9789144118246 by Smakprov Media AB

INTERNATIONELLA RELATIONER Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

INTERNATIONELLA RELATIONER Elevpaket – Digitalt + Tryckt Internationella relationer – utblickar och insikter är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK I Internationella relationer – utblickar och insikter får eleverna fördjupade kunskaper om hur det internationella systemet är konstruerat, hur det fungerar och vilka betydelsefulla aktörer som finns på den internationella arenan. Den nya upplagan är uppdaterad med färsk statistik och fakta om bl.a. Brexit, Agenda 2030 och COP21 samt kompetterad med avsitt om terrorism och mänskliga rättigheter.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov. Här finns även faktafördjupningar, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar och uppdateringar.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar, faktafördjupningar, kapitelsammanfattningar m.m.

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

Bo Wollinger

Internationella relationer

â&#x20AC;&#x201C; utblickar och insikter

100 p

Bo Wollinger

Internationella relationer â&#x20AC;&#x201C; utblickar och insikter 100 p

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till boken hör också en digital del! På insidan av omslaget finns en kod och instruktioner för hur du når läromedlets digitala del. I den digitala delen finns övningar, fördjupningstexter, uppdateringar och kapitelsammanfattningar. Där hittar du även hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! på sidan, betyder det att När du ser en liten symbol det finns något i den digitala delen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit. Klickar du på samma symbol i verktygsfältet, visas en översikt över allt som finns i den digitala delen.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslag och form: Lennart Persson Grafisk formgivning Omslagsbild: Shutterstock/Anton Balazh Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Art.nr 31057 ISBN 978-91-44-11824-6 Upplaga 4:2 © Författaren och Studentlitteratur AB 2002, 2008, 2013, 2017 Printed by Interak, Poland 2018

Innehåll Frågor och svar inför läsningen Vad är internationella relationer? Vad handlar detta läromedel om? Hur går arbetet till? Vad ligger till grund för betygsättningen?

5 5 5 7 8

1. Sex teoretiska perspektiv

Med rötter i antiken Realism Neorealism Kritik mot detta perspektiv Liberalism Kritik mot detta perspektiv Konstruktivism Kritik mot detta perspektiv Marxism Kritik mot detta perspektiv Feminism Kritik mot detta perspektiv Gröna teorier Kritik mot detta perspektiv

11 12 12 13 14 14 15 16 16 17 17 17 18 19

2. Stater Vad är en stat? Internationell politik, utrikespolitik eller säkerhetspolitik? En analysmodell över utrikespolitik Utrikespolitisk makt Utrikespolitiska medel Utrikespolitiska mål Utrikespolitiskt beslutsfattande Svensk utrikes- och säkerhetspolitik Säkerhetspolitiska förändringar Nya säkerhetspolitiska hot

3. Internationella organisationer IGO och NGO Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet Några resultat av samverkan Samarbeten med andra organisationer NATO Organisationen Besluten Nya uppgifter

Europeiska unionen – EU Upptakten Samarbeten, förslag och överenskommelser Mot en ekonomisk och politisk union EU i förändring Brexit Gemensam valuta Organisationen Beslutsfattandets olika faser Sverige och EU Sverige och EMU Europarådet Stränga inträdeskrav Organisationen OSSE WTO Organisationen FN Organisationen FN:s nya roll? Reformer

60 60 60 62 62 65 67 68 75 77 78 79 79 80 82 83 84 86 87 90 91

21 21 22 24 25 29 35 36 45 46 49

53 53 54 55 55 56 57 58 58

4. Internationell politisk ekonomi Globalisering Vad är globalisering? Världshandeln Varför internationell handel? Världshandel i förändring Produktlivscykler i stället? Från merkantilism till frihandel Mot protektionism igen – och regionalism Finanskrisen Ökat ömsesidigt beroende Nord och syd Ojämn fördelning Utvecklingsländer Historien bakom ojämlikheten UNCTAD Skuldfällan Köpenhamnsdeklarationen Millenniemålen Agenda 2030 Nya medelinkomstländer

99 99 99 102 102 104 105 108 110 112 114 115 116 116 117 119 121 122 123 123 124

5. Krig och konflikter Vad är ett krig? Olika slags krig Begränsade och totala krig Rättfärdiga och orättfärdiga krig Krigsförklaring När räknas krig som krig? Orsaker till krig Terrorism Ett omdiskuterat begrepp Terrorism i olika skepnader Internationella konventioner om terrorism Förhandlingar Dilemman och balansgång Olika förhandlingssituationer Nedrustningsförhandlingar Viktiga avtal om rustningskontroll och nedrustning Nationalism och etnicitet Känsla av tillhörighet Gränser som föder gränser Konflikter i förändring Nationalism som förevändning? Civilisationernas kamp Huntingtons olika civilisationer Ett hot för västerlandet? Kritik mot Huntingtons teser

6. Folkrätt

127 127 127 128 128 129 130 131 134 134 135 139 142 142 143 145 146 149 149 150 152 152 154 155 156 157

161

Spelregler Mänskliga rättigheter Humanitär rätt/krigets lagar Internationell kontroll

161 162 165 168

7. Globalisering och hållbar utveckling

175

Hållbar utveckling – inte bara miljö Agenda 21 och Kyotoprotokollet Nya FN-toppmöten om grön ekonomi och fattigdomsbekämpning Samarbete – konflikt

175 175 176 177

8. Seminarieuppsats Uppsatsskrivandet Sammanfattning (abstract) Inledning Analys Slutsats Formalia Uppsatsseminariet

9. Verktygslåda Allmänna Internetadresser Bibliotekskataloger Tidskrifts- och tidningsdatabaser Länklistor Sökmotorer Ämnesspecifika Internetadresser Lästips för respektive kapitel 1. Sex teoretiska perspektiv 2. Stater 3. Internationella organisationer 4. Internationell politisk ekonomi 5. Krig och konflikter 6. Folkrätt 7. Globalisering och hållbar utveckling

181 181 182 182 184 184 184 187

189 189 189 189 189 190 190 191 191 191 192 195 196 198 199

Ordförklaringar

200

Bilaga 1 FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna

209

Bilaga 2 Agenda 2030

214

215

Frågor och svar inför läsningen Hur ska du som elev i gymnasieskolan kunna behandla världspolitiska frågor på ett grundläggande och samtidigt vetenskapligt intressant sätt – så att du kan bygga upp, bredda och fördjupa din förståelse för dessa frågor? En väg är att du skaffar dig kunskap om ämnet internationella relationer genom att studera olika teorier och samtidigt arbeta självständigt med uppgifter. Därmed får du en ökad beredskap att förstå, sortera och tolka de världspolitiska frågorna. Tanken med denna bok är att inspirera och vägleda dig i detta arbete.

Vad är internationella relationer? Sedan Berlinmurens fall 1989 har förändringarna i världspolitiken varit dramatiska och omtumlande. Internationalisering och globalisering har blivit några av de vanligaste orden i nutidssvenskan. I medierna möter vi ständigt nyheter som exempelvis handlar om toppmöten mellan politiker, inbördeskrig och terrorism. Politikens internationalisering – det ökade utbytet och samarbetet mellan olika länder – är en av vår tids stora pågående förändringar. Det blir allt svårare att skilja mellan inrikes- och utrikespolitiken. Stater blir, också på det ekonomiska planet, mer ömsesidigt beroende av varandra. Ett exempel på det är den så kallade finanskrisen. Utbytet av varor, tjänster och kapital sker friare över gränserna och de stora företagen har en allt svagare koppling till något enskilt land. Även information och idéer cirkulerar friare än någonsin över Internet, oberoende av alla gränser. Hur är det internationella systemet uppbyggt, hur fungerar det och vilka aktörer är av betydelse på den internationella arenan? Hur påverkas den nationella självständigheten och demokratin av globaliseringen? Ämnet internationella relationer kan ge en del svar på dessa frågor. Som ämne är det tvärvetenskapligt och behandlar det internationella systemet på ett politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt plan. Precis som ämnet samhällskunskap, som innefattar statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi, handlar ämnet internationella relationer om att närma sig dessa frågor utifrån olika synvinklar, för att få en så fördjupad bild som möjligt.

Vad handlar detta läromedel om? Internationella relationer 100 p – utblickar och insikter är indelat i sju kapitel, vilka behandlar de moment som Skolverket tar upp i sin målbeskrivning av kursen Internationella relationer. Därefter kommer två kapitel som går igenom uppsatsskrivande och ger omfattande läs- och länktips. © Författaren och Studentlitteratur

Frågor och svar inför läsningen

Det första kapitlet, Sex teoretiska perspektiv, beskriver olika teoretiska perspektiv på internationella relationer: realism, liberalism, marxism och konstruktivism samt feministiska och gröna teorier. Kapitel 2, Stater, tar upp de viktigaste aktörerna inom internationella relationer. Här blir stater och deras utrikes- och säkerhetspolitik belysta utifrån begreppet makt och utrikespolitiska medel, mål och beslutsfattande. Dessutom kommenteras den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. I kapitel 3 behandlas några av de mest betydelsefulla internationella organisationerna: Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, NATO, EU, OSSE, Europarådet, WTO och FN. Kapitel 4 behandlar internationell politisk ekonomi utifrån globalisering, världshandeln och nord-syd-relationen. Femte kapitlet handlar om krig och konflikter och utgår ifrån frågor som: Vad är ett krig? Vad orsakar krig? Terrorism som begrepp och fenomen kommenteras här, och även förhandlingar vid konflikter tas upp. Nationalism och etnicitet är två andra viktiga begrepp som behandlas i detta kapitel. Kapitel 6 rör folkrätt och dess roll i samband med internationella relationer. Det sjunde och avslutande kapitlet behandlar globalisering och hållbar utveckling. Kapitel 8 presenterar en lathund för uppsatsskrivande och kapitel 9 är en omfattande verktygslåda med läs- och länktips. Alla dessa kapitel bör på ett eller annat sätt beröras under kursens gång – vilket inte betyder att alla behöver få samma utrymme. Var tyngdpunkten bör ligga och hur mycket tid som ska avsättas är något du avgör i samråd med klassen och läraren. Kanske kommer händelseutvecklingen i världen att ange vad som känns mest angeläget att fördjupa sig i?

Mer stöd i läromedlets webbdel När du ser följande symbol betyder det att det finns något som du kan ha nytta av, till exempel fler uppgifter, uppdateringar och sammanfattningar av kapitlen. I webbdelen finns även hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna samtidigt samt söka och anteckna.

Internationella relationer

Skolverkets målbeskrivning för kursen Internationella relationer Enligt Skolverket ska undervisningen i kursen behandla följande centrala innehåll: • Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. • Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. • Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. • Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. • Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter

med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga frioch rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning. • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. • Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer.

Hur går arbetet till? Det konkreta arbetet i kursen inleds förslagsvis med att alla skaffar sig baskunskaper om det aktuella ämnet – genom att läsa in sig på avsnitt i boken och delta i lärarens genomgång. Därefter kan du fördjupa dina kunskaper med hjälp av en rad olika frågor och arbetsuppgifter (som finns i anslutning till varje kapitel) som du kan arbeta med på olika sätt. Du väljer, antingen tillsammans med några klasskamrater eller på egen hand, en fråga eller uppgift som du löser med hjälp av läs- och länktipsen i kapitlet Verktygslådan. Vid mer omfattande analyser kan det vara lämpligt att du (ensam eller tillsammans med andra) redovisar i form av en seminarieuppsats, med tillhörande övning (se kapitel 8). I anslutning till vissa arbetsuppgifter finns det förslag till varierade redovisningsformer, som seminarier, paneldebatter, rollspel, tvärgruppsredovisningar och vetenskapliga rapporter. Om det inte finns uttryckliga förslag på redovisningsform i anslutning till uppgiften, gäller skriftlig och/eller muntlig redovisning. Du själv eller gruppen bestämmer detta tillsammans med din lärare. Inom området internationella relationer finns en del begrepp, uttryck, organisationer och förkortningar som kan vara svåra att hålla reda på, men viktiga att kunna. Du hittar många av dessa ord förklarade dels i anslutning till texten (i marginalen), dels i en fyllig ordlista sist i boken. © Författaren och Studentlitteratur

Frågor och svar inför läsningen

När du studerar ämnet internationella relationer, så tänk på att det inte finns några enkla och absoluta sanningar, utan olika tolkningar av verkligheten. Det är dessa tolkningar som du ska granska och analysera. Mycket information kan hämtas från litteratur och andra källor, men lika viktigt är att reflektera kring vad du läser. För att ditt arbete inte ska bli rena beskrivningar av vad litteratur och andra källor ger, tänk på att ställa frågor till källorna: Vem har skrivit texten? Varför? Varifrån kommer uppgifterna? Presenteras tolkningarna på ett trovärdigt sätt? Finns det exempelvis kopplingar till vetenskaplig forskning? Du kan läsa mer om hur du arbetar källkritiskt på s. 173 i kapitel 8.

Vad ligger till grund för betygsättningen? Så här står det i Skolverkets genomgång av betygskriterierna för kursen Internationella relationer. Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Dessutom diskuterar eleven översiktligt några teoretiska perspektiv på internationella relationer. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av samarbeten och konflikter. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven översiktligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar översiktligt lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge enkla argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med enkla omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Dessutom diskuterar eleven utförligt några teoretiska perspektiv på internationella relationer. 8

Internationella relationer

Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av samarbeten och konflikter. I analysen använder eleven med viss säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar utförligt lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge välgrundade argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värdera ståndpunkterna med enkla omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur olika nationella och internationella förutsättningar och förhållanden påverkar och påverkas av internationella aktörer. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat några teoretiska perspektiv på internationella relationer. Eleven kan analysera orsaker till och konsekvenser av samarbeten och konflikter. I analysen använder eleven med säkerhet några relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder. Dessutom diskuterar eleven utförligt och nyanserat deras styrkor och svagheter med hänvisning till olika källor. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat lösningar på internationella konflikter och problem, kan ge välgrundade och nyanserade argument för olika ståndpunkter om globaliseringens konsekvenser och betydelsen av internationella samarbeten samt värderar ståndpunkterna med nyanserade omdömen. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, göra adekvata källhänvisningar samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om källornas relevans och trovärdighet utifrån syftet. Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Frågor och svar inför läsningen

1. Sex teoretiska perspektiv ”Varför måste vi läsa om olika teorier när vi egentligen bara är intresserade av vad som händer i världen?” Frågan ställdes av en elev i samband med en lektion i internationella relationer och är en bra utgångspunkt för detta kapitel. Ett svar på denna fråga är att den som är intresserad av världspolitiska frågor och följer händelseutvecklingen i massmedierna, även bör vara medveten om att medierna ofta ger en förenklad och okritisk bild av förhållanden i omvärlden. Genom att använda exempelvis statsvetenskapliga teorier och begrepp har vi möjligheter att sortera, värdera och sätta in händelserna i ett större sammanhang. Det leder ofta till insikten att det inte är så enkelt som vi trodde, samtidigt som det ökar förståelsen för vad som händer i världen. Det kan visserligen kännas skönt att ha en klar uppfattning i en särskild fråga, och se enkla förklaringar, men världspolitiska händelser visar sig ofta vara mer komplicerade när vi granskar dem närmare. Och, det är viktigt att se den komplexiteten och därmed få en mer nyanserad bild av vad som utspelar sig i vår omvärld. Det är för detta arbete som teorier kan vara ett bra arbetsredskap, eller som den amerikanske statsvetaren Joseph Nye uttryckte det: ”teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den okända terrängen framför oss. Utan dem går vi vilse.” Ett annat svar på denna fråga är att det står i ämnesplanen. De teoretiska perspektiven betonas av Skolverket när det gäller kursens centrala innehåll. Där framgår tydligt att olika teoretiska perspektiv på internationella relationer ska behandlas. Vidare framgår det av kunskapskraven, som ligger till grund för betygsättningen, att du som elev ska kunna använda dig av relevanta teorier i dina analyser.

Relevant Som har med sammanhanget att göra

Med rötter i antiken Vilka relevanta teorier finns då inom ämnet internationella relationer? Intresset för relationer mellan stater har funnits sedan antikens dagar, men ett mer vetenskapligt förhållningssätt blev aktuellt först på 1900talet. Under en lång tid dominerades studier av världspolitiken av

1. Sex teoretiska perspektiv

att man var inriktad på förhållandet mellan stater och deras militära styrka (realismen). Därefter har forskningen alltmer kommit att kretsa kring staternas ömsesidiga beroendeförhållanden och man har även studerat andra aktörer, till exempel internationella organisationer (liberalismen). Numera finns det betydligt fler teoretiska perspektiv, som konkurrerar med varandra när det gäller att förklara internationella relationer, men som även kompletterar varandra. I det följande beskrivs kortfattat sex vanligt förekommande teoretiska perspektiv. Förutom de båda huvudteorierna realism och liberalism behandlas marxism, konstruktivism, feministiska teorier och gröna teorier.

Realism Den moderna, klassiska realismen fick sitt genombrott med den tyske statsvetaren Hans Morgenthau, som publicerade sin teori i boken Politics Among Nations 1948. Nyckelbegrepp i denna teori är makt, stater och krig. Utgångspunkten är att människan i grund och botten handlar utifrån ett egenintresse och om det uppstår konflikter är det den starkaste som vinner. För att kunna driva igenom sina intressen krävs makt. Den aktör som förfogar över mest makt i den internationella politiken är stater, därför hamnar staterna i fokus i analysen.

Aktör Person eller part som agerar, gör något, deltar

Eftersom det anses råda ett anarkiskt förhållande i världen, det vill säga att det inte finns någon världsregering eller världspolis som kan garantera säkerheten i världen, måste staterna ytterst kunna lita till sin egen förmåga att försvara sig. Därför fokuserar realismen också på staternas militära styrka.

Anarki När det inte finns någon styrande eller kontrollerande makt

Den engelske 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes beskrev denna typ av politiskt system som ett slags naturtillstånd, där alla kan förväntas kriga mot varandra, eftersom det inte finns någon härskare som kan framtvinga lag och ordning. Han beskriver livet i en sådan värld som ”otäckt, djuriskt och kort”. Det handlar alltså om en ständig maktkamp mellan stater, vilken oundvikligen, förr eller senare, leder till konflikter och krig.

Neorealism

Neo Förstavelse, prefix, som betyder ny (ursprungligen från grekiskan)

Den klassiska realismen har senare vidareutvecklats av den amerikanske statsvetaren Kenneth Waltz på 1970-talet till det som kallas neorealism. Fortfarande är staterna de viktigaste aktörerna, men här studeras de ur ett globalt perspektiv, det vill säga helheten, strukturen avgör hur staterna förhåller sig till varandra.

Internationella relationer

Maktbalans är ett centralt begrepp inom realismen. Ett återkommande problem enligt detta synsätt är det så kallade säkerhetsdilemmat, vilket innebär att om en stat upprustar för att garantera sin egen säkerhet gentemot omvärlden, kommer andra stater att känna sig hotade och därmed också upprusta. Detta kan liknas vid en upprustningsspiral som ökar risken för krig. Enda sättet att bevara freden enligt neorealismen är att det råder något slags maktbalans mellan staterna. Ett exempel på detta är förhållandet mellan stormakterna USA och Sovjetunionen under det kalla kriget. De vågade inte angripa varandra, för att de upplevdes vara jämnstarka kärnvapenmakter och ett krig skulle fått förödande konsekvenser för båda parter. Det var ett så kallat bipolärt system, en maktbalans mellan blocken, där mindre stater i världen inordnade sig i detta system. Efter Sovjetunionens fall råder det ett unipolärt system, vilket betyder att USA är den enda kvarvarande stormakten i världen idag. Ett sådant system är enligt neorealismen osäkert och av övergående natur, och som exempel nämns att Storbritanniens roll som stormakt upphörde på 1800-talet. USA:s nuvarande roll som stormakt utmanas idag av Kina, som i framtiden kanske kommer att ingå i den bipolära maktbalansen.

Kalla kriget kallas den period av spänt politiskt läge som rådde mellan USA och Sovjetunionen mellan 1946 och 1990. Bipolär När något har två poler, två ytterlägen

Kritik mot detta perspektiv Kritiken mot realismen riktar sig bland annat mot att denna teori endast fokuserar på stater och bortser från andra aktörer som också har inflytande i den internationella politiken, till exempel internationella organisationer och företag. Dessutom är de krig som utspelar sig idag huvudsakligen inte krig mellan stater, utan inomstatliga krig (inbördeskrig). Ytterligare exempel på nya hotbilder som faller utanför den traditionella realismens ramar är terrorism, miljöfrågor, och finans- och valutakriser. © Författaren och Studentlitteratur

1. Sex teoretiska perspektiv

Liberalism Liberalismen inom internationella relationer bygger delvis på den politiska ideologin med samma namn. Denna tradition har förankringar i Montesquieus, Adam Smiths och Immanuel Kants samhällsfilosofier från 1700-talet, liksom i John Stuart Mills teorier från 1800-talet och statsvetaren (tillika amerikanske presidenten) Woodrow Wilsons politik på 1900-talet. Liberalismen handlar om den enskilda individens frihet och rättigheter. Begrepp som mänskliga rättigheter, demokrati och marknadsekonomi hamnar i fokus. Till skillnad från realismen, som utgår från staterna, intresserar sig liberalismen inom internationella relationer mer för vilka grupper som dominerar inom en stat och hur de organiserar sig. Detta påverkar i sin tur hur staten agerar gentemot andra stater, exempelvis anses demokratier vara mer fredliga gentemot varandra än diktaturer. Det liberala perspektivet betonar även staternas ömsesidiga beroende av varandra (interdependens), vilket grundar sig på de klassiska handelsteorierna. Enligt dessa teorier ska staterna producera det som de är bäst på att tillverka och sedan handla med andra stater som är bättre på att tillverka andra saker (något som förutsätter frihandel). Därmed ökar förutsättningen för att stater samarbetar och maximerar sin ekonomi och risken för att lösa konflikter med våld minskar. Detta anses gynna alla inblandade parter, en form av plussummespel, där alla blir vinnare och tjänar på handelsutbytet. Dessutom uppmärksammar liberalerna även andra aktörer än stater i den internationella politiken, exempelvis internationella organisationer och multinationella företag, som både har ökat i antal och har fått allt större inflytande på den internationella arenan. Detta innebär också att företeelser som förhandlingar och internationella överenskommelser blir intressanta studieobjekt. Liberalismens syn på världspolitiken genomsyras således av optimism och har fokus på samarbete i internationell politik med möjligheter till en positiv utveckling.

Kritik mot detta perspektiv Kritiken mot liberalismen riktas bland annat mot en, enligt kritikerna, alltför stor tilltro till samarbete som leder till fred och välfärd. Dessutom kritiseras frihandeln för att vara ett sätt att bevara orättvisorna i världen – alla inblandade har inte lika mycket att vinna i handelsutbytet, utan vissa är mer beroende än andra. Miljöfrågorna och orättvisorna mellan könen har heller inte uppmärksammats enligt kritikerna.

Internationella relationer

Konstruktivism Konstruktivismen är en förhållandevis ny vetenskapssyn inom internationella relationer. De tidigare dominerande teorierna hade inte förmått att förutse exempelvis Berlinmurens och Sovjetunionens fall, och därför uppstod på 1990-talet nya alternativa modeller för att försöka förstå och förklara världspolitiken. I detta sammanhang utvecklades konstruktivismen. Den brittiske sociologen Anthony Giddens är en av dem som har utvecklat denna teori, bland annat genom att belysa det som kallas sociala konstruktioner. Det handlar om hur vi i samspelet med andra människor utvecklar föreställningar och normer kring hur olika företeelser är och bör vara. När dessa föreställningar och normer får genomslag och uppfattas som något gemensamt för många, till exempel i form av nationell identitet och kultur, anser konstruktivisterna att dessa aspekter ska tas med vid studiet av internationella relationer. Det handlar således om något som växer fram i samspelet mellan människor, som inte är ett konstant förhållande utan kan förändras beroende på tid och plats. Ett annat exempel på det är gemensamma uppfattningar om moral.

Konstruktivism Kommer från ordet konstruera, bygga, skapa. En idéströmning som hävdar att det är människors handlande som konstruerar verkligheten – i stället för naturlagar eller liknande.

Konstant Oföränderligt, varaktigt

Områden som studeras inom denna forskningsinriktning är bland annat det säkerhetspolitiska språket, nationell identitet (vad som ligger till grund för att vi upplever att vi känner en samhörighet med en viss grupp/stat) och socialisation (hur vi tar till oss, lär oss, regler, värden och beteenden i samhället). Exempelvis kan studier av sociala och etniska identiteter, nationalism och språkets makt ligga till grund för att förstå krigen på Balkan på 1990-talet. Tänkande i termer av vi och de andra kan även ses i modern politisk retorik, till exempel när USA:s tidigare president George W. Bush i ett tal till nationen 2002 utpekade vissa stater i världen som ”ondskans axelmakter”.

Retorik Konsten att tala väl Axelmakter Syftar på andra världskriget när Tyskland, Italien och Japan kallades för axelmakterna

Ett tal för att ena befolkningen När den serbiske ledaren Milošević blev president 1989 höll han ett uppmärksammat tal till den serbiska befolkningen, i syfte att stärka den serbiska nationalismen. Talet hölls på 600-årsdagen av slaget vid Trastfältet, som ligger i dagens Kosovo. Milošević beskrev i talet hur serberna tidigare i historien varit utsatta för påtryckningar och försvarat sig. Kosovo, som var en provins i Serbien, önskade

större självständighet i förhållande till Serbien. Milošević önskade däremot en större centralisering och anspelade i sitt tal på alla de serber som hade stupat på slagfältet, då de försökte stå emot det Osmanska rikets utbredning in i Europa. Därmed drogs paralleller från historien till nutiden, med betoning på vikten av att ena det serbiska folket mot yttre och inre hotbilder.

1. Sex teoretiska perspektiv

Konstruktivismen intresserar sig även för sociala strukturer som institutioner och deras inflytande på aktörernas agerande. Ta till exempel EU – vad betyder det att länderna inom EU ingår i ett djupare samarbete i syfte att skapa en ny europeisk identitet?

Kritik mot detta perspektiv Konstruktivismen kritiseras bland annat för brister i sina analyser. Kritiker hävdar att perspektivet exempelvis blandar ihop den sociala verkligheten (som våra föreställningar om hur det borde vara, våra normer) med den materiella verkligheten (till exempel en stats militära styrka). En del av förespråkarna för realismen och liberalismen ser dock delar av konstruktivismen som ett viktigt tillägg till dessa perspektiv. Ibland påverkas förändringar inom världspolitiken av exempelvis idéer, istället för av enbart militär eller ekonomisk styrka.

Marxism Klasskamp Konflikt mellan olika samhällsklasser; begreppet skapades av Marx och Engels i Kommunistiska manifestet (1848)

Marxismen är mest känd som en politisk ideologi, som bygger på den tyske filosofen/ekonomen/historikern Karl Marx idéer från 1800-talet. Utgångspunkten i denna ideologi är klasskampen mellan kapitalisterna, som äger produktionsmedlen (fabriker, maskiner etc.) och proletariatet, det vill säga arbetarklassen, som bara äger sin egen arbetskraft. Målet är det klasslösa samhället, där ingen grupp i samhället kan utnyttja en annan grupp och allt ägs gemensamt samt fördelas åt var och en efter hans eller hennes behov. På samma sätt som politiken i ett kapitalistiskt samhälle handlar om en klasskamp mellan de styrande och de styrda, finns det internationellt en klasskamp mellan den rika och fattiga världen. De rika länderna utnyttjar enligt marxismen de fattiga länderna till sin egen fördel, för att maximera sina vinster. Orättvisorna i världen anses därför vara bestående så länge kapitalismen finns kvar. Enligt marxismen beror krig och konflikter på att kapitalismen försöker maximera sina vinster och tvinga sin ordning på länder som motsätter sig denna struktur. Det kan gälla krig både mellan kapitalistiska stater (som i första världskriget) och mellan kapitalistiska och socialistiska stater (som krigen i Korea och Vietnam). Klasskampen i dagens globaliserade värld kan utifrån detta perspektiv ses som kampen mellan å ena sidan det kapitalistiska systemet samt de multinationella företagen och å andra sidan de internationella rörelser som motsätter sig detta system.

Staty av Karl Marx i Chongqing, Kina.

Internationella relationer

Kritik mot detta perspektiv Kritiken mot marxismen berör bland annat svårigheterna med att tillämpa teorin i dag, då samhället och världsekonomin ser helt annorlunda ut än på Marx tid. Vidare menar kritikerna att marxismen har svårt att förklara varför det kapitalistiska systemet ännu inte brutit samman och varför de stora kapitalistiska staterna har lyckats hålla fred inbördes, medan krig och konflikter uppstår mellan socialistiska stater. Erfarenheterna från Sovjetunionen och Östeuropa har inte heller varit gynnsamma för denna teori.

Feminism Feminismen har sitt ursprung i kvinnorörelsen. Kön och könsordning är centrala begrepp och inom feminismen finns det flera inriktningar. I studiet av internationella relationer har feministisk forskning lyft fram kön som en viktig analytisk kategori, och menar att det är viktigt att belysa kvinnors roll i lika hög utsträckning som mäns. Centrala begrepp inom feminismen är också socialt kön och genus. Socialt kön syftar på hur vi socialt och kulturellt konstruerar kön genom att till exempel tillskriva män och kvinnor olika egenskaper. Genus syftar också på våra föreställningar om vad som utmärker män och kvinnor, vad som uppfattas som manligt och kvinnligt (motsvarar engelskans gender). Ibland används dessa begrepp som helt synonyma.

Könsordning Begrepp som handlar om maktrelationer mellan män och kvinnor Genus Begrepp som används för att beskriva och förstå föränderligheten i vad det socialt, kulturellt och historiskt innebär att vara kvinna eller man, istället för att förklara exempelvis människors livsvillkor utifrån kroppsliga skillnader, dvs. biologiskt kön

Feministisk forskning inom internationella relationer tog sin början i slutet av 1980-talet, då feministiska forskare kritiserade de traditionella teorierna för att inte ta med mänskliga relationer i sina analyser. Särskilt saknades kvinnors roll i internationella relationer. Feministiska perspektiv rör här många områden, exempelvis vilken betydelse kön kan ha i krig och konflikter. Kvinnor har ofta haft rollen som offer eller fungerat som extra arbetskraft i krig. I samband med gerillakrigföring är det däremot vanligare att kvinnor även förekommer som soldater. Det har också visat sig att kvinnor varit framgångsrika i fredsbevarande styrkor. Deras närvaro upplevs som mindre provocerande och de får även lättare kontakt med kvinnorna i landet, vilket gynnar det fredsuppbyggande arbetet.

Kritik mot detta perspektiv Kritiken mot feminismen riktas främst mot att dess analyser alltför ofta uppmärksammar enbart könsaspekten, även i sammanhang där just denna aspekt enligt kritikerna kanske inte spelar så stor roll. © Författaren och Studentlitteratur

1. Sex teoretiska perspektiv

Dessutom menar kritikerna att andra viktiga faktorer som klass och etnicitet får en underordnad betydelse i förhållande till kön/genus. I detta sammanhang lyfts intersektionalitet fram, som innebär att man riktar uppmärksamheten mot hur olika aspekter som etnicitet, kön och klass samverkar med varandra och att det inte går att rangordna vilken/ vilka av dessa aspekter som har störst betydelse.

Gröna teorier Utgångspunkten för denna typ av teori är ett ekologiskt perspektiv. Precis som inom feminismen finns det inom de gröna teorierna ett kritiskt förhållningssätt till de teorier som tidigare har dominerat vetenskapssynen inom internationella relationer. Men här är fokus på förhållandet mellan människa och miljö. Konsumtionssamhällets expansion, den globala handeln och miljöproblemen har enligt detta perspektiv lett till att internationella relationer främst bör uppmärksamma vår relation till naturen. Politiska beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för miljön. Människans och statens säkerhet är beroende av balansen i det ekologiska systemet. Statens agerande anses ofta komma i konflikt med naturintressen, eftersom dessa intressen i allmänhet kräver ett mer långsiktigt perspektiv, som kan vara svårare att förankra hos väljarna.

Kolonialisering Från 1500talet och fram till och med 1800-talet skaffade sig många europeiska länder områden i andra världsdelar. Dessa områden gjordes till kolonier

Många av miljöproblemen är dessutom gränsöverskridande, som olika typer av påverkan på atmosfären och världshaven, vilket kräver internationella överenskommelser. Det kan också handla om miljöförstörande produktion på en plats, som förstör naturen på en annan plats, exempelvis vid utsläpp i floder. Gränsöverskridandet kan också ses utifrån ett nord–syd-perspektiv, där rika länder i norra delen av jordklotet förlägger miljöfarlig produktion i fattiga länder i södra delen av jordklotet. Det kan också ses som en överutnyttjande av naturresurser genom kolonialisering. Dessa synsätt förskjuter således säkerhetspolitiken från att främst uppmärksamma militärt hot, till att fokusera på hot om exempelvis brist på naturtillgångar som rent vatten och luft. Dessa miljöhot kan i sin tur leda till konflikter, när olika parter inom eller mellan länder vill tillförsäkra sig en tillgång på exempelvis olja, och till flyktingströmmar. Samtidigt pekar detta synsätt också på ett ökat ömsesidigt ekologiskt beroende, som kan sudda ut skillnaderna mellan inrikes- och utrikespolitiken.

Internationella relationer

Det är företrädesvis naturvetenskapen tillsammans med miljörörelsen som har drivit på utvecklingen av detta perspektiv och sett till att det har kommit upp på dagordningen på både ett nationellt och internationellt plan. Senast klimatfrågorna fick stort politiskt och medialt intresse var i samband med FN:s klimatkonferens (COP 21) i Paris 2016, då FN:s medlemsstater enades om åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen.

Kritik mot detta perspektiv Kritiken mot de gröna teorierna riktas främst mot att de anses vara för sakfrågespecifika, det vill säga att miljöfrågorna får för stort utrymme och för stor betydelse i analysen. Vissa kritiker anser att detta perspektiv ytterst handlar om staters självbestämmande och därmed ligger närmare realismen. 1:1 EU eller FN sedda ur olika perspektiv Dela upp er i mindre grupper om tre till fem personer, där varje grupp läser in sig på minst två av perspektiven i detta kapitel. Läs sedan i kapitel 3 antingen avsnittet om EU eller om FN och diskutera organisationen utifrån de valda perspektiven (någon i gruppen för minnesanteckningar). Hur skulle förespråkare för respektive mot EU eller FN kunna tänkas resonera? Redovisa era analyser i tvärgrupper. 1:2 Perspektiven då och nu Världen har förändrats. Diskutera på vilket sätt detta har påverkat innehållet i de olika teoretiska perspektiven samt framväxten av nya perspektiv. 1:3 En konflikt Dela in er i sex olika grupper, som företräder var sitt teoretiskt perspektiv. Välj sedan en konflikt, till exempel Syrienkonflikten. Formulera frågeställningar som är relevanta för respektive teori och försök analysera konflikten med hjälp av de olika perspektiven. Presentera och diskutera sedan i helklass på vilket sätt perspektiven leder till olika analyser. 1:4 Flugornas herre Se filmen Flugornas herre (eller läs boken av William Golding, från 1954) och diskutera innehållet utifrån teoretiska perspektiv, till exempel realismen. Utgå ifrån ön som en stat och pojkarna som aktörer.

Kapitel 1, digitalt:

Du hittar filmen på YouTube, sök på Lord of the Flies.

Kapitelsammanfattning

1:5 Skriv en seminarieuppsats Välj en konflikt i världen och analysera konflikten utifrån ett eller flera av perspektiven. Redovisa resultatet i form av en seminarieuppsats (se kapitel 8).

1. Sex teoretiska perspektiv

Instuderingsfrågor Testa dig själv

Bo Wollinger har under många år varit verksam som gymnasielärare på Spyken i Lund och som lärare vid högskolorna i Kristianstad och Malmö. Förutom boken Internationella relationer – utblickar och insikter, är han även författare till Internationell politik för gymnasieskolan.

Internationella relationer – utblickar och insikter

100 p

Vi lever i en alltmer globaliserad värld, vilket kräver ökade kunskaper om globaliseringens betydelse och konsekvenser för individer, grupper och samhällen. I Internationella relationer – utblickar och insikter får eleverna fördjupade kunskaper om hur det internationella systemet är konstruerat, hur det fungerar och vilka betydelsefulla aktörer som finns på den internationella arenan. Kunskaper om dessa förhållanden ger i sin tur en ökad beredskap för att förstå, sortera och tolka de världspolitiska frågorna. I läromedlet behandlas olika teoretiska perspektiv och samhälls vetenskapliga begrepp, modeller och metoder utförligt. I en mer tillämpande del presenteras redskap som underlättar för eleverna att arbeta med en vetenskaplig uppsats i ämnet – som förberedelse för kommande högskolestudier. I denna nya upplaga har statistik och fakta om bland annat Agenda 2030, COP21, Brexit och flyktingkrisen uppdaterats. Läromedlet har även kompletterats med längre avsnitt om terrorism och mänskliga rättigheter. Läromedlets digitala del innehåller bland annat en digital version av boken inläst med textföljning, faktafördjupningar och uppdateringar. Till boken hör ett lärarmaterial med kommentarer, arbetsblad, PowerPointpresentationer, förslag på utvärderingar med mera.

Art.nr 31057

studentlitteratur.se