9789144116976 by Smakprov Media AB

PROSTITUTION AKTÖRERNA, RELATIONERNA OCH OMVÄRLDEN

SVEN-AXEL MÅNSSON

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39465 ISBN 978-91-44-11697-6 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Signalera Omslagsbild: Pexels.com Författarfoto: Anders Andersson Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2018

INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentation 13 Introduktion 15

1 En historisk tillbakablick – egna och andras ingångar till ämnet 23 Inledning 23 Svarta affärer 24 Det historiska sammanhanget 25 Kommersialiseringen av sexualiteten – en ny diskurs om prostitution tar form 31 Kontinuitet och förändring 33 Aningslöshet 35 Legalism med socialpolitiska förtecken 37 Och sedan … 40 Referenser 48 2 Vad är prostitution? Definitioner, avgränsningar, omfattning och uttrycksformer 51 Inledning 51 Prostitution – att inkludera eller medvetet dölja 54 Definitioner 55 Ett kunskapsmässigt språng 57 Avgränsningsproblem 60 Sex som handelsvara 62 © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Prostitutionens typer och former 64 Teknologi, prostitution och pornografi 67 Prostitutionens omfattning – en komplex bild 70 Livet på olika arenor 74 Offentlighet och skam 75 Risker och friheter 76 Sexualitet och intimitet 77 Avslutande kommentar 78 Referenser 80 3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför? 83 Inledning 83 Kulturella variationer 84 Varför köper män sex? 89 Fantasin om sex med en ”hora” 91 Nyfikenhet och sexuell variation 92 Vad efterfrågas egentligen? 95 ”Flickvänsupplevelsen” eller relationer i gråzonen 97 Sugardejting 98 Homo consumens 101 Genuin eller fejkad intimitet? 103 Den godhjärtade trösterskan och det potentiella våldet 107 Fantasier om en annan sorts kvinna 111 Kvinnor som köper sex 114 Avslutande kommentar 120 Referenser 122 4 Säljarna – forskning och fördomar 127 Inledning 127 Det ligger i generna – biologiska teorier om prostitution 129 För stor att svälta på, för låg att leva på … 133 Typologier 134 Olika för kvinnor och män 136 Från patologi till trauma 137 4

Innehåll

Sexuella övergrepp och prostitution 139 ”Drifting into prostitution” 143 Fattigdom, migration och prostitution 148 Debuten 150 Insnärjning och avskärmning 152 Våldet i prostitutionen 154 Mannens härskartekniker 156 Mördandet och våldets mekanismer 158 Det sexuella våldet 161 Strategier för att undvika eller motstå våld 162 ”Lite finare” 165 Matteuseffekten 168 Prostitution som vilket arbete som helst 170 Avslutande kommentar 176 Referenser 177 5 Hallickar och människohandlare – prostitutionens främjare och profitörer 181 Inledning 181 Hallickar, sutenörer och andra främjare och profitörer 182 Tillbaka till 1970-talet 184 Hallickrelationen 187 Hur är det möjligt? 190 Invasion 192 Sweet talk 193 Våldet – ett oönskat tillstånd 195 Hans härskartekniker, hennes motstånd och relationens upphörande 195 Vem är han? 200 Emigranter – på jakt efter nya möjligheter 205 ”Alla svenska kvinnor är horor” 207 De svenskfödda hallickarna då? 208 Fyra aspekter av hallickrelationen 210 Ett mer restriktivt klimat – sexklubbsförbud, hiv/aids och moralpaniken 212 Människohandel – en ny marknad för hallickar och andra profitörer 214 © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

”Det moderna slaveriets” omfattning 217 Grooming 220 Den sexuella migrationens entreprenörer 223 Ekonomiska komponenter och relationer 224 Avslutande kommentar 229 Referenser 230 6 Samhällets insatser mot prostitution – det sociala arbetet 233 Inledning 233 Den lokala nivån – Prostitutionsprojektet i Malmö 1977–1981 235 Hjälp på de berördas egna villkor 239 Vad kunde vi förändra? 242 Resultaten 245 Vägen ut 247 En integrerad modell för uppbrott från prostitution 262 Nya spelförutsättningar och en ny kontext för det sociala arbetet 263 Andra aktörer träder in på fältet 272 En förenings stödinsatser 275 Avslutande kommentar 277 Referenser 280 7 Sexköpslagen – tillämpning, konsekvenser och kritik 283 Inledning 283 I ett internationellt perspektiv 283 Tillämpning och resultat 286 Efterfrågan och påföljder 289 Trygghet och säkerhet 291 Mötet med poliser och socialarbetare 293 KAST – hjälp i stället för straff 296 ”Patologisering” av sexköparna 299 Sexköpslagen och förändringar på ett djupare plan 301 Referenser 305

Innehåll

8 Prostitutionen i samhället och samhället i prostitutionen 309 Inledning 309 Det funktionalistiska perspektivet 309 Det feministiska perspektivet 312 Det nyliberala perspektivet 315 Den största förändringen 318 Slutord 320 Referenser 322 Person- och sakregister 323

KAPITEL 3

Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

Inledning Sexköpet är en meningsbärande handling på flera nivåer. Handlingen har både en individuell och en samhällelig dimension och för att förstå den fullt ut, krävs en analys av det komplexa samspelet mellan dessa dimensioner. På den individuella nivån handlar det, som vi ska se, ofta om längtan efter eller fantasier om ”någonting annat”: ett möte med ”horan”, ett annat slags sex, en annan slags kvinna, en annan roll i det sexuella spelet, upplevelser av bristande självförtroende, rädsla, oförmåga, sexuell frustration, med mera. I botten ligger att män av tradition anses ha ett större behov av sex än kvinnor. Det är bland annat detta föreställda behov som har legitimerat prostitutionens existens. Man skulle kunna säga att prostitutionens grundläggande idé genom tiderna har varit att en särskild grupp kvinnor ska vara tillgängliga för mäns sexuella ”behov” och syften. Men det handlar också om sexuella normer i samhället och könsspecifik normativitet. För det första väljer kvinnor i allmänhet inte samma lösningar som män; att köpa sex är något som främst män ägnar sig åt. En förklaring till detta är att det existerar olika normer för hur män respektive kvinnor ”bör” bete sig i förhållande till sådant som har med sexualitet att göra. Det är min tes att förståelsen av vad män söker i prostitutionen bör relateras till det könsspecifika normsystem, som sätter upp olika spelregler för män och kvinnor i förhållande till sexualiteten. Generellt sett har kvinnor länge haft ett mer begränsat handlingsutrymme på detta område, och överträdelsen av den normativa gränsen har haft större konsekvenser för kvinnan än för mannen, inte minst i fråga om anseende och respektabilitet. Kännetecknande för prostitutionen är ju det paradoxala förhållandet att det är kvinnan © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

som moraliskt bestraffats för en sexualitet som egentligen inte är hennes egen. Men hon får symbolisera sexuell tillgänglighet, vilket samtidigt är en del av den mytbildning som omgärdar prostitutionen. Undantag finns förstås, det finns kvinnor som bryter mot normen och jag ska återkomma till frågan om kvinnor som köper sex längre fram. Men låt oss börja med den helt dominerande företeelsen, män som köper sex av kvinnor.

