9789144122380 by Smakprov Media AB

EY ST N A N DY SHIRL ODIN L . CO RSHO G E R A T G U H S T H E SE IK . CO ART Y CL ALI M HIRLE HUR L M S T R R A O ITH TAY L GRIFF Y D X I N A R UL D E G E PA ERGE L ARK B B C O N A N DY Y E O E R R L E N R I E I H IE B GOD JAC K SETH ET T Y R P F F G EO BERT J. GA R E RO M Y ERG B H ALI R N N E M Y O F R R H U S O A R ER A L TAY L ON B A EY IKE G DIAN R M S T Från forskning tillMklassrumspraktik A E G SHIRL B . O J E T R BEER TA ROBE LA CKIE . CO S L A J IANA R D N U I H D T O G AR GO SETH Isabella Wallace SETH R E G R BE BE FRÅN FORSKNING TILL KLASSRUMSPRAKTIK RON Leah N RON L I Kirkman O A T S M R RM R DIX J. GA E TAY L O T(red.) M R E PA U L Y B E RRY L O A R D T A Y H A S B E O N B C . SHO PHIL IX T Y ARTHUR L E GER T K E I P M AU L D P F F R ER GEO KE M AY L O Översättning: Anna Holmqvist Y T H R A BEA EY CL ARRY B PHIL E N SHIRL L O D T BEA RMS ENB PHIL J. GA T L AU F R E A B N O A R DI LE C DIN BEAD UR L . H T R TH GO PHIL A BE IFFITH SHON R R E G RON G Y E K I Y R AND ERGE R M PE T T YLOR MA E F F O S TA ON B M C R O Y . L E TA R Y H RIFFITH G R IX RG R D E B L A N U B E PA FF PE E L AU F N DY G O B A E A O N G E DIA DLE KE BEER S TA CL AR L BEA CKIE I O Y H C E P . L UR L SHIR O ARTH ON ETH G RMST S A Y G T . I J L ET RT R MA IFF O F F PR O N B E R G E R L D I X R O B E TAY L O DY G R N A FE PA U A L AU ITH N F F A I I R D G IE A N DY JAC K X I D L N OBE R PA U MSTO E EERE M B F P . GAR Y E I H CK KE GEOF A Y A R J R A L A R OST IAN B A G SHIRLE Y C R L. C ALI D M R E R B FEN Y TAY L O DY G R I F F I T H T A L AU T N E A P I AN LI D FF JAC R MA BERG BE GEO N O E E F R U TAY L O E A E L B A IE A DIAN JAC K BE O R E E R Redaktörer BEE BERG CKIE RON A DIN P N J O O G H E S H R K R GE AIsabella SET Wallace Leah Kirkman EY CL MIKE J TA S O C SHIRL E L. DL E R A K U E R B H A ART PHIL EY CL ROBE SHIRL R N H IT TO ME GRIFF ARMS RY H Y OBE T J. G A N DY

CA U L L L BI

U B ILL L

M A I L I N W W AT E R S A L Y D ÅTERKOPPLING ICK M

ÅTERKOPPLING CA U L L L BI

R W AT E

ILIA W N D Y L AWAT E R S

MICK

B ILL L

YL AN

UCAS

WA K C I M

IAM ERS L I W N AT A W L K Y C I D M M WILIA

CA U L L BIL

IA L I W N DY L A

Originalets titel: Best of the Best: Feedback © Isabella Wallace, Leah Kirkman and Crown House Publishing Ltd 2017, Illustrations © David Bull 2017, pages 47–50 © Paul Dix 2017, pages 126–127 © Seth Godin, 2017. This translation of Best of the Best: Feedback is published by arrangement with Crown House Publishing Limited.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39776 ISBN 978-91-44-12238-0 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Anna Holmqvist Omslag: Helena Jansson Formgivning Printed by Interak, Poland 2018

INNEHÅLL

Förord till den svenska upplagan 5 Förord 9 Inledning 13 1 FORMATIV BEDÖMNING: BRYGGAN MELLAN UNDERVISNING OCH LÄRANDE 21

