9789144122014

SPRÅKPORTEN 1, 2, 3 Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

SPRÅKPORTEN 1, 2, 3 Elevpaket – Digitalt + Tryckt

Språkporten 1, 2, 3 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.­

ELEVBOK I Språkporten 1, 2, 3 får eleverna möjlighet att utveckla sin förmåga att använda svenska språket på en högre nivå. Enligt ett väl beprövat mönster varvas texter med övningar för textförståelse, ordbildning och grammatik.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov.

Interaktiv version av ­boken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på ­dator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

TREDJE UPPLAGAN!

SPRÅKPORTEN Svenska som andraspråk 1 2 3

Monika Åström

SPRÅKPORTEN Svenska som andraspråk 1 2 3 Monika Åström

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Henric Arfwidsson Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Omslag: Shutterstock Art.nr 32008 ISBN 978-91-44-12201-4 © Författaren och Studentlitteratur AB 2018 Upplaga 3:1 Printed by Interak, Poland 2018

Till eleven Välkommen till Språkporten! En lärobok i svenska som andra språk och svenska som främmande språk. Du har redan en bra nivå men vill uppnå C1 och C2 på europarådets språknivåskala, CEFR. Om du följer kurserna i svenska som andraspråk i gymnasieskolan ger Språkporten dig goda möjligheter att klara de nationella ämnesproven i kurs 1 och 3. Om du förbereder dig för att få behörighet i svenska genom att klara Tisus-testet har du samma goda möjligheter att klara provet genom att studera Språkporten.

Texterna Bokens texter består till stor del av tidningsartiklar hämtade från våra större dagstidningar eller tidskrifter. Autentiska tidningstexter innehåller ett abstrakt ordförråd, ofta med idiomatiska uttryck och metaforer. Just därför tar läsningen emot i början och kräver en hel del möda. Språkporten vill öppna upp för tidningsprosan genom rikligt med övningar som tränar det abstrakta ordförrådet. Förhoppningen är att du som arbetar med boken ska övervinna den första känslan av motstånd, få en bättre läsförståelse och sedan mer självständigt kunna ge dig i kast med dagstidningar och sakprosa; helt enkelt klara dig på djupare vatten.

Struktur Bokens innehåll är tematiskt uppdelat i åtta kapitel. Texterna är valda för att väcka intresse och leda till vidare diskussion och till jämförelse mellan kulturer. Varje kapitel följer samma

struktur och består av flera ”textblock” – en eller flera texter som ligger efter varandra. Efter varje sådant block följer ”Tillbaka till texten”, där du tränar på kapitelorden och fördjupar dig i uttryck, metaforer, etc. som förekommit i textblocken. Ofta kommer även ordbildnings-, skriv- och diskussionsuppgifter i anslutning till textblocken. Kapitlet avslutas med en hörövning och grammatikuppgifter.

Den digitala delen På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når det digitala materialet på webben.

Där hittar du hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen.

De små pilsymbolerna som du ibland ser på boksidorna är länkar till ordträning, hörövningar och extra grammatikträning. Klickar du på symbolen öppnas just den övning eller det avsnitt som pilen hänvisar till.

Tredje upplagan av Språkporten har tydligare anvisningar om hur du skriver ett PM och har också fler skrivuppgifter där du tränar utredande och argumenterande texter. De digitala övningarna har utökats.

Min önskan är att du ska ha glädje och nytta av boken, att den ska kännas som porten till något nytt och att den ska leda till att språket bär inom nya domäner.

Lycka till!

Monika Åström

Innehåll Texttyper/Genrer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Modell för att analysera skönlitterär text . . . . . . . . . . . 10 Ord för att beskriva språk och text . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Metaforer och liknelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Textbindning – Sambandsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Referera – skriva referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Ange källa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Citat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Vetenskapligt skrivande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 1. Mytomspunna platser och personer . . . . . . . . . . . . 35 Vad är en myt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Mytomspunna platser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Mona Lisa – gåtfull, omsvärmad. . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 ”Kung” Kristina – mystisk och modig . . . . . . . . . . . . . 47 Alfred Nobel – uppfinnare, idealist och vagabond . . . 59 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Skriv referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Hörövning: Här kommer Astrid och Pippi . . . . . . . . . 70 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 2. Språket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Att bli en annan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Tillfället gör syskonspråket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Skriv en utredande text. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Talande gester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Språk är också beteendemönster. . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Gullegull lär bebisen tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Ungdomsspråket, ”snacka orten”. . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Det levande ordförrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Skriv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Brukar du svära? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Svordomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Den perfekte vännen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Skriv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Hörövning: Fel gest för ”nej” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 3. Typiskt svenskt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Lagom i landet Jante . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Alldeles lagom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Nja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Dua eller nia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 En läsare har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Vi är så in i Norden typiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Kliché eller sanning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Skriv en argumenterande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 IKEA: Svenskhet på export . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 När vi ses långt hemifrån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Den svenska kvinnan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Strumpfota i finkläder! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Tvättstugan, en konflikthärd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Skriv en krönika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Hörövning: ur Sommar med Fredrik Lindström . . . 183 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 4. FAMILJEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Familjen i dag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Skriv ett reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Ensam mor på 1700- och 1800-talet . . . . . . . . . . . . . . 215 Giftermål ett större steg än barn . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Skriv en sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Varför kallas det för pappaledighet? . . . . . . . . . . . . . . 227 Flicka i separerad styvfamilj berättar . . . . . . . . . . . . . 229 Barn till varje pris? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Skriv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236

Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 Hörövning: Om styvfamiljen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 5. Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Ny syn på tid och rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Hej, var är du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Tillbaka till texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Sociala på nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Hur många vänner på Facebook är för många? . . . .260 Hjärnforskaren: Din mobil är som en godispåse . . . 263 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Skriv ett PM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272 När Sverige gick över till högertrafik . . . . . . . . . . . . . 274 Skriv en insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 Mobilen gör dig till en usel bilförare . . . . . . . . . . . . . 281 Hur kör du egentligen människa?. . . . . . . . . . . . . . . . 283 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Osäkrade vapen på våra vägar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291 Läsarna har ordet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Skriv en insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 Hörövning: Observationer på tunnelbanan. . . . . . . . 304 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 6. Tre familjer i svensk litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Rädd och hungrig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 Ur: Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult319 Ganska nära himlen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322 Skriv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 327 7. Språket 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 Släktskap och påverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Om svenska efternamn. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333 Världens språk tynar bort. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 346 Svenska språket i dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 Minoritetsspråken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 Teckenspråk som förstaspråk för döva . . . . . . . . . . . . 349 Glädjen med andra språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350 Skriv en krönika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359 Engelskan har rymt hemifrån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 360 Chatten fick mig att bli en gubbe . . . . . . . . . . . . . . . . 363

Region, klass, ålder – märks det i språket? . . . . . . . . 364 Höra till. Språket – identitetsskapare och maktmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 371 Mitt språk och jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 378 Skriv: sammanfatta text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 384 Skriv: argumenterande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 385 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 385 Straat uppfinner ett språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 386 Skriv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 396 Hörövning: Gester hjälper barnen lära språk . . . . . . 397 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 398 8. Resor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .403 Sensationssugen eller stugsittare? . . . . . . . . . . . . . . . .404 Resegenen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .406 Resenärernas förvandling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 407 Skriv utredande text/PM . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 414 Vem betalar din semester? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 415 Konsten att resa utan fördomar. . . . . . . . . . . . . . . . . . 417 Flyg till solen med oss på NotJet . . . . . . . . . . . . . . . . . 421 Några röster om resor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 423 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 433 Skriv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 437 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 437 Resornas resa – och målet: Ithaka. . . . . . . . . . . . . . . . 438 Ithaka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 439 Odysseus till Thelemakos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .440 I rörelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 441 ”Bröllopsresan” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 442 Skriv om en dikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .444 Hörövning: Vandra – en livsstil för siste luffaren . . . 445 Grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .446 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .449 Textkällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 472 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 474

Inledande resurssidor Texttyper/Genrer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Genrer inom facklitteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Genrer inom skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Modell för att analysera skönlitterär text. . . . . . . . . . . . . . . . 10 Ord för att beskriva språk och text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Metaforer och liknelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Ordbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13 Textbindning – Sambandsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14 Exempel på texter med samband . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Referera – skriva referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Ange källa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Två system för källhänvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Citat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Debattartikel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Ord för att signalera attityd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Insändare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Argumenterande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Exempel på en argumenterande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Vetenskapligt skrivande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Olika typer av utredande och vetenskapliga texter . . . . . . . . . 23 Arbeta så här med ett PM/en kortare utredande text . . . . . . . 25 Exempel på utredande text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32

6

Inledande resurssidor

KAPITEL 2

SPRÃ…KET

Att bli en annan dölja (döljer, dolde, dolt) gömma anklagelse, -n; -er beskyllning, förebråelse säga rent ut (säger, sa, sagt) säga vad man menar beröva, berövar ta ifrån därigenom på det sättet, på så sätt inställning, -en; -ar åsikt, attityd, uppfattning faktisk verklig omständighet, -en; -er förhållande, situation

”Talar dina barn grekiska?” är en av de vanligaste frågor jag ställs inför.

Ofta döljer frågan en viss aggressivitet, en sorts anklagelse mot mig som ibland sägs rent ut. Att jag har berövat mina barn möjligheten att utan problem lära sig ett språk till, att jag därigenom har berövat dem möjligheten att känna sig som greker, att kunna kommunicera med farfar och farmor och andra släktingar.