Kulturella variationer Vid ett ytligt betraktande kan föreställningen om ”den prostituerade” som en reservoar för mäns sexuella längtan och ”behov” ibland förefalla vara kulturellt obunden, ja i det närmaste universell. ”Prostituerade” och deras köpare tycks finnas över allt, på alla platser och i alla samhällsskikt. Men om vi studerar saken närmare, finner vi att mäns benägenhet att betala för sex varierar kraftigt från land till land, och därmed också från en kulturkrets till en annan. Den förste att intressera sig för att med vetenskapliga metoder försöka mäta sexköpets omfattning på befolkningsnivå var sexualitetsforskaren Alfred C. Kinsey och hans medarbetare i 1940-talets USA. Mer specifikt var han intresserad av att undersöka andelen samlag i prostitutionen i förhållande till den totala frekvensen av sexuella utlösningar hos nordamerikanska män, vilket var Kinseys främsta måttstock på sexuell aktivitet. Resultaten som publicerades i den stora Kinseyrapporten (på svenska år 1949) visade att samlag i prostitutionen hade fått minskad betydelse efter andra världskriget, särskilt i den yngre generationen, vilket enligt Kinsey berodde på mer tillåtande attityder till föräktenskapliga förbindelser. Ändå visade rapporten att ungefär 69 procent av den vita manliga, nordamerikanska befolkningen någon gång i livet betalat för sex (Kinsey m.fl. 1949, s. 613). En hög siffra jämfört med till exempel svenska eller nordiska förhållanden av i dag. Ändå var andelen i USA sjunkande jämfört med tidigare. Att prostitutionen fanns kvar, menade Kinsey, var enbart ett bevis på att det fortfarande fanns en efterfrågan på dess tjänster; ”män söker sig till prostituerade därför att de inte får tillräcklig sexuell utlösning på annat håll” (a.a., s. 622). Män kräver helt enkelt mer än kvinnor på denna punkt. Således är prostitutionen funktionell, vilket också betyder att alla försök att utrota den är dömda att misslyckas. Så gick resonemanget i Kinseyrapporten. Hur ser det då ut i vår egen samtid? Hur stor andel av den manliga befolkningen har erfarenhet av 84

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

att betala för sex? Tillförlitliga kvantitativa studier på området är förhållandevis sällsynta. Metodiken skiljer sig dessutom mellan olika studier, varför resultaten och jämförelserna mellan olika länder måste hanteras med försiktighet. Men vissa mönster går att utläsa vid en jämförelse. Tabell 1 är baserad på en redovisning av undersökningar som genomförts i ett antal olika länder. Urvalet av länder i tabellen är inte gjort utifrån någon speciell princip, utan bygger på vad som är tillgängligt i den internationella litteraturen. Syftet är helt enkelt att demonstrera och exemplifiera den stora variationen, när det gäller andelen män som någon gång i sitt liv betalat för sex på olika ställen i världen. Tabellen visar på skillnader från några få procent till nästan två tredjedelar av alla män. Svenska män tycks ha minst erfarenhet av att köpa sex, strax under 10 procent; förväntat, kanske, med hänsyn till att Sverige är det enda landet i tabellen som i lag förbjuder sexköp. Jämfört med Sverige skiljer Danmark ut sig med en siffra som ligger ganska nära den från Nederländerna, Schweiz och Tyskland. Siffrorna från dessa tre länder får sägas vara förväntade, på grund av den officiellt tillåtande inställningen till prostitution. Det ska påpekas att uppgifterna från Spanien och Thailand är ytterst osäkra på grund av det låga antalet tillfrågade. Men det är inte bara antalet deltagare i studierna som gör en del av siffrorna osäkra och som leder till att vi bör vara försiktiga med slutsatserna. Ty även om inte sexköpet uppfattas som ett direkt normbrott i den egna kulturkretsen, kan det finnas olika skäl att dölja beteendet för omgivningen, Tabell 1. Andelen män i olika länder som vid något tillfälle i sitt liv betalat för sex. Land

Procent

År

Källa:

Danmark

2013

Ramböll

Nederländerna

2009

Bakker

Schweiz

2008

Jeannin m.fl.

Spanien

1997

Leridon m.fl.

Sverige

2014

Länsstyrelsen Stockholm

Thailand

2003

Anderson & O’Connell Davidson

Tyskland

1994

Kleiber & Vetlen

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

inklusive forskare och utredare. Ett intressant exempel på detta ser vi i Günthers studie från Tyskland, som jag kommenterat tidigare, i vilken 661 män på semester i Thailand, Filippinerna, Dominikanska republiken, Kenya och Brasilien intervjuades. Samtliga bekräftade att de under sin vistelse i landet haft sex med en eller flera inhemska kvinnor, ofta mot betalning. Dock motsatte sig en bred majoritet (nästan 80 procent) att det var sex turism de ägnat sig åt, förmodligen väl medvetna om allmänhetens starka motstånd mot företeelsen (Günther 1998, s. 71). Männens egen syn på dessa relationer närmar sig i stället innebörden i det som Cohen kallar open-ended prostitution, och som avser en relation som inleds med att mannen betalar för sexuella tjänster, men som efter en tid förvandlas till en mer personlig relation, åtminstone såsom männen själv definierar den (Cohen 1996; se också O’Connell Davidson & Sanchez Taylor 1999). Gränsen mellan sexköp och en ”vanlig” kärleksrelation suddas ut, vilket betyder att dessa män sannolikt inte återfinns i statistiken ovan. Ett annat skäl till att män förnekar eller förtränger sina prostitutionserfarenheter är helt enkelt att sexköpet inte harmonierar med en stark och positiv, sexuell självbild. Att erkänna, för sig själv och för andra, att man måste – behöver – gå till prostituerade kan vara som att erkänna att man inte duger på den vanliga sexmarknaden. Man kan förstås också tänka sig motsatsen: den eventuella skam det innebär att gå till prostituerade saknar betydelse i jämförelse med en annan viktig norm i manssamhället, nämligen den att ha många olika sexuella erfarenheter. Min egen studie från slutet av 1990-talet visade, att det är de män som haft många sexpartners som har störst erfarenhet av att betala för sex (Månsson 1998, s. 242). I en liknande nordamerikansk studie fann man att andelen sexköpare som haft fler än en sexpartner under det senaste året var långt mycket större (56 procent) än motsvarande andel bland män i allmänhet (19 procent) (Monto 2000, s. 72). Andra studier bekräftar denna iakttagelse. Farley med flera (2015) fann till exempel att 76 procent av sexköparna jämfört med 33 procent av männen som inte köpt sex hade haft fler än 15 lifetime sexpartners, vilket ju rent objektivt skulle tala emot idén om att sexköparen är ”ensam”. Detta säger förstås ingenting om den subjektiva sidan av saken; man kan känna sig både ensam och sexuellt behövande, även om man har en partner. Mer om detta längre fram. Andra studier visar att sexköpet i vissa kulturkretsar uppfattas som en slags övergångsrit mellan ungdom och vuxen manlighet. Prostitutions 86

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

besöket blir en handling som symboliserar och konsoliderar tillhörigheten och banden till det manliga kollektivet. I en jämförande studie av thailändska, indiska, italienska och skandinaviska (svenska och danska) sexköpare, pekade intervjudata på att framför allt de indiska och thailändska unga männens tidiga sexköpserfarenheter hade drivits fram genom en kombination av egna upplevelser av vad som förväntades av dem som män och omgivningens tryck på dem att anpassa sig till dessa förväntningar (Anderson & O’Connell Davidson 2003). I studien uppgav 73 procent av de thailändska männen att de vid något tillfälle betalat för sex. Mot denna bakgrund är det rimligt att förvänta sig att det sociala trycket på de thailändska männen också avspeglar sig i en större benägenhet att snarare framhålla än dölja sina sexköpserfarenheter i själva intervjusituationen. För de skandinaviska männen gäller i princip det motsatta förhållandet. Få, om ens några, ansåg sig ha upplevt ett liknande yttre socialt tryck; man ansåg inte heller att sexköp var ett tecken på manlighet. Även om man instämde i uppfattningen att det är viktigt att anpassa sig till den heterosexuella manlighetens normer, ansåg man inte att sexköp var ett acceptabelt sätt att offentligt demonstrera sin manliga identitet, snarare tvärtom. In Scandinavia, social pressures to be a real man seem to vie with strong social pressures not to buy sex, making prostitute-use into an essentially private rather than public matter. In contrast, for our Thai respondents there was no tension between being “a man” and going to prostitutes, indeed it was depicted as normal masculine behaviour at certain stages of the life-cycle and among certain groups (a.a., s. 18).

I det här sammanhanget kan det vara viktigt att påpeka att majoriteten av alla sexuella kontakter mot betalning sker utomlands; åtminstone gäller det svenska köpare. Min egen studie från slutet av 1990-talet visade att nästan 80 procent av alla sexköp hade gjorts i ett annat land, antingen i samband med semester eller med arbets- eller tjänsteresor (Månsson 1998). Senare studier visar i stort sett samma sak; siffrorna kan variera något men mönstret är detsamma. Av Kuosmanens studie om svenska sexköpare från 2008 framgår till exempel att drygt 70 procent av de senaste köpen hade gjorts i ett annat land än Sverige (Kuosmanen 2008). I en studie från Finland var motsvarande siffra 76 procent (Lammi-Taskula 1999). Viktiga skäl till att man söker sig till den utländska sexhandeln är det omfattande utbudet, de © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

förhållandevis billiga priserna, den goda ”servicenivån” men kanske framför allt synen på prostitution som mer accepterad. Rättsläget i Sverige sedan år 1999 spelar naturligtvis stor roll. Just med tanke på att ett mer eller mindre intensivt resande, både i tjänsten och på semester, tycks hänga ihop med benägenheten att köpa sex, är det inte så underligt att vi finner en större andel sexköpare bland män i de högre socialgrupperna än i de lägre. I min egen studie visade det sig att andelen män i socialgrupp I som köpt sex var dubbelt så stor som motsvarade andel i socialgrupp III (Månsson 1998). Siffrorna är något ålderstigna vid det här laget och bör tas med viss reservation. Men faktum kvarstår att utläggen för mer eller mindre regelbundna sexköp kan bli omfattande och förutsätta en privatekonomi, som medger utgifter utan närmare redovisningsskyldighet inför den man eventuellt lever ihop med. I den allmänna debatten brukar ibland hävdas att ”alla typer av män” köper sex. Det är ett riktigt påstående, såtillvida att sexköpare inte bara finns inom vissa yrken, åldrar eller socialgrupper. Men om vi tittar närmare kan vi ändå urskilja vissa mönster som säger att det är vanligare bland de bättre bemedlade. Vad siffrorna i tabell 1 inte säger något om är vem eller vilka man köper sex av. I de allra flesta fall handlar det om personer som framträder som kvinnor. Jag säger ”framträder” därför att vi vet att både transpersoner och män som klär sig i kvinnokläder också säljer sex. År 2010 genomfördes den första större kartläggningen i Sverige av hbtq-personers erfarenheter av att sälja och köpa sex (Larsdotter, Jonsson & Gäredal 2011). I denna ingick bland annat intervjuer med personer med kvinnlig könsidentitet som sålde sex, både till män och till kvinnor. Ingen av dessa definierade sig som heterosexuell, utan majoriteten definierade sig som bisexuell. Också vissa av informanterna, som identifierade sig som transpersoner, hade sådana erfarenheter. Tabell 1 ger inte heller någon information om hur stor andel av sex köparna som köper sex av andra män. Vi vet att kontakterna mellan köpare och säljare med olika sexuell läggning och könstillhörighet inte alls är ovanlig. Ovan nämnda kartläggning bland hbtq-personer ger flera exempel på det. Bland de manliga informanterna i kartläggningen hade samtliga fått betalning för sex med män och köparna beskrevs ofta som heterosexuella män som levde i relationer med fru och barn (a.a., s. 34). Sammantaget är bilden komplex. En uppföljningsstudie fyra år senare (år 2014) visade dessutom att omfattningen av trafiken hade ökat kraftigt, ja mer än fördubblats, 88

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

när det gäller både män och transpersoner som erbjuder sexuella tjänster på internet (Länsstyrelsen Stockholm 2014). Med detta i minnet närmar vi oss nu frågan om bevekelsegrunderna bakom sexköpet.

Varför köper män sex? Från början av 1980-talet fram till i dag har det publicerats ett förhållandevis stort antal, mer eller mindre omfattande, skandinaviska studier om män som köper sex (Borg m.fl. 1981; Persson 1981; Månsson & Linders 1984; Varsa 1986; Månsson 1988; Prieur & Taksdal 1989; Andersson-Collins 1990; Hydén 1990; Lantz 1994; Sandell m.fl. 1996; Månsson 1998; Lyngbye 2000; Anderson & O’Connell Davidson 20031; Smette 2003; Lindqvist 2006; Larsdotter m.fl. 2011; Grönvall 2015).2 Ett flertal internationella studier har också genomförts på området (t.ex. Monto 2000; Legardinier & Bouamama 2006; Bernstein 2007; Sanders 2008a; Gerheim 2012; Milrod & Monto 2012; Farley m.fl. 2015). Merparten av dessa har varit kvalitativa studier, i huvudsak baserade på så kallade djupintervjuer med sexköpare. Till undantagen hör Milrods och Montos (2012) och Farley med fleras (2015) studier som bygger på större kvantitativa undersökningar. I dag har vi alltså en hel del kunskap att tillgå när det gäller frågan om varför män köper sex. Huvudfokus i min framställning om sexköpet ligger på bevekelsegrunderna bakom det heterosexuella sexköpet, främst därför att det är den aspekten jag själv forskat om. Forskning om det homosexuella sexköpet finns förstås att tillgå, om än i långt mindre omfattning. Det är ett långsamt växande forskningsområde och det har gjorts ett par studier i Sverige under 2010-talet som ger intressanta inblickar i fältet och genom vilka vi kan skönja en del paralleller mellan den hetero- och homosexuella prostitutionen men också tankeväckande skillnader (Larsdotter m.fl. 2011; Kuosmanen, De Cabo & Tikkanen 2017). En av de första, mer omfattande svenska studierna om mäns sexköp är Sexualitet utan ansikte – könsköparna (1984) som utfördes av mig själv i 1 I denna komparativa studie med titeln ”Is trafficking in human beings demand driven? A multi-country pilot study” (IOM Migration Research Series) insamlades data om svenska och danska sexköpare av Sven-Axel Månsson och Anders Lisborg. 2 Uppräkningen gör inte anspråk på fullständighet. Kunskapsproduktionen på fältet har ökat i snabb takt under senare år, inte minst när det gäller akademiska uppsatser, examensarbeten och doktorsavhandlingar som helt eller delvis behandlar frågan om sexköp.

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

samarbete med Annulla Linders och bygger på intervjuer med 66 män. Analysen har en könsrollsteoretisk ansats och syftar till att försöka förstå mäns sexköp utifrån pojkars sexuella socialisation i ett patriarkaliskt samhälle. På så sätt var den ett tidstypiskt bidrag till förståelsen av den heterosexuella prostitutionen som det yttersta uttrycket för de traditionella könsrollernas sexuella innebörd. I senare analyser av andra forskare har könsrollsteorin i allt väsentligt övergivits till förmån för andra perspektiv. Ett generellt problem med könsrollsteorin anses i dag vara att den alltför mycket betonar essentiella, egenskapsbaserade skillnader mellan könen. På senare år har vi kunnat skönja en utveckling som leder bort från att se på kön som en fast, en gång för alla given egenskap till att se på kön som en relation. Könsfrågorna i forskning och teoribildning har helt enkelt fått ett nytt innehåll. Intresset för att till exempel med olika sorters vetenskapliga test mäta ”karakteristiska” skillnader mellan könen har svalnat eller helt försvunnit. I stället frågar man sig: ”Vad är kön?” eller ”Hur skapas kön?”. Själva det idémässiga fundamentet i de nya teorierna är att kön skapas i relationer, vilket betyder att manlighet inte ändras utan att kvinnlighet också ändras. Dessa nya synsätt har naturligtvis också slagit igenom i senare års forskning om hur vi ska förstå prostitutionen och männens/köparnas roll i den. Forskningen visar att det finns ett flertal olika anledningar till att män uppsöker kvinnor som säljer sex, både av typen push-faktorer såsom känslomässiga behov, otillfredsställande sex ”hemma”, ensamhet, etcetera och pull-faktorer såsom nyfikenhet, spänning, längtan efter variation, etcetera. I realiteten verkar det inte finnas någon skarp gräns mellan dessa faktorer; otillfredsställande sex hemma kan leda till idéer och fantasier om sexuella upplevelser som man anser sig gå miste om och så vidare. En intressant fråga är vad dessa fantasier representerar på social och kulturell nivå. Jag vill hävda att mäns föreställningar och fantasier om ”den prostituerade” och vad hon kan ge är djupt socialt och kulturellt präglade. Som vi ska se kan man urskilja olika teman i mäns berättelser om deras erfarenheter; teman som till innehåll och uttrycksformer avspeglar olika mönster i samhället vad gäller sexuell kultur och relationer mellan könen. Några av dessa teman verkar historiskt sett relativt stabila, med rötter långt tillbaka i tiden, medan andra kan uppfattas som resultat av och uttryck för skiftande sociala och ekonomiska villkor, sexuella kulturer samt relationer mellan män och kvinnor i dagens västerländska samhälle. 90

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

Fantasin om sex med en ”hora” För en del män är föreställningen om ”horan” upphetsande i sig själv. ”Horan” står för drifter och begär, ett sexuellt begär vars särskilda lockelse är starkt förknippad med det förbjudna och skamfulla. Man skulle kunna säga att hon representerar den ena sidan av den delade kvinnobild, som män i patriarkala samhällen historiskt sett är djupt präglade av och bär med sig. Denna bild har stor betydelse för mäns sätt att förhålla sig till kvinnor, inte bara när det gäller prostitution, utan i många andra situationer, där beteckningen hora används som ett sätt att trycka ner och markera avstånd. Båda bilderna – ”madonna” och ”hora” – objektifierar kvinnor. Men medan den ena bemöts med respekt, bemöts den andra med förakt. Men inte bara förakt, utan också med begär, sexuellt begär. Män åtrår ”horan”, symbolen för den sexuellt villiga, initiativtagande och skamlösa kvinnan. Märk väl, symboliken och språkbruket finns också bland män som köper sex av andra män. ”Hora” och ”slyna” är långt ifrån ovanliga uttryck i den homosexuella prostitutionsmiljön. Gemensamt för många män är att det finns en nyfikenhet att – åtminstone någon gång i livet – komma i kontakt med, att se, uppleva och kanske ha sexuellt umgänge med en ”hora”. Så här uttrycker sig en av de intervjuade männen i Holzmans och Pines klassiska studie Buying sex: the phenomenology of being a john (1982): Jag hade väl fantiserat en del om vad för slags folk som skulle vara inblandade – de skulle vara ganska mystiska personer, inte som vem som helst. Hon skulle ha en rätt överlägsen attityd … Jag föreställde mig att hon skulle vara väldigt gåtfull, knappt något snack, bara gå in och ta över helt enkelt. Helt klart trodde jag att hon skulle ha med sig något, typ en dildo fastspänd någonstans … eller handskar, en piska … Jag hade föreställt mig alla möjliga häftiga detaljer som att hon skulle släcka lampan och vi skulle bara ha ett litet stearinljus, och hon skulle ta över, kanske rökelse, eller att hon skulle göra oss helt vilda med någon exotisk olja (a.a., s. 104, min övers.).

Huruvida verkligheten motsvarade fantasierna får vi inte veta något om i det här fallet. Det centrala ligger i att mannen lockas av spänningen som ligger i att söka efter en kvinna som passar in i hans fantasier. ”Jag hade väl fantiserat en del om vad för slags folk som skulle vara inblandade.” I bilden © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

ingår att sökandet helt och hållet sker på mannens villkor och att kvinnan som han väljer ska passa honom och kunna uppfylla de krav som han ställer på henne utan att hon förväntas ställa några egna krav. I fantasin, före det faktiska mötet, är det således fortfarande han som har kontrollen och kan dirigera scenariot för det som ska ske på vägen mot slutpunkten för kontakten – orgasmen. Men vad händer om han inte når dit, om det hela slutar i besvikelse? Vi ska återkomma till det längre fram. Men låt oss nu titta på de olika sätt på vilka köparen skapar eller konstruerar ”den prostituerade” som objekt för sina sexuella begär, fantasier och syften.

Nyfikenhet och sexuell variation Intressant nog är det endast ett fåtal av de män som jag har intervjuat som explicit angett sexuella behov som anledningen till att de träffar kvinnor i prostitutionen. Hellre har man talat om spänning, nyfikenhet och variation, ungefär som i ovanstående citat från Holzman och Pines. Nyfikenheten kan gälla just mötet med den sexuellt avancerade kvinnan; kontakten med henne innebär att han uteslutande får ägna sig åt det sexuella, att han får gå rakt på sak och att hon förväntas göra detsamma: ”Jag föreställde mig att hon skulle vara väldigt gåtfull, knappt något snack, bara gå in och ta över helt enkelt.” Gåtfull i betydelsen annorlunda från den/de kvinnor han är van vid, får vi anta. Här krävs inte heller att några löften avges, annat än om betalningen förstås. Och inte heller behövs några söta ord i utbyte mot att få tillgång till hennes kön; inga outtalade förväntningar och inget emotionellt krångel. Det sexuella mötet med en prostituerad skiljer sig i detta avseende avsevärt från mötet med den ”icke-prostituerade” kvinnan. ”Den traditionella bilden av kvinnlig sexualitet som en dyrbar gåva, som ges till en utvald man, möts här av sin mest kontrasterande motbild” (Borg m.fl. 1981, s. 286). Vid första anblicken kan det kanske tyckas märkligt att fantasierna om vad som ska ske inte direkt sammankopplas med en upplevd sexuell brist situation hos köparen. Som jag tidigare nämnde är det ju en vanlig föreställning att sexköpet har sin grund i att köparen är ”sexuellt behövande”. Denna föreställning har emellertid inget direkt stöd i forskningen, som i stället visar att män som köper sex har långt fler sexpartners än de som inte köper sex (se t.ex. Milrod & Monto 2012; Farley m.fl. 2015). Samma fenomen lyftes redan av Charles Winick i hans klassiska studie av nordamerikanska sexköpare 92

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

(1962). Påfallande sällan nämnde männen sina sexuella begär i samband med sexköp. Winick tolkade detta på följande sätt: En möjlighet är att de emotionella betydelserna och associationerna av att träffa en prostituerad är mycket mer framträdande för mannen ifråga än begäret efter en sexuell upplevelse. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att begäret efter sexuella upplevelser manifesterar sig på och överförs till olika sätt att betrakta den prostituerade och sig själv, som de intervjuade uttrycker det (a.a., s. 231, min övers.).

Tolkningen baseras på upprepade uttalanden från de intervjuade deltagarna i stil med: ”den prostituerade ger mig vad jag vill ha” och ”jag får ut något annorlunda av mötet”, uttalanden som i allmänhet inte åtföljs av någon närmare precisering. I just det avseendet skiljer ju mannen i citatet från Holzman och Pines ut sig; han är mycket tydlig med exakt vad han föreställer sig ska ske. Hur som helst, Winicks egna iakttagelser leder honom till slutsatsen att ”den prostituerade”, såväl som mötet i sig, har en viktig symbolisk innebörd för mannen, vilket betyder att händelsens faktiska innehåll har mindre betydelse än den innebörd som mötet har i hans fantasi. Detta är på intet sätt detsamma som att säga att män inte har några sexuella behov när de söker sig till kvinnor i prostitutionen, menar Winick. Det betyder bara att de oftast inte pratar om sin egen sexualitet när de pratar om varför de köper sex. De talar i stället om andra saker, genom vilka behovet uttrycker sig, det vill säga nyfikenhet, upphetsning eller variation. Dessutom verkar de utsagor som handlar om nyfikenhet avspegla en önskan att kunna ha en sexuell upplevelse som endast i exceptionella fall kan fås tillsammans med ”icke-prostituerade” kvinnor. Typiska uttalanden kan vara: ”Min fru vill aldrig pröva på något nytt” eller ”Hon vill inte det som jag vill”. Följaktligen kan begäret efter sexuell variation antyda att mannen har alldeles speciella sexuella fantasier som han upplever att han inte vågar, eller kan, ge uttryck för i samvaron med sin stadigvarande partner. Han kan känna sig generad inför att fråga, eller obenägen att ”tvinga något på henne”, kvinnan som han ”älskar och respekterar”, som en av mina intervjudeltagare uttryckte saken. En kärnfråga verkar vara föreställningen om att den fasta partnern, hustrun i det här fallet, egentligen inte har något större behov av sex, vilket så att säga i slutänden ger honom ”rätten” att söka sig till kvinnor i prostitutionen. Men inte bara det; som han ser det, gör han henne i själva verket en tjänst. © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

Nu ska du veta, jag är alltså gift. Gift med en underbar fin liten människa som är hur rar, gullig och god som helst på alla möjliga sätt. Men hon har, efter vad jag förstår, ett mindre sexuellt behov än vad jag har. Och jag vill inte tvinga på henne ett samlag som hon inte känner för. Jag tycker att det är jävligt fel. Och därför gör jag inte det. Och så smyger jag iväg istället, så att säga, och hittar någon som kan hjälpa mig ur det här dilemmat. Och det känner jag inget samvetskval inför, varken gentemot min familj eller mot den prostituerade (Månsson & Linders 1984, s. 126)

Handlingen framställs som en enkel och rationell lösning på ett problem som mannen knappast uppfattar som ett sådant. Mannen vill inte betrakta sina besök hos ”den prostituerade” som ett resultat av ett ospännande och andefattigt sexliv med hustrun, utan i stället som ett resultat av hans egen starka sexualdrift och nyfikenhet. Hustruns eventuella problem, orsaken till hennes bristande lust, tycks inte direkt beröra honom och han verkar inte känna ansvar för eller delaktighet i hennes välbefinnande. Och framför allt är sexköpet inget som gnager på hans samvete. En annan man uttrycker sig så här: […] Det är svårt, men hon gör ingenting för att jag ska bli tänd utan det är mer att hon säger att hon vill … hon lägger sig så att säga, sen ska hon ha. Hon har aldrig gjort något särskilt så … jag tänkte att vi kunde försöka oss på någonting, att hon skulle kunna suga eller nåt sånt, och det gick väl under en tid men sen så fann hon det obehagligt och sen har det aldrig blivit mer (a.a., s. 127).

I stället går mannen regelbundet till kvinnor som hörsammar hans önskemål men som inte ”ska ha” någonting sexuellt för egen räkning. Då fungerar mannen och känner sig tillfredsställd. Citaten väcker frågor på flera plan. Kanske kan man säg att situationen som beskrivs i båda fallen är betecknande för den brist på symmetri och de kommunikationssvårigheter som kan råda i sexuallivet i en del längre, stadigvarande förhållanden. Det skulle leda för långt att här gå in på orsakerna bakom denna brist, hur den uppkommer och vilka konsekvenser den får. Sådant diskuteras för övrigt flitigt i den terapeutiska litteratur som fokuserar på så kallade intimitetsproblem i långvariga parförhållanden (se t.ex. Schnarch 2003 eller Perel 2007). På upplevelseplanet tycks detta i alla 94

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

fall ligga bakom en del mäns motiv att söka sig till kvinnor i prostitutionen. Många män resonerar ungefär så här: ”Vi förstår inte varandra. Det är ingen mening att försöka mer. Jag går hellre till en prostituerad.”

Vad efterfrågas egentligen? En del tyder på att vad män söker i prostitutionen är starkt förknippat med fantasin om den ”professionella” kvinnan, därtill någon med exceptionella sexuella talanger och förmågor, som är villig att utföra särskilda tjänster. Mot den bakgrunden kan det förefalla förvånande att den forskning vi har att tillgå tydligt visar att de flesta köpare i praktiken inte efterfrågar exotiskt eller ”perverst” sex, utan i stället tenderar att köpa vanligt samlag, så kallat vaniljsex eller masturbation (Lautrup 2005). Denna observation får stöd av Milrod och Monto (2012) som intervjuade nära 600 män som kontaktat sexsäljande kvinnor via en webbsajt. När dessa blev tillfrågade vilka betalda sexuella aktiviteter de oftast ägnade sig åt uppgav den absoluta majoriteten vaginalt samlag. Något överraskande kanske att denna kulturellt sett mest konventionella sexakt är så dominerande; att jämföras med till exempel önskemålen om analsex. Milrod och Monto fann att endast 1,6 procent uppgav just analsex som den form av sex som de oftast köpte (a.a., s. 806). Hur det är med den saken verkar emellertid bero på vem man frågar. I intervjuer med kvinnor som säljer sex framkommer att köparnas önskningar förefaller vara inspirerade av vad de har sett i pornografin, på nätet eller på andra ställen. Enligt deras utsagor är analsex en betydligt oftare efterfrågad aktivitet än den som Milrods och Montos siffror antyder. Men inte bara analsex utan även andra former av så kallat icke-konventionellt sex. Mannen i citatet nedan har sexuella önskemål som enligt honom själv hämtar sin inspiration från pornografin. Citatet kommer från ett av svaren på en annons som lagts ut av en ”Sträng uppfostrarinna”: Jag är en kille på 24 år. Jag har alltid haft en dragning åt gammaldags upp fostran när jag stött på sådant i porren, men ännu aldrig fått uppleva det. Men jag hoppas att du vill bli den som ska lära mig hur det är. Jag har sällskap med en tjej som jag också tycker om, men för henne skulle jag aldrig våga berätta en sån här sak. Hon är rent för oskyldig för det ännu, jag tror hon skulle lämna mig med en gång och det vill jag inte att hon ska (Månsson & Linders 1984, s. 115–116). © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

Den variation mannen söker ligger i en önskan om att bli ”strängt uppfostrad” såsom han sett detta avbildat och utfört i pornografin; han drömmer om att få inta en mer underordnad roll i det sexuella samspelet, att få bli styrd och kanske hunsad av en sexuellt dominant kvinna. Överhuvudtaget är det intressant att konstatera att en del män öppet kräver att få inta en mer passiv sexuell roll när de är med kvinnor i prostitutionen, jämfört med hur de beter sig i sina vanliga relationer. Enkelt uttryckt köper de sig möjligheten att få vara passiva och bli förförda av den sexuellt bejakande och initiativtagande ”horan”. I den amerikanska sexologen Martha Steins klassiska studie av män som köper sex av så kallade callgirls i USA (1974), framkom att köparna helst ville ligga på en säng medan kvinnorna utförde oralsex på dem. Många, speciellt de som var äldre, uttryckte missnöje över att deras fruar var obenägna att utföra just den handlingen. Den andra mest efterfrågade sexuella handlingen var att kvinnan skulle sitta ovanpå mannen. Enligt Stein intog ungefär hälften av männen en passiv roll och lät kvinnan styra samlaget och ta alla initiativ. Dessutom betalade vissa män extra för att bli dominerade, det vill säga för att bli slagna, förnedrade, mobbade eller på andra sätt degraderade. Steins undersökning tyder alltså på att åtminstone vissa män, när de har möjlighet, föredrar att lämna sin socialt konstruerade maktposition och inta en roll som ger dem möjlighet att lätta på kontrollen och slippa kraven på sexuell prestation. Männen i hennes studie tillhörde samhällets övre skikt och resultaten kan inte utan vidare generaliseras. Icke desto mindre utgör hennes iakttagelser ett intressant exempel på ett maktspel, som förvisso är både komplext och motsägelsefullt. En man jag själv intervjuat berättade om sina ”passiva” upplevelser med kvinnor i prostitution: Jag tror att mer än hälften av dom som går till prostituerade blir avrunkade. Att dom känner mer för det. För då har dom liksom den rätta kontakten med en kvinna. Då får han se henne i ögonen, då får han känna hennes hand om stången och då ser han brösten och andra delar av hennes kropp. Den sexuella kontakten med en kvinna behöver ju inte bara innebära samlag. Det kan ju också vara att hon onanerar åt dig. Du knäcks inte, du förlorar inte din stolthet och du kan fortsätta att leva (Månsson & Linders 1984, s. 107–108).

Den citerade mannen föredrar att vara sexuellt passiv i kontakten med kvinnan och samvaron handlar uteslutande om hans sexualitet. Samtidigt är det 96

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

uppenbart att vare sig han eller Steins köpare i verkligheten underkastar sig sexsäljaren. Det han gör är att använda sin makt för att skapa en fiktiv situation av ombytta roller i könsspelet. Den makt kvinnan förlänas genom att vara den aktiva och dominerande parten i den sexuella akten är enbart temporär och illusorisk, åtminstone i den meningen att den inte har någon betydelse utanför sexköpet. Köparens beredvillighet att släppa kontrollen är villkorlig och situationsbestämd. Till syvende och sist är kvinnans position helt och hållet bestämd av det faktum att ”den prostituerade är en prostituerad”. För de flesta köpare ligger hennes enda värde i hennes kropp och hennes sexuella förmåga. I så måtto skulle man kunna hävda att han i viss utsträckning avhumaniserar henne, reducerar henne till ett simpelt objekt (O’Connell Davidson1998, s. 150) Det är troligt att männen själva skulle motsätta sig den beskrivningen, särskilt de män som ägnar sig åt det Cohen (1996) kallar open-ended prostitution eller de som köper en ”flickvänsupplevelse” (eller GFE, girlfriend experience som är den internationella benämningen). I marknadsföringen av sådana relationer framhålls ömsesidigheten, det vill säga att relationen handlar om någonting annat än en avskalad kommersiell transaktion. I stället ska den upplevas av köparen som genuint emotionell, gärna romantisk, vilket förstås tonar ner de ekonomiska och marknadsmässiga sidorna. Att sälja och köpa så kallade flickvänsupplevelser har på senare år blivit en egen, ganska stor genre i sexhandeln. Hur har det blivit så? Och hur ska vi förstå detta med ömsesidighet och intimitet?

”Flickvänsupplevelsen” eller relationer i gråzonen I en översikt av prostitutionsforskningen hävdar den brittiske sociologen Ken Plummer (2010) att det under de senaste 50 åren har skett en omfattande utvidgning av de olika arenorna för sexhandeln på grund av globaliseringen, medialiseringen, digitaliseringen och spridningen av den postmoderna kapitalismens nyliberala marknader. Bland annat har dessa förändringar medfört en omförhandling av gränserna mellan intimitet och kommers ”på nya och intrikata sätt” (a.a., s. 398). Plummer refererar till den amerikanska sociologen Elizabeth Bernstein (2007) som hävdar att sex inom prostitutionen inte längre bara handlar om att köpa och få en snabb kroppslig utlösning. Har det någonsin gjort det, © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

kan man fråga sig. Vi minns Winicks studie från 1962, där han framhöll ”de emotionella betydelserna och associationerna av att träffa en prostituerad”. Samma sak var Martha Stein inne på i sin studie (1974) av män som besöker callgirls. Hon identifierade nio olika typer av köpare inklusive ”lovers” och ”friends” som söker efter känslomässigt fullödiga, sexuella relationer med kvinnor i prostitutionen. Bernsteins tes är emellertid att dessa mönster har förstärkts, vilket har sin grund i det postindustriella samhällets nya teknologier som gjort sexuella tjänster gränslöst tillgängliga, dygnet runt sju dagar i veckan, och därmed bidragit till att avlägsna skammen som tidigare förknippats med prostitution. Stigmat som varit så intimt förknippat med sexhandeln i vissa offentliga miljöer har delvis upphävts. Den offentliga kvinnan är inte lika offentlig längre. Omlokaliseringen av prostitutionen och förhandlingarna om dess ”tjänster” från den offentliga utomhusmiljön till den privata inomhusmiljön via datorn och internet har lett till en ”privatisering av den offentliga kvinnan”. Nya rum har uppstått i sexhandeln, nya rum för nya subjekt, menar Bernstein. Hubbard och Whowell (2008) har analyserat dessa förändringar under rubriken ”sexarbetets geografi” och pekar på såväl kontinuiteter som större skiften vad gäller platserna där prostitution äger rum i dag. Men inte bara platserna utan också gränserna för och synen på vad som ingår och vad som hamnar utanför. Ty i takt med att försäljningen av sexuella tjänster blivit alltmer mainstream, normaliserad, ja till och med gentrifierad (som ”vuxenunderhållning”) i det kapitalistiska, postindustriella samhället har gråzonerna mellan prostitution och icke-prostitution blivit fler, menar Hubbard och Whowell. En tydlig distinktion mellan prostitution, vuxen underhållning och pornografi är problematisk, givet att alla tre erbjuder sexuell tillfredsställelse mot betalning i någon form.

Sugardejting Det är intressant att reflektera över konsekvenserna av dessa förändringar. Ett exempel är sugardejting (ibland sugardating) som ofta bedrivs via internet på särskilda dejtingsidor och som framställs som en åldersmässigt asymmetrisk, sexuell relation mellan en äldre part, sugardaddy eller sugarmama, och en yngre, sugarbaby eller boytoy. Att sugardejta innebär att en sugardaddy, ofta en äldre man, förser en sugarbaby, oftast en kvinna, med någon form av 98

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

ersättning för hennes sällskap, vari sex ingår som en underförstådd del.3 Det kan röra sig om middagar, resor, presenter och vardagsutgifter, eller en överenskommen summa pengar per vecka eller månad. Inte heller detta är ett nytt fenomen. Uttrycket hålldam känner vi till exempel igen från historien. Termen syftar på en kvinna, ofta av lägre rang än sin ofta gifte älskare, som försörjdes av honom i utbyte mot sex. I dagens marknadsföring framställs sugardejting på nätet som ”en utmaning av de konventionella idealen om livslång kärlek och monogami”. Och ”det handlar inte om prostitution”, försäkrar sajten som presenterar sig som störst på sugardejting i Sverige, Sugardating.se (se också sajten RichMeetBeautiful.com, som var den första som slog sig in på den svenska marknaden år 2017). Redan på öppningssidan deklarerar man klart, att sugardejting inte är detsamma som sex i utbyte mot pengar och varnar explicit för att personer som försöker köpa eller sälja sexuella tjänster kommer att bli avstängda från sidan. ”Här på Sugardating. se träffar man sugardaddys, sugarmamas och sugarbabys som vill träffa någon att skämma bort eller vill bli bortskämd med goda middagar, resor eller vackra smycken.” Tjänsten marknadsförs således som en flickväns- eller pojkvänsupplevelse, präglad av emotionell och sexuell ömsesidighet. Under rubriken Myter om att sugardating är escort light (!) på hemsidan, säger man: De som använder sig av sugardating är de som ännu inte tagit steget helt ut att börja ta betalt för sexuellt umgänge. Sugardating är till för dem som vill ge eller få presenter utan förpliktelser eller baktankar (Sugardating.se).

”Arvoderad kärlek” är ett uttryck som förekommer i debatten om sugardejting. Pengar har alltid haft en roll i relationer, skillnaden är att man numera kan vara mer öppen kring vad som gäller, säger de som är positiva till sugardejting (se t.ex. ”Marilyns” inlägg i MetroDebatt under rubriken Att jag dejtar sugardaddies gör mig inte till en ”hora”, 2017-09-27). Samtidigt är gränsen mot prostitution oklar. Sugardejting är för dem ”som ännu inte tagit steget helt ut …”, sägs det i citatet ovan. Man får intrycket av att vi rör 3 Dessa uttryck, sugar daddy, sugar mummy, sugar baby, har sina ursprung i en afrikansk kontext. Se till exempel Brouards och Crewes informativa artikel Sweetening the deal? Sugar daddies, sugar mummies, sugar babies and HIV in contemporary South Africa (2012). Också i en asiatisk kontext talas om liknande fenomen, men där används främst uttrycket compensated dating (se t.ex. Lee & Shek 2013).

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

oss på en slags prostitutionens förgård. Uttrycket ”skämma bort” förekommer ofta när sugardejting presenteras. Det är ett uttryck som vi känner igen från tusentals prostitutionsannonser genom åren. Att det i praktiken oftast rör sig om köp och försäljning av sex, framgår av ett grävande journalistiskt reportage i Svensk Television våren 2018 (Uppdrag Granskning 2018-01-24), som bland annat byggde på så kallat wallrafferi. En kvinnlig reporter lät registrera sig på sajten, och en enkel genomgång av skriftväxlingen i kvinnans inkorg visade tydligt att förväntningarna från männens sida var sex mot pengar, vilket också bekräftas av den hittills förhållandevis sparsamma, internationella forskningen på området (se t.ex. Motyl 2013 och Nayar 2017). I strikt juridisk mening kan avtalet om sex som motprestation för köparens utlägg i samband med sugardejting vara så underförstått, att det blir svårt att lagföra handlingen som köp av sexuell tjänst eller själva verksamheten som koppleri, vilket bland annat illustreras av det så kal lade Chalmersfallet under åren 2017–2018. Dejtingsajten RichMeetBeautiful. com hade under sensommaren 2017 parkerat en stor reklamvagn utanför Chalmers tekniska högskola i Göteborg med en bild på en lättklädd kvinna och budskapet: ”0 kronor i studielån? Dejta en sugar daddy”. Studentkåren anmälde reklamkampanjen både till reklamombudsmannen och polisen. Internationella åklagarkammaren i Göteborg inledde en förundersökning under hösten 2017, men under våren 2018 kom beskedet att utredningen lagts ner. Åklagaren ansåg att det inte var ”uppenbart” att det rörde sig om koppleri (SVT Nyheter 2018-04-24). Tidningen Metro som granskade fallet träffade bland annat Tea, 21 år, som hade erfarenhet av att träffa män via en svensk sugardejtingsajt: Tidigare i år behövde Tea pengar samtidigt som hon mådde dåligt psykiskt. När hon gick med i en sugardejting-sajt fick hon snabbt kontakt med ett 20-tal män, där flera av dem erbjöd henne pengar för sex. Hon reste till ett av våra grannländer, mötte upp med en man och hade sex med honom på en swingersklubb. För det fick hon lite mer än 5 000 svenska kronor. – Det var snabba pengar. Snabba pengar som jag behövde. Men jag kände skam när jag åkte hem. Jag mådde dåligt och såg det som ett sätt att få pengar. Jag skadade mig själv på ett sätt som jag inte är glad över, säger hon. I begreppet sugardejting behöver inte sex ingå. Det kan handla om en relation där en yngre tjej blir bortskämd med prylar, restaurangbesök och pengar

100

3 Sexköpet och sexköparna – vem, vad och varför?

av en äldre man. Men Tea tror inte att det är så de flesta relationerna ser ut i praktiken. – De flesta vill ha sex av dig. Det är ofta gifta män som inte är nöjda i sitt förhållande. En del av tjejerna som går med är väldigt naiva. De tror att det bara kommer att bli en middag. Men killarna är bra på att övertala. Förr eller senare kommer de att kräva sex. Man lägger inte 5 000 kronor för att få äta middag med en tjej (Metro 2017-09-06).

Homo consumens Sammantaget kan man alltså se en strävan från olika håll mot en normalisering av sex mot betalning, vilket i sig speglar mer djupgående tendenser i vår samtid mot en ökad kommersialisering av sexualitet och en ”instrumentalisering” av intima relationer (Nayar 2017). Vi diskuterade dessa tendenser redan i boken Svarta affärer (Månsson & Larsson 1976). Långt senare har den polsk-engelske sociologen Zygmunt Bauman (2003) med emfas hävdat att den ”konsumistiska” aspekten av partnerval och sexuella relationer blivit ett av internets främsta karakteristika. I den meningen passar internet som hand i handske med det senmoderna samhällets flyktiga och flytande tankesätt och mellanmänskliga relationsmönster, ett samhälle där tillfredsställelse mäts i pengar. Homo sexualis har blivit homo consumens, menar Bauman (2003). Andra forskare har utvecklat liknande tankegångar. Ett exempel är Illouz (2007) som talar om ”cold intimacies”, ett annat är Attwood (2009) som använder uttrycket ”mainstreaming sex” i boken med samma namn. I det ögonblick då skam och stigma avlägsnas från prostitutionen skulle man kunna misstänka att spänningen försvinner vad gäller de aspekter som rör det dunkla och det farliga, den ”förbjudna frukten”, det som en del sexköpare aktivt söker. Men så verkar det inte heller vara. Ty även om allt fler kontakter och möten mellan säljare och köpare i dag sker i privatiserade rum, är den allmänna föreställningen kring prostitution fortfarande tätt sammankopplad med ”gatan”: kvinnor som står i gathörn, lutar sig in genom nervevade bilfönster, köpslår om sina tjänster i någon svagt upplyst gränd, och så vidare. ”Det är tydligt att den rumsliga placeringen av ’prostituerade’ till stor del präglar uppfattningar och konstruktioner av den status som kvinnor involverade i prostitution har”, säger Hulusjö i sin studie av den svenska prostitutionen (2003, s. 209, min övers.). Internet i all ära, men det är bilden av ”horan” på gatan som fortfarande lockar och triggar begäret. © F ö rfat taren oc h S t uden t li t t erat ur

101

Sven-Axel Månsson är professor emeritus i socialt arbete. Han har varit verksam som forskare och lärare vid universiteten i Lund, Göteborg och Malmö. Främst har han forskat om kön och sexualitet, med särskild tonvikt på ämnena prostitution, pornografi och sexualiserat våld. I mitten av 1970-talet var han en av initiativtagarna till det första sociala projektet i Sverige riktat till kvinnor i prostitutionen. Därefter har han följt och forskat om den nationella och internationella sexhandeln i över fyrtio år.

PROSTITUTION

AKTÖRERNA, RELATIONERNA OCH OMVÄRLDEN

Prostitution har en lång och kontroversiell historia. Hur man talat och skrivit om den har skiftat över tid. Det är en stark tes i boken att ämnet speglar övergripande och allmängiltiga frågor om kön och sexualitet, moral och omoral, ansvar och ansvarsfrihet. En bok om prostitution är således i djupaste mening en bok om samhället och mellanmänskliga relationer. Författaren beskriver och analyserar sexhandelns olika aktörer och relationerna mellan dem: de som köper och säljer sex samt de som styr, kontrollerar och profiterar på verksamheten. Också politiken och samhällets lagar och interventioner står under lupp. Medan 1970-talet innebar genombrottet för ett stödjande och hjälpande angreppssätt med tonvikt på sociala missförhållanden som ligger bakom prostitutionen, skedde ett fokusskifte i slutet av 1990-talet genom den så kallade sexköpslagen. Sverige var först i världen med att instifta en sådan lag, som historiskt sett innebär en radikal omvärdering av synen på sexköparnas ansvar. Tillämpningen och effekterna av lagen samt huruvida den inneburit mer djupgående attitydförändringar till prostitution diskuteras. Prostitution är en lärobok som vänder sig till studerande inom samhällsvetenskap, socialt arbete, juridik, polisvetenskap och medicin samt till yrkesutövare inom det sociala och vårdgivande fältet, men också till en intresserad allmänhet som önskar en djupare inblick i ämnet. Art.nr 39465

studentlitteratur.se