Dylan W iliam 2 ETT ÅTERKOPPLINGSP ERSPEKTIV 31

Arthur L. Costa & Robert J. Garmston 3 ÅTERKOPPLING ELLER FRAMÅTKOPPLING? 43

Bill Lucas 4 ATT HITTA TID FÖR ÅTERKOPPLING 53

Diana Laufenberg 5 K AMRATÅTERKOPPLING OCH ”ELEVARMBAND” 63

Paul Dix 6 T YSTA TÅRAR AV STOLTHET 71

Taylor Mali 7 KRITISK REFLEKTION OCH ÅTERKOPPLING 79

Ron Berger 8 ATT TA EMOT ÅTERKOPPLING 89

Andy Griffith

Inne håll

9 BERÖM OCH BELÖNINGAR – OBS! HANTERAS VARSAMT 99

Barry Hymer 10 HUR K AN DINA MISSLYCK ANDEN HJÄLPA DIG ATT VÄXA? 109

Jackie Beer e Obe 11 GÖR TID FÖR ATT TILLÄMPA ÅTERKOPPLINGEN 119

Mike Gershon 12 SÄTT POÄNG PÅ LÄRARNA 129

Mick Waters 13 DEN GODA LÄRANDECYKELN: ÅTERKOPPLING LEDER TILL FRAMSTEG 139

Geoff Petty 14 ATT TRÄNGA IN I ELEVERNAS FÖRSTÅELSE OCH ANPASSA UNDERVISNINGEN EFTER DEN 149

Shirley Clarke 15 FYRA REGLER FÖR K AMRATÅTERKOPPLING 159

Seth Godin 16 HÅLL MUN OCH HANDLED! 169

Phil Beadle Nästa steg … 181

KAPITEL 3

ÅTERKOPPLING ELLER FRAMÅTKOPPLING? Bill Lucas

BILL LUCAS är professor och rektor vid Centre for Real-World Learning vid University of Winchester och ett framstående namn på utbildningsområdet. Bill har arbetat som skolledare och grundat två välgörenhetsorganisationer med fokus på utbildning. Han har, tillsammans med Guy Claxton, skapat organisationen Expansive Education Network, vars utbildningsmål finns formulerade i deras gemensamma bok Educating Ruby (2015). Han är författare till ett fyrtiotal böcker (många skrivna tillsammans med Guy Claxton), varav flera översatts till andra språk och sålt i upplagor på över en halv miljon exemplar, däribland Help your child to succeed (tillsammans med Alistair Smith, 2002) och, för BBC:s räkning, Happy families: how to make one, how to keep one (tillsammans med Stephen Briers, 2006). I sin roll som forskare, föredragshållare och konsult har Bill uppdrag över hela världen.

Bi ll Lucas

kanske skulle ha uttryckt det: Det är en all mänt vedertagen sanning att en elev försedd med en hygglig lärare aldrig lider brist på återkoppling. För utan återkoppling blir lärandet bara en rad av slumpmässiga erfarenheter. Med återkopplingens hjälp kan vi bygga vidare på tidigare erfarenheter, lära oss av våra misstag, justera våra planer och helt enkelt skaffa oss en bättre uppfattning om hur våra ansträngningar påverkar våra prestationer. John Hattie och Helen Timperley har gjort mycket för att hjälpa lärare förstå vilket slags återkoppling som faktiskt fungerar. De menar att det finns tre nyckelfrågor som formar återkopplingen mellan lärare och elever: SOM JANE AUSTEN

1. Vart är jag på väg? 2. Hur går det för mig? 3. Vart ska jag härnäst?

Ron Berger diskuterar fördelarna med att redan vid tidig ålder lära eleverna att ge varandra återkoppling i grupp (se kapitel 7). På så sätt kan vi göra eleverna medvetna om fördelarna med att lära sig av sina misstag, med att planera sitt arbete och först skriva ett utkast, och med att ge vänskaplig kritik. Jag är särskilt förtjust i det av Bergers råd som handlar om att elever alltid bör sträva efter att vara vänliga, specifika och hjälpsamma i sin återkoppling. På ett personligt plan har den typen av råd alltid tjänat mig väl och jag tycker att det verkar som om principen är lika användbar i den återkoppling vi ger våra kollegor som i den vi ger våra elever. I de fall vår återkoppling riktar sig till kollegor är det dessutom viktigt att ge mottagaren möjlighet att både acceptera och förkasta våra förslag, eftersom återkopplingen i sådana fall ofta sker inför andra.

Åte rk o p p ling e lle r framå t koppl ing?

LÄSTIPS Claxton, Guy och Lucas, Bill (2015). Educating Ruby: what our children really need to learn. Carmarthen: Crown House Publishing. Hattie, John och Timperley, Helen (2007). The power of feedback. Review of Educational Research 77(1): 81–112. Lucas, Bill, Spencer, Ellen och Claxton, Guy (2013). Expansive education: teaching learners for the real world. Melbourne: Australian Council for Educational Research.

PRAKTISKA STRATEGIER Bill Lucas uppmärksammar oss på att återkoppling i alla dess former är det kitt som håller samman våra lärandeupplevelser. Han lyfter fram två viktiga poänger: dels att återkoppling alltid bör ha ett tydligt sammanhang och en tydlig riktning (och levereras på ett taktfullt sätt!), dels att valfrihet och handlingsutrymme förstärker återkopplingens effekter.

FRAMÅTKOPPLING – EN STRATEGI FÖR HUR MAN GÖR DET TILL EN RUTIN ATT BE OM ÅTERKOPPLING Använd följande enkla teknik för att göra återkoppling till en självklar del av hur du och dina kollegor hanterar olika frågor och problem: 1. Varje lärare ägnar ett ögonblick åt att fundera över ett problem som man för tillfället brottas med i arbetet.

Bi ll Lucas

2. I tur och ordning sammanfattar alla sedan sitt problem i en enda mening som börjar med orden: ”Mitt problem är att …” Därefter ber man övriga medlemmar i gruppen om råd. 3. Övriga medlemmar presenterar sina råd med hjälp av formuleringen: ”Du kanske kan prova att …” (Om möjligt bör man försöka hålla sig till just den formuleringen.) 4. Varje förslag mottas med ett ”Tack”. 5. När övriga medlemmar presenterat fyra eller fem råd, eller när gruppen får slut på idéer, går man vidare till nästa lärare.

Även om just det här exemplet är utformat för att passa i samman hang som syftar till professionell utveckling bland lärare, kan själva principen om framåtkoppling enkelt anpassas till klass rummet och användas när lärare handleder elever eller till och med i handledningen elever emellan.

JUSTERA PLANEN

■■ Fundera i två steg över den fas i återkopplingen som Lucas refererar till som ”Vart ska jag härnäst?”: 1. Vilka frågor kan jag ställa till mina elever för att hjälpa dem ta ytterligare ett steg framåt? Vilka ytterligare utmaningar kan jag ge dem? 2. Hur kan jag använda den återkoppling eleverna ger mig om hur deras lärande utvecklar sig för att skräddarsy min undervisning efter deras behov?

■■ Den tredje fasen i återkopplingscykeln är mer komplex. Här behöver vi ha i åtanke att återkoppling löper i flera olika riktningar. Återkoppling är inte bara det vi förmedlar

Åte rk o p p ling e lle r framå t koppl ing?

till eleverna, utan också den information vi samlar in om elevernas framsteg genom att iaktta hur de arbetar och deltar i olika aktiviteter i klassrummet. När vi planerar lektioner, lektionsföljd och undervisningstakt kan vi inte bara förlita oss på magkänsla och egna önskemål, utan planeringen måste utgå ifrån den återkoppling vi samlat in från eleverna om deras behov och önskemål.

■■ För anteckningar över den återkoppling du ger eleverna när du betygsätter en hel klassuppsättning med arbeten, så att du blir medveten om vilka misstag och framsteg klassen som helhet gör. För detta ändamål kan du använda dig av en enkel poängtabell som kopplats till de framgångskriterier eller bedömningsmål som arbetena betygsätts mot. Du kan också helt enkelt föra protokoll över de luckor i kunskaper, färdigheter och förståelse som du upptäcker när du rättar elevernas arbeten, genom att sätta en bock på en bit papper varje gång du får syn på samma misstag. Du kan sedan planera och anpassa kommande lektioner, uppgifter och läxor efter de luckor och framsteg du upptäckt, så att du ”kopplar framåt” med hjälp av den återkoppling du inhämtat. ACCEPTERA ELLER FÖRKASTA ÅTERKOPPLING

■■ Försök att få eleverna att möta återkoppling med inställningen ”skulle kanske vilja” snarare än ”måste”. För att eleverna ska känna att de har handlingsutrymme och kan åstadkomma något av egen kraft bör det i slutänden alltid vara upp till dem själva att avgöra om de ska ”acceptera” eller ”förkasta” ett ändringsförslag. Eleverna måste känna att de har makten att fatta beslut om sina egna arbeten. Om man tvingar fram förändringar, framför allt sådana som

Bi ll Lucas

eleverna inte själva anser kommer att förbättra deras arbete, kommer det bara att leda till att eleverna får en negativ syn på återkoppling (även i de fall återkopplingen framförs på ett vänligt, specifikt och hjälpsamt sätt). För att undvika att eleverna bara förkastar goda förslag utan att tänka efter kan man införa ett system som går ut på att eleverna måste kunna motivera varför de väljer bort förslag, antingen genom att förklara varför arbetet bör ha kvar sin ursprungliga form eller genom att föreslå en alternativ ändring.

■■ Bill Lucas tar upp den känsliga frågan om hur man ger återkoppling i situationer där det finns andra närvarande och betonar hur viktigt det är att den som tar emot återkopplingen känner sig fri att antingen acceptera eller förkasta återkopplingen. När man ska samla in och ge återkoppling i större grupper, till exempel i en klass, ska man vara noga med att samla in flera olika förslag. När man väl har fått in tillräckligt många och varierande förslag, kan man be den elev eller grupp som tagit emot återkopplingen att berätta vilket av förslagen de tyckte var bäst och varför. För att undvika att någon tar illa upp i samband med att återkopplingen accepteras eller förkastas kan detta steg i processen göras som en skriftlig i stället för muntlig övning.

Isabella Wallace och Leah Kirkman är bokens redaktörer.

ÅTERKOPPLING

FRÅN FORSKNING TILL KLASSRUMSPRAKTIK Läraryrket är känt för att vara ett yrke med ständig tidsbrist. Att hålla sig à jour med den pedagogiska forskningen kan därför kännas mer som en belastning än en hjälp. Återkoppling: från forskning till klassrumspraktik ingår i en serie om fyra böcker där forskningsrön översätts direkt till skolpraktik. Varje titel i serien behandlar ett eget tema och innehåller en samling korta och lättillgängliga texter från några av de mest inflytelserika rösterna på den internationella pedagogikscenen. I Återkoppling: från forskning till klassrumspraktik diskuterar några av världens mest uppmärksammade pedagoger hur återkoppling kan förstås och användas på en hel rad olika sätt. Även om varje författare i boken – Dylan Wiliam, Mick Waters, Geoff Petty, Taylor Mali med flera – har sitt eget unika perspektiv på återkopplingens betydelse för undervisning och lärande, är alla överens om vikten av att återkopplingen har formen av klar och tydlig kommunikation.

Varje kapitel avslutas med ett antal konkreta tips och råd. Bokens korta och konkreta kapitel ger en bra ram för en strukturerad diskussion kolleger emellan.

Art.nr 39776

studentlitteratur.se