Denna inställning har jag mött hos såväl andra invandrare som hos äkta eller mindre äkta svenskar. Länge har jag försökt förklara mitt beslut som ett resultat av mina faktiska omständigheter, nämligen att jag är gift med en svensk kvinna och att jag är författare. I stället för att lära mina barn grekiska har jag snarare utnyttjat dem för att lära mig svenska.

5

10

snarare mer, egentligen, bättre sagt utnyttja, utnyttjar använda, dra nytta av sorgset ledset, med sorg rot, -en; rötter här: ursprung, familj, tillhörighet förräderi, -et; -er svek bruten/t knäckt, förstörd bitter/t besviken, desillusionerad utveckla, utvecklar förbättra, öka gåva, -n; -or här: begåvning, talang bry sig om, bryr intressera sig för, tycka om i längden under en längre tid sätta sig på skolbänken studera hjälpligt så där, någorlunda bra bejaka, bejakar vara positiv till

80

Men svenskarna ser sorgset på mig och säger att jag har berövat mina barn deras rötter. Mina invandrarvänner går ett steg längre. De betraktar mitt beslut som ett förräderi.

Själv frågar jag mig vad det hade blivit av mig om jag inte hade använt hela min energi åt att lära mig svenska. Jag ser framför mig en bruten man, besviken på sitt liv och bitter över att inte ha utvecklat sin gåva. En man som skriver på ett språk som han glömmer för var dag som går, en man som ingen skulle bry sig om att publicera och ingen skulle bry sig om att läsa, om han någonsin blev publicerad.

Nog har jag träffat sådana exilförfattare. En del lyckas hålla elden vid liv. De flesta tystnar så småningom. Det går inte i längden att leva i ett språk och skriva på ett annat. För mig hade det inte gått. Så jag utnyttjade mina barn för att lära mig svenska, i stället för att lära dem grekiska.

Jag trodde att Grekland för dem inte var annat än några sommarveckor då och då. Så fel jag hade! När min son tog studenten bestämde han sig för att lära sig grekiska. Han åkte ner till mitt hemland och satte sig på skolbänken. När han kom tillbaka kunde han tala hjälpligt, men framför allt kunde han skriva och läsa. Han hade skaffat sig möjligheten att fortsätta lära sig.

Min dotter hade inte visat något som helst intresse. Men plötsligt började hon tala om att också hon ville lära sig grekiska. Det har fått mig att tänka på den gamla sanningen att det inte spelar någon roll vad en förälder säger, utan vem han är. Jag är grek och mina barn kom till en punkt i livet då de av egen vilja kunde erkänna och bejaka det.

2 Språket

15

20

25

30

35

Theodor Kallifatides föddes 1938 i Grekland och kom till Sverige 1964.

Han har gett ut ett tjugotal litterära verk på svenska.

5

Jag talade med en kollega som befinner sig i samma situation som jag, fast han är bosatt i Frankrike. Han sade till mig något som slog mig som en otvivelaktig sanning, och som jag aldrig hade tänkt på. ”Det är jag som är invandrare” sade han. ”Inte mina barn!”

Hur ofta glömmer vi inte detta? Vi behandlar våra barn och deras liv som om de vore lika provisoriska som våra. Det är djupt sårande för barnen. De vill känna trygghet, de vill känna sig rotade, de avskyr att flytta på sig. Bara det att byta skola kan för ett känsligt barn vara en katastrof.

”det slog mig” (slår, slog, slagit) jag förstod plötsligt otvivelaktig/t tydlig, klar provisorisk/t tillfällig, som inte gäller länge sårande som skadar rotad/t känna sig som hemma, acklimatiserad avsky, avskyr hata

Theodor Kallifatides

© Författaren och Studentlitteratur

81

Förstod du?

1. Frågan ”Talar dina barn grekiska?” döljer en anklagelse mot Kallifatides.

Varför?

2. Om hans barn hade lärt sig grekiska hade de haft andra möjligheter.

Vilka?

3. Kallifatides utnyttjade sina barn för att lära sig svenska.

Hur förklarar han det?

4. Vad säger svenskarna om hans beslut?

5. Och vad säger hans invandrarvänner?

6. Kallifatides föreställer sig hur hans liv skulle ha blivit om han inte hade lärt sig så bra svenska. Hur ser han den mannen framför sig?

7. Sonen och dottern börjar intressera sig för grekiska. Vad gör de då?

8. ”Det är djupt sårande för barnen” säger Kallifatides. Vad syftar han på då?

Tillfället gör syskonspråket tillfälle, -t; -n situation, tillfällighet flytande lätt, utan störningar, sammanhängande osynlig/t som man inte kan se ladda upp, laddar samla energi, t.ex. ladda batterier seg/t här: trög, som inte fungerar så bra huvudsakligen till största delen sinsemellan med varandra, mellan sig fnittra, fnittrar småskratta

82

Victoria, Julia och Filip Zahmatkesh talar tre språk flytande: persiska med sin iranske pappa Yahya, polska med mamma Katarina och svenska med kompisarna – och med varandra.

