9789144118970 by Smakprov Media AB

Familjen och livscykeln

Bjรถrn Wrangsjรถ & Ingegerd Wirtberg

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39592 ISBN 978-91-44-11897-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: »In mot ljuset« av Gerd Allert, 1970. Broderiet hänger i Sankt Lukas kyrka i Skövde. Foto: Thomas Harrysson Printed by GraphyCems, Spain 2019

Innehåll

Förord till första upplagan 9 Förord till den omarbetade upplagan 11

1. Inledning

Vad är en familj Bokens uppläggning

13 16

I. Familjens inre och yttre sammanhang 2. Intersektionalitet

3. Familj och samhälle

Genus Etnicitet – vi och dom Klass Funktionsvariation Avslutande kommentar till intersektionalitet

Individ- och gruppsamhälle Familjestil Sammanfattande aspekter på ritualer

23 28 32 36 40

43 45 57

4. Familjens berättelser och myter 61 Socialisering och om vad kan vi tala Myter och familjemyter Defensiva myter Myter över flera generationer

61 62 66 69

5. Familjefunktioner

6. Samspel och kommunikation

7. Skydds- och riskfaktorer i familjen

Kommunikation Roller Känslomässig involvering Kontroll av beteende Problemlösning

Att upprätta kontakt och kommunicera Intersubjektivitet Affektreglering Anknytning

Skyddsfaktorer – resiliens Riskfaktorer i familjen

73 74 76 77 79

81 84 87 90

95 97

Dödsfall, kroniska sjukdomar och funktionsvariationer 97 Psykisk sjukdom, missbruk och omsorgssvikt 99 Våld i familjen 100 Skilsmässa 104 Migration 106

II. Familjens livscykel 8. Familjens livscykel – ett övergripande perspektiv 111 Introduktion Familjens livscykel i kliniskt arbete Införlivande och upplösning En familj eller flera

9. Individ och par Den enskilda individen Från individ till par

111 113 114 116

119 119 122

10. Små barn

Från par till familj Från enbarns- till flerbarnsfamilj Från familjen – ut i världen Från barn- till tonårsfamilj

11. Vuxna barn

Det tomma boet Två vuxna generationer Från par till individ Avslutande kommentar Appendix familjekronologi 187 Referenser 191 Sakregister 201

133

133 140 147 153

163

163 170 178 185

Förord till första upplagan

Uppslaget till denna bok kommer från ett samarbete mellan mig och Miriam Runfors som resulterade i en bok, Familjemönster, som gavs ut första gången 1984. Den utgjorde vårt försök att föra samman teoretisk bakgrund och klinisk erfarenhet från de familjeterapeutiska metoder som då varit i bruk i Sverige fram till början på 1980-talet, efter det att den systembaserade familjeterapin introducerades i slutet av 1960-talet. Vi hade då båda arbetat först som familjeterapeuter senare som lärare och handledare under drygt tio år. Familjemönster har utkommit i flera utgåvor och Miriam pläderade för att den borde utvidgas till att omfatta också ett avsnitt om familjens livscykel men det kom inte till stånd under hennes livstid. När jag nu utformat ett sådant avsnitt visade det sig kunna »stå på egna ben« och bäst komma till sin rätt som en egen bok. Kärnan i denna bok är sålunda familjens livscykel. Boken inleds dock med ett fylligt avsnitt kring faktorer av social makronatur som omsluter familjen och som möter företeelser av psykologisk mikronatur som genomsyrar familjen inifrån. Genom att tillfoga dessa aspekter är det min förhoppning att beskrivningen av familjens livscykel ska bli fyllig och meningsfull för läsaren. Boken vänder sig till professionella som har behov av att få familjelivet och dess förutsättningar belyst i ett långtidsperspektiv, samt få en bredare bas för att förstå individens utveckling och funktion i förhållande till sin familjeanknytning. Stockholm i maj 2009 Björn Wrangsjö 9

Förord till den omarbetade upplagan

Vi har av förlaget fått uppgiften och förmånen att få revidera och utveckla bokens perspektiv. Vi är medvetna om att vår egen kulturbakgrund, som har sin bas i majoritetssamhällets förutsättningar, påverkar framställningen även om vi gör vissa transkulturella utblickar. I viss mån knyter vår framställning samman den syn på familjen, och vad som kunde vara hjälpsamt för familjer med problem, som utvecklades av familjeterapins pionjärer, med en mer modern syn på familj och familjeutveckling. Gamla sanningar blir inte sämre för att de får några år på nacken, för oss är det viktigt att perspektiv och kunskap förändras genom att breddas, inte huvudsakligen förskjutas. Därför introducerar vi intersektionalitet som ett överbryggande och inkluderande koncept, vilket ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som genus, sexualitet, ålder, klass, funktionalitet samt etnicitet och ras. Vi har kompletterat och utvidgat nätverksperspektivet och introducerar McMasters dimensioner för familjefunktioner. Det tidigare avsnittet om variationer och avvikelser i familjelivet är delvis omformulerat och integrerat i framför allt avsnitten Skydds- och riskfaktorer och Intersektionalitet. Boken vänder sig till professionella med olika yrkes- och utbildningsbakgrund och som arbetar med att vara familjer till hjälp. Slutligen vill vi tacka för ovärderlig hjälp från Bill Petitt, Karin Wrangsjö, Andrea Petitt och Eleanor Petitt som läst kommenterat och varit kärleksfullt kritiska. Ett tack också till Johan Lindgren på Studentlitteratur som tålmodigt svarat på frågor. Stockholm och Lerdala våren 2019 Björn Wrangsjö Ingegerd Wirtberg

kapitel 1

Inledning

Vad är en familj Det centrala temat i den här boken är familjens livscykel. Detta perspektiv på familjelivet måste dock sättas i ett sammanhang, eller snarare i flera, för att bli till hjälp för de professionella som möter familjer i svårigheter. Den mest övergripande sociala, men även existentiella, ramen för familjens livscykel förefaller oss vara tillhörighet och sammanhang löper som en röd tråd genom tillvaron från att ett barn föds – eller adopteras – in i ett familjesammanhang till livets slut. Individens tillhörighet till olika grupper och sammanhang vidgas stegvis, från början inom ursprungsfamiljens ram och kan senare kompletteras genom bildandet av en egen familj och delvis eget nätverk. Den ursprungliga familjens livscykel lider mot sitt slut när den sista medlemmen enbart återfinner sin egen ursprungsfamilj och sin partner i sina minnen. Begreppet familj är svårt att precisera och vi får här begränsa oss till att ge några övergripande perspektiv. Synen på vad en familj är, hur den är sammansatt och vilka funktioner den ska upprätthålla står givetvis i relation till det samhälle i vilket den existerar, och vilken roll familjemedlemmarna förväntas ta i relation tillvarandra. Det finns många sätt att »bilda och göra familj« på. Familjebegreppet låter sig inte definieras så att det omfattar alla människors levnadssätt och uppfattning om vad en familj är. Traditionellt har blodsband och juridisk status definierat vilka som tillhör en familj.

kapitel 1 Inledning

Familjen har alltmer kommit att definieras som en social konstruktion och i sociologiska termer är det familjemedlemmen själv som definierar vem som tillhör ens familj (Settles m.fl. 1999). Kännetecknen på en familj är oftast att medlemmarna delar funktioner och uppgifter. I västvärlden domineras synen på familjen av att ett emotionellt perspektiv. Familjen ses som en plats för avkoppling och återhämtning där känslomässig tillfredställelse och omsorg om barn och vuxna är en central aspekt av vad familjelivet ska rymma. Familjen kan också upplösas och ombildas relativt enkelt utifrån ett juridiskt perspektiv i vårt samhälle. Barn kan således tillhöra flera familjer och omsorgen om dessa kan delas mellan olika familjesy stem. Definitionerna av vad som är en familj skiljer sig givetvis i olika delar av världen. Relationen mellan medborgare och stat skiljer sig åt, inte minst beträffande i vilken utsträckning staten fungerar som ett skydd och stöd för medborgarna och därmed också för familjen (Berggren & Trägårdh 2015). En så kallad välfärdsstat tas ett relativt långtgående ansvar för familjen, i andra samhällen är det familjen och dess nätverk – stammen, klanen – som utgör det finansiella trygghets- och ansvarssystemet. Fälth m.fl. (2010) betonar att familjens utveckling sker på flera plan och omfattar olika dimensioner som kan kopplas till intersektionella faktorer som gender, etnicitet, klass, och fysisk funktionalitet (Edling & Liljeros 2016). Den individuella psykologiska utvecklingen försiggår kontinuerligt i det nära samspelet med dess karaktäristiska mönster, till exempel vad gäller anknytning. På den sociala nivån återfinns flödet av individuellt införlivande i respektive lämnande av familjesystemen, samt hur dessa system med tiden formas och omformas, upplöses och nyskapas. På den övergripande samhälleliga nivån finns de kulturella särdrag av ekonomisk, politisk och kulturell natur som »marinerar« familjen och dess nätverk utifrån, på samma sätt som faktorer i det intersubjektiva samspelsfältet upprätthåller dem inifrån. Under all utveckling som »obevekligt« går i faser och steg måste såväl individens som familjens funktioner i vid mening, modifieras

och uppdateras till läget i den nya fasens förutsättningar, vilket är gemensamt för alla kulturer. Om denna utveckling inte kommer till stånd uppstår en brist på passform, vilket i sig kan vara en »motor« i en familjeproblematik eller åtminstone en komplicerande faktor i samspelet. Ett exempel är den situation som gradvis uppstår i en familj när ett barn växer in i tonåren och adolescensutvecklingen. Det innebär nya avvägningar när det gäller självständighet, frihet, ansvar, krav, rättigheter och förväntningar inom familjen. Direktiv från föräldrar måste undan för undan ersättas med förhandlingar med en tonåring. Sker inte detta innebär det att familjen försöker hantera tonårsfamiljens vardag med barnfamiljens redskap, vilket sannolikt skapar problem. När en familj söker hjälp, befinner den sig med nödvändighet någonstans i sin livscykel och det finns allmänna omständigheter som kännetecknar den fas som bäddar in den unika variant av familjeliv som kännetecknar just denna familj. En förtrogenhet med den generella kunskapen om de olika faserna karaktär och kännetecken, innebär att kunskapen om familjen blir fylligare, ungefär på samma sätt som kunskaper om tonårstidens allmänna utvecklingsdilemman kan underlätta förståelsen av en tonårings speciella problematik – oavsett hur denna problematik ser ut. Familjens livscykel kan dels ses i ett tredjepersonsperspektiv, ett utifrånperspektiv utvecklat av en observatör, dels har varje familjemedlem sitt eget inifrånperspektiv. Varje familjemedlem växer upp i och upplever sin subjektiva variant av sin familj och sin familjecykel, avspeglat i vars och ens levda erfarenhet (Dunn & Plomin 1992). Varje familjemedlems upplevelse av familjens livscykel färgas av vederbörandes ålder, position och roll i familjen. »Resan« genom familjecykeln kommer också att kraftfullt influeras av hur utvecklings- och livsvillkoren ser ut, dels för respektive genus ur jämlikhetssynpunkt, dels allmänt i deras samhälle och dels specifikt i just deras subkultur och nätverk. Även position i syskonskaran spelar in. Förutsättningarna för det yngsta syskonets inträde i tonåren skiljer sig till exempel i många familjeavseenden radikalt från det äldsta syskonets förutsättningar. Familjen har en gång gått »från barnfamilj kapitel 1 Inledning

till tonårsfamilj« och har, oavsett vad »resan« med ett yngre syskon kommer att bjuda, en erfarenhet att falla tillbaka på.

Bokens vidare uppläggning är indelad i två delar varav den första, Familjens inre och yttre förutsättningar, omfattar kapitel 2 till och med 7, och den andra, Familjens livscykel, omfattar kapitel 8 till och med 12. Kapitel 2 handlar om begreppet intersektionalitet, som har fått genomslag inom samhällsvetenskapen. Det utgör ett analysredskap för att synliggöra hur människor är inbäddade i olika sociala strukturer såsom genus, klass, etnicitet, ras och funktionsvariation. Det handlar om hur varje människa blir till och handlar genom en rad olika (makt)relationer och sociala positioner (Ahrne m.fl. 2016, Edling & Liljeros 2016, Petitt 2016). I kapitel 3, Familj och samhälle, berör vi inom ramen för kulturell psykologi hur olika processer i familjer präglas av en individualistisk respektive kollektivistisk samhällelig kontext, till exempel vad gäller maktfördelning, könsroller och syn på barnen. Vi presenterar också en familjemodell enligt Constantine (1993), benämnd familjestil. Här ingår också familjens nätverk där vi också utvecklar hur en kultur och subkultur kan uttryckas och avspeglas i ritualer och vanor av skilda slag, vilka vi betraktar som familjens och nätverkets klister. I kapitel 4 tar vi upp och penetrerar olika sidor av familjemyter och dess funktion. Det vill säga hur familjers berättelser kan förhålla sig till dess historia, framför allt vad gäller de sidor som är plågsamma eller omöjliga att formulera och dela. I kapitel 6 fokuseras på familjefunktioner där vi beskriver familjens organisatoriska struktur och samlevnad utifrån McMasters modell. Vi diskuterar familjens funktioner utifrån roller, ledarskap, känslomässig involvering, kontroll av beteende och problemlösning (Ryan m.fl. 2005).

kapitel 1 Inledning

Bokens uppläggning

I kapitel 6 fördjupar vi oss i samspel och kommunikation i det gemensamma mentala rum inom vilket möten, dialog och konflikt försiggår. Viktiga begrepp är här bland andra intersubjektivitet och affektreglering. Avsnittet avslutas med tankar kring anknytning och dess centrala roll i familjedynamiken. I kapitel 7 möter familjer utmaningar av skilda slag där skydds- och riskfaktorer spelar roll för hur familjeliv utvecklas och vidmakthålls. Vi uppehåller oss något vid skyddsfaktorer men mest vid potentiellt traumatiska händelser eller kroniska tillstånd, till exempel sjukdom i vid mening, separationer, våld och migration. Del två av boken inleds med kapitel 8, Familjens livscykel, ett övergripande perspektiv där vi belyser insatser av livscykelperspektivets pionjärer samt hur detta perspektiv kan användas i stöd- och behandlingsarbete. Införlivande och upplösning eller avskiljning som övergripande, fundamental process skärskådas, liksom den komplexitet som uppstår när flera olika faser är aktiverade samtidigt inom en familj, till exempel när ett sladdbarn föds eller när några blir mor-farföräldrar samtidigt som de har små barn. I det följande kapitlet, 9 Individ och par, resonerar vi först övergripande om hur varje familjekonstellation har sin unika historia men också sin komplexa lagbundenhet. Därpå tar vi upp utvecklingen från den enskilda individen till parrelationen och dess följder i de involverade familjesystemen. I kapitel 10, Små barn, rör vi oss från ankomsten av det första barnet med den påföljande förändringen av parrelationen, över till flerbarnsfamiljen med dess nya arbetsfördelning och slutligen in i tonårsvärlden med dess utmaningar på anpassning och nya former för relationer. I kapitel 11, Vuxna barn, fortsätter och avrundas utvecklingen. I »det tomma boet« får föräldrarna förhålla sig till det nya läget med dess omprövning av parrelationen och mötet med sina barn, nu i ung vuxen skepnad. De kan ta sig an far- och morföräldraskap och ånyo möta och bli delaktiga i en ny familjecykel, men nu i en annan position. De får undan för undan möta sin ålderdom. kapitel 1 Inledning

kapitel 3

Familj och samhälle

Individ- och gruppsamhälle De intersektionella analyserna av maktförhållanden

åskådliggör hur varje människa blir till och definieras genom olika existerande samhälleliga strukturer. Ett annat perspektiv åskådliggörs av Botond (2017) som betonar den dikotoma uppdelningen mellan independenta individsamhällen och interdependenta, gruppsamhällen. Personer i individualistiska respektive kollektivistiska kulturer skiljer sig bland annat åt vad gäller uppfattningen om vad som är normal affektreglering och vilket emotionellt tillstånd som är mest önskvärt. Bevarandet av harmoni är i den kollektivistiska gruppen viktigare än individers personliga autonomi. Familjerelationer och strukturer kommer sålunda att starkt influeras av i vilken typ av samhälle de lever i. I individsamhället urskiljer man sig primärt som individ, jagbegreppet är centralt, och självuppskattning och självständighet premieras. Man flyttar dit där det finns arbete, samhället snarare än gruppen står för övergripande beslut. Kunskap lärs ut av experter. Sexualiteten är jämförelsevis fri, döden hålls frånvarande. Beteenden regleras i stor utsträckning snarare av skuld- än av skamkänslor. Människor ter sig jämförelsevis extroverta, rör sig snabbare, är konsumtionsberoende och tenderar att få sin information från medier snarare än från sociala relationer, jämfört med i gruppsamhället, och funktionshinder är också mer öppet accepterade. 43

Del I Familjens inre och yttre sammanhang

I gruppsamhället står medlemskapet i fokus. Man strävar efter att bo kvar på sin hemort. Vi-begreppet och gemensamma beslut är viktiga, liksom att äldre lär yngre. Sexualiteten är kontrollerad, och beteende regleras och begränsas övervägande av skamkänslor och rädsla för exkludering, döden är naturligt närvarande. Man är beredd och socialiserad till att anpassa sina val till kollektiva mål snarare än att driva sin egen linje (Weiner 2015). Botond (2017) betonar att det i alla samhällen finns individer och grupper som kan ha både interdependenta och independenta drag. Vad gäller familje-, föräldra- och barnperspektiv kan man urskilja egalitära respektive hierarkiska familjetyper där den förstnämnda har en individinriktad, platt, demokratisk natur, medan den hierarkiska har en tydlig struktur för makt och ansvarstagande, samtidigt som den är kollektivistisk med stark vi-känsla. Beteenden är inte sällan strikt könskodade, män värderas ofta högre än kvinnor och upprätthållande av familjens heder är en stark regulator, inte minst av kvinnors beteende. Föräldrastilarna tycks skilja sig i de olika samhällena. I det independenta samhället har barn och föräldrar mindre kroppskontakt med mer ögonkontakt, vilket befrämjar personlig autonomi. Den interdependenta stilen tycks främja större förmåga till ömsesidigt beroende. Man finner – kanske överraskande – en tidigare och bättre självreglering hos barnen, vilka ofta upp till skolåldern i majoriteten av alla globala samhällen, sover i föräldrarnas säng. Hos en undersökt kultur där barnen fick sina behov tillfredsställda omedelbart och kroppskontakten var starkt utvecklad, kunde forskare inte finna några uttryck för otrygg anknytning (Botond 2017). Synen på barn skiljer sig mellan samhällen. Barns beteende kan värderas olika, inte sällan kopplat till deras funktion i familjen. Är de framtida familjeförsörjare för föräldrarna? Är de en självklar del och bärare av familjens identitet och kultur? Ska de bli självständiga och utstaka sitt eget öde? Vad som definieras som olydnad kan skifta och ses som tecken på självständighet eller som en handling som äventyrar gruppens sammanhållning. Att framhålla egna förtjäns-

ter kan i vissa kontexter ses som positivt och uppmuntras, medan motsvarande beteende i andra samhällen ses som negativt. Synen på pojkar och flickors lika värde och hur de ska bete sig kan också skilja sig beroende på klass, etnicitet och deras position i familjen. I vissa samhällen är en flicka en ekonomisk börda då hon dels kostar pengar till hemgift, dels inte kommer att bidra till den framtida försörjningen av föräldrarna. Från vår svenska utgångspunkt är självständighet hos barn högt värderat från tidig ålder. Att kunna äta själv, sova själv, leka själv, utföra skoluppgifter självständigt etc. är sett som positiva egenskaper. Det frimodiga barnet som vågar hävda sin åsikt och kräva uppmärksamhet får ofta mer uppmuntran än det blyga och tillbakadragna barnet i vårt samhälle. Inte sällan får barn redan under skolåren ta ansvar för delar av sin ekonomi genom att förvalta sitt barnbidrag och senare utbildningsbidrag. Genom statens försorg kan ungdomar ta studielån, få vissa studiebidrag och själva förväntas både göra sina studieval och ansvara för sin ekonomi under studieåren, något som ses som en självklarhet att föräldrar ska bidra till i andra samhällen, exempelvis USA.

Familjestil Ett annat perspektiv har skisserats av Constantine (1993) som beskriver det han benämner som »familjestil«. Han beskriver fyra skilda familjeparadigm eller familjestilar. Den slutna, auktoritetsstyrda familjestilen utmärks av tillit till den starka och trygga familjen med traditionella värden och regler för uppträdande. Den kräver anpassning, uppslutning och i många avseenden lydnad av sina medlemmar. Det är viktigt att hedra familjen och inte skämma ut den. De familjemedlemmar som respekterar den auktoritära strukturen, beslut från familjens överhuvud, kan räkna med att få sina behov tillfredsställda och med ett lojalt stöd och beskydd av sin familj. Avvikande beteende och konflikter döljs i det längsta bakom familjefasaden vars gränser mot omgivningen kapitel 3 Familj och samhälle

Del I Familjens inre och yttre sammanhang

kan vara påtagligt slutna. Den som avviker över en viss gräns kan förnekas, stötas ut och bli syndabock och ses som familjens svarta får. Denna familjestil tycks vara en hörnsten i den patriarkala strukturen, inte minst – men inte bara – i västerlandet. Den slumpstyrda, bohemiska familjen är i många avseenden den auktoritetsstyrdas motsats. Man sätter flexibilitet, förändring och originalitet före stabilitet, tradition och inordning. Utvecklingsutrymme för alla, frihet att finna sin egen väg och fatta egna beslut är viktigt, liksom jämställd självständighet. Individuella behov prioriteras och kollektiva behov tillfredsställs genom uppfinningsrik samordning av individuella insatser. Det finns inte på samma sätt en familjeheder att försvara, ingen tydlig gemensam fasad att upprätthålla. Familjemedlemmarna är vanligen öppna mot omgivningen. Den öppna familjestilen är vanlig i den västerländska medelklassen. I den prioriteras jämlikhet och kommunikation. Man kan säga att den är en syntes av de båda tidigare beskriva familjestilarna. Man kombinerar en viss grad av organisation, förutsägbarhet och omsorg om individen, med strävan efter jämlikhet, flexibilitet och gemensamma överenskommelser. Man gör gärna saker tillsammans, samtalar och diskuterar. Umgängestonen med barnen är ofta kamratlig och föräldraskapet baseras på försök att förstå och, så långt det är möjligt, att respektera barnets situation. Den dolda, synkroniserade familjestilen har fått sin beteckning utifrån dess lugna, harmoniska konfliktfria ideal. Den kännetecknas av tysta, underförstådda, outtalade regler för hur man ska vara mot varandra, vad som får ske och inte. Den lugna ytan i familjen ska inte störas utan reaktionerna på regelöverträdelser uttrycks sparsamt genom icke-verbala skiftningar i blickar, mimik och tonfall. Direkt verbal konfrontation anses outhärdligt oartig. Alla måste få möjlighet att rädda ansiktet och bibehålla sin individuella värdighet. Kunskap om regelverket i familjen förefaller införlivas genom icke-verbal kommunikation, observation och intuitivt inkännande, snarare än genom verbala uttryck såsom samtal, ifrågasättande eller påståenden om sig själv eller andra.

Constantine är noga med att påpeka att inom ramen för samtliga dessa stilar kan barn växa upp till välfungerande medborgare i sitt samhälle. Varje stil kan naturligtvis också ha dysfunktionella varianter. Varje stil kan också te sig dysfunktionell när den lyfts ur sitt eget kulturella sammanhang och möter familjestilar med helt annan kulturell inramning.

Familjens nätverk Som individer är vi definierade av och kan uppleva eller tillskrivas mer eller mindre tillhörighet till olika strukturer som klass, etnicitet, kön och funktionsvariation. Vi kan uttrycka det som att vi är »marinerade« i ett socialt, kulturellt och subkulturellt sammanhang. En specifik aspekt av det sammanhanget är vårt sociala nätverk. En familj består av individer, och var och en har sitt specifika nätverk med mer eller mindre stor överlappning med de övrigas. Inom familjen har man varierande kännedom om varandras nätverk. Numera kan varje familjemedlem ha en del av sitt nätverk på internet, utan insyn för övriga i familjen. Här väljer vi dock att tala om familjens nätverk, vilket sålunda vid en noggrannare granskning innebär en mer eller mindre hög grad av generalisering. Bronfenbrenner (1979) har i sin ekologiska/psykosociala modell illustrerat hur individer och familjer är inflätade i ett socialt nätverk på olika nivåer. Kring varje individ och familj finns grupper av människor – släktingar och grannar, för vuxna ibland arbetskamrater och vänner, för barn förskole- och skolkamrater och deras familjer – som kan tillmätas mer eller mindre betydelse. I Bronfenbrenners modell finns det fyra system som är inneslutna i varandra likt en rysk docka: mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Det finns inga enkla förklaringsmodeller, de olika systemen interagerar med varandra.

kapitel 3 Familj och samhälle

Björn Wrangsjö är docent i barn- och ungdomspsykiatri och psykoterapi. Han är även psykoanalytiker. Han har arbetat 40 år inom BUP i Stockholm och har på senare år arbete privat som klinisk handledare och skribent. Han har skrivit och redigerat ett tjugotal böcker inom psykoterapi och klinisk psykologi. Ingegerd Wirtberg är docent i klinisk psykologi och legitimerad psykoterapeut. Hon har arbetat både vid Lunds universitet och i egen verksamhet. Vidare har hon publicerat såväl facklitteratur som vetenskapliga rapporter inom psykoterapi, psykosocialt behandlingsarbete och medicinsk psykologi.

Familjen och livscykeln Par skapar familjer inom vilka barn växer upp till vuxna som skapar familjer inom vilka barn växer upp. I en process över decennier och sekler skapas nya familjer ur de gamla, vilka i sin tur lämnar plats för nya. Förståelse för dessa processer på individ- och familjenivå hämtas bland annat från utvecklingspsykologi, systemteori, kulturpsykologi, intersektionalitetsteori, anknytningsteori och intersubjektiva perspektiv. De centrala funktionerna i en familj diskuteras och skydds- och riskfaktorer belyses. Olika stadier och skeenden illustreras genom en familjeberättelse som sträcker sig över fyra generationer. Familjen och livscykeln vänder sig till yrkesverksamma, med olika yrkes- och utbildningsbakgrund, som i sitt arbete möter familjer och som vill fördjupa förståelsen av familjelivet och dess förutsättningar belyst i ett långtidsperspektiv samt få en bredare bas för att förstå individens utveckling och funktion i förhållande till sin familjeanknytning.

Art.nr 39592

studentlitteratur.se