9789144120553 by Smakprov Media AB

SCHEMATERAPI I TEORI OCH PRAKTIK Annika Ackelman

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39664 ISBN 978-91-44-12055-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Ingrid Wiklund-Landin Illustrationer: Karolin Lindberg Fotograf: Mikael Ackelman Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Mikael Ackelman Printed by Interak, Poland 2019

INNEHÅLL

Förord 15 Författarens förord 17 Inledning 19 Bokens disposition 19 Bokens patientexempel 20 Schematerapins utveckling 20 Schematerapin är dimensionell 24

Del I

Scheman och deras strukturer

Definition av schemabegreppet 29 Definition av tidiga maladaptiva scheman 30 Maladaptiva schemans uppkomst 31 Ovillkorliga respektive villkorade scheman 33 Gruppering av scheman 34 Grundläggande känslomässiga behov och adaptiva scheman 34 Definition av adaptiva scheman 35 Schemaaktivering 36 Schemaprocesser 39 Schemabevarande 40 Schemaläkning 41 Schemakemi 42 Coping 44 Copingstilar 44 Kapitulerande copingstil 46 Undvikande copingstil 46 Överkompenserande copingstil 47 Copingresponser 48 Modes – beskrivning av sinnestillstånd 50 Beskrivningar av modes som förekommer i SMI 55 Barnmodes 55 Det sårbara barnet 55 Det arga barnet och det ursinniga barnet 55 Det impulsiva barnet och det odisciplinerade barnet 56 3

Beskrivningar av adaptiva och maladaptiva scheman Del II

KÄNSLOMÄSSIGT TILLGODOSEDD – KÄNSLOMÄSSIGT DEPRIVERAD/ FÖRSUMMAD 69 Det adaptiva schemat känslomässigt tillgodosedd 71 Det maladaptiva schemat känslomässigt depriverad/försummad 72 Beskrivning 72 Schemat känslomässigt depriverad/försummad i förhållande till andra scheman 74 Coping 74

STABIL ANKNYTNING – ÖVERGIVENHET/INSTABILITET 75 Det adaptiva schemat stabil anknytning 77 Det maladaptiva schemat övergivenhet/instabilitet 78 Beskrivning 79 Schemat övergivenhet/instabilitet i förhållande till andra scheman 79 Coping 80

GRUNDTILLIT – MISSTRO/UTNYTTJAD 81 Det adaptiva schemat grundtillit 83 Det maladaptiva schemat misstro/utnyttjad 84 Beskrivning 85 4

Innehåll

Maladaptiva copingmodes 56 Följsam kapitulering – kapitulerande/frysa till/följsamhet 56 Känsloavstängt skydd och avstängt självtröstande – undvikande/flykt 57 Berättigad/självgod och översittare/angripare – överkompenserande/kamp 57 Dysfunktionella inre kritiker-modes 58 Den straffande inre kritikern 59 Den krävande inre kritikern 59 Hälsosamma modes 59 Det glada barnet 59 Den sunda vuxna 59 Beskrivningar av övriga återgivna modes 60 Barnmodes 60 Maladaptiva copingmodes 61 Målet för den schematerapeutiska behandlingen 65

Schemat misstro/utnyttjad i förhållande till andra scheman 85 Coping 85

SOCIAL TILLHÖRIGHET – SOCIAL ISOLERING/UTANFÖRSKAP 87 Det adaptiva schemat social tillhörighet 89 Det maladaptiva schemat social isolering/utanförskap 90 Beskrivning 90 Schemat social isolering/utanförskap i förhållande till andra scheman 91 Coping 91

SJÄLVACCEPTANS/VÄRD ATT ÄLSKAS – DEFEKT/SKAM 93

Det adaptiva schemat självacceptans/värd att älskas 95 Det maladaptiva schemat defekt/skam 97 Beskrivning 97 Schemat defekt/skam i förhållande till andra scheman 98 Coping 98

FRAMGÅNG – MISSLYCKANDE 99 Det adaptiva schemat framgång 101 Det maladaptiva schemat misslyckande 102 Beskrivning 102 Schemat misslyckande i förhållande till andra scheman 104 Coping 104

SJÄLVFÖRTROENDE/KOMPETENS – BEROENDE/INKOMPETENS 105 Det adaptiva schemat självförtroende/kompetens 107 Det maladaptiva schemat beroende/inkompetens 108 Beskrivning 109 Schemat beroende/inkompetens i förhållande till andra scheman 110 Coping 110

GRUNDLÄGGANDE KÄNSLA AV SÄKERHET OCH HÄLSA – SÅRBARHET FÖR FARA OCH SJUKDOM 111 Det adaptiva schemat grundläggande känsla av säkerhet och hälsa 113 Det maladaptiva schemat sårbarhet för fara och sjukdom 114 Beskrivning 115 Schemat sårbarhet för fara och sjukdom i förhållande till andra scheman 115 Coping 115

I nnehåll

SUND INTEGRITET/UTVECKLAT SJÄLV – SAMMANFLÄTAD/ OUTVECKLAT SJÄLV 117 Det adaptiva schemat sund integritet/utvecklat själv 119 Det maladaptiva schemat sammanflätad/outvecklat själv 120 Beskrivning 121 Schemat sammanflätad/outvecklat själv i förhållande till andra scheman 122 Coping 122

SJÄLVHÄVDELSE/FRITT FÅ UTTRYCKA SIG – UNDERKASTELSE 123 Det adaptiva schemat självhävdelse/fritt få uttrycka sig 125 Det maladaptiva schemat underkastelse 126 Beskrivning 127 Schemat underkastelse i förhållande till andra scheman 127 Coping 127

Det adaptiva schemat sund självomsorg 131 Det maladaptiva schemat självuppoffring 132 Beskrivning 133 Schemat självuppoffring i förhållande till andra scheman 134 Coping 135

KÄNSLOMÄSSIGT ÖPPEN/SPONTAN – KÄNSLOMÄSSIGT HÄMMAD/ ÖVERKONTROLLERAD 137 Det adaptiva schemat känslomässigt öppen/spontan 139 Det maladaptiva schemat känslomässigt hämmad/ överkontrollerad 140 Beskrivning 140 Schemat känslomässigt hämmad/överkontrollerad i förhållande till andra scheman 142 Coping 142

REALISTISKA KRAV OCH FÖRVÄNTNINGAR – OBEVEKLIGA KRAV/ HYPERKRITISK 145 Det adaptiva schemat realistiska krav och förväntningar 147 Det maladaptiva schemat obevekliga krav/hyperkritisk 148 Beskrivning 148 Schemat obevekliga krav/hyperkritisk i förhållande till andra scheman 150 Coping 150

Innehåll

SUND SJÄLVOMSORG – SJÄLVUPPOFFRING 129

EMPATISK HÄNSYN/RESPEKT FÖR ANDRA – BERÄTTIGAD/GRANDIOS 151 Det adaptiva schemat empatisk hänsyn/respekt för andra 153 Det maladaptiva schemat berättigad/grandios 154 Beskrivning 155 Schemat berättigad/grandios i förhållande till andra scheman 155 Coping 156

SUND SJÄLVKONTROLL/SJÄLVDISCIPLIN – OTILLRÄCKLIG SJÄLVKONTROLL/ SJÄLVDISCIPLIN 157 Det adaptiva schemat sund självkontroll/självdisciplin 159 Det maladaptiva schemat otillräcklig självkontroll/självdisciplin 160 Beskrivning 161 Schemat otillräcklig självkontroll/självdisciplin i förhållande till andra scheman 162 Coping 162

SJÄLVTILLIT – BEKRÄFTELSESÖKANDE 163 Det adaptiva schemat självtillit 165 Det maladaptiva schemat bekräftelsesökande 166 Beskrivning 167 Schemat bekräftelsesökande i förhållande till andra scheman 168 Coping 168

OPTIMISM/HOPPFULLHET – NEGATIVISM/PESSIMISM 169 Det adaptiva schemat optimism/hoppfullhet 171 Det maladaptiva schemat negativism/pessimism 172 Beskrivning 172 Schemat negativism/pessimism i förhållande till andra scheman 173 Coping 173

FÖRLÅTANDE/SJÄLVMEDKÄNSLA – STRAFFANDE 175 Det adaptiva schemat förlåtande/självmedkänsla 177 Det maladaptiva schemat straffande 178 Beskrivning 178 Schemat straffande i förhållande till andra scheman 179 Coping 179

I nnehåll

Del III

Schematerapeutisk behandling När är schematerapi inte tillämpbar? 183

Inledning 185 Konceptualisering 185 Terapirelationen i konceptualiseringsfasen 186 Konceptualisering av patientens nuvarande problem, livshistoria samt mål med terapin 188 Konceptualisering av patientens temperament 189 Schemaformulär 191 Konceptualisering med hjälp av visualiseringsövningar 192 Processen för visualiseringsövningar 193 Psykoedukation om scheman 196 Skriftlig sammanställning av konceptualiseringen 197 Konceptualisering av patientens modes 201 Schema modes inventory och Karolin Lindbergs visuella modesmodell (VMM) 201 Att gestalta modes-konceptualiseringen med stolar 203

FÖRÄNDRINGSFASEN 211 Inledning 211 Behandlingsstrategier – terapirelationen 212 Empatisk konfrontation 212 Limited reparenting 214 Flexibilitet avseende reparentingstrategier 215 Verktyg för att balansera den terapeutiska relationen 215 Att aktivera patientens känslor 216 Att lugna ner patientens känslor 217 Behandlingsstrategier – kognitiva interventioner 218 Att testa schemats giltighet 218 Att omformulera ”bevis” som stödjer schemat 219 Att utvärdera fördelar och nackdelar med patientens copingresponser 221 Att genomföra dialoger mellan patientens schemasida och sunda vuxna sida 221 Att utforma minneskort för schemat 222 Att använda sig av dagbok över scheman och modes 223 Behandlingsstrategier – upplevelsebaserade interventioner 223 Visualisering med dialog 225 Reparenting i visualisering 227 8

Innehåll

KONCEPTUALISERINGSFASEN 185

Visualisering för att bearbeta traumatiska minnen 228 Argt brev som hemuppgift 230 Visualisering för att bryta beteendemönster 232 Behandlingsstrategier – beteendemässiga interventioner 232 Behandlingsstrategier – modesarbete 235 Generella steg i modesarbetet 236 Identifiera och benämn patientens modes 236 Utforska ursprunget och det ändamålsenliga värdet av modet i barndom och ungdom 236 Koppla samman maladaptiva modes med patientens nuvarande problem och symptom 237 Demonstrera fördelar med sunda modes 237 Etablera kontakt med det sårbara barnet genom visualisering 237 Genomför modesdialoger 238 Hjälp patienten att generalisera modesarbetet till livet utanför terapirummet 238 Att behandla copingmodes, inre kritiker-modes och barnmodes 241 Att hantera copingmodes 241 Empatisk konfrontation och limited reparenting för copingmodes 242 Att hantera inre kritiker-modes 243 Empatisk konfrontation och limited reparenting för inre kritiker-modes 244 Att få kontakt med barnmodes 244 Limited reparenting för barnmodes 244 Tekniker för att förstärka den sunda vuxna 245 Behandlingsstrategier – stolsarbete 247 Att använda stolsarbete vid avgörande beslut 247 Att behandla trauman med hjälp av stolsarbete 247 Att använda stolsarbete för att bearbeta minnen av misshandel och övergrepp 248 Att använda stolsarbete vid komplicerat sorgearbete 248

Specifika behandlingsstrategier för respektive maladaptivt schema Del IV

KÄNSLOMÄSSIGT DEPRIVERAD/FÖRSUMMAD 253 Översikt 255 Mål med behandlingen 256 Kognitiva interventioner 256 I nnehåll

Upplevelsebaserade interventioner 256 Beteendemässiga interventioner 257 Terapirelationen 257

ÖVERGIVENHET/INSTABILITET 259 Översikt 261 Mål med behandlingen 261 Kognitiva interventioner 262 Upplevelsebaserade interventioner 262 Beteendemässiga interventioner 263 Terapirelationen 263

Översikt 267 Mål med behandlingen 268 Kognitiva interventioner 268 Upplevelsebaserade interventioner 268 Beteendemässiga interventioner 269 Terapirelationen 270 Psykoedukation för patienter som varit utsatta för sexuella övergrepp 272

SOCIAL ISOLERING/UTANFÖRSKAP 275 Översikt 277 Mål med behandlingen 277 Kognitiva interventioner 278 Upplevelsebaserade interventioner 278 Beteendemässiga interventioner 278 Terapirelationen 279

DEFEKT/SKAM 281 Översikt 283 Mål med behandlingen 283 Kognitiva interventioner 284 Upplevelsebaserade interventioner 284 Beteendemässiga interventioner 284 Terapirelationen 285

MISSLYCKANDE 287 Översikt 289 Mål med behandlingen 289

Innehåll

MISSTRO/UTNYTTJAD 265

Kognitiva interventioner 290 Upplevelsebaserade interventioner 290 Beteendemässiga interventioner 291 Terapirelationen 292

BEROENDE/INKOMPETENS 293 Översikt 295 Mål med behandlingen 295 Kognitiva interventioner 296 Upplevelsebaserade interventioner 296 Beteendemässiga interventioner 297 Terapirelationen 297

SÅRBARHET FÖR FARA OCH SJUKDOM 299 Översikt 301 Mål med behandlingen 301 Kognitiva interventioner 301 Upplevelsebaserade interventioner 302 Beteendemässiga interventioner 302 Terapirelationen 302

SAMMANFLÄTAD/OUTVECKLAT SJÄLV 305 Översikt 307 Mål med behandlingen 307 Kognitiva interventioner 308 Upplevelsebaserade interventioner 308 Beteendemässiga interventioner 308 Terapirelationen 309

UNDERKASTELSE 311 Översikt 313 Mål med behandlingen 313 Kognitiva interventioner 314 Upplevelsebaserade interventioner 314 Beteendemässiga interventioner 315 Terapirelationen 315

SJÄLVUPPOFFRING 317 Översikt 319 Mål med behandlingen 319 Kognitiva interventioner 320

I nnehåll

Upplevelsebaserade interventioner 320 Beteendemässiga interventioner 321 Terapirelationen 321

KÄNSLOMÄSSIGT HÄMMAD/ÖVERKONTROLLERAD 323 Översikt 325 Mål med behandlingen 325 Kognitiva interventioner 325 Upplevelsebaserade interventioner 326 Beteendemässiga interventioner 326 Terapirelationen 327

Översikt 331 Mål med behandlingen 331 Kognitiva interventioner 332 Upplevelsebaserade interventioner 333 Beteendemässiga interventioner 333 Terapirelationen 334

BERÄTTIGAD/GRANDIOS 335 Översikt 337 Mål med behandlingen 337 Kognitiva interventioner 338 Upplevelsebaserade interventioner 338 Beteendemässiga interventioner 338 Terapirelationen 338

OTILLRÄCKLIG SJÄLVKONTROLL/SJÄLVDISCIPLIN 341 Översikt 343 Mål med behandlingen 343 Kognitiva interventioner 343 Upplevelsebaserade interventioner 344 Beteendemässiga interventioner 344 Terapirelationen 344

BEKRÄFTELSESÖKANDE 347 Översikt 349 Mål med behandlingen 350 Kognitiva interventioner 350 Upplevelsebaserade interventioner 350 Beteendemässiga interventioner 351 12

Innehåll

OBEVEKLIGA KRAV/HYPERKRITISK 329

Terapirelationen 351

NEGATIVISM/PESSIMISM 353 Översikt 355 Mål med behandlingen 356 Kognitiva interventioner 356 Upplevelsebaserade interventioner 357 Beteendemässiga interventioner 357 Terapirelationen 358

STRAFFANDE 359

Översikt 361 Mål med behandlingen 361 Kognitiva interventioner 362 Upplevelsebaserade interventioner 362 Beteendemässiga interventioner 363 Terapirelationen 363 Del V

Att arbeta som schematerapeut

Krav på schematerapeuten 367 Terapeutiska färdigheter enligt STRS 368 Fallgropar: då terapeutens maladaptiva scheman aktiveras 370 Fallgropar: då terapeutens dysfunktionella modes aktiveras 375 Särskilda svårigheter som kan uppstå i psykoterapi 377 Sekundär traumatisering hos terapeuten 377 Suicidrisk 377 Statistik om suicid 378 Sexuella känslor och förälskelse i terapirelationen 379 Självomsorg för schematerapeuter 381 Del VI

Forskning och utvecklingsområden

Gruppering av maladaptiva scheman i domäner 387 Gruppering av adaptiva scheman i domäner 389 Forskning och utvecklingsområden 390 Personlighetssyndrom 391 Tidiga maladaptiva scheman och deras mätning i formuläret YSQ 392 Schemamodes och deras mätning i formuläret SMI 392 Schematerapeutisk gruppterapi 393 Depression 393 Andra svårbehandlade tillstånd 393 I nnehåll

Visualiseringsövningar 394 Kostnadseffektivitet 394 Kvalitativ forskning 394 Några aktuella utvecklingsområden 395 The Secure Nest – ett webbaserat program 395 Schematerapi för barn och ungdomar 395 Schematerapi för könsdysfori 396 Tack 399 Del VII

Bilagor

Litteraturförteckning 413 Register 421

Innehåll

Mall för skriftlig konceptualisering 405 Kognitiv dagbok för scheman och modes 407 Argt brev 411

INLEDNING

Schematerapi i teori och praktik är att ge en uppdaterad överblick av schematerapi (ST), främst med inriktning på individuell psyko terapi för patienter utan personlighetssyndrom.1 Young med fleras (2003) grundläggande begrepp och tekniker gås noggrant igenom, med tillägg av den senaste utvecklingen inom schematerapi. Eftersom schematerapi är en del av kognitiv beteendeterapi (KBT) behövs vana vid att använda kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker för att bedriva schematerapi. Det har inte funnits utrymme att beskriva grundläggande tekniker och begrepp inom KBT i denna bok, och det finns redan utmärkt litteratur för att lära sig mer om dessa.2 Observera att den schematerapeutiska behandlingen innehåller många kraftfulla interventioner. För att arbeta kliniskt med schematerapi krävs vidareutbildning inom området samt ett antal timmar i schematerapeutisk handledning. Regelbunden handledning rekommenderas även för certifierade schematerapeuter. Certifiering av schematerapeuter sker via International Society of Schema Therapy (ISST) och deras nationella representanter. I Sverige ges schematerapiutbildning vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.

INTENTIONEN MED

Bokens disposition Boken börjar med en överblick över schematerapins uppkomst och utveckling samt skillnaderna mellan traditionell KBT och schematerapi.

• Del I innehåller grundläggande definitioner av centrala begrepp inom schematerapi, tillsammans med patientexempel som belyser begreppen. Definitioner av maladaptiva och adaptiva scheman, grundläggande känslomässiga behov, schemaoperationer, copingstrategier samt schemamodes presenteras. 1 För behandling av personlighetssyndrom hänvisas till annan litteratur, t.ex. Young, Klosko & Weishaar, 2003: Schema therapy. A practitioner’s guide; van Vreeswijk, Broersen & Nadort (red.) (2012): The WileyBlackwell handbook of schema therapy. Theory, research, and practice; samt Gyllenhammar & Perris (2016): Schematerapi: En klinikers handbok och en terapiberättelse. 2 Exempelvis Kåver (2006): KBT i utveckling. En introduktion i kognitiv beteendeterapi; samt Freeman m.fl. (1990): Kognitiv psykoterapi i klinisk tillämpning.

• I del II återfinns utförliga beskrivningar av adaptiva och maladaptiva

• • • •

Bokens patientexempel Alla patientexempel som återfinns i boken är helt och hållet fiktiva – med undantag för några exempel gällande adaptiva scheman, där vänner välvilligt ställt sina goda exempel, som medfört att de utvecklat sunda scheman, till mitt förfogande. Det förekommer dock inte några autentiska exempel från de patienter jag möter i min kliniska vardag.

Schematerapins utveckling Schematerapi är en integrativ terapiform som utvecklades av Jeffrey E. Young och hans kollegor i USA under 1980- och 1990-talen (Young, Klosko & Weishaar, 2003). Jeffrey Young har sin grund i KBT och arbetade tillsammans med den kognitiva beteendeterapins upphovsman Aaron Beck. År 2001 publicerade Young, Weinberger och Beck ett kapitel om KBT vid depression, där de presenterade en andra fas i behandlingen, som fokuserade på att identifiera och behandla tidiga maladaptiva scheman som utvecklats under barndomen. Författarna uttalade explicit att denna utveckling av den kognitiva beteendeterapin skulle komma att bli ovärderlig för erfarna kognitiva terapeuter. Schematerapi innehåller även inslag främst från anknytningsteori (som teoretisk grund för relationellt terapiarbete) och gestaltterapi (i form av upplevelsebaserade interventioner). Schematerapi är i grunden utformad för att behandla patienter som tidigare setts som svåra eller omöjliga att behandla, till exempel patienter med personlighetssyndrom eller andra långvariga, kroniska problem, men används 20

Inledning

•

scheman (med fotografiska illustrationer av de adaptiva schemana) samt patientexempel. Att få en tydlig bild och beskrivning av de sunda scheman patienten strävar efter att uppnå underlättar den terapeutiska behandlingen. Del III innehåller den schematerapeutiska behandlingens olika komponenter i såväl konceptualiseringsfasen som förändringsfasen. I del IV beskrivs de specifika behandlingsstrategierna för respektive schema. Del V tar upp schematerapeutens arbete och förhållningssätt, samt hur man som schematerapeut kan utöva en sund självomsorg. Del VI innehåller modeller för schemanas indelning i domäner samt en översiktlig genomgång av forskningsläget och några aktuella utvecklingsområden inom schematerapi. Boken avslutas med del VII som innehåller bilagor med användbara mallar och formulär.

även för att behandla komplex och relationell problematik med nedstämdhet och ångest samt vid annan psykisk ohälsa. Längden på den schematerapeutiska behandlingen kan vara kort eller lång, eller något däremellan, beroende på patientens behov. Schematerapi är inte utvecklad för att användas vid akuta kriser eller akuta psykiatriska symptom, såsom egentlig depression eller återkommande panikattacker. Om det finns underliggande kroniska personlighetsrelaterade problem kan schematerapi användas för att behandla dessa när de akuta problemen har avtagit. Terapi formen används i dag för många olika psykiska problem, såsom barndoms trauman, ätstörningar, beroende/missbruk, vid olika personlighetssyndrom, i terapi med barn och deras familjer samt i parterapi. Schematerapi lämpar sig även väl då symptom och problem är mer oklara, och patienten inte kan få en tydlig diagnos. Under schematerapins framväxt gjordes stora framsteg inom forskning och behandling med KBT och många effektiva behandlingsmodeller utvecklades, framför allt för att behandla diagnoserna depression och ångest. Young uppmärksammade att en del av patienterna inte fick god effekt av KBTbehandlingen, eller fick god effekt så länge behandlingen pågick men hade en hög återfallsfrekvens när terapeutens stöd upphörde efter att behandlingen avslutats. Det rörde sig främst om patienter med personlighetsrelaterade problem, vilka ofta har svårt att ta till sig det kollaborativa behandlingsprotokoll som används inom KBT. Detta arbetssätt innebär att man inom traditionell KBT-behandling arbetar med ett tydligt urskiljbart problem åt gången. För att terapin ska vara effektiv bör patienten observera och skriva ner sina tankar, känslor och beteenden samt göra olika hemuppgifter mellan sessionerna. Detta kräver att patienten är motiverad och har förmåga att själv arbeta för att minska symptomen, försöka lösa sina problem och lära sig nya färdigheter. Man arbetar med att förändra patientens kognitiva förvrängningar (även kallade tanke fällor), exempelvis dikotomt tänkande och selektiv abstraktion. Under terapins gång förutsätts patienten utveckla strategier för att kunna förändra negativa tankar och problematiska beteenden. Allt detta kräver att patienten har en förmåga att utveckla sin psykologiska flexibilitet. Inom traditionell kognitiv beteendeterapi förutsätts dessutom att patienten snabbt kan känna sig trygg med terapeuten och att de tillsammans kan forma ett gott samarbete, utan att man behöver lägga ner extra fokus och omsorg på terapirelationen och samarbetsalliansen. Även inom primärvården finns i dag många patienter med långvariga, komplexa problem där det inte är säkert att traditionell KBT räcker till. När det gäller patienter med personlighetsrelaterade problem tar Young med flera (2003) upp följande problemområden:

I nledning

1 Dessa patienter har ofta svårigheter inom flera stora områden och patienten kan själv ha svårt att sätta ord på dem, då det handlar om livsteman mer än om ett specifikt, tydligt avgränsat problem. Det är vanligt att dessa patienter känner sig missnöjda med stora delar av livet, till exempel att varken arbete, vänskaps-, familje- eller kärleksrelationer fungerar. 2 Patienter med personlighetsproblem har ofta en begränsad kontakt med sina egna tankar och känslor, vilket gör det svårt att ha den distans som krävs för att kunna skriva ner sina tankar och känslor och arbeta med dem i terapisessionen och i hemuppgifter.

4 Brister i den psykologiska flexibiliteten är ett karaktärsdrag för patienter med personlighetssyndrom. Ett problem med psykologisk rigiditet är att patienterna upplever sina problem som en del av dem själva och den person de är, vilket medför att de inte kan föreställa sig hur problemen skulle kunna förändras. Deras kognitiva förvrängningar är i så hög grad jag-syntona, det vill säga integrerade i personligheten, att patienten inte har förmåga att inse att det är möjligt att förändra sitt sätt att tänka, känna och bete sig. Dessa patienter håller ofta fast vid sina föreställningar om hur de själva är som personer och om hur omvärlden är beskaffad. 5 Interpersonella problem är vanligen grundbekymret för patienterna, vilket gör att man i terapi behöver ha särskilt fokus på relationen mellan patient och terapeut. Det kan ta lång tid för patienten att känna sig trygg med terapeuten och kunna forma en samarbetsallians i terapin. Patienter med borderline personlighetssyndrom3 eller osjälvständigt personlighetssyndrom4 har ofta svårt att fokusera på det som hänt i livet utanför terapirummet eftersom de lägger all energi på att försöka få sina känslomässiga behov uppfyllda av terapeuten. Patienter med personlig-

3 DSM-5: Borderline personlighetssyndrom innebär ett genomgående mönster av påfallande impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter (APA, 2014). Kallas i ICD-10 för emotionellt instabil personlighetsstörning (Socialstyrelsen, 2011). 4 DSM-5: Osjälvständigt personlighetssyndrom innebär ett genomgående och påfallande starkt behov av att bli omhändertagen, rädsla för separation samt ett undergivet och klängigt beteende (APA, 2014).

Inledning

3 Motivationen att gå i terapi sviktar ofta hos dessa patienter och det framstår vanligen som om de mer är i behov av stöd och hjälp av terapeuten än vad de har förmåga och/eller vilja att lära sig strategier för att kunna hjälpa sig själva.

hetssyndrom av narcissistisk 5, paranoid6, schizoid7 eller tvångsmässig8 karaktär har ofta svårt att engagera sig i terapin och kan vara fientligt inställda till terapeuten. Det är omöjligt att genomföra en framgångsrik behandling med personlighetsstörda patienter utan att ha ett starkt fokus på den terapeutiska relationen. Särskilt värdefullt är att schematerapi är en integrativ terapiform, som kombinerar interventioner från flera olika terapiinriktningar. Beteendemässiga och kognitiva element är grundläggande i schematerapi, med tillägg av känslomässiga interventioner, upplevelsebaserade tekniker och användningen av terapirelationen i terapeutiskt syfte. Alla dessa delar är lika viktiga i den schematerapeutiska behandlingen. Teorin bakom schematerapi innebär djupa och komplexa förklaringar avseende den mänskliga naturen. Schematerapin är specifik och detaljerad – i modellen beskrivs maladaptiva scheman, copingstilar och modes utförligt, liksom behandlingsstrategierna. Genom att benämna de psykiska problemen i särskilda termer kan de upplevas som mindre jag-syntona och mer möjliga att förändra för patienterna (Young m.fl., 2003). Edwards och Arntz (2012) beskriver utvecklingen av schematerapi som ett av flera integrativa koncept som utvecklats inom den kognitiva beteende terapin under det senaste kvartsseklet. Schematerapi är en del i utvecklingen av nya metoder inom KBT, där man riktar uppmärksamheten mot informationsprocesser som inte är omedelbart tillgängliga för medvetandet. Arntz (2018) beskriver hur upplevelsebaserade tekniker tidigare var tabubelagda och att det tidigare har funnits en motvilja mot att fokusera på barndoms händelser, eftersom många terapeuter inom KBT-området kritiserat den psyko dynamiska terapins tendentiösa fokus på barndomen. Först på 2000-talet accepterades användandet av visualisering och andra upplevelsebaserade interventioner inom KBT. Roediger, Stevens och Brockman (2018) menar att en av schematerapins framgångsfaktorer är att den har applicerat element från både andra och tredje vågens KBT. Till dessa hör bland annat acceptance and commitment therapy (ACT), mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT), funktionell analytisk psyko 5 DSM-5: Narcissistiskt personlighetssyndrom innebär ett genomgående mönster av grandiositet, behov av att bli beundrad och brist på empati (APA, 2014). 6 DSM-5: Personlighetssyndrom, paranoid, innebär ett genomgående mönster av brist på tillit och misstankar om att andra medvetet vill skada, utnyttja eller luras (APA, 2014). 7 DSM-5: Personlighetssyndrom, schizoid, innebär ett genomgående mönster av tillbakadragenhet och begränsade känslouttryck, samt ointresse för sociala sammanhang och nära relationer (APA, 2014). 8 DSM-5: Tvångsmässigt personlighetssyndrom innebär upptagenhet av ordning, perfektionism samt mental och mellanmänsklig kontroll på bekostnad av flexibilitet, öppenhet och effektivitet (APA, 2014). I ICD-10 benämnd Anankastisk personlighetsstörning (Socialstyrelsen, 2011).

I nledning

PATIENTEXEMPEL

terapi (FAP) och compassion-fokuserad terapi (CFT). I boken Contextual schema therapy beskriver de hur tekniker från dessa olika terapiformer kan integreras i schematerapin. Att alla människor har sina scheman, copingstilar och modes normaliserar psykiska bekymmer, även om de hos patienterna kan vara mer extrema och rigida. Det ingår i schematerapeutens arbetsmetod att vara medveten om sina egna scheman, copingstilar och modes under terapibehandlingen. Denna respektfulla och sympatiska inställning gör schematerapin till en ytterst mänsklig, ödmjuk och medkännande terapiform (Young m.fl., 2003). Intresset för schematerapi växer, såväl i Sverige som i resten av världen. Det finns i dag certifierade schematerapeuter i 50 olika länder. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår inom forskningen och i den kliniska vardagen i många länder, bland annat USA, Tyskland, Holland, Storbritannien, Italien, Australien och Sverige (ISST 2015–2018).

Schematerapin är dimensionell Young med kollegor (2003) kritiserade diagnossystemet Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders, DSM9 i dess tidigare versioner (bl.a. DSM-IV; APA, 2002) vad gällde diagnoserna för personlighetsstörningar. Dessa diagnoser baseras till stor del på beteenden, och tar inte hänsyn till orsakerna till att patienten har utvecklat dessa beteenden. Inom schematerapin anser man att de observerbara beteendena primärt står för reaktioner på patientens grundläggande scheman. För att åstadkomma en varaktig förändring måste schemana förändras, det räcker inte att ändra beteendet. En persons beteende

9 APA, American Psychiatric Association (2002): Diagnostic and statistical manual of mental disorders, amerikanskt system för diagnos och klassifikation av psykiska störningar. DSM används parallellt med och är nära överensstämmande med WHO:s klassifikation av sjukdomar, kallad ICD (The international statistical classification of diseases and related health problems). Den svenska versionen ICD-10-SE återfinns på Socialstyrelsens (2011) hemsida.

Inledning

Ann-Britt, en kvinna med ett övergivenhetsschema förstår inte varför hon alltid faller för män som är upptagna. Genom att läsa om schemat övergivenhet/instabilitet och copingstilen kapitulerande kan hon känna igen sig i att välja en partner som är otillgänglig och förstå att hennes beteende och känslor är schemadrivna. Ann-Britt får en benämning för sina bekymmer och begreppen ger henne möjlighet att få en första ansats till att se sitt eget beteende och sina egna känslor med viss distans.

kan variera beroende på livssituation och sammanhang. Då diagnoskriterierna bygger på beteende, menar författarna att patienter kan få olika diagnoser varefter deras beteende förändras under livet. Inom schematerapi ses patientens problem som dimensionella snarare än kategoriska: varje patient ses som unik, med sin specifika uppsättning scheman, modes och copingresponser – vilka i sin tur kan vara av olika svårighetsgrad. I den nya versionen av diagnosmanualen, DSM-5 (APA, 2014), liksom i den nästkommande versionen av The international statistical classification of diseases and related health problems, ICD-11 (publicerad av WHO 2018, ännu ej implementerad i Sverige), har man i tillägg till de tidigare kategoriindelade kriterierna även tillfört dimensionella bedömningar vid personlighetssyndrom. Denna typ av bedömning ger möjlighet att gradera svårighetsgraden inom en viss diagnos i tre till fem skalsteg. Modellen kallas i DSM-systemet för alternative model of personality disorders (DSM-5-AMPD) och återfinns i del III av DSM-5. Bach och Bernstein (2019) går i en artikel igenom hur denna modell korrelerar med den schematerapeutiska modellen. Schematerapins begrepp maladaptiva scheman och schemamodes stämmer enligt författarna väsentligen överens med de begrepp i diagnossystemet som betecknar dysfunktion för personer med psykiska problem. Likaså konstaterar de att schematerapins begrepp sund vuxen väl motsvarar den nya modellens beskrivningar av en välfungerande personlighet.

I nledning

DEL I

Scheman och deras strukturer

I denna del presenteras och definieras de grundläggande begreppen inom schema terapi. Här beskrivs schemabegreppet, dels hur det har använts historiskt inom KBT, dels hur det specifikt används inom schematerapi. Därefter följer en noggrann definition av schemabegreppen inom ST, för både maladaptiva och adaptiva scheman: Hur uppkommer de? Hur relaterar de till varandra i form av ovillkorliga respektive villkorade scheman? Vilka är människans grundläggande känslomässiga behov? Vidare beskrivs hur scheman aktiveras/triggas samt de två processerna schema bevarande och schemaläkning. Här förklaras också hur schemakemi fungerar. Copingstilarna kapitulerande, undvikande och överkompenserande beskrivs, tillsammans med nya iakttagelser gällande reaktionerna fight, flight, freeze – där Roediger, Stevens och Brockman (2018) föreslår att freeze ändras till follow när begreppet används inom ST. Copingresponser och deras funktioner klarläggs. Därefter beskrivs schemamodes och hur de uppkommer. Nya rön lyfts fram (Roediger m.fl., 2018; Farrell & Shaw, 2018), som visar varför det som tidigare kallades föräldra mode numera bör betecknas inre kritiker-mode. De modes som har definierats av olika författare beskrivs utförligt och ett nytt förslag om att introducera ett över analyserande mode presenteras. I första delen finns ett stort antal patientexempel i syfte att tydliggöra begrepp och definitioner. Delen avslutas med en beskrivning av målet med schematerapi, uttryckt dels i schematermer, dels i modestermer. Liksom en genomarbetad konceptualisering ligger till grund för en lyckad terapi process, ligger definitionerna i del I till grund för resterande delar av boken.

Definition av schemabegreppet av att använda begreppet schema inom psyko logisk forskning och behandling. Begreppet används vanligen för att beskriva hur den mänskliga hjärnan organiserar sina erfarenheter psykologiskt. Enligt Aaron Beck (1964/1967, refererad i Clark & Beck 1999, s. 52ff) kan scheman ses som uttryck för en persons kognitiva organisation och struktur. Dessa kognitiva strukturer används för att läsa av, koda och utvärdera olika stimuli som personen kommer i kontakt med och ger hen möjlighet att göra sin omgivning och sin miljö begriplig genom att bryta ner och organisera intrycken i psykologiskt tillämpbara delar. Scheman kan vara adaptiva eller maladaptiva. Beck använde begreppet schema i samband med sin banbrytande behandling och forskning inom kognitiv beteendeterapi för depressioner. Enligt Beck varierar scheman i grad av flexibilitet–rigiditet, genomtränglighet–ogenomtränglighet, konkretion–abstraktion, grad av aktivitet som krävs för schemaaktivering samt vidd av aktiverande stimuli. Ju mer rigida och ogenomträngliga scheman, desto svårare är de att förändra. Becks definition av begreppet schema lyder:

D E T FI N N S E N L ÅN G T R AD I T I O N

Scheman är relativt varaktiga inre strukturer av lagrade generiska eller prototypiska funktioner av stimuli, idéer, eller erfarenhet som används för att organisera ny information på ett meningsfullt sätt för att bestämma hur fenomen uppfattas och konceptualiseras.1 Clark & Beck, 1999, s. 79

1 Författarens översättning: ”Schemas are relatively enduring internal structures of stored generic or prototypical features of stimuli, ideas, or experince that are used to organize new information in a meaningful way thereby determining how phenomena are perceived and conceptualized.”

Definition av tidiga maladaptiva scheman Young med flera (2003, s. 7) definierar ett tidigt maladaptivt schema enligt följande:

• ett genomgripande tema eller mönster som visar sig inom många områden i livet

• består av minnen, känslor, tankar och kroppsförnimmelser • gäller både personen själv och relationerna till andra människor • utvecklas under barndomen och/eller ungdomsåren • är i betydande grad dysfunktionellt. Beteendet är inte en del av själva schemat, utan drivs av schemat – beteendet ses som en respons på det dysfunktionella schemat. Detta eftersom ett och samma schema kan generera olika typer av beteende, vilket vi återkommer till i avsnittet om coping. Likaså kan ett och samma beteende vara genererat av olika maladaptiva scheman.

2 För att göra läsningen mer direkt och obehindrad används i fortsättningen ordet ”schema” för att beteckna tidiga maladaptiva/dysfunktionella scheman. Om det i stället handlar om den sunda motsvarigheten kommer det att benämnas ”adaptivt schema” eller ”sunt schema”.

d e l i S c h e ma n och d eras st r uk t urer

Inom schematerapi har Jeffrey Young med kollegor (2003) utvecklat schema begreppet med särskild inriktning på de dysfunktionella scheman som utvecklas på grund av svåra barndomsupplevelser. Inom psykoterapi är det särskilt intressant att använda begreppet gällande tankar, känslor och beteenden som formats tidigt i livet och som patienter fortsätter att använda sig av, trots att dessa inte längre är adekvata i den livssituation patienten nu befinner sig. De kan ses som ett utslag av människans behov av cognitive consistency, det vill säga behovet av att behålla uppfattningen om sig själv och omvärlden intakt, även om uppfattningen är inadekvat eller förvrängd. I denna generella definition av schema inom psykoterapi kan ett schema vara positivt eller negativt, adaptivt eller maladaptivt och ha formats under barndomen eller senare i livet. Youngs hypotes är att scheman2 som formats av en svår uppväxtmiljö är själva grunden för att utveckla personlighetssyndrom och andra långvariga psykiska problem.

Maladaptiva schemans uppkomst Grunden för att maladaptiva scheman utvecklas är att man som barn inte får sina grundläggande känslomässiga behov tillräckligt väl uppfyllda under uppväxten. Min erfarenhet är att de patienter som själva är föräldrar ofta börjar fundera över hur de beter sig i relation till sina egna barn. Det är viktigt att påtala att det inte är perfektionism som eftersträvas i relationen mellan barn och förälder. Det finns inga föräldrar som alltid gör rätt – det handlar i stället om att som förälder vara tillräckligt god och ha förmåga att uppfylla barnets kärnbehov tillräckligt väl. Det finns fyra olika processer som kan leda till att dysfunktionella scheman utvecklas hos barnet (Young m.fl., 2003, s. 10–11):

1 För lite av det goda. Barnets behov har inte tillgodosetts. Barnet har växt upp i avsaknad av trygghet, stabilitet, förståelse och/eller kärlek från sina närmaste. Scheman som känslomässigt depriverad/försummad och/eller övergivenhet/instabilitet utvecklas. 2 För mycket av det onda. Barnet har upplevt trauman och/eller utsatts för övergrepp under uppväxten. Scheman som misstro/utnyttjad, defekt/ skam och/eller sårbarhet för fara och sjukdom utvecklas. 3 För mycket av det goda. Barnet har blivit ”curlat”, bortskämt eller fått för fria tyglar. Föräldrarna kan antingen ha varit överdrivet involverade i barnets liv och överbeskyddat hen, eller ha gett barnet för stor frihet, utan rimliga gränser. Scheman som beroende/inkompetens, berättigad/grandios och/eller otillräcklig självontroll/självdisciplin utvecklas. 4 Modellinlärning. Barn lär sig hur man ska vara och bete sig genom att observera sina föräldrar, vilket kallas modellinlärning. Barnet internaliserar sin förälders tankar, känslor, upplevelser och beteenden. Beroende på barnets temperament reagerar barn olika på upplevelser i barndomen. Vid exempelvis misshandel internaliserar vissa barn den misshandlande förälderns aggressivitet, medan andra barn i stället internaliserar offerrollen. Modellinlärningen innebär därmed en så kallad selektiv internalisering. I samband med detta resonemang tar Young med flera upp barnets tempera ment och hur denna faktor påverkar utvecklingen av maladaptiva scheman. Individens temperament samverkar med smärtsamma barndomshändelser i utvecklingen av dysfunktionella scheman. Till viss del överskuggar miljön och negativa händelser temperamentsfaktorn: en extremt trygg och kärleksfull miljö kan till exempel medverka till att även ett mycket blygt barn utvecklas del i Scheman och deras struk turer

till en trygg och självsäker person. En avvisande och/eller hotfull miljö kan å andra sidan göra att även ett barn som i sitt temperament är extremt lättsamt och socialt utvecklar psykiska problem. Författarna tar upp följande temperamentsdimensioner3: Stabil

Dystym

Optimistisk

Ängslig

Lugn

Tvångsmässig Passiv

Lättdistraherad Aggressiv

Irritabel

Lättsam, gladlynt

Blyg

Sällskaplig, social

Det har i forskning visat sig att barn som klarar att hantera svårigheter ofta är sällskapliga och sociala i sitt temperament, samt att de har minst genomsnittlig intelligensnivå. Dessa skyddande faktorer ger en högre resiliens, det vill säga förmåga att möta och övervinna svårigheter. Det finns inga bevis för att intelligens i sig ger en högre resiliens, men studier visar att intelligens – dels i form av att ha lätt att lära i skolan, dels i form av god förmåga till problemlösning och kommunikation – har ett samband med förmågan att överkomma motgångar. Även barn som är mer aktiva, snarare än passiva, har en högre resiliens. Orsakerna är troligen att dessa barn, och senare vuxna, har en hög förmåga både att på egen hand finna effektiva strategier och att söka hjälp hos andra personer. Sammantaget gör dessa faktorer att barnen utvecklar en stark självkänsla och tro på sin egen förmåga att påverka omständigheterna (Werner, 1990). Min erfarenhet är att barn och ungdomar som klarar sig bra i skolan ofta kan ta sig fram på ett bra sätt i livet, även om de haft en svår uppväxt. Jag har sett många exempel på ungdomar som genom en kombination av begåvning, social kompetens, stark vilja och uthållighet har överv unnit motgångar och ogynnsamma förutsättningar, och lyckats skapa ett fullgott liv för sig själva.

3 Jfr femfaktormodellen (FFM) eller big five, där personligheten beskrivs i form av fem grundläggande dimensioner (delvis ärftligt betingade), utvecklad av de amerikanska psykologerna Paul T. Costa, Jr och Robert R. McCrae (Egidius, u.å.).

d e l i S c h e ma n och d eras st r uk t urer

Labil

Ovillkorliga respektive villkorade scheman Young med flera (2003) skiljer mellan ovillkorliga scheman och villkorade scheman (tabell 1). De flesta scheman är ovillkorliga, vilket innebär att de upplevs som starkt jag-syntona: patienten känner att hen är sitt schema. Patienten hyser inget hopp om att kunna förändras, utan är övertygad om att hen alltid kommer att vara oälskbar, inkompetent eller på annat sätt för alltid felaktig och bristfällig. De ovillkorliga schemana har utvecklats tidigt i livet, ofta preverbalt, det vill säga innan barnet utvecklat sitt språk. Patienten hade som barn inget val och inga möjligheter att påverka situationen utan var helt utlämnad till sin omgivning. Ett ovillkorligt schema kan sägas ha kapslat in de svåra händelser barnet utsatts för och lämnat barnet utan hopp. Roediger med flera (2018) beskriver att ju tidigare ett schema uppstår, desto mer obearbetat, isolerat och extremt blir det. Dessa tidiga scheman kan jämföras med de psykiska svårigheter som uppstår vid svåra trauman. De villkorade schemana har utvecklats något senare i livet och upplevs vanligen som mer möjliga att förändra. Villkorade scheman har uppkommit som ett medel för patienten att uppleva lättnad från de ovillkorliga schemana. Patienten kan agera för att försöka undkomma smärtan i det ovillkorliga

TABELL 1 Ovillkorliga respektive villkorade scheman. Bearbetad efter Young m.fl. (2003).

Ovillkorliga scheman

Villkorade scheman

Känslomässigt depriverad/försummad

Underkastelse

Övergivenhet/instabilitet

Självuppoffring

Misstro/utnyttjad

Känslomässigt hämmad/överkontrollerad

Social isolering/utanförskap

Obevekliga krav/hyperkritisk

Defekt/skam

Bekräftelsesökande

Misslyckande Beroende/inkompetens Sårbarhet för fara och sjukdom Sammanflätad/outvecklat själv Berättigad/grandios Otillräcklig självkontroll/självdisciplin Negativism/pessimism Straffande

del i Scheman och deras struk turer

schemat – genom att exempelvis underkasta sig, uppoffra sig själv eller överprestera får patienten en känsla av att kunna påverka de negativa känslorna. Dessa beteenden ger dock bara en tillfällig lättnad, och leder i sin tur till andra bekymmer för patienten (Young m.fl., 2003).

Gruppering av scheman Den senaste forskningen visar att såväl maladaptiva som adaptiva scheman kan delas in i fyra domäner (Bach, Lockwood & Young, 2018; Louis m.fl., 2018). Modellerna för att dela in scheman redovisas närmare i del VI.

Grunden för utvecklingen av maladaptiva scheman är att barnets basala känslomässiga behov inte har mötts tillräckligt väl under uppväxten. Om barnet däremot fått sina kärnbehov tillgodosedda i tillräckligt hög grad, utvecklas i stället sunda så kallade adaptiva scheman. Modellen för sunda scheman har utvecklats för att man i terapin inte enbart ska fokusera på patientens svårigheter, utan även på hens styrkor. De sunda scheman som identifierats har visat sig både leda till god psykisk hälsa och skydda mot psykisk ohälsa (Louis m.fl., 2018). Under de tre senaste decennierna har schematerapi utvecklats från att primärt fokusera på grundantaganden till att fokusera på grundläggande känslo mässiga behov. Kärnan i ST utgörs av att hjälpa patienter att möta deras behov. Utifrån detta perspektiv följer att, ju bättre vi kan förstå vilka dessa är och hur vi ska möta dem, desto mer effektiva kommer vi att vara.4 Perris & Lockwood, 2012, s 41

4 Författarens översättning: ”Over the past three decades Schema Therapy has evolved from an approach with primary focus on core beliefs to one which now places core emotional needs at its center. The essence of ST involves helping patients meet their needs. From this vantage point, the better we can understand what they are and how to meet them, the more effective we will be.”

d e l i S c h e ma n och d eras st r uk t urer

Grundläggande känslomässiga behov och adaptiva scheman

Definition av adaptiva scheman Ett tidigt adaptivt schema representerar den hälsosamma motsvarigheten till ett tidigt maladaptivt schema och definieras på liknande sätt (Perris & Lockwood, 2012, s. 54). Det adaptiva schemat

• är flexibelt och formas av en uppväxt där barnets familj och omgivning på ett adekvat sätt svarar på de känslomässiga behov barnet har

• ses som ett genomträngande mönster eller tema för en inre representation av minnen, känslor, tankar och neurobiologiska reaktioner gällande sig själv och relationerna till andra

• uppstår under barndom och ungdomsår, och fortsätter att utvecklas genom livet

• leder till ett hälsosamt fungerande och en disposition för adaptiva beteenden

• formar tillsammans med de adaptiva beteendena ett sunt vuxen-mode. SAMMANFATTNING – MALADAPTIVA OCH ADAPTIVA SCHEMAN Begreppet maladaptivt schema innebär ett genomgripande dysfunktionellt mönster som visar sig inom många områden i en persons liv. Det består av minnen, känslor, tankar och kroppsförnimmelser. Det gäller både personen själv och relationerna till andra och har utvecklats under barndom och ungdom. Beteendet är inte en del av schemat, utan visar sig i form av coping. Schemana räknas som antingen ovillkorliga, vilket innebär att de är starkt jag-syntona och svåra att förändra, eller villkorade, vilka upplevs som mer möjliga att förändra. Maladaptiva scheman uppkommer genom att barnets grundläggande känslo mässiga behov inte uppfyllts tillräckligt väl, genom trauman och övergrepp, genom att barnet inte fått rimliga gränser och/eller genom modellinlärning. Vidare spelar barnets eget temperament in i utvecklingen av scheman. På motsvarande positivt sätt uppkommer och definieras adaptiva scheman, som är den sunda motsvarigheten till maladaptiva scheman.

del i Scheman och deras struk turer

Annika Ackelman är socionom, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning samt certifierad schematerapeut. Hon driver den privata terapimottagningen KBT Nyköping där hon arbetar med både primärvårdsoch psykiatripatienter. Annika undervisar även i KBT samt föreläser om schematerapi.

SCHEMATERAPI I TEORI OCH PRAKTIK Schematerapi är en innovativ och integrativ terapiform som bygger på kognitiv beteendeterapi, KBT. Schematerapin har förnyat och fördjupat psykoterapeutisk behandling genom att identifiera och behandla maladaptiva scheman, i syfte att uppnå en bestående ökad livskvalitet för patienten. Schematerapi i teori och praktik innehåller den första utförliga presentationen av adaptiva och maladaptiva scheman på svenska, belysta med en mängd patientexempel och illustrerade av fotograf Mikael Ackelman. Den schematerapeutiska behandlingen för varje maladaptivt schema beskrivs utförligt och utgår från såväl Jeffrey Youngs ursprungliga modell som den senaste forskningen och utvecklingen inom området. Boken presenterar också definitioner av grundläggande centrala begrepp, schematerapeutiska behandlingsinterventioner samt schematerapeutens specifika förhållningssätt. Schematerapi i teori och praktik riktar sig både till certifierade schematerapeuter och till terapeuter för vilka schematerapi är en ny bekantskap. Boken vänder sig även till studenter inom psykologi, psykoterapi, medicin och pedagogik samt andra människovårdande yrken såsom socionomer och beteendevetare.

Art.nr 39664

studentlitteratur.se