Svenskan är som en osynlig tråd mellan oss. Den skapar connection!

Att inte prata svenska med syskonen skulle kännas konstigt, som om det gällde någon annan, säger Victoria.

Dessutom går det lättare och snabbare att säga något på svenska, fyller Julia i: – Vi kan svenska bäst, för vi använder ju det språket i fler sammanhang. Polska och persiska tar för lång tid att ladda upp i huvudet. Det blir som ett segt dataspel – man orkar inte vänta!

Deras föräldrar använder huvudsakligen persiska sinsemellan. Även Victoria, Julia och Filip talar ibland persiska och polska med varandra, till exempel när de är på besök i Polen eller Iran eller när släktingar kommer på besök.

– Det är för att de ska förstå, förklarar Filip. Men om ingen lyssnar pratar vi svenska!

Han, Victoria och Julia är stolta över sina tre språk. De har ingen släkt i Sverige, och utan polska och persiska skulle de inte kunna hålla kontakt med familjen. Ibland är det dessutom praktiskt att ha ett ”hemligt” språk att ta till, fnittrar de:

2 Språket

5

10

15

20

5

10

15

20

25

30

35

– Som när vi ska lura våra kusiner i Polen till exempel. De kan lite svenska, så därför planerar vi vad vi ska göra på persiska. Då förstår de inte vad vi säger.

Det händer att mamma Katarina säger åt sina barn att tala polska när hon själv är i närheten. Det brukar hålla i max fem minuter, erkänner Julia.

De flesta flerspråkiga syskon talar bara ett språk sinsemellan. Men de kan också växla språk efter humör, lek – och ibland för att berätta en hemlis.

Mamusiu, idziesz teraz do pracy? Baba, Juliaru didi? Filip, sluta kasta snö!* Victoria, Julia och Filip Zahmatkeshs tre modersmål – polska, persiska och svenska – fladdrar över skolgården vid Norrvikens skola i Sollentuna, lika lätt som snöflingorna som dalar ner på dem från den bleka skyn. De växlar så snabbt mellan sina språk att jag inte kan låta bli att fascineras, trots att jag själv är mamma till tvåspråkiga barn.

Men även om de talar polska och persiska med sina föräldrar, så föredrar Victoria, Julia och Filip svenska när de talar med varandra.

Detta val är de inte ensamma om. För flerspråkiga syskon tenderar språket som talas i landet där de bor att bli syskonspråket nummer ett – hur mycket föräldrarna än stöttar barnens flerspråkighet.

– De allra flesta flerspråkiga syskon vars föräldrar har olika modersmål använder landets språk, majoritetsspråket, när de talar med varandra, säger Ana Martinez-Lage.

Hon är lektor i spanska vid Middlebury college i Vermont, USA, och en av de få som forskar om samspelet mellan flerspråkiga syskon.

– Barn tillbringar en stor del av sin dag i skolan eller förskolan där allt sker på landets språk. Timmarna i hemmet, som oftast är den plats där deras andra språk, minoritetsspråket, talas, är betydligt färre. Det gäller i synnerhet om bara en av föräldrarna använder språket i fråga.

Därför är det inte så konstigt att majoritetsspråket blir syskonspråk i de flesta fall.

lura, lurar skoja, narra, föra bakom ljuset i närheten nära växla, växlar byta, variera hemlis, -en; ar hemlighet fladdra, fladdrar blåsa hit och dit dala ner, dalar sakta falla ned blek/t utan färg sky, -n; -ar himmel fascinera, fascinerar fängsla, förtrolla föredra, föredrar tycka mer om, gilla bättre val, et; pl. ~ alternativ (verb: välja) tendera, tenderar utvecklas mot, vara på väg mot stötta, stöttar stödja, ge stöd samspel, -et; pl. ~ samverkan färre (få, färre) mindre antal, inte lika många i synnerhet särskilt, speciellt än det ena än det andra ibland det ena, ibland det andra enstaka något enda, något här och där

Men många flerspråkiga syskon håller sig inte till ett av sina språk, utan använder än det ena än det andra när de pratar med varandra – de ägnar sig, som det heter i flerspråkighetssammanhang, åt kodväxling.

Det kan handla om allt från enstaka ord som passar eller känns bättre på det andra språket, till att barnen helt växlar språk i vissa situationer.

© Författaren och Studentlitteratur

83

förknippa, förknippar koppla ihop, associera anpassa, anpassar rätta efter torde bör, lär avsiktlig/t med vilja, på flit utnyttja, utnyttjar använda, dra nytta av tillgång, -en; -ar möjlighet att använda avskärma sig, avskärmar skärma av, isolera omgivning, -en; -ar här: människor i närheten känslomässig/t med starka känslor, emotionell framkalla, framkallar orsaka laddat/d spänd, intensiv, dramatisk

I arbetet med den här artikeln har jag mött familjer där barnen växlar till sitt andra språk när de spelar dataspel eller ser på vissa tvprogram. Andra gör det när de talar om resor till föräldrarnas hemländer eller om traditioner som förknippas med det land där språket talas.

