__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

DIGITALISERING AV HÖGRE UTBILDNING

STEFAN HRASTINSKI (RED.)


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet whänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39820 ISBN 978-91-44-11972-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by GraphyCems, Spain 2018


INNEHÅLL

Inledning 13

Del I  Forum

1  Introduktion: Forum  19 2  Seminarier i litteraturhistoria 23 K at h e r i na D od ou & F r e dr i k L a n d Bakgrund 23 Evidens 24 Digitalisering 25 Resultat 26 Lärdomar 27 Litteratur   28 3  Diskussionsforum i kultur och litteratur  29 C a rol i na L e ón V e g a s Bakgrund 29 Evidens 29 Digitalisering 30 Resultat 31 Lärdomar 32 Litteratur 33 4  Audiovisuellt diskussionsforum i spansk grammatik  35 L i n da F l or e s Oh l s on Bakgrund 35 Evidens 36 Digitalisering 36 ©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

3


Innehåll

Resultat 37 Lärdomar 38 Litteratur 39 5  Gemensam digital anslagstavla i idéhistoria  41 J e n n y E k l öf Bakgrund 41 Evidens 42 Digitalisering 42 Resultat 43 Lärdomar 44 Litteratur 44

Del II  Sociala medier

6  Introduktion: Sociala medier  47 7  Twitter i en kommunikationskurs 49 Jona s Mol l & Pe r n i l l a Jo se fs s on Bakgrund 49 Evidens 50 Digitalisering 50 Resultat 51 Lärdomar 52 Litteratur 53 8  Facebook i en visualiseringskurs  55 M a r io Rom e ro & Pe r n i l l a Jo se fs s on Bakgrund 55 Evidens 56 Digitalisering 56 Resultat 57 Lärdomar 58 Litteratur 58 4

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


Innehåll

Del III  Poddar

9  Introduktion: Poddar  63 10  Lärarpoddar i kriminologi 65 C h r ist e l Back m a n, Sa r a U h no o & M at t i a s Wa h l st röm Bakgrund 65 Evidens 66 Digitalisering 66 Resultat 68 Lärdomar 69 Litteratur 69 11  Studentpoddar i nutrition  71 F rode Sl i n de Bakgrund 71 Evidens 72 Digitalisering 72 Resultat 73 Lärdomar 74 Litteratur 74

Del IV  Video

12  Introduktion: Video  77 13  Instruktionsfilmer i redovisning 81 Jo se f i n A n de r s s on S ol s , K r ist i na Jonä l l & S v et l a na Sa be l f e l d Bakgrund 81 Evidens 81 Digitalisering 82 Resultat 83 Lärdomar 84 Litteratur 84 ©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

5


Innehåll

14  Visningsseminarier på tandläkarprogrammet  85 L isbet h Da h l st röm & T hom a s K v ist Bakgrund 85 Evidens 86 Digitalisering 86 Resultat 87 Lärdomar 88 Litteratur 89 15  Videovägledning i pedagogik   91 Mon ic a L i lj e st röm Bakgrund 91 Evidens 92 Digitalisering 92 Resultat 93 Lärdomar   93 Litteratur 94 16  Studentpresentationer i pedagogik  95 E l i nor A de n l i ng & Mon ic a L i lj e st röm Bakgrund 95 Evidens 96 Digitalisering   96 Resultat 97 Lärdomar 98 Litteratur 98 17  Digitalt berättande i hantverksprocessen  99 K e r st i n L i n d & A n na S öde r st röm Bakgrund 99 Evidens 100 Digitalisering 100 Resultat 102 Lärdomar 103 Litteratur 104 6

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


Innehåll

Del V  Bedömning

18  Introduktion: Bedömning  107 19  Digitala kunskapstest i hälsovetenskap 111 A n na A n de r s s on Bakgrund 111 Evidens 112 Digitalisering 113 Resultat 114 Lärdomar 115 Litteratur 116 20  Webbinarier för bedömning i vårdpedagogik   117 L e na Sta ngv i k-U r bá n Bakgrund 117 Evidens 118 Digitalisering 118 Resultat 120 Lärdomar 120 Litteratur 121 21  Formativ bedömning med loopar i lärarutbildningen  123 A n n-M a r i e von O t t e r Bakgrund 123 Evidens 124 Digitalisering 125 Resultat 126 Lärdomar 126 Litteratur 127

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

7


Innehåll

Del VI  Omvänt klassrum

22  Introduktion: Omvänt klassrum  131 23  Omvänt klassrum i fransk fonetik 135 H ugu e s E nge l Bakgrund 135 Evidens 136 Digitalisering 137 Resultat 138 Lärdomar 139 Litteratur 140 24  Introduktion till pedagogik i ett omvänt klassrum  141 Robe rt Hol mgr e n & T om a s Hol mgr e n Bakgrund   141 Evidens   142 Digitalisering   143 Resultat   144 Lärdomar   145 Litteratur 146 25  Vetenskaplig teori och metod i ett omvänt klassrum  147 M a l i n Be rgh a m m e r & Å sa R ej nö Bakgrund 147 Evidens 148 Digitalisering 149 Resultat 150 Lärdomar 151 Litteratur 152 26  Omvänt klassrum i en statistikkurs  153 M a r i a K a r l s s on Bakgrund 153 Evidens 154 8

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


Innehåll

Digitalisering 154 Resultat 155 Lärdomar 156 Litteratur 156 27  Sensorfusion i ett omvänt klassrum  157 L a r s H a m m a r st r a n d & L e n na rt S v e ns s on Bakgrund 157 Evidens 158 Digitalisering 158 Resultat 160 Lärdomar 162 Litteratur 162 28  Engelskdidaktik i ett omvänt klassrum  163 K ata r i na L i n da h l Bakgrund 163 Evidens 164 Digitalisering 165 Resultat 166 Lärdomar 166 Litteratur 167 29  Omvänt klassrum på distans i kärnreaktormodellering   169 C h r ist oph e De m a z i è r e , E l isa bet h Sa a l m a n, C h r ist i a n St öh r & T om A daw i Bakgrund 169 Evidens 170 Digitalisering 170 Resultat 171 Lärdomar 172 Litteratur 173

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

9


Innehåll

Del VII  Nätbaserade distanskurser

30  Introduktion: Nätbaserade distanskurser  177 31  Akademisk engelska på distans 181 R e be c c a H i nc k s Bakgrund 181 Evidens 182 Digitalisering 182 Resultat 183 Lärdomar 184 32  Fransk litteratur på distans  185 M a r e n E ck a rt & A n dr é L e bl a nc Bakgrund 185 Evidens 186 Digitalisering 187 Resultat 188 Lärdomar 189 Litteratur 190 33  En distanskurs i historia  191 L a r s E d gr e n & K e n n et h Joh a ns s on Bakgrund 191 Evidens 192 Digitalisering 192 Resultat 193 Lärdomar 195 Litteratur 195 34  Självständigt arbete genom digitala verktyg  197 J i m m y Ja l de m a r k Bakgrund 197 Evidens 198

10

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


Innehåll

Digitalisering 198 Resultat 200 Lärdomar 201 Litteratur 202 35  Kompletterande pedagogisk kurs för lärarstudenter  203 Björ n K j e l l gr e n Bakgrund 203 Evidens 204 Digitalisering 204 Resultat 205 Lärdomar 206 Litteratur 207 36  Kollaborativ systemutveckling på distans  209 E r i k Öbe rg Bakgrund 209 Evidens 210 Digitalisering 210 Resultat 211 Lärdomar 212 Litteratur 213 37  Diskret matematik på distans  215 Pi a H e i d tm a n n & J i m m y Ja l de m a r k Bakgrund 215 Evidens 216 Digitalisering 216 Resultat 218 Lärdomar 218 Litteratur 219

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

11


Innehåll

38  Digitalt matematikverktyg på distans  221 C e ci l i a K i l h a m n & T hom a s L i nge f jä r d Bakgrund 221 Evidens 222 Digitalisering 222 Resultat 223 Lärdomar 224 Litteratur 225 Slutord 227 Digitala verktyg 231 Bokens författare 235

12

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


INLEDNING

Digitalisering är en central del av högre utbildning, på samma sätt som den är en central del av det övriga samhället. Digitalisering av högre utbildning har utvecklats från att vara ett område som är relevant för vissa, till ett område som är relevant för alla inom högre utbildning. Vi ställer inte längre frågan om högre utbildning ska digitaliseras, vi frågar i stället hur högre utbildning ska digitaliseras. Tidigare handlade digitalisering i första hand om utveckling av nätbaserad distansutbildning, medan den i dag ses som relevant för i princip all högre utbildning. Det finns ytterst få kurser, om ens några, som inte kan dra nytta av digitala verktyg. Syftet med denna bok är att dela goda exempel på hur digitala verktyg kan användas inom högre utbildning. Boken är skriven av och för lärare. Att lärare inspireras av andra lärare är helt centralt för att utveckla vårt användande av digitala verktyg inom högre utbildning. I princip alla lärosäten vill bli mer digitala, inom både campus- och distansutbildning. Strategier och visioner lyfter fram digitalisering som en framtidsfråga för högre utbildning. En arbetsgrupp tillsatt på uppdrag av Sveriges universitets- och högskoleförbund rekommenderar att lärare ska ”kunna använda och medverka till utveckling av fysiska och digitala lärandemiljöer för att främja gruppers och individers lärande” (Karlsson m.fl. 2017 s. 5). Vad som däremot saknas är konkreta exempel där lärare beskriver hur de använder digitala verktyg som en del av sin undervisning. Denna bok ger en introduktion till och många exempel – från olika ämnesområden och lärosäten – på konkreta kurser där lärare aktivt använder digitala verktyg i sin undervisning. Begreppet digitalisering är bredare än många andra begrepp, exempelvis nätbaserad utbildning och omvänt klassrum (flipped classroom). Digitali©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

13


Inledning

sering av högre utbildning kan innebära att utveckla digitala kursmoment, kurser eller utbildningar för att exempelvis bidra till studenters lärande, ökad flexibilitet eller förenklad administration. Denna bok är avgränsad till hur vi använder digitala verktyg för utbildning och lärande inom högre utbildning. Det handlar ofta om att dra nytta av digitala verktyg på sätt som kompletterar undervisningen på campus, men kan även handla om helt nätbaserade distanskurser, där studenter och lärare sällan eller aldrig träffas. Boken är organiserad i sju delar som alla innehåller exempel på kurser – från olika ämnesområden och lärosäten – inom vilka olika former av digitala verktyg har använts. Bokens sju delar utgörs av: forum, sociala medier, poddar, video, bedömning, omvänt klassrum och nätbaserade distanskurser. Varje kapitel är organiserat utifrån en enhetlig struktur: • Bakgrund beskriver kursen och dess syfte samt vilken eller vilka

utmaningar som digitalisering möter i den specifika kursen.

• Evidens presenterar underlag för digitaliseringen av kursen,

exempelvis tidigare erfarenheter eller litteratur.

• Digitalisering motiverar varför och hur kursen har digitaliserats. • Resultat beskriver hur det har gått med utgångspunkt från konkreta

belägg, exempelvis studenters resultat, aktivitet på nätet eller utvärderingar. • Lärdomar där författarna reflekterar kring vad de har lärt sig och hur de planerar att gå vidare. Denna bok kan läsas på olika sätt. Det går att läsa boken från början till slut och ta del av samtliga spännande exempel på hur högre utbildning kan digitaliseras. För dig som vill få en snabb introduktion rekommenderar jag att du först läser introduktionstexten till respektive del och sedan läser de kapitel som du tycker verkar särskilt intressanta. Boken kan även användas som handbok, där du utifrån en kurs du arbetar med just nu kan läsa kapitel som beskriver andra, liknande kurser. Vi som har skrivit denna bok hoppas att du som läser ska bli inspirerad. Inspirerad att ta nästa steg. Inspirerad att fortsätta utveckla användningen av digitala verktyg i undervisningen. Inspirerad att dela med dig av dina lärdomar till kollegor. Lycka till!

14

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


Inledning

Litteratur Karlsson, S., Fjellström, M., Lindberg-Sand, Å., Scheja, M., Pålsson, L., Alvfors, J. & Geren, L. (2017). Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet. Stockholm: Sveriges universitets- och högskoleförbund.

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

15


DEL I

Forum


KAPITEL 1

Introduktion: Forum

Det finns en lång tradition av att arbeta med textbaserade diskussionsforum. Exempelvis diskuterade Hiltz och Turoff (1978) hur datorer kan användas för att stödja lärande genom kommunikation och samarbete i utbildningssammanhang. När begreppet nätbaserad utbildning (online education) etablerades lyftes i första hand möjligheter till kommunikation och samarbete. Denna typ av utbildning sågs som ett alternativ till traditionell utbildning med fokus på informationsöverföring från lärare till studenter (Harasim 1989). I princip samtliga etablerade lärplattformar erbjöd tidigt funktionalitet för diskussionsforum. Datorstödd kommunikation har varit en viktig del av digitaliseringen av utbildning och förskjuter lärarens arbete från föreläsare till mentor och handledare (Larsson 2004). Exempelvis fann Zhu (1998) att studenterna skrev åttio procent av all text när diskussionsforum användes. På senare tid har även audiovisuella diskussionsforum växt fram där diskussion sker genom inspelade ljud- eller videofiler. I en studie av sju nätbaserade kurser visade det sig att studenter i högre grad tog till sig återkoppling som framfördes genom ljud, jämfört med vad de gjorde vid textbaserad återkoppling (Ice m.fl. 2007). En stor fördel med diskussionsforum är att kommunikation kan ske på valfri plats och tidpunkt. Forum är öppna för inlägg under en längre period. Studenterna kan alltså själva planera när de vill kommunicera med övriga studenter och lärare. De behöver inte svara på en fråga omedelbart utan kan fundera i lugn och ro. Detta innebär att seminarier kan schemaläggas under en längre period, till exempel en vecka, vilket möjliggör reflektion på ett djupare plan. Dessutom kan alla studenter dra nytta av exempelvis återkoppling som lärare eller andra studenter ger. En nackdel med diskussionsforum är att studenter kan uppleva det som negativt att deras inlägg kan läsas av övriga kursdeltagare och lärare, vilket innebär att de, i stället för att dela med sig av spontana idéer eller frågor, ©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

19


del i  Forum

ofta väljer att publicera väl genomarbetade texter. Larsson (2004 s. 38) sammanfattar de fördelar och nackdelar som fördröjd kommunikation innebär: Många studenter upplever att det kan vara svårt och trögt att skriva tex till distansgruppen, medan andra tycker att det är positivt att de tvingas att tänka efter och formulera sig innan man sänder in en text till gruppen. […] Den textbaserade kommunikationen tycks med andra ord tvinga deltagarna att formulera sina tankar väl innan dessa artikuleras i det offentliga rummet, något som inte alltid är fallet i det vanliga samtalet.

Jag har träffat många lärare som är bekymrade för att studenter inte bidrar i diskussionsforum. Hur får man igång engagerade diskussioner på nätet? Det är en komplicerad fråga. Vissa lyfter upp möjligheten att användning av diskussionsforum kan examineras, exempelvis genom att ställa krav på att studenter ska bidra med ett visst antal inlägg av god kvalitet. Andra menar att aktiviteter i diskussionsforum bör bottna i studenters behov och intresse, snarare än att vara ett obligatorium. Mazzolini och Maddison (2003) konstaterade att lärare som var aktiva genom att skicka många meddelanden i ett diskussionsforum bidrog till att studenterna blev mindre aktiva. Diskussionen tystnade ofta efter det att läraren delgett sin uppfattning. Däremot upplevdes dessa lärare som mer entusiastiska och kunniga än de mindre aktiva lärarna. En framgångsfaktor är att lärare i mindre grad bör sträva efter att vara en föreläsare med svar på alla frågor och i stället bli en handledare som uppmuntrar till en engagerad diskussion mellan studenter och med lärare. I denna del av boken finns fyra kapitel. I det första kapitlet, Seminarier i ­litteraturhistoria, beskriver Katherina Dodou och Fredrik Land hur de använder diskussionsforum i en litteraturhistorisk översiktskurs i engelska. De beskriver seminarier i diskussionsforum som ett sätt att möta peda­ gogiska utmaningar som uppstår bland annat när studenter hittar text­ tolkningar fritt på nätet och tar genvägar framför att utveckla sina egna litteraturvetenskapliga läsförmågor. Genom diskussionsforum som en blandning mellan handledning och seminarium kan studenters litteraturvetenskapliga förmågor stärkas. I det andra kapitlet, Diskussionsforum i kultur och litteratur, beskriver Carolina León Vegas hur hon har använt diskussionsforum i en kurs om 20

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


1  Introduktion: Forum

1900-talets litteratur och kultur i Spanien. Hon beskriver att hon har lärt sig strategier under åren, men att varje grupp är annorlunda och att man därför behöver vara lyhörd och flexibel under kursens gång. Det kan vara en utmaning att etablera ett socialt samspel i nätbaserade miljöer, och detta samspel tenderar att utvecklas på olika sätt i olika grupper. I det tredje kapitlet, Audiovisuellt diskussionsforum i spansk grammatik, beskriver Linda Flores Ohlson hur hon använt ett audiovisuellt diskussions­ forum i en kurs i spansk grammatik. Genom att diskutera via ljud- och videoinspelningar uppnåddes en känsla av samhörighet som hade saknats i det skriftliga diskussionsforumet. I det fjärde kapitlet, Gemensam anslagstavla i idéhistoria, beskriver Jenny Eklöf hur en gemensam anslagstavla använts i en kurs om idéer om människans natur. Alla studenter har lagt upp en bild och beskrivit sig själva. Verktyget har även använts för att kontextualisera texter, där studenterna bidragit med länkar och kommentarer av debattinlägg och analyser som funnits tillgängliga på nätet.

Litteratur Harasim, L. (1989). On-line education: A new domain. I: Mason, R. & Kaye, A. A. (red.), Mindweave: Communication, computers and distance education. Oxford: Pergamon, s. 50–62. Hiltz, S. R. & Turoff, M. (1978). The network nation: Human communication via computer. Reading, MA: Addison-Wesley. Ice, P., Curtis, R., Phillips, P. & Wells, J. (2007). Using asynchronous audio feedback to enhance teaching presence and students’ sense of community. Journal of Asynchronous Learning Networks 11(2), s. 3–25. Larsson, G. (2004). Från klassrum till cyberspace: Att undervisa på distans. Lund: Studentlitteratur. Mazzolini, M. & Maddison, S. (2003). Sage, guide or ghost? The effect of instructor intervention on student participation in online discussion forums. Computers & Education 40(3), s. 237–253. Zhu, E. (1998). Learning and mentoring in a distance learning course. I: Bonk, C. J. & King, K. S. (red.), Electronic collaborators: Learner-centered technologies for literacy, apprenticeship, and discourse. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, s. 233–259.

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

21


KAPITEL 3

Diskussionsforum i kultur och litteratur C a rol i na L e ón V e ga s

I detta kapitel presenteras arbetet med verktyget forum i en kurs i litteratur och kultur. Forum är en arbetsform som möjliggör kooperativ och självständig inlärning av både stoff och mer färdighetsinriktade moment som litterär analys.

Bakgrund Kursen jag beskriver här heter 1900-talets litteratur och kultur i Spanien och ges vid Spanska avdelningen, Högskolan Dalarna. Kursens mål kretsar kring två huvudområden: litteratur och kultur. Studenterna får en introduktion i 1900-talets spanska historia (inbördeskriget, efterkrigstiden, kvinnorörelser osv.) och lär sig samtidigt grunderna i litteraturvetenskaplig analys. De böcker som ingår i kurslitteraturlistan har valts ut i syfte att koppla samman litterär kvalitet och ett porträtt av 1900-talets kultur och historia. Kursen brukar ha 15–25 studenter och ges helt på distans, som alla andra kurser i spanska vid Högskolan Dalarna. Digitaliseringen av kurserna gjordes 2006 för att ge studenterna möjlighet till en mera flexibel studieform. Studenterna behöver inte resa till Falun utan alla kursmoment inklusive examinationen görs online. Den flexibla arbetsformen är perfekt för studenter som, till exempel, har bestämt sig för att temporärt flytta till Spanien för att öva på sin spanska. De kan lära sig spanska på plats samtidigt som de kan läsa spanska på högskolenivå som del av en lärarlegitimation.

Evidens Grunden för digitaliseringen har varit det kollegiala samarbetet både inom ämnet spanska och inom Akademin Humaniora och Medier vid Högskolan Dalarna. Arbetet har skett genom regelbundna möten i olika forum (möte ©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

29


del i  Forum

mellan kollegor som undervisar i olika språk där undervisningen digitaliserats, möte med forskare inom litteraturvetenskap osv.). En del av dessa möten har ägnats åt diskussion av olika vetenskapliga artiklar om digitalisering och nätbaserad utbildning som till exempel: ”Word Lit: Envisioning literary education online” (Lucas 2009) och ”From passive to active voices: Technology, community, and literary studies” (Marshall & Slocombe 2010). En minst lika viktig källa till förbättring och utveckling har varit det dagliga arbetet med studenterna och deras utvärderingar av kurserna. ­Studenterna har varit ett bra bollplank – om en aktivitet inte har fungerat bra så har det framkommit snabbt, antingen via direkta kommentarer från studenterna eller genom att jag själv observerat det. Jag har då som lärare frågat studenterna och själv reflekterat över vilka förändringar som behövts för att få aktiviteten att fungera bättre. Detta har lett till en kontinuerlig utveckling och förbättring av kursen och av användningen av plattformen.

Digitalisering Spanska avdelningen vid Högskolan Dalarna har länge jobbat med nät­ baserade kurser. När undervisningen startade 2006 var distansutbildning ett relativt nytt område, men efter en del års erfarenheter har vi kommit fram till väl fungerande arbetsformer. Studenterna kan få information, instruktioner och kursmaterial via plattformen Blackboard Learn där de även kan lämna in skriftliga arbeten och få feedback. En annan viktig portal är Adobe Connect som ger möjlighet till seminarier där alla studenter deltar med egen kamera och mikrofon, och där man kan visa powerpointar, anteckna på en virtuell tavla och dela upp gruppen i mindre diskussionsgrupper i separata salar. I min kurs finns det huvudsakligen fem typer av aktivitet: (1) före­ läsningar, (2) diskussionsseminarier, (3) muntliga presentationer, (4) skriftliga inlämningar och (5) forum. De fyra första är vanligt förekommande aktiviteter i traditionella kurser. Den femte, å andra sidan, brukar inte finnas i kurser på campus. Jag skulle därför vilja utveckla hur jag använder mig av forum på ett sätt som närmar sig både problembaserat lärande och ­kollaborativt lärande. I forumen får studenterna under en begränsad tid, oftast en eller två dagar, ägna sig åt att lösa en någorlunda komplex fråga. De kan till exempel 30

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


3  Diskussionsforum i kultur och litteratur

få i uppgift att utforska ett visst teoretiskt begrepp och använda detta för att analysera en text, vilket kopplar samman inlärning av fakta (ett begrepp) och färdighet (analys). Uppgiften måste vara så pass svår att den resulterar i olika tolkningar som kan diskuteras, men inte så svår att studenterna inte klarar av den på egen hand. Forum om fokalisering (ett begrepp som hjälper oss att utforska från vilket perspektiv en berättelse är skriven) är ett bra exempel på hur studenterna börjar med inlägg där deras tolkningar skiljer sig åt. När de sedan läser andras analyser och exempel får de en tankeställare och påbörjar olika diskussionstrådar där de försöker reda ut både betydelsen av de olika fokaliseringsformerna och hur dessa visar sig i texten. Ett av mina underliggande mål med denna aktivitet är att studenterna ska komma fram till att fokaliseringsformerna, och teoretiska begrepp i allmänhet, inte är entydiga utan kan tolkas och användas på olika sätt. Det är väldigt givande att se studenterna själva komma till denna insikt – vilket de gör i de flesta fall – när de får i uppgift att applicera nya teoretiska begrepp på en text. Aktiviteten är kollaborativ eftersom studenterna delar med sig av information och diskuterar olika tolkningar tills de kommer till en gemensam slutsats. Den närmar sig å andra sidan också problembaserat lärande, eftersom studenterna på egen hand måste lösa ett problem. Min erfarenhet är att det bästa är att från början göra tydligt att läraren inte kommer att vara med i diskussionerna och att det är studenternas uppgift att själva lösa problemet. Denna lärarfrånvaro kan orsaka en del osäkerhet och därför ger jag alltid återkoppling till forumfrågorna, både gemensamt vid senare seminarier och individuellt via lärarplattformen. Här ger jag feedback och bekräftar att studenterna gjort ett bra jobb. I de fall studenterna inte har lyckats komma fram till en lösning ger jag en liten föreläsning om frågan med exempel från boken.

Resultat Genom forumet har studenterna fått möjlighet att använda sina kunskaper på ett praktiskt sätt: För att kunna analysera en text med hjälp av litteraturteoretiska begrepp måste man först behärska dessa för att sedan gå till texten och applicera dem. För studenternas lärande har detta inneburit att kunskap och färdigheter har integrerats: de har utökat sina teoretiska kunskaper och samtidigt övat på att analysera, ifrågasätta och argumentera. Utformningen av forumet har utvecklats över tid. Det finns en del risker ©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

31


del i  Forum

med att använda sig av verktyget forum. En av dem är att ordet forum är kopplat till informell vardaglig kommunikation och det är därför viktigt att studenterna tidigt får information om att forumet är en viktig del av kursen, att de i förväg måste förbereda de frågor som ska behandlas i forumet och att deras arbete är en del av underlaget för examinationen av kursen. Under de år jag har undervisat i denna kurs har jag gjort många ändringar i forumets form och dessa har varit kopplade till studenternas utvärderingar och konstruktiva kommentarer. Jag vill lyfta fram två ändringar som jag gjorde tidigt och som har varit väldigt positiva för kommunikationen i forumen. Den första är antalet dagar som forumet är öppet. När jag började hade studenterna en hel vecka för att behandla en frågeställning. Min tanke var att om de hade mera tid skulle de kunna utveckla sina resonemang bättre, men det visade sig att just den långa tidsperioden gjorde det svårt att ha en sammanhängande diskussion. Jag minskade tiden successivt och har nu kommit fram till att studenternas interaktion fungerar som bäst när de kan koncentrera sig på en fråga under en kort tid, helst en dag. En annan viktig fråga rör antalet studenter som ska samarbeta i ett forum. Där har studenterna varit tydliga med att det är svårt att ha en intensiv interaktion i forumet med för många deltagare, men också med för få. Eftersom man som lärare kan dela grupper och skapa olika parallella forum kan man lätt påverka detta och jag har med hjälp av studentutvärderingarna och egna observationer kommit fram till att ett forum där man diskuterar komplexa frågor fungerar bäst med 6–8 aktiva studenter, eftersom de då hinner läsa allas inlägg och vara med på de flesta konversationstrådar.

Lärdomar Lärdomarna har varit många. Även om jag har lärt mig en del strategier under åren, är varje grupp annorlunda och man behöver vara lyhörd och flexibel under kursens gång. En del problem kan dyka upp: vissa studenter kommer att känna sig vilsna utan ett fysiskt ställe de kan vända sig till, de tekniska verktygen kommer ibland att fungera mindre bra och det sociala samspelet kommer också att utveckla sig annorlunda utan gemensamma fikapauser där man kan lämna en sal tillsammans och småsnacka vid kafeterian. Det mesta går att förebygga med tydlig information och med ökad tillgänglighet via mejl och telefon, speciellt de första veckorna. Det 32

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur


3  Diskussionsforum i kultur och litteratur

är också viktigt att ha bra tekniska supporttjänster för studenterna. Den sociala gemenskapen är dock fortfarande en utmaning och för mig kvarstår frågan om hur vi kan hjälpa studenter som bor i olika städer att ha ett socialt klimat som kan mäta sig med vad ett campus kan erbjuda.

Litteratur Lucas, G. (2009). World.Lit: Envisioning literary education online. I: Lancashire, I. (red.), Teaching literature and language online. New York: Modern Language Association of America, s. 372–383. Marshall, L. & Slocombe, W. (2010). From passive to active voices: Technology, community, and literary studies. I: Kayalis, T. & Natsina, A. (red.), Teaching literature at a distance. London: Continuum, s. 99–112.

©  F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

33


Stefan Hrastinski (red.) är professor vid Kungliga Tekniska högskolan där han leder enheten för digitalt lärande som forskar, utvecklar och undervisar om hur teknik kan stödja utbildning och lärande. Han är även gästprofessor vid Mittuniversitetet. Stefan har bland annat skrivit boken Nätbaserad utbildning och varit redaktör för uppföljaren Mer om nätbaserad utbildning.

DIGITALISERING AV HÖGRE UTBILDNING Alla lärosäten vill bli mer digitala. Strategier och visioner lyfter fram digitalisering som en framtidsfråga för högre utbildning. Universitetslärare förväntas att använda såväl fysiska som digitala lärandemiljöer för att främja studenters lärande. Men, hur kan egentligen kurser inom högre utbildning digitaliseras? Syftet med denna bok är att dela goda exempel på hur digitala verktyg kan användas inom högre utbildning. Boken är skriven av och för lärare, med en grund i forskning och evidens. I boken finns många konkreta exempel på kurser där lärare aktivt använder digitala verktyg i sin undervisning. Exemplen är organiserade i olika teman där en bakgrund ges baserat på vad vi vet från forskningen. Boken kan läsas från början till slut för att ta del av samtliga teman och exempel på hur högre utbildning kan digitaliseras. Den kan även användas som handbok, där du som läsare kan välja att läsa om de teman eller kurser som känns mest inspirerande för dig.

Art.nr 39820

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144119724  

9789144119724  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded