.

Matcharena, underlag och bollmärke bestäms av hemma­ nationen, och vem som har fördelen av att vara hemmanation bestäms genom regeln att man spelar varannan gång hemma.

Har man inte tidigare spelat mot varandra lottas första matchen, varefter man fortsättningsvis följer mönstret med ­varannan gång hemma.

INFÖR MATCHEN Det här året skulle bli Stefan Edbergs sista på tennistouren, och redan i början av året hade Stefan och jag gjort klart att vi skulle satsa på att han skulle få ett fint avslut – jag hade själv tänkt mig en Davis Cup-final där Stefan skulle få möjligheten att spela en av­­ görande roll. Stefans deltagande i finalen syntes dock i början av året inte självklart, till följd av hans tveksamma form, samtidigt som det var många andra i det svenska stallet som spelade bra. En väsentlig faktor var förstås också att det var flera andra lag som detta år såg ut att bli starka konkurrenter om pokalen, varför ett svenskt del­ tagande i finalen inte heller kunde förutsättas. Vi skulle bli tvungna att prestera på topp i samtliga fyra landskamper under året för att ta hem segern.

Alla var medvetna om uttagskriterierna, som innebar att det gällde att spela sig till en plats i laget genom vad man visade under träning och tävling. Jag brukar uttrycka det som att jag tar ut laget, 22

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

U tg å ngspunkter

men det är egentligen spelarna själva som bestämmer vem som ska spela genom att uppvisa hög spelkvalitet, vara goda idrottskamrater samt agera enligt fair play i alla sammanhang. Den här gången blev det dock lite svårare än så!

Eftersom finalen i Davis Cup tidsmässigt ligger några veckor efter det internationella tävlingsårets olika individuella turneringar, innebär det en svårighet att få till stånd en bra matchning för att spelarna ska kunna behålla formen under uppehållet. Det ligger en svårighet i att få åtta spelare motiverade till att fortsätta säsongen genom att träna och matcha hårt i stället för att släppa tävlingshetsen och få en välbehövlig vila. Motivationen finns naturligtvis hos de fyra som sedan kommer att få spela, men för dem som sannolikt inte kommer att bli uttagna kan det vara svårare. Att få dem att ställa upp till hundra procent även när de visste att ”jag kommer bara få spela om någon av mina kamrater skadar sig” var en grannlaga uppgift för mig. De flesta av spelarna kände dock ett stort ansvar gentemot Sverige, sin idrott och inför sig själva som professio­nella spelare. Här ska också betonas att den grundläggande träning som sker hemma i klubbarna, som bygger på en stolthet över att få representera sitt klubblag och sedan också kanske få representera det finaste som finns – ett svenskt landslag – i sin tur bygger på en kultur som har odlats över lång tid i svensk tennis. Här har tidigare Davis Cup-vinnare och stora spelare i form av Björn Borg, Mats Wilander, Stefan Edberg med flera haft en stor betydelse som role models. Som svensk tennisspelare innebär det en stolthet att få bidra till att TA HEM DAVIS CUP TILL SVERIGE. För att hålla spelarna igång inför finalen lade vi in ett träningsläger, och vi försökte få spelarna att spela elitseriematcher med de egna föreningarna. Det var dock inte alldeles enkelt att få fram den där totala hängivenheten hos samtliga.

Arenan i Malmö visade sig utgöra ett betydande problem. Den då något ålderstigna Mässhallen var trång och svår att få godkänd av brandtekniska skäl. Som kapten blev jag naturligtvis indragen i denna process samt i de problem med ljussättning som förelåg. Kon© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

23

U tg å ngspunkter

sekvensen blev att man fick bygga läktare under träningsveckan, ett arbete som vi fick förlägga till våra egna träningstider eftersom vi inte ville riskera att våra medtävlare i det franska laget skulle störas i sin uppladdning. Vårt motto med orden respekt, omtanke och fair play kom bland annat till uttryck på detta sätt. Våra spelare var som vanligt generösa och förstående, men lite gnäll fick jag hantera trots allt.

Träningen vi genomförde låg till grund för mitt slutliga ställningstagande att laget skulle bestå av Stefan Edberg, Thomas Enqvist, Jonas Björkman och Niklas Kulti. Det är alltid svårt att göra det slutliga urvalet i betydelsefulla matcher, i synnerhet när det rör sig om en final och möjligheten för spelarna att få vinna det största inom lagspelet i tennis. Det är många som har bidragit under turneringens tidigare matcher, både som spelare och sparringpartners, i och med att Davis Cup spelas över hela kalenderåret. Dessa insatser är värdefulla i sig, men som ledare måste man vara noggrann i sin bedömning när man ska ta ställning till vilka som ska få spela i finalen. Det är de som just då har de bästa möjligheterna att prestera som ska ges chansen! Frankrike mönstrade Cedric Pioline, Arnaud Boetsch, Guillaume Raoux och Guy Forget med Yannick Noah som kapten.

Som vanligt veckan före en final var det ett fullspäckat program, och när spelet ibland inte stämde för någon av spelarna ledde detta till en osäkerhet man som ledare måste hantera. Som tränare och kapten behöver man då vara omdömesgill i sitt agerande, vilket tar på krafterna då man själv naturligtvis också är på helspänn. Det fanns i vanlig ordning massvis med journalister på plats och det hölls presskonferenser och gavs intervjuer för de stora tv-bolagen som sänder över hela världen. I alla dessa sammanhang förväntades kaptenen delta och ha något klokt att säga. Ett stort irritations­ moment inför denna match var dessutom den begränsade tillgången till biljetter för anhöriga och vänner, trots att arenan tog 5 600 åskådare. Efterfrågan på biljetter var enorm! Alla har rätt många kompisar när det är Davis Cupfinal.

24

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

03

Mästerskapscoacherna i boken och vår metod I det här kapitlet ska vi först presentera de mästerskapscoacher som har medverkat i vår studie. Därefter ska vi beskriva hur vi har gått tillväga för att hämta in deras erfarenheter och kunnande med hjälp av dialogens form.

Mästerskapscoacherna i boken Vi har strävat efter att få till stånd en variation, så till vida att vi i studien har tagit med såväl coacher med ansvar för lagidrotter, manliga och kvinnliga coacher, coacher som är verksamma nu och coacher som har svarat för framgångar som ligger bakåt i tiden.

Våra coacher har samtliga varit djupt engagerade i sina respektive uppdrag över lång tid och har uppnått stora framgångar genom sina utövares prestationer. Passion är ett ord som ofta förekommer i sammanhanget och som ofta har en konstnärlig klang. Det har sin förklaring i att coaching är både kreativt och krävande i och med att en coach alltid måste prestera och leverera precis som en artist som uppträder. Det finns alltid ett “”tryck” på dessa coacher och då © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

75

M ä sterskapscoacherna i boken och v å r metod

i synnerhet i samband med de stora mästerskapen (performance) där allt arbete utvärderas genom resultaten. Vi kan ibland se och läsa om coacher som på denna nivå inte klarar av pressen och då inte blir så långlivade i sammanhanget. Därför har vi försökt fånga dem som har varit verksamma över tid och som har erfarenhet av att lyckas övervinna pressen och stressen.

Här nedan presenteras översiktligt i bokstavsordning de som har varit med i denna studie. Samtliga har ett långt förflutet inom idrotten, både som utövare och ledare. De har arbetat med olika grupper, både åldersmässigt och nivåmässigt, och över lång tid. De utgörs av 5 kvinnor och 13 män i varierande åldrar. De har var och en minst 40 års erfarenhet av sin huvudidrott (19 x 40 år = 760 års erfarenhet). Tillsammans har de varit delaktiga i mer än 200 medaljer i sammanhang som OS, VM och EM eller likvärdiga mästerskap.

En del av dem har även egna medaljer som utövare på högsta nivå.

Eftersom samtalen har genomförts på kollegial basis redovisar vi även Calle Hageskogs motsvarande erfarenheter.

Jarle Aambø Under studietiden vid Norges Idrettshøgskole hade Jarle Aambø tränaransvar för regionlaget Romeriks Alpin. År 1986 rekryterades han sedan till Norske Skiforbundets tränarteam, med särskilt ansvar för fysisk träning. Från 1988 verkade han som Rikstränare/ landslagschef fram till 1994. Denna period var starten på det norska ”alpineventyret”. Sedan dess har norska utförsåkare kontinuerligt hävdat sig starkt i den internationella alpinsporten. Jarle började i Olympiatoppen 1993 som assisterande toppidrottchef och var ansvarig för att utveckla och bygga upp ”Toppidrottscentrat”, som också under denna period blev en del av Olympiatoppen. Jarle var toppidrottchef i Olympiatoppen 2004–2013. Jarle är grundare av Olympiatoppens ”Prestasjons­k lynge”, ett nationellt projekt för att utveckla och stärka en norsk värdebaserad prestationskultur på tvärs över olika samhällssektorer.

76

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

M ä sterskapscoacherna i boken och v å r metod

Agne Bergvall Efter en egen tiokampskarriär övergick Agne Bergvall till en tränar­ karriär, där han har bidragit till många mästerskapsmedaljer för olika friidrottare. Mest känd är Agne för tränaruppdragen för Carolina Klüft och systrarna Susanna och Jenny Kallur. Carolina vann 14 mångkampsguld vid EM, VM och OS under sin karriär, med OS-guld i Aten 2004 som höjdpunkt. Efter framgångarna inom fri­ idrotten har Agne fortsatt med sitt systematiska utvecklingsarbete i flera andra idrotter med sin stora nyfikenhet som drivkraft.

Marit Breivik Marit Breivik har en bakgrund som lärare och har själv varit en mycket framgångsrik landslagsspelare i handboll under åren 1975–1983. Mest känd är Marit för sitt utomordentliga ledarskap för Norges handbollsdamer, där hon gav begreppet ”att leda genom teamet” en innebörd, en filosofi som sedan dess har anammats av många ledare. Mellan 1994 och 2009 ledde hon det norska landslaget till 13 mästerskapsmedaljer (OS, VM och EM). Marit har vid flera tillfällen blivit korad till årets tränare och dessutom blivit utnämnd till Riddare av 1:a klass av St. Olavs Orden (2009). I dag arbetar Marit som ledare för sommaridrotterna vid Norges Olympiska kommitté.

Marika Domanski Lyfors År 1991 startade Marika Domanski Lyfors sin karriär som mästerskapsledare för det kvinnliga svenska U20-landslaget i fotboll. Efter en tid fick hon uppdraget som assisterande förbundskapten för Sveriges damer (1992–1996), för att därefter ta över som förbundskapten under åren 1996–2005. Det var en tid då svensk damfotboll var internationellt stark, då de bland annat tog ett VM-silver år 2003. Efter framgångarna med svenska landslaget fick Marika år 2007 ett erbjudande om att bli förbundskapten för det kinesiska

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

77

M ä sterskapscoacherna i boken och v å r metod

damlandslaget. Hon tackade ja och arbetade där ett år med framgång, men valde sedan att kliva av efter detta år. Som spelare vann Marika SM-guld för klubben Jitex åren 1981 och 1984. I dag arbetar Marika på Svenska Fotbollförbundet som ansvarig för tränar- och spelarutveckling. Marika tilldelades Tidningarnas Telegrambyrås idrottsledarpris år 2003 för sina fina ledarinsatser och innehar plats 255 i den Svenska Idrottsakademin.

Curt Einarsson Curt Einarsson är en smålänning som med en säsong som spelare i bandy­allsvenskan med Värmbol bakom sig gick vidare till olika ledaruppdrag inom svensk bandy. Han började redan år 1968 med att arbeta som rikskonsulent i Svenska bandyförbundet, och efter olika landslagsuppdrag blev han sedan förbundskapten under åren 1973–1975 samt 1987–1989. Han gjorde sig under epitetet ”Bandy­ professorn” känd som en ständigt utmanande och nydanande ledare.

Curt var den som i princip införde året runt-träning för bandyn, vilket sägs vara en bidragande orsak till den första VM-triumfen för Sverige år 1981 (då under Håkan Sundins ledning). År 2015 valdes Curt in i Svensk Bandy Hall of Fame för sina insatser för svensk bandys utveckling.

Conny Evensson När hockeysverige.se år 2016 bad 200 spelare och ledare att rösta fram den bästa coachen vann Conny Evensson en överlägsen seger.

Tillsammans med assisterande Curt Lindmark bidrog han som ledare till att Sveriges Tre Kronor vann VM åren 1991 och 1992.

Conny har tidigare även tränat juniorlandslaget (1981–1983) och varit framgångsrik tränare för Färjestad och Frölunda. Han gjorde en utlandssejour under åren 1992–1994 i schweiziska Kloten, som blev mästare båda säsongerna. Som spelare var han aktiv 1963–1975 i

78

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

M ä sterskapscoacherna i boken och v å r metod

Dialogmetoden För att komma åt de praktiska dimensionerna av yrkeskunnandet har dialogseminariet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) bildats. Initiativtagare och grundare var professor Bo Göranzon.

Ursprungligen var syftet att komma åt ingenjörernas yrkeskunnande, vilket också kom att leda till formeringen av disciplinen Yrkeskunnande och teknologi. I dialogseminariet använder man litteratur i form av klassiker som inspiration för att deltagarna ska reflektera över och formulera sitt eget yrkeskunnande (Hammarén, 2002)2. Exemplets makt blir central, och genom att läsa, se, lyssna på och skriva om olika inspel kommer det egna skrivandet och reflekterandet igång och man börjar själv producera kunskap som man inte visste att man bar på.

I den rena formen används alltså den klassiska litteraturen som inspirationskälla, och dialogseminariet utgörs av 7–8 personer som tillsammans bidrar till att formulera de tysta dimensionerna av sitt yrkeskunnande. Vi har inte haft möjlighet att tillämpa formen fullt ut, men vi har inspirerats av tanken att det är gestaltningar och exempel som får människor att reflektera över sitt eget kunnande.

I stället för litteratur har vi då valt att använda oss av exempelsituationer, som Calle Hageskog har varit med om under sin mästerskapskarriär. I det följande beskriver vi hur vi har gått tillväga.

Vårt genomförande Vårt genomförande har byggt på dialogens form. Vi har gjort ett strategiskt urval av 18 mästerskapscoacher från Sverige, Norge och Island. Det här är coacher som representerar olika idrotter – såväl individuella idrotter som lagidrotter – men även coacher som har haft ett idrottsövergripande ansvar vid olympiska mästerskap.

Det är coacher som har sin aktiva verksamhet bakom sig och det är 2 Hammarén, M. (2002). Yrkeskunnande, berättelser och språk. Dialoger 61/2002.

Göranzon, B. & Hammarén, M. Dialogseminariemetodik. Bakgrund och manual.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

85

M ä sterskapscoacherna i boken och v å r metod

Carl-Axel är professor i idrottens ledarskap vid Linnéuniversitetet. ter som hänförHageskog sig till dem själva i det nya sammanhang som boken Han var tränare/förbundskapten i tennis under Sveriges storhetstid utgör, kunnat vidareutveckla deras språkliga beskrivningar.

Samt1984–2002, när Sverige vann Davis Cup sex gånger. Han arbetar i dag liga coacher har tillvaratagit denna möjlighet. som expert i idrottscoaching vid Olympiatoppen i Norge med uppgiften När vi nu redovisar vårt arbete varvar och fördjupar vi resultat­ att driva utveckling av coaching inom toppidrott. Intresset för de stora redovisningen genom referenser till ett är urval av andra studier, som mästerskapens specifika utmaningar centralt för Carl-Axel. vi redovisar mer utförligt. Denna form av analytiskt förfarande Per Gerrevall är seniorprofessor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. brukar ibland kallas för abduktion. Från praktiken hämtar vi en Hans forskning behandlar professions-, utvecklings- och utbildningsfrågor uppgift eller enkontexter fråga, som vi sedan utifrån ett teoretiskt inom olika såsom idrott,belyser skola och lärarutbildning. perspektiv eller utifrån vad tidigare forskning säger.

I redovisningen använder vi oss av många citat som är hämtade från eller baserade på de samtal vi genomfört. Citaten är i huvudsak ordagrant återgivna, men en viss språklig omformulering kan ha gjortsErfarenheter för att innebörden framgå klart. Som vi nämnde ovan frånska framgångsrik mästerskapscoaching har mästerskapscoacherna också givits möjlighet att utveckla sina ursprungliga förbehandlar att eliminera eventuella tveksamheter.

Vi har Den här citat boken framgångsrik coaching inom elitidrotten. är att fånga in vad som karakteriserar mästerskaps­ ocksåSyftet utelämnat tankepauser, hummanden ochframgångsrik upprepningar som coaching såväl långsiktigt – i utvecklingsarbetet mellan mästerskapen har kunnat inverka negativt på möjligheten att förstå utsagan. Det – som kortsiktigt – i prestationsfasen under mästerskapen. Författarna är själva sakinnehållet vi har varit intresserade av att tydliggöra, diskuterar även vilket kunnande de framgångsrika coacherna utvecklat och inte hur detta har framställts i samtalet. Därför kan citat ha genom sina erfarenheter. sammanförts som rör en specifik frågeställning som en enskild baseras samtal med 19 avav desamtalet. mest framgångsrika coacherna coachBoken har uttalat sigpåom i olika skeden Då anges detta inom svensk och norsk elitidrott. Coacherna representerar olika idrotter genom: … och tidsepoker, men har det gemensamt att de varit framgångsrika Vi har bland citaten även lagt in utsagor som hänför sig till över tid och bidragit till ett stort antal mästerskapsmedaljer vid de stora Calleinternationella Hageskogs karriär och som(OS, har VM, utgjort samtalen tävlingarna EM,inslag DavisiCup, etc.).med coacherna. Dessa utsagor är dock inte alltid ordagrant återgivna från Alla med ett intresse för idrott och ledarskap i mästarklass kan finna samtalen utan kan ha fått sin slutliga formulering i efterhand. glädje i denna bok, men den vänder sig särskilt till verksamma ledare, Vitränare har inteeller angett någrapåkvantitativa att redovisa hur coacher olika nivåer data inomför idrottsrörelsen samt till stor andel av coacherna som gett uttryck för det ena eller det andra. universitetsutbildningar inom sports management. Den kan även Vi haranvändas i stället använt ord somi idrottens ”flertalet”,ledarutbildningar ”några” eller ”enstaka” som litteratur och som diskussionsunderlag för studiecirklar, dylikt. för att i någon mån synliggöra huruvida ettworkshops uttalandeeller är gemensamt för gruppen eller ej. Vi har inte heller gjort några jämförelser mellan olika idrotter, bland annat av det skälet att likheterna mellan coachernas arbete inom olika idrotter har varit större än Art.nr 39768 skillnaderna.

När allt står på spel

88

studentlitteratur.se

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R