9789144121994 by Smakprov Media AB

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning

Lars Svedberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39180 ISBN 978-91-44-12199-4 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2016, 2019 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Skolan i Aten, Rafael 1512 Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

Förord 7

Del I 1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning? 13

I demokratins namn – folkhemmets skola 15 Pedagogiskt ledarskap – ett ledarskap med förbehåll 19 Vem ska styra – stat eller kommun? 21 Beslutet om en grundskola – en spjutspets mot framtiden 22 Ropen de skalla – daghem åt alla! 25 Skolan i skrattspegeln 26 En papperskvarn som mal och mal 28 Utbildning av rektorer före 1992 – första och andra versionen 30 Folkhemmets flaggskepp blir svårt att styra 31 Sammanfattning av åren 1946–1991 – en regelstyrd skola före kommunaliseringen 33 2 En kommunaliserad och målstyrd skola 35

Old Public Administration blir New Public Management 37 Utbildning av rektorer efter 1992 – tredje, fjärde och femte versionen 40 Sammanfattning från år 1992 – mot en mål- och resultatstyrd skola 44 © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

3 Att definiera pedagogiskt ledarskap 47

Rektor i skolförordningen 47 Statens vilja 48 2010 års skollag 50 Skolinspektionen 51 Sveriges Skolledarförbund 52 Pedagogiskt ledarskap i USA 53 Pedagogiskt ledarskap – också utanför skolan? 54 Pedagogiskt ledarskap i denna bok 55 Det pedagogiska ledarskapets resa genom sju decennier 56

Del II 4 Skolans spelplan – att leda och organisera för lärande 63

Strukturella och kulturella (a)symmetrier 65 Pedagogisk ledning – det är viktigt för mig att det går bra för dig! 69 En ledningsprocess – två ledningsgrupper 74 Vad är viktigt för det som är viktigt – om utbildningskvalitet och ledningsorganisation 75 Vägval och prioriteringar vid design av en ledningsorganisation 80

Del III 5 Rollen som verktyg – abstrakt men kraftfull 87

Rektor vet bäst? 90

Innehåll

6 Lektions- och verksamhetsbesök 93

Varför – i vilket syfte? 95 Vad – vilket fokus? 96 Teaching and Learning Standards – ett exempel från Washington DC 97 När ska det ske? 98 Hur ska det ske? 98 Samtalet efteråt? 101 En klok rektor i Borgå 105 Språkbruk blir tankebruk – om betydelsen av ett gemensamt professionellt språk 106 7 Att leda ledare och vårda ledningsorganisationen 113

Varför – i vilket syfte? 115 Vad – vilket fokus? 116 När ska det ske? 117 Hur ska det ske? 117 Samtalet efteråt? 118 Instructional Round 119 Vilka ledarhandlingar har störst inflytande på undervisningens kvalitet? 120 8 Kollegialt lärande – att leta efter och synliggöra kvalitet 125

Scener ur ett klassrum 125 Tron på den goda gruppen 127 Kollegial undersökande kultur – att synliggöra ”hantverket” 133 Lesson study och learning study 138 Samplanering och opposition på planering 139 Elevperspektiv 140 Kejsarens nya kläder? 141 Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande – en sammanfattning 144

Innehåll

Del IV 9 Pedagogisk ledning – ett systemiskt perspektiv 149

Mål och uppdrag 151 Organisation 154 Tre sammanflätade processer 162 Data och resultat – vilken måttstock mäter skola och förskola? 167 Analys – Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör? 171 Verksamhetsutveckling 177 Aristoteles diagnos 182 10 Vem i hela (skol)världen kan man lita på? 185

Tillitens paradox 187 Marknad, byråkrati och tillit – tre drivkrafter och styrprinciper 188 11 Avslutningsvis – att betona pedagogiken i pedagogiskt ledarskap 191

Pedagogiskt ledarskap som relation – att ta maktutrymmet i anspråk 192 Särarten – att vara förankrad i meningen med skola 195 Skolledningens ABC 199 Referenser 201

1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning?

Age appears to be best in four things, old wood best to burn, old wine to drink, old friends to trust, and old authors to read. Francis Bacon

Pedagogiskt ledarskap är ett begrepp som har åldrats med behag, men trots att pensionsåldern passerats är det fortfarande vitalt och har inte förlorat sin aktualitet. I vårt land formulerades tanken på detta nya ledarskap i 1946 års skolkommission och har allt sedan dess framhållits som det för skolan önskvärda ledskapet som en rektor bör axla (SOU 1948:27). Det som väcker förundran och stämmer till eftertanke är slitstyrkan i detta begrepp. Under den 70-åriga resa som pedagogiskt ledarskap gjort har det framhållits som lösningen par excellence – oavsett vilka problem som skolan stått inför och står inför. Ett begrepp med sådana förföriska egenskaper kvalificerar till att benämnas en floating signifier, d.v.s. ett attraktivt begrepp med vag egen betydelse, men som kan laddas av olika intressenter med egna innebörder (eller rent av kidnappas) för © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

Del I

FIgur 1.1 Betänkande från 1946 års skolkommission.

att tjäna olika syften (Potter 1996). Den som vill få en tjänst som skolledare bör nog tala varmt om sitt pedagogiska ledarskap! Att säga något annat vore väl som att svära i kyrkan? Jag har valt att i de flesta fall använda begreppet rektor alternativt skolledare.1 Likaså har jag ofta valt termerna lektion, klass och elev vilket inte alltid passar så bra i en förskola eller ett fritidshem. Jag får därför besvära läsaren med att ”översätta” dessa formuleringar till benämningar som är mer passande i egen verksamhet.

1 Från 1 juli 2019 kommer förskolechefen att benämnas rektor.

1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning?

I demokratins namn – folkhemmets skola Skolan skall icke vara en plats för individuell äregirighet utan för social hängivenhet. Georg Kerschensteiner

I detta första kapitel kommer jag att utifrån ett urval av olika typer av källor skriva om teman och händelser som jag funnit illustrativa i det pedagogiska ledarskapets genealogi. Det är myndighetstexter som handlar om rektors uppgifter och roll, om utbildning av rektorer och om skolans styrning liksom vetenskapliga texter. Källorna har det gemensamt att de visar hur man resonerat om pedagogiskt ledarskap genom tiderna. För en mer heltäckande bild av begreppets framväxt i olika utredningar och författningar hänvisas läsaren till Nestor (2006) som är en utmärkt analys av hur staten använt detta begrepp genom åren eller till Lindensjö och Lundgren (2014) för ett bredare perspektiv. Det pedagogiska ledarskapets härstamning menar jag kan förklara varför det än i dag är aktuellt och på vad sätt dess DNA bär på spänningar som tenderar att blomma ut i skolan. Under 1800-talet och fram till andra världskriget hade olika folkrörelser vuxit sig starka utifrån sina olika ideologier. De bar på framtidslöften om ett bättre, sundare och mer rättvist samhälle baserat på egalitära ideal och demokratiska värderingar. Utifrån ett samhällskritiskt avstamp ville man vända förtryck och orättvisor ryggen och oavsett i vilket hem barnet föddes skulle alla få samma möjligheter. Den finlandssvenske professorn i pedagogik och didaktik Waldemar Ruin beskriver på ett tidstypiskt sätt spänningen mellan den gamla lärarrollen © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

Del I

och den nya lärarrollen som skulle infria det goda samhällets värderingar och visa vägen mot en ljus framtid (efter Ahlberg et al. 1942): Vulgärtypen: Vill så vitt möjligt bringa eleven upp till det stadium av fullkomlighet de själva anser sig stå på. Målet är vunnet när eleven artar sig till en icke ovärdig bild av mönsteroriginalet. Den romantiska typen: Den egna fullkomligheten är inte nog utan de söka dana hos eleven en ett slags åtrådd komplettering till sig själva: den unge ska förverkliga vad ödet eller anlagen icke förunnat dem själva att utföra. Den konstnärliga typen: De ha ej det egna jaget som utgångspunkt, … utan de fägnas av att se det unga väsendet växa och fullkomnas i enlighet med … sin självständiga fria egenart med den okränkbara rätten att forma sin världsbild och framställa sin fullkomlighet.

Ahlbergs bok med titeln Människokunskap och människo behandling: praktisk psykologi för envar kom att ges ut i fem upplagor från 1941 till 1954 för att användas i bl.a. lärarseminarier. Den kom att skola och inspirera åtskilliga lärare i ett demokratiskt tänkande om skola och undervisning som en kontrast till de ideologier som ledde fram till andra världskriget. I denna tidsanda och med andra världskrigets fasansfulla erfarenheter i bagaget ville man i slutbetänkandet från 1946 års skolkommission ge det nya demokratiska samhället en ny och rättvis skola – en folkhemmets skola i stället för en elitskola (SOU 1948:27). Den hade två huvuduppgifter – dels att bidra till samhällets ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, dels att främja ett demokratiskt samhälle. Folkhemmet var namnet på berättelsen om det nya sam16

1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning?

hället där skolan inte bara skulle bli en människovårdande organisation utan framför allt en spjutspets mot framtiden.2 I skolkommissionen deltog bl.a. Alva Myrdal och Tage Erlander som båda representerade folkhemsideologin och som symboliskt blev den moderna enhetsskolans (sedermera grundskolans) ”föräldrar”. Här föreslogs införandet av en obligatorisk nioårig enhetsskola – inte längre ett segregerande skolsystem med en folkskola för folket i gemen och en realskola för de privilegierade och besuttna. Enhetsskolans främsta uppgift skulle i stället vara att ge alla en rättvis start i livet och fostra till fria demokratiska medborgare som kunde förverkliga ett samhälle som är immunt mot fascistiska locktoner och som inte låter sig smittas av brungrumliga ideologier. Det formuleras i följande för tidsandan radikala ordalag: Av medborgaren i ett folkstyrt samhälle bör man fordra ett kritiskt sinnelag, som ger motståndskraft mot andliga farsoter. Demokratin har ingen nytta av osjälvständiga massmänniskor. Den demokratiska skolans uppgift är således att utveckla fria människor för vilka samarbetet är ett behov och en glädje. SOU 1948:27, s. 3

Givet fascismens härjningar under andra världskriget blev ett kritiskt förhållningssätt viktigt för att motverka andliga far2 Olof Palmes välbekanta uttalande om skolan som en spjutspets mot framtiden i Hildebrand (1969). Ett annat uttalande i samma anda av Olof Palme året efter det han utnämnts till ecklesiastikminister lyder: ”I skolan skulle det nya samhället växa fram, där skulle den nya tidens människor formas, där skulle idéerna om solidaritet och gemenskap mellan människor förverkligas.” Riksdagstryck. Andra kammarens protokoll Rd AK 1968:41, s. 72.

Del I

soter. Denna kraftfulla metafor signalerar att en sådan farsot inte bara kan göra kroppen sjuk utan den kan även härja och förgifta den mänskliga anden. Ett folkhem kan inte befolkas av osjälvständiga massmänniskor och det är i detta sammanhang som skolan blir viktig för att utveckla fria människor. Här betonas både individens frihet och andra frihetsvärden som bara är kollektivt nåbara. Det är inte utan att man slås av att dessa citat fortfarande är aktuella och har betydande likheter med portalparagraferna i alla de läroplaner som skrivits fram till dags dato.

Figur 1.2 Affisch med framtidstro från SSU.

1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning?

Pedagogiskt ledarskap – ett ledarskap med förbehåll I skolkommissionens betänkande framhålls rektor som en central aktör i en modern skola där de privilegieförsvarande klassiska bildningsidealen var förlegade. Den nya uppgiften för rektor är ett pedagogiskt ledarskap, vars konturer tecknas nedan: Stor omsorg bör nedläggas på att finna den för rektorsuppgiften lämpliga mannen eller kvinnan. Rektorn bör nämligen lämnas så stor frihet och erhålla så betydande befogenheter, att han har möjlighet att sätta sin prägel på skolan och skolarbetet. /…/ Rektors viktigaste uppgift bör vara att leda det pedagogiska arbetet. Han bör därför för de övriga lärarna vara vägledande och inspirerande. SOU 1948:27, s. 439

Rektor blir nu en huvudrollsinnehavare på skolarenan och förväntas befria sig från förvaltarens kappa och axla ett pedagogiskt ledarskap. I ett nutida perspektiv är dessa citat inget man höjer på ögonbrynen för. Men på den tiden var det många läroverkslärare som satte kaffet i vrångstrupen när de läste att rektor skulle få betydande befogenheter, leda det pedagogiska arbetet och – som om inte det vore nog – skulle vara vägledande och inspirerande. Här öppnas ju också dörren (på glänt) för att också kvinnor kan bli rektorer. Alla dessa nymodigheter gick på den tiden stick i stäv med traditionen att rektorstiteln är en manlig särartstitel laddad med ett betydande symboliskt kapital – den var genomsyrad av så mycket lyskraft att

Del I

det räckte och blev över till hustrun som titulerades rektorska (Ullman 1997). Dessa nya idéer utmanade vidare den primus inter pareskultur 3 som präglade de högre allmänna läroverken. Den styrning som var i linje med en sådan kultur var ju att endast den främste bland likar kunde ges ett mått av inflytande i kollegiet. Kanske fick man kalla fötter och fann att skrivningarna var lite för djärva och tog därför ett halvt steg tillbaka i följande brasklapp: Att han för pedagogiska försök, som kräver övriga lärares medverkan, bör inhämta ämneskonferensens eller kollegiets samtycke, förefaller dock självklart. Den enskilde lärarens frihet att utforma undervisningen på sitt eget sätt måste betraktas som principiellt oantastbar. SOU 1948:27, s. 439, mina kursiveringar

I och med detta förbehåll bygger man nu in en spänning i rektors mandat. Å ena sidan ska rektor ha betydande befogenheter, leda det pedagogiska arbetet och vara vägledande och inspirerande och samtidigt, å andra sidan, inhämta kollegiets samtycke och respektera att lärarens frihet att utforma undervisningen är principiellt oantastbar. Rektor ska alltså kunna balansera mellan att vara en jämställd kollega, en inspirerande ledare och samtidigt vara en chef med betydande befogenheter. Rektorsrollen kommer således att laddas med delvis antagonistiska rollelement.

3 Primus inter pares betyder den främste bland likar.

1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning?

Jag menar att det är denna spännkraft mellan rektors revir och lärarnas revir som gjort det pedagogiska ledarskapet så långlivat, idealiserat och samtidigt svårt att realisera. Talesätt som att ”lärare och rektor arbetar i samma byggnad, men lever i olika världar” och att ”en lärare skulle aldrig acceptera den rektor man verkligen kräver” illustrerar ambivalenta positioner i detta spänningsfält.

Vem ska styra – stat eller kommun? Det principbeslut om en gemensam, obligatorisk skola som togs av riksdagen år 1950 blev startskottet för en omfattande försöksverksamhet (Regeringens prop. 1950:70). I samband med beslutet aktualiserades frågorna om hur ansvaret mellan stat och kommun ska fördelas. Vem skulle vara huvudman och hur skulle verksamhets- respektive kostnadsansvaret fördelas mellan stat och kommun? Emot ett rent statligt huvudmanna skap talade främst att det lokala intresset för skolan skulle urholkas och att den administrativa apparaten skulle bli alltför omfattande. För ett kommunalt huvudmannaskap talade att skolan skulle bli en medborgerlig angelägenhet och få utrymme i den kommunala politiken. Från femtiotalet till sekelskiftet fortgick decentraliseringen av styrningen av skolan. Frågan var således långt ifrån ny när skolan kommunaliserades år 1992. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun hade successivt utretts och förändrats under fyra decennier. Vi kan konstatera att frågan om statens roll, ansvar och inflytande fortfarande lever!

Del I

Beslutet om en grundskola – en spjutspets mot framtiden All who have meditated on the art of governing mankind have been convinced that the fate of empires depends on the education of youth. Aristoteles

Genom det forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som initierades i början av 1950-talet sattes en tilltro till ett vetenskapligt förhållningssätt för att utforma den nya skolan präglad av en ny läroplanskod4. En modern tanke som stred mot tidigare klassiska och tillbakablickande bildningsideal var att skolan nu skulle vara en spjutspets mot framtiden och något som kunde utvecklas. Nu vände man sig till vetenskapen för att t.ex. få svar på frågor om hur man skulle hantera elevers olikheter och förmågor och om pojkar och flickor borde gå i samma klass/ skola eller ej. Från att vi i Sverige varit influerade av en tysk utbildningstradition gjorde nu det anglosaxiska sättet att se på skolan sin entré. En symbolisk händelse som vittnar om denna förändring är när det teknologiskt underlägsna Sovjet den 4 oktober 1957 till omvärldens häpnad skickade upp en obemannad rymdfarkost – Sputnik. Den så kallade Sputnikchocken drabbade inte bara USA utan den gav upphov till självkritik och omfattande satsningar på naturvetenskaplig undervisning i många länder, inte minst i vårt land. Denna symbolhändelse blev en samlande bekräftelse som ytterligare stärkte tron på skolans bety4 En läroplanskod är en uppsättning av moraliska ideal och principer som styr val, organisation och förmedling av skolans innehåll.

1 Pedagogiskt ledarskap – låsning eller lösning?

delse i den nya moderniteten och som samtidigt legitimerade de framväxande pedagogiska och didaktiska vetenskaperna (Lundgren 1989). Rektorstiteln hade tidigare varit strikt förbehållen gymnasieskolan medan folkskolans skolledare kallades överlärare. Denna statusskillnad i titulatur kom nu att ändras över en natt: De 1 200 överlärare, som den 30 juni 1958 lade sig att sova vaknade nästa morgon som rektorer, sålunda förärade en tjänstetitel, som tidigare förbehållits chefer för s.k. högre skolor. Sixten Marklund i Ullman, 1997, s. 172

Allt detta bäddade sakta men säkert för det historiska beslutet om en grundskola. Det fastställdes av kung Gustav Adolf i en ny skollag på Svenska flaggans dag den 6 juni 1962 (numera nationaldagen).

Figur 1.3 Beslutet om grundskolan.

Lars Svedberg är legitimerad lärare i matematik och fysik, docent i pedagogik och legitimerad psykolog. Han har gedigen erfarenhet av lärarutbildning, skolledarutbildning och kompetensutveckling inom offentlig, ideell och privat sektor. Han forskar om skolchefers samspel med rektorer och andra aktörer liksom tillitsfrågor inom utbildningssystemet.

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning – teori och praktik Många texter har genom åren skrivits om det gäckande pedagogiska ledarskapet, men ofta på en övergripande och idealistisk nivå. Det har saknats mer professionsorienterade texter om skolledarens verktygslåda. Detta är en metodbok för skolledare som ger en översikt och en karta över olika tillvägagångssätt i vardagens karusell. Den handlar om rektorns will and skill, dvs. det som gör skillnad. En ambition är att återinföra pedagogiken i pedagogiskt ledarskap. Boken bidrar därför till en vetenskapligt och erfarenhetsmässigt grundad förståelse av pedagogiskt ledarskap och hur det kan praktiseras. Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning – teori och praktik vänder sig till rektorer och skolchefer liksom alla andra som är intresserade av pedagogiskt ledarskap och dess praktik. I denna andra, reviderade upplaga har flera nya kapitel tillkommit.

Andra upplagan

Art.nr 39180

studentlitteratur.se