Medicinsk teknik Teori, planering och genomfรถrande
LENNART BOMAN CLAES WIKSTRร M
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37247 ISBN 978-91-44-12188-8 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer: Lennart Boman om inget annat anges. Foto: Claes Wikström om inget annat anges. Formgivning inlaga: Werner Schmidt och Henrik Hast Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Claes Wikström Printed by Dimograf, Poland 2019
INNEHÅLL
F Ö R O R D T I L L F Ö R S TA U P P L A G A N 11 F Ö R O R D T I L L A N D R A U P P L A G A N 15 T I L L L Ä S A R E N 17
2/R isker och säkerhet 39 Allmänt 41 Belastningsskador 41 Stickskador 42
1 / Vad är medicinsk teknik? 19
Risker vid hantering av läkemedel 46 Avfallshantering 46
Inledning 21 Sjuksköterskans kompetenser 22
Referenser 48
Omvårdnad 22
Digitalt material
Medicinsk vetenskap 27
Sammanfattning kapitel 2
Styrande dokument för kliniskt arbete 28
Övningar kapitel 2
Hygien 29 Säkerhet 32 Materialkunskap 33
3 / Oxygenbehandling 49
Sjukvårdsteknik 34
Allmänt 51
Dokumentation 35
Anatomiska och fysiologiska aspekter 51
Organisation och arbetsledning 36
Indikationer och syfte 59
Hållbar utveckling i vårdarbetet 36
Material och utrustning 59
Referenser 37
Teknik och risker 64
Digitalt material
Utförande 72
Sammanfattning kapitel 1 Övningar kapitel 1
Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.
5
I nnehåll
Förslag på genomförande 73
Förslag på genomförande 127
Utrustningslista 74
Utrustningslista 128
Syrgas från uttagspost 75
Nedsättning av sond 129
Syrgas från syrgastub (LIV) 78
Efterarbete 136
Efterarbete 82 Referenser 83
Referenser 137 Digitalt material
Digitalt material
Sammanfattning kapitel 5
Sammanfattning kapitel 3
Övningar kapitel 5
Övningar kapitel 3
Film: Sondbehandling
4 / Sugning i luftvägar 85
6 / Kapillär provtagning 139
Allmänt 87
Allmänt 141
Anatomiska och fysiologiska aspekter 87
Anatomiska och fysiologiska
Indikationer och syfte 88
aspekter 141
Material och utrustning 89
Indikationer och syfte 142
Teknik och risker 91
Material och utrustning 142
Utförande 94
Teknik och risker 144 Utförande 145
Förslag på genomförande 95 Utrustningslista 96
Förslag på genomförande 147
Kontroller inför sugbehandling 97
Utrustningslista 148
Sugbehandling av övre luftvägar 100
Kapillär provtagning 149
Sugbehandling av nedre luftvägar 104
Efterarbete 153
Efterarbete 107 Referenser 108
Referenser 154 Digitalt material
Digitalt material
Sammanfattning kapitel 6
Sammanfattning kapitel 4
Övningar kapitel 6
Övningar kapitel 4
Film: Kapillär provtagning
Deltest kapitel 1–4 Film: Sugning i luftvägar
5 / Sond 109 Allmänt 111 Anatomiska och fysiologiska aspekter 112
Allmänt 157 Anatomiska och fysiologiska aspekter 157 Indikationer och syfte 159
Indikationer och syfte 114
Material och utrustning 161
Material och utrustning 115
Teknik och risker 164
Teknik och risker 118
Utförande 171
Utförande 125 6
7 / Venprovtagning 155
I nnehåll
Förslag på genomförande 173
Förslag på genomförande 237
Utrustningslista 174
Utrustningslista – intramuskulär, subkutan
Venprovtagning 175 Efterarbete 180 Referenser 181
och intrakutan injektion 238 Uppdragning av läkemedel 239 Intramuskulär injektion 244 Subkutan injektion 248
Digitalt material
Intrakutan injektion 251
Sammanfattning kapitel 7
Utrustningslista – intravenös injektion 254
Övningar kapitel 7
Intravenös injektion 255
Film: Venprovtagning
Efterarbete 258 Referenser 259
8 / Blododling 183 Allmänt 185 Anatomiska och fysiologiska aspekter 185 Indikationer och syfte 187 Material och utrustning 191
Digitalt material Sammanfattning kapitel 9 Övningar kapitel 9
10 / Infusionsbehandling 261
Teknik och risker 191
Allmänt 263
Utförande 196
Anatomiska och fysiologiska aspekter 263 Indikationer och syfte 267
Förslag på genomförande 197
Material och utrustning 268
Utrustningslista 198
Teknik och risker 271
Blododling 199
Utförande 276
Efterarbete 204 Referenser 205
Förslag på genomförande 277 Utrustningslista 278
Digitalt material
Uppkoppling av infusion 279
Sammanfattning kapitel 8
Tillsats till infusionslösning 286
Övningar kapitel 8
Efterarbete 290
Deltest kapitel 5–8
9 / Injektioner 207 Allmänt 209 Anatomiska och fysiologiska aspekter 210 Indikationer och syfte 215
Referenser 291 Digitalt material Sammanfattning kapitel 10 Övningar kapitel 10
11 / Blodtransfusion 293
Material och utrustning 216
Allmänt 295
Teknik och risker 222
Anatomiska och fysiologiska aspekter 295
Utförande 236
Indikationer och syfte 298
7
I nnehåll
Material och utrustning 298 Teknik och risker 304 Utförande 313
Förslag på genomförande 315
13 / Central venkateter 363 Allmänt 365 Anatomiska och fysiologiska aspekter 365 Indikationer och syfte 366
Utrustningslista 316
Material och utrustning 366
Blodgruppering och BAS-test 317
Teknik och risker 370
Transfusion av erytrocyter 321
Utförande 374
Transfusion av plasma eller trombocyter 325 Efterarbete 330 Referenser 331 Digitalt material Sammanfattning kapitel 11 Övningar kapitel 11 Deltest kapitel 9–11
12 / Perifer venkateter 333 Allmänt 335 Anatomiska och fysiologiska aspekter 336 Indikationer och syfte 337
Förslag på genomförande 377 Kontroll och byte av förband på CVK 378 Injektion av läkemedel i CVK med funktionskontroll 382 Byte av infusion och trevägskran på CVK 387 Borttagande av central venkateter 394 Efterarbete 398 Referenser 399 Digitalt material Sammanfattning kapitel 13 Övningar kapitel 13 Film: Sterila handskar
Om material och utrustning 337 Teknik och risker 340 Utförande 346
Förslag på genomförande 351
14 / Subkutan venport 401 Allmänt 403 Anatomiska och fysiologiska aspekter 403
Utrustningslista 352
Indikationer och syfte 404
Insättning av perifer venkateter 353
Material och utrustning 404
Efterarbete 361
Teknik och risker 405
Referenser 362
Utförande 407
Digitalt material
Förslag på genomförande 409
Sammanfattning kapitel 12 Övningar kapitel 12 Film: Perifer venkateter (PVK)
Insättning/byte av kanyl i subkutan venport med funktionskontroll 410 Injektion via subkutan venport 416 Efterarbete 420 Referenser 421
8
I nnehåll
Digitalt material
Material och utrustning 475
Sammanfattning kapitel 14
Teknik och risker 475
Övningar kapitel 14
Utförande 475 Efterarbete 484
15 / Kateterisering 423
Referenser 484
Allmänt 425
Digitalt material
Anatomiska och fysiologiska
Sammanfattning kapitel 16
aspekter 426
Övningar kapitel 16
Indikationer och syfte 426 Material och utrustning 428 Teknik och risker 437 Utförande 448
17 / Blodtryck 485 Allmänt 487 Anatomiska och fysiologiska
Förslag på genomförande 451 Utrustningslista 452 Kateterisering med aseptisk metod på man 453 Katerisering med aseptisk metod på kvinna 462 Efterarbete 466 Referenser 468 Digitalt material Sammanfattning kapitel 15 Övningar kapitel 15
aspekter 487 Indikationer och syfte 492 Material och utrustning (non-invasiv metod) 493 Teknik och risker 496
Förslag på genomförande 507 Palpatorisk blodtrycksmätning 508 Askultatorisk blodtrycksmätning 512 Efterarbete 517 Referenser 518
Deltest kapitel 12–15
Digitalt material
Film: Sterila handskar
Sammanfattning kapitel 17 Övningar kapitel 17
16 / Puls 469
Deltest kapitel 16–17 Sluttest
Allmänt 471 Anatomiska och fysiologiska aspekter 471
O R D L I S TA 519 S A K R E G I S T E R 5 2 3
Indikationer och syfte 475
9
3/
Oxygenbehandling
S A M M A N FAT T N I N G K A P I T E L 3
ÖVNINGA R K A PIT EL 3
/
Plugga smartare digitalt.
Använd aktiveringskoden på omslagets insida.
3 / Oxygenbehandling
Allmänt Syrgas, eller oxygen, är en grundförutsättning för mänskligt liv. Om det var den svenske apo tekaren Carl Wilhelm Scheele, den engelske kemisten Joseph Priestley eller rent av den franske kemisten Antoine Laurent de Lavoisier som upptäckte syrgasen, därom tvista de lärde. Detta kapitel handlar om vilken funktion syrgas har i kroppen och om oxygenbehand ling, d.v.s. hur oxygen kan administreras. Vidare diskuteras de risker som finns med att använda syrgas i medicinskt syfte.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
Anatomiska och fysiologiska aspekter Hos människan är syre en förutsättning för att vi ska kunna utvinna energi från födan. Energi är livsnödvändigt för oss och eftersom kroppens förråd av syrgas är obetydligt måste kroppen kontinuerligt förses med syre för att inte syrgasbrist ska uppstå i vävnaderna. Genom andningen förs syrerik luft ner i lungornas alveoler där syret diffunderar över till blodet. Via blodet transporteras syret sedan vidare ut i kroppen. En mindre andel transpor teras i löst form medan det mesta transporte ras bundet till hemoglobinet i de röda blod
kropparna. Från blodet diffunderar syrgasen sedan över till vävnaderna och cellerna.
Syrgastryck För att förstå fysiologin i samband med oxy genbehandling kan det vara bra att repetera lite gasfysik. Luften innehåller ca 21 % syrgas vid havsnivån. Övriga gaser som ingår är kväv gas, ca 78 %, samt mindre mängder ädelgaser samt koldioxid. Detta kan symboliseras med en modell i form av en behållare som innehåller dessa gaser. För att förenkla modellen har kol dioxid och ädelgaser tagits bort. I behållaren råder 1 atmosfärs tryck som beror på syre- och kvävemolekylernas rörelse när de studsar mot varandra och väggen i behållaren. Trycket beror på antalet molekyler, deras massa och hastighet. En atmosfärs tryck kan beskrivas på olika sätt, det är detsamma som ungefär 100 kPa (kilopascal) eller 0,1 MPa (mega pascal), vilket är ungefär lika med 1 bar eller 760 mmHg (millimeter kvicksilver, figur 3.2). Om det totala trycket i behållaren är 100 kPa och syrgasmängden 21 % innebär det att syrgasmolekylernas rörelse utgör 21 kPa av det totala trycket och kvävgasmolekylernas rörelse 78 kPa av det totala trycket. Det kan också 51
3 / O x y genbehan d ling
Syrgasens förmåga att bära vatten Luftens förmåga att bära med sig vatten i form av ånga är beroende av temperaturen på gasen. Vid en hög temperatur kan mer vatten bäras än vid en lägre temperatur. Detta visar sig på många sätt, exempelvis ryker det ur vår mun vid utandning en kall vinterdag och vid utand ning mot ett kallt spegelglas bildas imma. När luften kyls ned kan vattnet inte längre vara kvar i luften utan i stället sker en kondensering – vatten från luften avsätts på spegelns yta. Vid varje temperatur kan en viss mängd vatten vara i ångform. Om luften har mättats med vatten innebär det att den relativa luftfuktigheten är 100 % för denna temperatur. Det ska inte sam manblandas med den absoluta luftfuktigheten som anges i milligram vatten/kubikmeter (m 3) fuktighetsmättad luft. Luft med en temperatur på 0 °C innehåller maximalt ca 5 mg vatten/m 3 luft vid 100 % relativ luftfuktighet. Detta ska jämföras med luft med en temperatur på 26 °C 52
som innehåller maximalt ca 25 mg vatten/m 3 luft vid 100 % relativ luftfuktighet. Det oxygen som används i en sjukhusmiljö och som kommer ur ett gasuttag har en tem peratur på ca +10 °C eller lägre. Gasens vatte ninnehåll är lågt, vilket innebär att den måste befuktas innan den når alveolerna för att inte torka ut slemhinnorna. Befuktning sker natur ligt när syrgasen passerar de konduktiva luft vägarna, eller s.k. dead space, som utgörs av de luftvägar som leder luften ner till alveolerna och där inget gasutbyte sker med blodet. Be fuktning kan också åstadkommas med hjälp av en befuktningsapparat innan gasen nått pa tientens luftvägar (se Befuktare).
Hypoxi och hypoxemi Hypoxi innebär syrgasbrist i vävnaderna. Två vanliga orsaker till hypoxi är otillräck lig ventilation eller perfusion, vilket kan bero på en sviktande lungfunktion eller hjärt-kärl funktion. Hypoxemi innebär i sin tur sänkt syrgas tryck i blodet.
Cyanos Den viktigaste transportmekanismen för syr gas är hemoglobinet i de röda blodkroppa rna, där varje hemoglobinmolekyl kan binda fyra syrgasmolekyler (O 2). När en hemoglobin molekyl har bundit fyra syrgasmolekyler inne bär det att hemoglobinmolekylen är mättad; mättnaden eller saturationen är då 100 %. När hemglobinet på det här sättet har bundit syret kallas det oxihemoglobin och det har då en ljusröd färg, till skillnad från det hemoglo bin som har lämnat av syrgas till vävnaderna, deoxihemoglobin (reducerat hemoglobin), som har en mörkröd färg. Vid en större mängd
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
uttryckas som att varje gas skapar ett deltryck (partialtryck) av det totala trycket. När vi andas in befuktas luften via slem hinnorna i andningsvägarna och inandnings luften ”späds” med den luft som redan finns i lungan som innehåller mindre syre och mer koldioxid än inandningsluften. Anledningen till detta är att vi tagit upp syre till blodet från alveolerna och att det har tillkommit koldi oxid från blodet. I exemplet ovan (figur 3.1) ut gjorde syrgasen och kvävgasen ett totalt tryck på 1 atmosfär eller 100 kPa. Om vattenånga och koldioxid då tillkommer så minskas parti altrycket av den initiala gasblandningen för att trycket 100 kPa ska behållas. Denna ”utspäd ning” förklarar varför syrgastrycket föränd ras från 21 kPa i rumsluft, till att vara ungefär 13 kPa i alveolen.
3 / O x y genbehan d ling
FIGUR 3.1 Bilden visar ett antal
molekyler i en behållare. Molekylerna är i kontinuerlig rörelse i behållaren och studsar mot varandra och väggen i behållaren. Det som avgör trycket i behållaren är antalet molekyler, deras massa och hastighet. Illustration: Lennart Boman.
Atmosfärs tryck (atm)
Bar (bar)
1
Megapascal MPa
Millimeter kvicksilver (mmHg)
Kilopascal (kPa)
0,1
760
101,3
1
FIGUR 3.2 Lufttrycket vid havsnivån kan beskrivas på olika sätt.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
Illustration: Lennart Boman.
mg vatten per kubikmeter fuktighetsmättad luft 60 50 40 30 FIGUR 3.3 Förhållandet mellan temperatur och
vattenmassa per kubikmeter luft vid 100 % mättnad. Illustration: Lennart Boman.
20 10 0
0
6
1 0 16 20 26 30 36 38 40 Temp
53
deoxihemoglobin i blodet framträder en blå aktig missfärgning, s.k. cyanos, där kapillä rerna ligger ytligt; detta ses lättast på läppar, nagelbäddar och slemhinnor. Det är viktigt att känna till att cyanos kan uppt räda perifert trots att syrgasmättnaden i centrala delar av kroppen är normal. Ett lång samt blodflöde i perifera vävnader kan ge upp hov till cyanos utan att central cyanos före ligger. Säkrast bedöms central cyanos och syrebrist utifrån utseendet på slemhinnan på insidan av nedre ögonlocket eller i munnen. Att upptäcka cyanos är en otillförlitlig metod för att påvisa syrebrist. En anledning till detta är att cyanos är ett sent tecken på dålig syresättning av blodet. Det mänskliga ögat kan inte heller mäta sig med modern övervaknings utrustning. Det har visat sig att det även under ideala förhållanden är svårt att uppfatta tecken på hypoxi (cyanos) innan syrgasmättnaden är mycket låg (< 80 %; normalt värde är 95–98 %). Pulsoximetri är då en betydligt säkrare metod för detta, vilken möjliggör att syrgasmättna den kontinuerligt kan följas så att försämrade värden kan observeras direkt och åtgärdas tidigt. Det finns således goda skäl att bekanta sig med denna mätmetod och dess fördelar och nackdelar.
Pulsoximetri Pulsoximetri är en metod att mäta hemoglobins syremättnad som bygger på Lambert-Beers lag, vilken beskriver att absorptionen av ljus som sänds genom en lösning är beroende av koncen trationen av lösta ämnen. För att kunna mäta syremättnaden används en pulsoximeter som via en prob eller en sensor mäter syrgasmättna den. Proben sätts vanligen på någon av fing rarna, men det finns också möjlighet att an vända en örsnibb, en tå eller nästippen. 54
En prob innehåller i ena skänkeln två ljus dioder, vilka sänder ut ljus av två olika vågläng der (660 och 940 nanometer). I den motsatta skänkeln finns en fototransistor som registre rar ljusintensiteten efter dess passage genom vävnaderna (figur 3.5). Metoden för pulsoximetri ger möjlighet att registrera både syrgasmättnad och perifer puls. Vilka uppgifter som redovisas beror på vilken typ av pulsoximeter som används. En statio när pulsoximeter redovisar ofta pulsen gra fiskt, som en pulskurva (pletysmografikurva) med angiven pulsfrekvens, och ett numeriskt värde för syrgasmättnaden (saturationen). En portabel pulsoximeter saknar dock ofta pletys mografikurvan och pulsstyrkan kan då i stället presenteras som pulserande staplar. Vissa puls oximetrar anger enbart ett numeriskt värde på syrgasmättnaden. En pletysmografikurva (figur 3.6) ger in formation om pulsens kvalitet, där amplituden (höjden på pulsvågen) speglar pulsstyrkan. Kurvan påverkas av blodflödet; en försämrad cirkulation ger en minskad amplitud. Försäm rat blodflöde kan vara en följd av vasokonst riktion och/eller ett lågt blodtryck vid exem pelvis hjärtsvikt, arytmi, chock, användning av vasokonstringerande läkemedel eller ned kylning. Orsaken kan också vara något så sim pelt som att en blodtrycksmanschett stryper blodflödet ut i armen. En dålig pulsstyrka påverkar tillförlitlig heten på det uppmätta värdet för syrgasmätt naden. En god regel är därför att jämföra ple tysmografikurvans (staplarnas) utseende mot värdet för syrgasmättnaden. Pulsoximetri är en mycket vanlig över vakningsmetod och ett mycket bra hjälp medel för vårdpersonal, men det är samtidigt viktigt att känna till metodens felkällor och begränsningar.
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
3 / O x y genbehan d ling
3 / O x y genbehan d ling
Ljusdiod nar © Le n
t Bo
man
Fototransistor
FIGUR 3.5 En fingerprob
för pulsoximetri. Illustration: Lennart Boman.
FIGUR 3.4 Pulsoximeter. Foto: Claes Wikström.
Vasokonstriktion
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
nar t © Le n
an B om
Normalt
Vasodilatation Amplitud
FIGUR 3.6 Olika pletysmografikurvor
beroende på variationer i perifert blodflöde. Illustration: Lennart Boman.
55
3 / O x y genbehan d ling
Orsaker och mekanismer bakom ett otillförlitligt pulsoximetri värde Orsaker som påverkar möjligheten att mäta syrgasmättnaden Dålig perfusion på mätstället orsakat av exempelvis hypovolemi, vasokonstriktion etc Orsaker som kan ge ett falskt normalt eller ökad syrgasmättnad Kolmonoxidförgiftning Sickelcell anemi Orsaker som kan ge ett falskt låg syrgasmättnad Venösa pulsationer Rörelseartefakt, tremor Intravenös injektion av färgpigment (metylenblått) Onormalt hemoglobin Nagellack Kraftig anemi Orsaker till ett falskt hög eller låg syrgasmättnad Methemoglobin Sulfhemoglobin Dålig probe position
FIGUR 3.7 Modifierad tabell på orsaker och mekanismer bakom ett otillförlitligt
saturationsvärde från Chan, E., Chan, M. & Chan, M. (2013). Pulsoximetry. Understanding its basic principles facilitates appreciation of its limitations. Illustration: Lennart Boman. 56
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
Sepsis och speptisk shock
Förslag på genomförande – Utrustningslista – Syrgas från uttagspost – Syrgas från syrgastub (LIV) – Efterarbete
3 / O x y genbehan d ling
Utrustningslista Förkläde (eventuellt) Engångshandskar Flödesmätare Förlängningsslang (eventuellt) Syrgasmask, näsgrimma eller näskateter Eventuell utrustning för befuktning Eventuell syrgastub med inbyggd tryckregulator, avstängningsventil och flödesväljare (om inte central gasanläggning används).
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■ ■■
74
3 / O x y genbehan d ling
Syrgas från uttagspost FIGUR 3.28 Kontrollera patientens
identitet, dosering, administrations sätt och administrationstillfällen mot ordination, eller mot generell ordina tion för syrgas. Foto: Claes Wikström.
FIGUR 3.29 Desinficera händerna och förbered
syrgasbehandlingen genom att ta fram den utrustning som behövs till den ordinerade oxygenbehandlingen. Observera att det inte är tillåtet att smörja händerna före hantering av syrgasutrustning. Foto: Claes Wikström.
FIGUR 3.30 Om flödesmätaren inte är ansluten
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
ska den kopplas till uttagsposten för oxygen. Foto: Claes Wikström.
75
3 / O x y genbehan d ling
FIGUR 3.31 Kontrollera identitet. Informera
om behandlingens syfte och utförande. Det kan också vara aktuellt att informera om brandrisk i kombination med syrgas. Foto: Claes Wikström.
FIGUR 3.32 Ställ in ordinerad mängd oxygen
genom att öppna regleringsventilen och kon trollera flödesmätaren tills rätt flöde ställts in. Genom att öppna flödet innan utrustningen sätts på patienten kan man motverka eventuell känsla av instängdhet vid användning av mask. Foto: Claes Wikström.
FIGUR 3.33 Var syrgasflödet läses av kan
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
variera beroende på rotameter. Vanligen läses flödet av på ”mitten av kulan”. Vid låga dose ringar kan det vara nödvändigt med en mer fingraderad rotameter. Foto: Claes Wikström.
76
3 / O x y genbehan d ling
FIGUR 3.34 Sätt på patienten den utrustning
som motsvarar dennes behov av syrgas (t.ex. grimma eller mask) med hänsyn till ordinerat flöde och bekvämlighet. Fixera utrustningen på lämpligt sätt. Desinficera händerna. Dokumen tera behandlingen. Foto: Claes Wikström.
FIGUR 3.35 Följ upp behandlingen genom att
© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R
kontrollera andningsfrekvens, hudfärg och andningsarbete. Foto: Claes Wikström.
FIGUR 3.36 Kontrollera syremättnad
med pulsoximetri, se under Efterarbete. Foto: Claes Wikström.
77
Författarna Lennart Boman och Claes Wikström har båda varit verksamma som sjuksköterskor inom anestesisjukvård och arbetar för närvarande som universitetsadjunkter, Claes vid Högskolan i Borås och Lennart vid Göteborgs universitet. Båda har lärarutbildning, magisterexamen i biomedicin och undervisar i medicinska ämnen, som anatomi och fysiologi, klinisk medicin och farmakologi samt inom klinisk omvårdnad. De har lång erfarenhet av praktisk undervisning inom området medicinsk teknik för blivande sjuksköterskor och andra personalgrupper.
Medicinsk teknik
Teori, planering och genomförande Boken behandlar de vanligaste medicinsk-tekniska arbetsuppgifterna som ligger inom sjuksköterskans yrkesområde. Den ger en anatomiskfysiologisk bakgrund till de olika momenten som behandlas, beskriver material och utrustning och vilka förberedelser som är viktiga. För varje moment ges förslag på lämplig teknik som beskrivs steg för steg och vilka åtgärder som är viktiga i efterarbetet. De risker som finns för de olika behandlingarna och hur säkerheten kan tillgodoses i arbetet tas också upp. I denna nya upplaga finns tre nya kapitel som behandlar blododling, pulsregistrering och blodtrycksmätning. Boken är rikt illustrerad med instruktiva teckningar och färgfotografier, och bildmaterialet har utökats väsentligt i denna upplaga. Genomförandedelen i varje kapitel är nu konsekvent upplagd som en steg-för-steg-instruktion för de olika momenten, där text och bild ligger parallellt för tydlighetens skull. Det gör boken särskilt lämplig att använda för övningar på egen hand när inte lärare finns till hands. Boken vänder sig främst till studenter på sjuksköterskeprogrammet på grundläggande nivå, men kan också användas i annan utbildning där medicinsk-tekniska moment ingår, samt som referenslitteratur för yrkesverksamma sjuksköterskor. Boken har också ett digitalt material med sammanfattningar, övningar, tester och filmer, som hjälper dig att plugga smartare. Aktiveringskoden hittar du på omslagets insida.
Andra upplagan
studentlitteratur.se
Art.nr 37247