Det händer också att barn anpassar sitt syskonspråk efter dem som är närvarande: på bussen eller skolgården väljer de landets språk, vid middagsbordet blir det minoritetsspråket.

Det torde inte heller vara ovanligt att barn, precis som Victoria, Filip och Julia Zahmatkesh, avsiktligt utnyttjar sin flerspråkighet för att få tillgång till ett ”hemligt” språk, en möjlighet att för en stund avskärma sig från omgivningens öron.

Ibland kan ett av språken vara det känslomässigt starkare och framkalla kodväxling i laddade situationer. Ana Martinez-Lage berättar om en engelsk-fransk familj där barnen i vanliga fall talade engelska med varandra.

– Men de bråkade alltid på franska. När de var arga kändes franskan mer kraftfull! * Mamusiu, idziesz teraz do pracy? (polska) Mamma ska du gå och jobba nu?

Baba, Juliaru didi? (persiska) Pappa, har du sett Julia?

10

15

20

Eliza Kajanus

84

5

2 Språket

Förstod du?

1. Varför använder syskonen Victoria, Julia och Filip helst svenska?

simultanförmåga, -förmågan; -or för­ måga att göra flera saker samtidigt kvick/t snabb

2. I vilka sammanhang talar de polska och persiska?

3. Forskarna ser tydligt att flerspråkiga syskon väljer ett av språken när de talar sinsemellan. Vilket språk?

4. Hur förklarar Ana Martinez­Lage detta?

5. Ibland passar än det ena och än det andra språket beroende på situa­ tionen. Vilket ord kan man använda för att beskriva snabba växlingar av olika språk?

6. Varför bråkade barnen i den engelsk­franska familjen alltid på franska?

Fundera och diskutera 1. Halva världens befolkning är flerspråkig. Följande påståenden hör man ofta då det talas om flerspråkighet. Vad tycker ni om nedanstående påståenden? Stämmer det?

Flerspråkighet fungerar som gymnastik för hjärnan. Hjärnan lär sig att vara mer aktiv. Det gör att det blir lättare att fatta beslut.

Flerspråkiga är bättre på att hålla fler bollar i luften. De kan lättare göra två saker samtidigt. Deras simultanförmåga är alltså bättre.

Flerspråkiga som är vana att växla mellan två eller flera språk blir mer kvicktänkta. De är bättre på matematik och löser problem snabbare.

Flerspråkiga har bättre minne och som äldre har de minskad risk att råka ut för demenssjukdomar.

© Författaren och Studentlitteratur

85

Tillbaka till texten A Ordövning anpassa förräderi laddad

avsiktligt i längden omständighet

avsky i närheten tillgång

1. Många har

föredra i synnerhet utnyttja

förknippa inställning

att Kallifatides har berövat sina barn möjligheten att lära sig

grekiska. Ja, en del kallar det faktiskt för 2. Hans beslut berodde på vissa

. . Han själv behövde nämligen lära sig

svenska av sina barn.

3. Han

sina barn för att lära sig svenska.

4. Författaren säger att

blir det svårt att leva i ett språk och skriva på ett

annat.

5. Syskonen

sitt språk efter dem som är närvarande.

Men de

att tala svenska då de leker med varandra.

6. Mamma Katarina ber sina barn att tala polska när hon själv är

.

7. Det händer att barn växlar språk då de talar om resor eller traditioner som de med det land där språket talas.

8. Tiden som barnen talar sina andra språk kan bli ganska kort.

om bara en

av föräldrarna använder språket i fråga.

9. Eftersom barnen är flerspråkiga har de barnen att 10. Barn vill känna sig rotade. De har alltid 11. Du kanske kan tala flera språk men i en

till ett hemligt språk. Ibland väljer detta hemliga språk för att prata om hemlisar. att flytta på sig. situation är oftast ett av språken

det mest kraftfulla.

86

2 Språket

B Lucktext Försök först lista ut vilket ord som saknas i luckan och skriv in det. Om det är för svårt, får du hjälp med tre alternativ i rutan efter texten.

Att Kallifatides berövade sina barn möjligheten att lära sig grekiska har vänts mot honom som (1)

. Ja, några av hans landsmän har t.o.m. kallat det (2)

Han har försökt förklara sitt beslut som ett resultat av vissa (3)

. .

Han var nämligen gift med en svensk kvinna och han skrev böcker på svenska språket. Han erkänner att han (4)

sina barn för att snabbt lära sig svenska. Syskonen Victoria, Julia och Filip

talar tre språk (5)

. Ibland använder de (6)

ett av

språken för att lura andra och för att prata om hemlisar. När deras föräldrar talar med varandra är det (7)

på persiska. Flerspråkiga barn (8)

lätt sitt

syskonspråk efter dem som är närvarande. De växlar ofta språk när de talar om resor till föräldrarnas hemländer eller om traditioner som (9)

med det land där språket talas.

1 ett tillfälle en anklagelse en omständighet

2 samspel omständighet förräderi

3 anklagelser inställningar omständigheter

4 utnyttjade avskydde utvecklade

5 snarare flytande bittert

6 otvivelaktigt enstaka avsiktligt

7 huvudsakligen otvivelaktigt varaktigt

8 utnyttjar anpassar framkallar

9 förknippas utvecklas fascineras

Kap 2.1 Vilket ord passar bäst?

Vad betyder orden?

Skriv orden

© Författaren och Studentlitteratur

87

C Uttryck Vilka förklaringar passar till de olika uttrycken?

1 säga något rent ut

A bakgrunden är välbekant

2 vad hade det blivit av mig

B ha god simultanförmåga

3 sätta sig på skolbänken

C vilken framtid skulle jag ha fått

4 bry sig om

D berätta vad man egentligen tycker

5 det slog mig

E engagera sig i

6 känna till sina rötter

F bara några, inte många

7 Jag kan enstaka ord på finska

G börja studera

8 hålla många bollar i luften

H plötsligt kom jag att tänka på

D Metaforer och liknelser (se s. 10) 1. ”Nog har jag träffat sådana exilförfattare. En del lyckas hålla elden vid liv.

De flesta tystnar så småningom.”

Vad betyder metaforen hålla elden vid liv?

Vad har den för bokstavlig betydelse?

2. ”Något som en gång kändes viktigt och angeläget bleknar i betydelse.”

Vad betyder bleknar här?

Vad betyder blekna bokstavligt?

3. ”Vi kan svenska bäst. Polska och persiska tar för lång tid att ladda upp i huvudet.

Det blir som ett segt dataspel – man orkar inte vänta!”

Vad betyder metaforerna ladda upp/ladda och att vara laddad?

Och i vilka sammanhang använder du ladda, laddad bokstavligen?

Förklara liknelsen: Victoria, Julia och Filip Zahmatkeshs tre modersmål – polska, persiska och svenska – fladdrar över skolgården, lika lätt som snöflingorna som dalar ner på dem från den bleka skyn.

88

2 Språket

E Nämligen/Ju Nämligen och ju används båda för att uttrycka en förklaring men det finns en skillnad: Nämligen används då endast den som berättar vet något och vill förklara för den som läser eller lyssnar. Det finns ny information.

Ju används då den som lyssnar eller läser också känner till saken. Berättaren kanske bara vill påminna. Ju är vanligare i talspråk än i skriftspråk.

Exempel: ”Länge har jag försökt förklara mitt beslut som ett resultat av mina faktiska omständig­ heter, nämligen att jag är gift med en svensk kvinna och att jag är författare.” (Kallifatides) Som ung lovade jag mig själv en sak som jag inte kunde hålla, nämligen att hålla mig borta från alkohol och cigaretter.

Spöket Laban är inte riktigt som andra spöken. Han är nämligen rädd för mörker.

Jag ser på fotot att du håller en cigarett. Du har ju lovat att aldrig börja röka!

Hur ska jag kunna veta att du vantrivs på jobbet? Du har ju aldrig pratat om det.

Jag tycker att det är svårt att veta om man ska skriva de eller dem. Båda uttalas ju dom.

Obs! Ju kan bara stå på satsadverbialets plats.

© Författaren och Studentlitteratur

89

Ordbildning A Suffixet -is ”hemlis” = hemlighet Ibland växlar syskonen språk för att berätta en hemlis.

Förkortning av ord med suffixet ­is uppstår ofta i talspråket.

Fler exempel hittar du på s. 160.

B Suffixet -mässig/t Ibland kan ett av språken vara det känslomässigt starkare.

Om suffixet ­mässig se s. 171.

C Suffixet -na ”De flesta exilförfattare tystnar så småningom.” ”Något som en gång kändes viktigt bleknar i betydelse.”

Adjektiv + verbsuffixet -na anger en övergång från ett stadium till ett annat.

Exempel: tystna: från tal till tystnad, bli tyst blekna: från stark till blekare färg

Vilket verb ska du använda för att uttrycka: övergång från ljus till mörker övergång från mörker till ljus

90

Vad betyder följande ord (vilken övergång beskriver ordet): 1. surna 2. rodna 3. svartna 4. gråna 5. ruttna 6. fastna 7. glesna 8. tätna 9. klarna 10. piggna till 11. ilskna till 12. krokna 13. häpna 14. vissna 15. mogna 16. gulna Öva mer på suffix

91

Fundera och diskutera 1. Vad betyder följande begrepp?

Hon talar språket flytande.

Hon talar språket med brytning./Hon bryter.

2. Du flyttar till ett nytt land och lär dig ett nytt språk. Vid vilken ålder bör man börja lära sig det nya språket för att inte bryta som vuxen?

3. Flerspråkiga familjer är olika då det gäller att ge barnen möjlighet att växa upp med flera språk. Vilken skillnad finns mellan Kallifatides barn och de tre syskonen i texten Tillfället gör syskonspråket?

4. Vilken erfarenhet har du själv av detta? Har du vuxit upp med två eller flera språk? Växer dina barn upp med två eller flera språk?

5. Vad innebär kodväxling? (Se Tillfället gör syskonspråket) Vad har du själv för erfarenhet av detta?

6. Diskutera följande utdrag ur texten Att bli en annan: ”Det är jag som är invandrare” sade han. ”Inte mina barn!” Hur ofta glömmer vi inte detta? Vi behandlar våra barn och deras liv som om de vore lika provisoriska som våra. Det är djupt sårande för barnen.

De vill känna trygghet, de vill känna sig rotade, de avskyr att flytta på sig.

Bara det att byta skola kan för ett känsligt barn vara en katastrof.

Reportage Texten Tillfället gör syskonspråket av Eliza Kajanus är ett reportage. Gå tillbaka till texten och sök de typiska dragen för ett reportage. Till hjälp har du Reportage (Texttyper) s. 8.

Skriv en utredande text Beskrivning av uppgiften: Du har läst om två familjers olika syn på att lära sig föräldrarnas modersmål, s. 80–84. Du ska nu beskriva de två familjernas olika synsätt. Redogör för skill­ naden i synsätten. Du kan också, mot slutet, tala om hur du själv ser på saken.

Du ska göra vad man brukar kalla en ”utredande” text. Två exempel på utre­ dande texter finns på s. 26–30.

92

2 Språket

En enkel modell för en utredande text kan se ut så här: 1 Inledning Beskriv bakgrunden: I många familjer talas två eller flera språk. Vissa föräldrar går hårt in för att lära barnen sitt/sina modersmål redan från början. Samtidigt finns andra föräldrar som väljer bort att lära ut sitt modersmål av olika anled­ ningar.

Frågeställning: Bör föräldrar lära sina barn sitt modersmål redan då de är små?

Vad är bäst för barnet?

2 Huvuddel Presentera de två familjerna. Beskriv hur de ser på att göra sina barn två­ eller flerspråkiga. Beskriv skillnaden mellan de två familjernas synsätt och vilka följder de olika synsätten har fått. Var neutral i din beskrivning. Din egen åsikt får vänta till slutet.

3 Avslutning Sammanfatta vad du har kommit fram till. Dra en slutsats om betydelsen av att lära sina barn sitt modersmål. Här kan din egen syn på problemet få plats.

Begränsa din åsikt till vad som har framkommit om de två familjerna. Det får inte bli för ”allmänt”.

Källa Du behöver bara ange källa en gång och det är första gången du använder källan. T.ex: Jag har tagit del av två familjers syn på hur och när barnen ska lära sig tala föräldrarnas modersmål. Stor skillnad finns mellan Theodor Kallifatides familj (Den dubbla längtan, 1995) och familjen Zahmatkesh (Språktidningen, december 2010).

I fortsättningen kan du referera till ”familjen Kallifatides”, ”familjen Zahmatkesh”, ”den grekiska familjen”, ”den iransk­polska familjen” e.d.

Citat Du kan naturligtvis citera direkt ur texten om du tycker att något är väldigt bra uttryckt och att det tillför din text något extra om du citerar ordagrant. Glöm inte att sätta citattecken runt ett citat. Citatet får inte bli för långt.

Källa och citat: se s. 17–18 Sambandsord, se s. 14, gör att texten binds ihop och blir lättare att läsa. Efter­ som den här uppgiften innehåller en jämförelse mellan två synsätt kan orden under Jämförelse vara till hjälp.

Rubrik: Fler än ett språk i familjen

© Författaren och Studentlitteratur

93

Talande gester gest, -en; -er rörelse ( med hand, arm eller huvud) kelejdoskop, -et; en här: en mängd olika, mångskiftande överdådig/t överdriven/t omfamning, -en; -ar kram näve, -n; -ar hand statisk/t stilla, orörlig, stagnerad hävda, hävdar påstå starkt

94

Allt fler människor världen runt upptäcker vilken makt – och vilka överraskningar – som kan ligga i gester och kroppsspråk.

Se dig omkring.

Omvärlden är ett kalejdoskop av livliga gester – trafikpoliser, gatuförsäljare, bilförare, lärare, barn på lekplatser, idrottsmän med sina överdådiga omfamningar och höjda nävar. Över hela världen använder människor händerna, huvudet och kroppen för att uttrycka sig.

Utan gester skulle världen vara färglös och statisk. Socialantropologen Edward T Hall hävdar att så mycket som 60 procent av all vår

2 Språket

5

5

10

15

20

25

kommunikation är ordlös, icke-verbal. Om så är fallet, hur skulle vi rimligen kunna meddela oss med varandra utan gester?

Vi använder gester varenda dag, nästan instinktivt. Någon vinkar till sig kyparen, någon lättar upp ett affärsmöte med visuella signaler, en flygplatsarbetare dirigerar ut ett flygplan på startbanan, en förälder använder ett helt lexikon av gester för att lära (eller läxa upp) ett barn.

Gester kan vara hotfulla (två bilförare i tät trafik), hjärtevärmande (en öppen, välkomnande famn), instruktiva (en polis som ger anvisningar om riktningen) eller sensuella (en hula-huladansös på Hawaii).

Exempel på att gester vi är vana vid kan vara riskabla i ett annat land: En amerikansk tonåring liftade på en väg i Nigeria. En bil från trakten passerade – och tvärbromsade. Föraren och passageraren hoppade ut och slog liftaren gul och blå. Varför? Jo, den gest som i USA och många andra länder betyder att man vill ha lift (en tumme uppsträckt i vädret) anses som en grov förolämpning i bland annat Nigeria.

Ett amerikanskt par som bilade i Australien hejdades av en polis i Sydney för att de inte gett signal före en sväng. När polismannen såg att de var turister gav han dem bara en vänlig varning. Den lättade amerikanen log och gjorde tummen upp. Polismannen blev rasande, befallde paret att stiga ur bilen, kallade på förstärkning, sökte igenom bilen och gav slutligen föraren dryga böter. Senare på hotellet, när turisterna berättade om upplevelsen, fick de veta att tummen upp i Australien betyder ”Dra åt helvete!”

Så vi ser att samma gest som i Amerika betyder ”Toppen!” kan få allvarliga konsekvenser i Australien liksom i Nigeria på andra sidan jordklotet.

icke-verbal utan ord, ordlös rimligen tänkbart, sannolikt instinktiv/t utan att tänka efter, spontan kypare, -n; pl. ~ servitör visuell/t det man ser läxa upp, läxar tillrättavisa, skälla på sensuell/t sinnlig, erotisk, sexig riskabel/t farlig, riskfylld trakt, -en; -er området i närheten tvärbromsa, bromsar stanna bilen mycket snabbt grov/t stor förolämpning, -en; -ar skymf, oförskämdhet hejda, hejdar stoppa sväng, -en; -ar kurva, vridning rasande mycket arg förstärkning, -en; -ar hjälp, tillskott dryg/t här: stor böter straff i form av pengar upplevelse, -n; -r händelse, erfarenhet konsekvens, -en; -er följd

Roger E., Axtell

Förstod du?

1. Varför använder vi människor egentligen gester?

2. Hur stor del av vår kommunikation är verbal enligt Edward T Hall?

3. Ge några exempel på hur gester används i vardagen.

4. Och hur kan gester vara riskabla?

© Författaren och Studentlitteratur

95

Språkporten Svenska som andraspråk 1 2 3 Språkporten 1 2 3 vänder sig framförallt till elever som läser Svenska som andraspråk på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen och till studenter vid svenska och utländska universitet. Den kan även användas vid självstudier.

Språkporten 1 2 3 motsvarar nivå C1 och C2 på den europeiska språkskalan, CEFR. I denna tredje upplaga har innehållet uppdaterats och ett nytt avsnitt om vetenskapligt skrivande har tillkommit.

Bokens texter består till stor del av tidningsartiklar hämtade från våra större dagstidningar. Tanken är att eleven genom arbetet med boken ska uppnå en bättre läsförståelse och sedan mer självständigt kunna ge sig i kast med dagstidningar och sakprosa. Texterna är tematiskt ordnade i åtta kapitel och valda för att väcka intresse och leda till vidare diskussion och till jämförelser mellan kulturer.

Varje kapitel har samma tydliga struktur och innehåller rikligt med övningar där eleven tränar på kapitelorden och fördjupar sig i uttryck, metaforer och annat som förekommit i kapitlet. Även ordbildnings-, skriv- och diskussionsuppgifter finns i anslutning till texterna. Kapitlen avslutas med en hörövning och grammatikuppgifter.

I boken ingår en digital del som innehåller en mängd material för eleven att arbeta med på egen hand, i skolan eller i hemmet. I den digitala delen finns bl.a.: • hela boken som inläst digital bok, så att man kan läsa och lyssna samtidigt.

• möjlighet at träna på bokens kapitelord.

• en mängd extra övningar på ordbildning, grammatik, fraser, ordfamiljer mm.

• bokens hörövningar.

Till materialet hör även lärarpärm.

Art.nr 32008

studentlitteratur.se