Page 1

Ljusdesign och rumsgestaltning Ulrik a Wänström Lindh


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39699 ISBN 978-91-44-12098-0 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Annika Kronqvist, Marie-Claude Dubois Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Ulrika Wänström Lindh Illustrationer: Bokens illustrationer, samt ljusdesignen som visas på fotona, är skapade av författaren om inget annat anges. Printed by Interak, Poland 2018


Innehåll

Förord 9

1 Inledning 11 Vad är ljusdesign? 13 Forskningsbakgrund 15

2 Visuell perception 17 Varseblivning, uppfattning och upplevelse 21 Gestaltteori 23 Figur–bakgrundsrelationen 25 Djupseende och perspektiv 27 Referenser 30

3 Visuella ljusbegrepp 31 Ser vi ljus? 32 Ljushet 33 Ljusnivå 34 Ljusfördelning 34 Ljusfärg 38 Referenser 40

4 Rumsbegrepp 41 Rumsupplevelse och rumslighet 45 Det visuellt upplevda rummet är inte mätbart 48 Ljusrum 49 Svåra rumsbegrepp 53 Det ”goda” ljuset som metafor 55 Referenser 57

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

5


Innehåll

5 Kontraster och visuella gränser 59 Ljus, skuggor och kontraster 61 Ytors textur 67 Belysta vertikala ytor 68 Rummets visuella gränser 71 Ljus och uppmärksamhet 74 Uppmärksamhet genom belysning av vertikala ytor 75 Visuell och audiell uppmärksamhet 77 Referenser 79

6 Ljusmönster 81 Mönster som stödjer eller försvårar förståelsen av rummet 82 Visuell ledning 84 Vertikala och horisontella mönster 86 Ljustopografi och ljusets skala 87 Rytm och variation 90 Referenser 95

7 Ljus, form och storleksperception 97 Hur ljus och mörker påverkar rummets storlek 100 Sammanfattning om storlek och form 111 Referenser 112

8 Ljus och rumsatmosfär 115 Rumskaraktär och atmosfär 117 Socialt ljus 121 Belysning och etik, beteende och makt 124 Rumskontextens betydelse 126 Referenser 128

9 Ljus och trygghet 131 Trygghet genom rummets gränser 136 Trygghet inomhus 139 Referenser 141

6

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


Innehåll

10 Belysningsplanering 143 Komposition och gestaltning 144 Funktionsanalys 148 Belysning inomhus 149 Skillnader mellan planering utomhus och inomhus  155 Armaturers ljusfördelning och placering 156 Energi, ekonomi och miljö 159 Referenser 162

11 Stadsrummen i nattmörkret 163 Arkitekturens skala 165 Stadsrummets karaktär och identitet 169

12 Analysmetoder 179 Ljusrumsanalys 180 Cullen-analys 181 Triebs och Markelins stadsbildsanalys 184 Lynch-analys 185 Branzell-analys 186 Visual object planning 187 123-metoden 188 Alingsåsmetoden 190 Mapping med överlagrade kartor 191 Percifal-analys 193 Kombinerade metoder 194 Referenser 194

13 Skissa och gestalta ljus 197 Skissandets hantverk 202 Skissteknik och material 207 Referenser 221

14 Paradigmskifte och forskningsbehov 223 Referenser 228

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

7


Innehåll

15 Sammanfattning 231 Begreppsförklaringar 233 Övningar 239 Referenser och lästips 241 Personregister 251 Sakregister 253

8

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


K A P ITEL 3

Visuella ljusbegrepp Eftersom de centrala ljusbegreppen hanterar ljus både visuellt, fysiskt och psykofysiskt, kan liknande begrepp om ljus ha olika innebörder som kontrasterar mot varandra. Förvirrande nog använder olika professionsinriktningar inte begreppen likadant, vilket kan göra att vi tror att vi menar samma sak utan att göra det.


3  V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

Ljuset som vi upplever genom våra sinnen är inte detsamma som den mätbara och beräkningsbara ljusstrålningen. Genom perceptionen samverkar fysiska stimuli med hela omgivningen, rum och objekt, såväl som med betraktaren själv. Traditionell belysningsforskning utgår från det som är mätbart och kvantifierbart, sådant som kan beskrivas med begrepp som exempe­lvis belysningsstyrka, luminans och färgtemperatur. Belysnings­professor Anders Liljefors anser att vi måste särskilja visuella och fysikaliska begrepp (se Liljefors 1997). För tydlighetens skull används i boken begreppen ljushet, ljusnivå och ljusfärg när det avser den visuella upplevelsen, medan de fysikaliska begreppen används för att referera till mätbara kvaliteter (för mer information om de fysikaliska begreppen, se CIE:s standard International Lighting Vocabulary). En tredje kategori av begrepp kallas för psykofysiska. Psykofysik är ett område som etablerades av Gustav Fechner på 1860-talet och som baseras på relationen mellan psykologiska sensationer och fysiska stimuli. Psykofysiken undersöker både vad som upplevs av människor och vad som är fysiskt mätbart. Exempel på detta är CIE:s färgrymd, en geometrisk modell som bygger på färger som koordinater, utifrån vad som är en skillnad möjlig att uppfatta för det mänskliga sinnet. Det innebär dock ingen exakt precision. Ett annat exempel är den psykofysiska skala som utgör grund för CIE:s definition av ljushet på en yta, men den överensstämmer inte helt med den visuella upplevelsen (för mer information om psykofysiska begrepp, se Arnkil m.fl. 2012).

Ser vi ljus? ”Finns” verkligen ljuset i rum, och på vilket sätt i så fall? Var någonstans är det? Syns ljuset bara när det faller på ytor, eller går det att uppleva ljuset i luften ”mitt i rummet”, såsom en ljuskägla? Vi ser inte ljusstrålningen, men vi ser att ljuset faller på ytor. Även ett litet dammkorn har en yta som kan reflektera ljus (se bild 3.1). Ytorna kan vara nära eller långt ifrån observatören, den som upplever ljuset. Ljus kan antingen skina direkt från en ljuskälla eller reflekteras indirekt. Visst kan vi uppleva att vi befinner oss mitt i ett rum av ljus, även om rummets väggar inte är nära eller ens träffas av ljuset. Det är spelet mellan ljusets immaterialitet och materialitet som gör att det är så lockande att arbeta med det. Fyra faktorer är extra viktiga för upplevelsen av rummet: ljushet, 32

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3   V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

Bild 3.1  Ljuset blir synligt när det träffar dammkornen.

ljusnivå, ljusfördelning och ljusfärg. Av dessa har ljusfördelning störst betydelse för hur vi uppfattar rummet och dess form, då det är ljusfördelningen som ger oss skuggorna.

Ljushet På engelska finns det två begrepp, brightness och lightness, som mot­ svarar det svenska ordet ljushet, vilket kan vara förvirrande. Dessutom definieras de båda begreppen på olika sätt. Enligt CIE avser brightness dels den luminans som vi kan se när ögat är adapterat till ljusheten i rummet, dels hur en yta ”visuellt strålar” eller reflekterar mer eller mindre ljus. Lightness avser enligt CIE ljushet på en yta. Arnkil med kollegor hävdar att luminans inte beskriver den visuella upp­levelsen. Luminansen avser mängden visuellt ljus som når ögat från en given riktning, från en given punkt på en verklig eller föreställd yta. Brightness beskriver, enligt Arnkil med kollegor, ljusets uppfattade intensitet, medan lightness avser ytans uppfattade reflektans. Edward H. Adelson definierar brightness som uppfattad luminans. Medan lightness avser ytans kvaliteter, beskriver brightness ljusets kvaliteter – exempelvis månens och himlens ljus. Enligt Adelson avser lightness en ljushetsskala från svart via grått till vitt, medan brightness betecknar ljushet som intensitet vilken går från dunkelt till ljust. Alla ytor har dock båda sorters ljushet. Eftersom

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

33


3  V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

den här distinktionen inte finns i det svenska ljushetsbegreppet måste vi vara medvetna om att olika saker kan avses med begreppet, det vill säga både ljusets intensitet och ljusheten på en yta, som en gråskala.

Ljusnivå Ljusnivån avser hur mörkt eller ljust det är i rummet. I vardagligt, lite slarvigt tal används begreppet ljusnivå för både den visuella upplevelsen och den mätbara och beräkningsbara belysningsstyrkan. Vanligen översätts belysningsstyrka i luxtal (exempelvis 100, 300 eller 800 lux), som beskriver nivån på rummets allmänbelysning. I den här boken avses dock den visuella subjektiva eller intersubjektiva bedömningen (en intersubjektiv upplevelse delas av flera personer). Visuell perception av ljusnivån avser hur vi ser ljushet på ytor – det ljus som kommer av att ytorna reflekterar den fysiska ljusstrålningen. Den upplevda ljusnivån påverkas ofta mer av ljus från reflekterande ytor än från ljus direkt från ljuskällorna i rummet. Med ljusnivå menas hur ljuset uppfattas på en skala från mörkt till ljust, inte om man ser bra eller dåligt. Graden av skuggor och relationen till omgivande ytors kontraster påverkar hur vi ser ljusheten, och detta är inte mätbart på samma sätt som vi ser det. Nivån av mörker är lika viktig som ljuset, även om vi inte pratar i de termerna – vi säger oftast inte att vi mäter och bedömer mörkrets nivå. Upplevelsen av ljusnivån i ett rum står inte helt i proportion till den uppmätta belysningsstyrkan, som är den fysikaliska motsvarigheten till ljusnivå. Även faktorer som väggfärg, ljusfördelning och ljusfärg spelar in i samspel med rummet. Efter att ha tillbringat en stund i ett mörkt rum anpassar vi oss till ljusnivån och rummet tycks inte längre lika mörkt. Vi vänjer oss, adapteras till ljusnivån i rummet. Det går fortare att anpassa sig från mörker till ljus än från ljus till mörker.

Ljusfördelning När begreppet ljusfördelning kommer på tal tänker många genast på kalkylerade och uppmätta ljusfördelningskurvor i polärdiagram som visar hur ljuset släpps ut ur armaturer, om det exempelvis är symmetriskt eller asymmetriskt. En ljusfördelningskurva visar armaturens ljusspridning (se bilderna 3.2 och 3.3). En armaturs ljuskägla kan vara 34

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3   V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

Bild 3.2 Förenklade ljusfördelningskurvor hos armaturer.

bredstrålande eller smalstrålande, rotationssymmetrisk (lyser lika mycket åt alla håll kring en vertikal axel), bisymmetrisk (lyser lika mycket åt två håll kring en vertikal axel på längden eller på tvären) eller asymmetrisk. Det kurvan visar är hur mycket ljus som kommer i varje riktning. Ljusfördelning är ett mycket användbart begrepp att använda även i rumssammanhang. Här i boken avser ljusfördelning

Bild 3.3  Exempel på armaturers ljusfördelning.

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35


3  V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

främst hur ljuset faller på olika ytor, i olika delar av rummet (se bilderna 3.4 och 3.5). Även ljusfördelningsbegreppet betecknar en komplex helhet, en interaktion mellan en eller flera ljuskällor (inklusive dagsljus och elljus), likaväl som reflektioner från rums- och föremålsytor som kan observeras visuellt som skillnader i ljushet, som ljusriktningar och ljusmönster. Ljusfördelning i rum handlar med andra ord mest om vår visuella upplevelse, inte om det tekniskt mätbara.

Bild 3.4  Exempel på ljusfördelning i rum.

36

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3   V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

Bild 3.5  Ljusfördelning med olika ljusriktningar.

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

37


3  V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

Både inomhus och utomhus avser ljusfördelningen ljusets riktning och placering i rummet samt dess rumsliga karaktär. Ljusfördelningen beskriver om ljuset • kommer ovanifrån eller underifrån, direkt eller indirekt, eller

lyser från sidan • kommer från låg eller hög höjd • är placerat asymmetriskt eller symmetriskt, centralt eller perifert • är diffust eller skarpt, utspritt eller smalt fokuserat • har en bred eller smal spridningsvinkel • är jämnt eller ojämnt fördelat, på en yta eller i rummet som helhet • lyser på vägg eller golv, samt hur det gör det • bildar mönster av ljus och skugga.

Ljusfördelningen beskriver också skuggors uppträdande, kontraster och gradienter. Det är variationen mellan allt detta som gör rum intressanta.

Ljusfärg Det är lätt att förväxla begreppen ljusfärg och färgtemperatur. Men de är inte utbytbara utan avser olika aspekter gällande ljus och färg. Färgtemperatur beskriver om färgen på ljuset från ljuskällan uppfattas som varmt eller kallt. Prefixet korrelerad färgtemperatur innebär att ljuskällor som inte får sin färg genom upphettning, exempel­ vis LED (light emitting diod), jämförs med färgtemperaturen hos en teoretisk modell, en så kallad black body. Detta motsvarar en ljuskälla som ändrar färg när glödtråden hettas upp, såsom glödlampan. En ljuskällas färgtemperatur anges i Kelvingrader. Ljusfärg är ett visuellt begrepp som inte bara handlar om färgen på ljuset från ljuskällorna. Ljusfärgen kan beskrivas som en färgton i rummet. Perceptionen av ljusfärg påverkas av färgtemperaturen, ljusnivån, ljusfördelningen i rummet, bländning och färger på rumsytor såväl som på möbler. Var observant på att inte använda hopblandade begrepp som ”ljustemperatur”. Ljusfärg är ett begrepp som används främst i Norden; ”light colour” är därmed inte lika gångbart internationellt som begreppet färgtemperatur (colour temperature etcetera), även om det skulle vara önskvärt. Att rum har olika ljusfärg märks mest när två rum ses intill varandra. Efter att ha tillbringat tid i ett rum vänjer vi oss vid ljus­ 38

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


3   V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

färgen. Vi adapterar, det vill säga anpassar, oss till ljusfärgen i rummet som vi befinner oss i, så att ett föremåls färg uppfattas lika oavsett hur ljussituationen är i rummet. Detta kallas för färgkonstans. Kromatisk adaption avser när anpassningen handlar om färg och inte ljusnivå. Ljuskällor har inte bara olika färgtemperatur utan också olika bra färgåtergivning (anges i RA-index). Färgåtergivning är ett begrepp som beskriver hur bra och naturligt ljuset återger färgerna som det lyser på. Pröva färgåtergivningen genom att se hur färgen på din hand ter sig i ljuset. Full färgåtergivning har dagsljuset och glödljus (RA 100), då de har ett kontinuerligt spektrum. Vi bör inte använda ljuskällor med lägre färgåtergivning än RA 80. Bra färgåtergivning har ljuskällor med minst RA 90. LED-ljus har än så länge inte lika bra färgåtergivning som glödljus. RA-index fungerar mindre bra för att ange färgåtergivning för ljuskällor med diskontinuerligt spektrum, såsom LED och lysrör. Därför har en ny standard, TM-30-15, tagits fram. Metoden är flerdimensionell och tar med mer data och ger mer detaljerad information som bättre motsvarar den visuella upplevelsen. Men ännu har den inte börjat användas i någon större utsträckning.

S A M M A N FAT T N I N G

• Ljus syns när det faller på en yta. Vi ser inte ljusstrålningen. • Även de mest grundläggande ljusbegreppen är lätta att missförstå och blanda samman. • Vid översättningar mellan svenska och engelska kan viktiga betydelser gå förlorade. • Ljusbegrepp kan vara visuella, fysikaliska eller psykofysiska. • Fysikaliska begrepp motsvaras ofta av visuella begrepp, men avser inte samma saker. • De visuella begreppen inbegriper ofta hela det komplexa samspelet i rummet. • Allt som vi uppfattar går inte att mäta. • För tydlighetens skull kan begreppet ljusnivå reserveras för den visuella upplevelsen, medan belysningsstyrka avser den uppmätta och beräkningsbara motsvarigheten. • Ljusfördelning i rum är inte samma sak som armaturers ljusfördelning. • Ljusfärg är ett visuellt begrepp som hittills mest används inom Norden. Blanda inte ihop det med färgtemperatur!

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

39


3  V i s u e l l a l j u s b e g r e pp

Referenser Adelson, E.H. (2000), Lightness perception and lightness illusions. (2 uppl.) G. Gazzaniga (red.). Cambridge, MA: MIT Press. Arnkil, H., Fridell Anter, K. & Klarén, U. (2012), Colour and light: Concepts and confusions. Helsingfors: Aalto University Publication Series. CIE (2011), CIE Standard international lighting vocabulary: CIE S 017/E:2011. CIE International Commission on Illumination. www.cie.co.at. Liljefors, A. (1997), Seende och ljusstrålning. Baskompendium. Stockholm: ALV Belysningslära KTH.

40

©  F ö r f a t t a r e n o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


Ulrika Wänström Lindh är universitetslektor på ljusdesignutbildningen vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Hon forskar och undervisar om rumsgestaltning inom belysningsplanering, och hon har även praktisk erfarenhet som inredningsarkitekt, arkitekt och ljusdesigner.

LJUSDESIGN OCH RUMSGESTALTNING Hur påverkar belysningen hur vi ser och upplever rum? Att uppfatta rum visuellt är inte alls samma sak som att utgå från det fysiskt mätbara rummet. Är det ljus eller mörker som gör att en yta uppfattas ligga längre bort? Kan ljuset påverka den sociala dynamiken i ett rum? Hur kan man öka trygghetskänslan på en plats? Kan ett rum uppfattas som mer eller mindre rumsligt? Den här boken ger svar och stimulerar till nya frågor. I boken varvas teori om perception, ljus och rum med praktiska tips om analysmetoder och skissteknik. Den ger grundkunskap i arkitektonisk ljusdesign men presenterar inga färdiga lösningar. Den uppgiften – att skapa ljusmiljöerna – är din!

Art.nr 39699

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144120980  

9789144120980  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded